Kommentarer till Ytterligare en diabetesepidemi – typ 1

Av: Amanda

Amanda — Sat, 18 Feb 2012 11:56:53 +0000

"De flesta forskare lutar åt att det är livsstilsfaktorer, inte minst sockerrik mat som ligger bakom".

Detta gör mig väldigt irriterad. Jag har typ 1 diabetes och jag har alltid varit ett sådant barn som aldrig åt godis. Jag sparade det tills det blev för gammalt och kastade det istället. Har alltid tränat jätte hårt, spelat fotboll på hög nivå och haft en fett procent på 18 % (i underkant för tjejer). Jag lever nog sundare än de allra flesta, tränar hårdare än många och varit medveten och oerhört noga med mat sen tidig ålder. Ändå fick jag typ 1 diabets när jag var 17 år. Jag har alltid fått höra av alla mina diabetes läkare att en autoimmun sjukdom som ju diabets typ 1 är inte har med livsstilsfaktorer att göra, utan är mest troligt en reaktion på ett överansträngt immunförsvar som därmed attackerar BETA cellerna i bukspottkörteln och förstör dessa. Och jag är helt övertygad att jag inte fick sjukdomen på grund av hur jag levt, för då skulle detta verkligen inte hänt mig, utan många andra före. Jag kan dra många exempel på barn och ungdomar som levt som jag men som har diabetes typ 1. Tex. min lillebror. Det gör mig irriterad det ni skriver för det är som att ni säger till mig att jag åsamkat min sjukdom själv, vilket ni också om ni följt mitt liv aldrig skulle skriva under på. Så tänk er för och mixtra aldrig ihop Diabetes typ 1 med typ 2. De är helt olika sjukdomar!!!

Av: chilisalsa

chilisalsa — Tue, 17 Aug 2010 17:36:06 +0000

Kan tyckas det är olyckligt att bägge åkommorna kallas diabetes, även om det i grunden är en dysfunktion vi pratar om. Men ska vi komma till en rimlig slutsats till hur vi ska äta för att minimera dysfunktionen gäller såklart att vi talar klarspråk och inte förskönar. Tyvärr görs det inte på våra (de flesta) diabetikerkliniker idag. Min far har t.ex ett testprogram han ska följa för något företags räkning. Han testar varje torsdag 4-5 gånger sitt blodsocker. Problemet är dock att han vill vara till lags och få bra värden vilket leder till att han dessa dagar följer rekkommendationer så bra han kan.... Man undrar vem som är hjälpt av att han på provdagar är strikt i vad han äter och är "lössläppt" övrig tid... Hans favvorätt är för övrigt risgrynsgröt med mjölk och sylt...

Av: Lund

Lund — Tue, 17 Aug 2010 17:15:33 +0000

Oskar, jag har gamla läkarböcker där man beskriver behandling av typ1 med lågkalori och superstrikt lågkolhydrat med mycket fett. Tydligen kunde man hålla dem vid liv i flera år. Allt förutsatte naturligtvis att de inte avvek en millimeter från kosten.

Av: Oskar

Oskar — Tue, 17 Aug 2010 15:37:31 +0000

Det blev väldigt otydligt och svepande men det jag försökte få fram är 1, att man jämför två väldigt olika sjukdomar, med lika namn.
Och 2, att ifall man insjuknade i typ-1 diabetes innan man kunde behandla med insulin, så avled man, och att det gör det svårt att veta hur vanligt det var förr.

Av: Oskar

Oskar — Tue, 17 Aug 2010 13:20:13 +0000

Kenneth mfl.
Typ-1 diabetes och typ-2 diabetes är två helt skilda sjukdomar.
Typ-1 -autoimmun sjukdom, ingen insulinproduktion.
typ-2 - nedsatt känslighet för insulin, man producerar kroppseget insulin.
Alltså förr:
Resultat: insjuknande i typ-1 diabetes=inget insulin=död.
Resultat: insjuknande i typ-2 diabetes=nedsatt känslighet för insulin, mycket fysiskt arbete, få snabba kolhydrater= överlevde.

Innan insulinbehandling var möjlig så avled man av typ-1 diabetes sannolikt ofta akut och vid tidig ålder. Undantag skulle väl vara vid LADA.
Sannolikt fick man aldrig någon förklaring till vad som orsakat barnets död.
Detta gör det väldigt svårt i att spekulera kring hur många som insjuknade i typ-1 diabetes historiskt.

Av: Pre-diabetiker

Pre-diabetiker — Sun, 18 Jul 2010 19:46:25 +0000

Eli Lilly, spel lär barn om diabetes...??
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/07/16/spel-lar-barn-om-diabe...

Av: Carla

Carla — Sun, 02 May 2010 19:06:04 +0000

Håller med Klara; min typ 1 diabetes vägrar jag kalla för sockersjuka. Det sade man 1966 när min diabetes debuterade.
Orsaken till det skulle vara mycket intressant att få reda på. Då mina föräldrar levde under knappa förhållanden, krig och fattigdom och ibland svält. Ingen diabetes vare sig typ 1 eller 2. Båda två kroppsarbetande. Godsaker som jag minns från barndomen var blåbär med mjölk. På lördagarna kunde vi få varsitt glas läsk efter bastun.
Sol var det dåligt med, det är så när man bor vid Polcirkeln. Att vitamin D brist skulle bidragit kan jag gå med på. De personer med typ 1 diabetes som jag känner har ingen förälder med typ 2 diabetes.

Av: Klara

Klara — Tue, 26 Jan 2010 21:40:43 +0000

Jag ramlade in på denna sida och läste lite av er konversation. Jag måste erkänna att jag blir jätteprovocerad av personer som vill kalla mig "socker-sjuk". Jag har brist på insulin som jag behöver för att kroppen skall tillgodogöra sig kolhydrater - jag kan däremot föra in insulin med spruta/insulinpump vilket möjliggör att jag i princip kan äta och delta i livet precis som vilken "icke-socker-sjuk"-människa som helst. Jag vill tvätta bort det där ordet "socker-sjuk" som upprätthåller synen på en diabetiker som så annorlunda - tiderna förändras och tekniken går framåt!!

Av: Stefan

Stefan — Mon, 24 Aug 2009 11:57:30 +0000

Spekulation:
Jag skulle gissa att de sänkte den rekomenderade dosen, då skälet framföralla att ge d-vitamin till barn, var att minska risken för engelska sjukan. Och antalet fall (eller avsaknad av fall) var konstant trots lägre dos (även hos de som slarvade med att ge d-vitamin)?

"Dietary vitamin D supplementation is associated with reduced risk of type 1 diabetes. Ensuring adequate vitamin D supplementation for infants could help to reverse the increasing trend in the incidence of type 1 diabetes"

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11705562

Av: Gunilla

Gunilla — Sat, 22 Aug 2009 15:11:38 +0000

Tyvärr berättar han inte varför de säknt rekomendationerna. På slutet så säger han att rekomenderat intag borde vara minst 2000 IE per dag.