Här är 17 tips för dig som har svårt att gå ner i vikt. Efter elva års arbete som läkare och åtta års specialintresse på området är de mina bästa råd.
Naturligtvis är det svårt att alltid leva som man borde, men det finns flera vanliga misstag.
De viktigaste först:
- Välj lågkolhydratkost, inte fettsnål kost
- Ha tålamod
- Var inte rädd för naturligt fett
- Se upp för vågen om du nyligen svältbantat
- Kvinnor: undvik helst fruktätande
- Män: undvik helst öldrickande
- Se upp med sötningsmedel
- Tänk på att mediciner kan påverka vikten
- Stressa lagom, och sov tillräckligt
- Ät lagom mängd
- Kontrollera att du minimerat kolhydraterna
- Motionera gärna
- Tänk på dina hormoner
- Undvik brist på D-vitamin
- Testa 80/80/20
- Testa många småmåltider
- Ät långsammare
Skriv ut
Skicka1. Välj lågkolhydratkost, inte fettsnål kost
Avstå från fettsnål kost. Sådan har väldokumenterat dålig långtidseffekt för att gå ner i vikt. Den leder vanligen till några kilos övergående viktnedgång, men efter något år snarare viktuppgång. Dvs jo-jobantning.
Det blir allt mer uppenbart att lågkolhydratkost är överlägsen. Detta är nu väldokumenterat i studier upp till ett år. En väldesignad studie på två år visar även den bäst effekt av lågkolhydratkost. Andra längre studier visar också lovande resultat (ref 1 2).
Mer läsning
- Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare
- Allt om viktnedgång
- FAQ Vanliga frågor och svar. Myter, omställningsbesvär.
- Berättelser från personer som provat / många fler berättelser.
- LCHF: njutmetoden – banta genom att äta sig mätt på god mat?
Effekt
För vissa har lågkolhydratkost en omedelbar kraftig effekt på vikten Exempel:
Särskilt yngre överviktiga män kan ibland snabbt gå ner tiotals kilo bara av att sluta dricka stora mängder läsk och äta godis:
En stor grupp kvinnor och män i alla åldrar (kanske majoriteten) går ner några kilo första veckan, och därefter ett halvt till ett kilo i veckan (25-50 kg per år) – genom att ta bort den mesta maten med socker eller stärkelse i. Detta tills de når sin idealvikt, eller åtminstone hamnar nära denna. Och utan att behöva gå hungriga, då annan mat är tillåten i önskad mängd:
En del (i första hand medelålders och äldre kvinnor) prövar lågkolhydratkost och har ändå svårt att gå ner i vikt. Om du har oturen att höra till dessa – läs vidare för tänkbara orsaker och åtgärder. Självklart kan du gärna läsa tipsen ändå, och kanske snabba på viktnedgången ytterligare även om du hör till de som har lätt att gå ner.
2. Ha tålamod
Säkerligen har du hört detta förut – men hur länge tog det att gå upp all vikten? För de flesta handlar det troligen om åratal eller decennier. Hur många gånger har du försökt att så snabbt som möjligt gå ner allt? Och hur bra har det fungerat i längden?
Att försöka snabbt svälta ner sig i vikt leder normalt till att man tappar vätska, muskler och lite fett. Dessutom drar kroppen ner på förbränningen. När du tröttnar på svälten (vilket alla normala personer vanligen gör förr eller senare) kommer du snabbt att gå upp igen. Inte sällan till mer än du vägde innan, med en större andel fett, mindre muskulatur, och därmed sämre förbränning. Kanske sänks till och med din ämnesomsättning.
En kortsiktig snabb svältbantning kan alltså försämra dina långsiktiga möjligheter att bli smal.
Snabbfixar och mirakellöften
Om du har tiotals kilo du vill bli av med kommer de inte försvinna på någon månad. Och de kommer inte att hålla sig borta av tillfälligt förändrade vanor. Det behövs en långsiktig förändring och tålamod. Om du inte kan tänka dig det, pröva då med viktnedgångskräm.
Fungerar sådant? Knappast, men om du hellre tror på försäljares mirakellöften än gör en verklig förändring är du inte redo. Bokmärk då denna sida, och kom tillbaka senare. Risken är stor att du är tyngre då.
Oundviklig långsam framgång
Man kan även se det från den positiva sidan. Går du ner lite varje månad kommer du till slut att bli av med din övervikt.
Det är oundvikligt. Att gå ner halvt kilo i veckan kan låta lite, men även den måttliga takten ger 26 kilo på ett år.
3. Var inte rädd för naturligt fett
Många gör samma misstag när de byter fettsnål kost mot lågkolhydratkost. De minskar radikalt på sockret och andra kolhydrater, men fortsätter att äta ganska fettsnålt. Resultatet blir svält, eftersom kroppen inte kan få tillräckligt med näring utan vare sig kolhydrater eller fett. Efter en tids svält när man känner sig ständigt trött och hungrig ger man lätt upp.
Lösningen är att äta sig mätt på mer naturligt fett. Smör, grädde, olivolja, fett kött/fisk, bacon, ägg, kokosfett osv. Ät alltid tillräckligt för att bli mätt, särskilt i början.
Oroa dig inte för att gå upp i vikt. Det kan verka märkligt, men faktum är att i praktiken är det nästan omöjligt att överhuvudtaget lägga på sig fettvikt utan tillräckligt stort kolhydratintag. Dina nivåer av insulin i blodet kommer att vara låga, vilket gör att fettcellerna inte tar upp fettet, som istället förbränns.
4. Se upp för vågen om du nyss svältbantat
Som noterat i tips #2 leder vanlig fettsnål kaloribantning till minskad muskulatur. Tillräcklig lång svält kan till och med få de inre organen att minska i storlek. När man börjar äta mer näring kommer kroppen ofrånkomligen att vilja återställa det.
Det är därför väldigt vanligt att man efter en avslutad svältkur snabbt går upp i vikt igen. Detsamma gäller i viss mån om man efter detta går över till lågkolhydratkost. Men det finns en stor skillnad. Med lågkolhydratkost minimeras ökningen av kroppsfett. Så länge du äter tillräckligt lite kolhydrater kommer blodnivåerna av insulin vara låga och det blir svårt att öka i fettvikt.
Du kan inte hindra kroppen från att återställa muskulatur och inre organ. Det är inte heller önskvärt. Ju mer återställd din muskulatur blir desto mer ökar din förbränning. Dessutom ser din kropp bättre ut med normal muskulatur, och din hållning kan bli bättre. Du blir starkare, orkar mer och minskar risken för värk i rygg och leder. Det enda priset för allt det är en något högre siffra på vågen. Eller oförändrad om du samtidigt minskar i kroppsfett.
Ge bort vågen?
Mitt tips är därför – försök undvika att ständigt ställa dig på vågen. Idealet är att gömma undan den eller ge bort den till en vän. Vänta gärna ett par månader eller mer med att väga dig, om du kan.
Mät ditt midjemått
Istället mäter du ditt midjemått med måttband. Detta bör mätas på liknande vis vid varje tillfälle för att vara jämförbart. Förslagsvis i höjd mitt mellan höftkammarna och nedre revbenen i sidan. Andas ut och slappna av (dra inte in magen). Kontrollera gärna vid samma tid på dygnet, exempelvis på morgonen innan frukost. De som är mer nyfikna kan även mäta på andra ställen. Runt baken, bröstkorgen, armar och ben osv.
Skriv sedan ner värdena så du kan jämföra en gång i veckan eller så. Har du inget måttband går det bra att ta ett snöre runt midjan, klipp av det motsvarande omfånget och följ hur snöret blir ”längre och längre”.
Effekt på midjan före vågen?
Ofta ses resultat på midjemåttet mycket snabbare än på vågen för tidigare svältbantare. Magfettet smälter bort medan du blir starkare i muskulaturen. Till slut börjar vanligen även vågen visa lägre siffror, men detta kan i svåra fall ta från några veckor till flera månader. I enstaka fall kan det ta ett halvår eller ett år. Men då kan din kropp redan ha en helt annan hälsosammare och trevligare form.
Jag känner till en kraftig kvinna som tog ca ett halvår på sig att börja gå ner i vikt på lågkolhydratkost. Nu ytterligare ett år senare har hon gått ner 60 kilo! Men det tillhör undantagen att viktnedgången tar så lång tid att komma igång.
5. Kvinnor – undvik helst fruktätande
Ett tips som gäller män också såklart, men är ett än vanligare hinder hos kvinnor som försöker gå ner i vikt.
Frukt må anses nyttigt men innehåller tyvärr mycket socker, ungefär 10% av vikten (resten är mest vatten).
Fem frukter om dagen (som många äter) ger lika mycket socker som en halv liter läsk. Till skillnad från vad många tror är det samma sorts socker. Sockret i frukten höjer ditt blodinsulin vilket effektivt stänger av fettförbränningen. I värsta fall ger det till och med viktuppgång.
Bäst resultat får du helt utan frukt. Så ät det bara undantagsvis, för att det är gott.
6. Män – undvik helst öldrickande
Gäller även kvinnor, men är ett vanligare hinder för män. Öl innehåller stora mängder maltsocker som stänger av fettförbränningen. Det finns en god anledning till begreppet ölmage.
När det gäller alkohol rekommenderar jag dig som vill gå ner i vikt:
- torra viner (vanligt rödvin, torra vita viner)
- torr champagne
- ren sprit som whiskey, konjak, vodka (undvik söta drinkar)
De innehåller mycket lite socker / kolhydrater.
Mer om alkoholdrycker och vikt
7. Se upp med sötningsmedel
Många ersätter socker med sötningsmedel och tror att kaloriminskningen kommer att få dem att gå ner i vikt. Det är såklart teoretiskt möjligt. Ett flertal studier har dock inte kunnat visa någon positiv effekt på vikten av detta byte.
Sötningsmedel verkar kunna ge ungefär samma påverkan på vikten som sockersötning.
En del tror att detta beror på att kroppen ökar insulinutsöndringen i förväntan att socker skall dyka upp i blodet. När det inte gör det får man blodsockerfall och ökad hunger. Alternativt underhåller sötningsmedel på annat sätt sötsuget och ger småätande.
Oavsett vilket – har du svårt gå ner i vikt föreslår jag att du helt undviker sötningsmedel. Som bonus vänjer du dig snabbare av med att allt skall smaka sött.
8. Tänk på att mediciner kan påverka vikten
Många receptbelagda mediciner kan påverka vikten. Självklart bör du diskutera eventuell förändring av behandlingen med din läkare.
- Insulinsprutor är troligen det värsta för vikten, särskilt i högre doser. Insulinbehovet kan minimeras genom lågkolhydratkost, vilket underlättar stort för att gå ner i vikt. Räcker inte detta är det ofta en bra idé att (i första hand vid typ 2 diabetes) behandlas med metformintabletter. Dessa ger ej viktuppgång, och kan minska behovet av viktökande insulin. Mer om diabetes och insulin.
- Flera andra diabetesmediciner. Även insulinförhöjande tabletter (sk su-preparat) ger vanligen viktuppgång. Exempel är Mindiab, Euglucon, Daonil, Glibenklamid. Tabletter som Avandia, Actos, Starlix och Novonorm ger också viktuppgång. Men inte Metformin. Den nyare medicinen Byetta (i sprutform) ger ofta viktnedgång, men långtidsbiverkningar är fortsatt osäkra.
- Kortison i tablettform är en annan vanlig bov, exempelvis Prednisolon. Detta ger ofta viktuppgång i längden, särskilt vid högre doser (mer än 5 mg om dagen). Tyvärr är detta oftast en nödvändig medicin för de som får den, men det är lämpligt att anpassa dosen noga så man inte får mer än man behöver. Lokalbehandling som kräm eller nässpray påverkar knappast, och inhalationsbehandling mot astma lär inte påverka mycket.
Utöver värstingarna insulin (eller liknande) och kortison kan dessa mediciner ställa till det:
- Neuroleptika, mot psykos-sjukdomar, ger ofta viktuppgång. Mer om psykoser.
- Vissa antidepressiva mediciner kan ge viktuppgång, särskilt äldre tricykliska preparat (ex Tryptizol, Saroten, Klomipramin) och nyare såsom Remeron (mirtazapin). Litium (mot manodepressivitet) ger ofta viktökning. De vanligaste antidepressiva medicinerna, sk SSRI-preparat (ex Citalopram, Sertralin), ger vanligen ingen större viktpåverkan. Mer om depressioner.
- Vissa preventivmedel ger ofta mindre viktökning, särskilt sådana som bara innehåller gulkroppshormon och inte östrogen. Exempelvis minipiller, p-spruta, p-stav. Mer om fertilitet.
- Blodtrycksmedicin av typen betablockare kan ge viktökning. Exempelvis Seloken, Metoprolol, Atenolol. Mer om blodtryck.
- Epilepsimedicin kan ge viktökning, exempelvis karbamazepin, valproat. Mer om epilepsi.
- Allergimediciner av typen antihistaminer kan ge viktökning, särskilt vid höga doser. Mer om allergi.
Medicin för viktnedgång
Idag (maj 2010) finns en enda receptbelagd medicin i Sverige kvar för hjälp att gå ner i vikt:
Jag avråder från Xenical och Alli. De försvårar fettupptag och ger diarré, och har dessutom mycket begränsad effekt på vikten. Framtidens bantningsmedicin heter nog GLP-1 och finns redan att få tag på. Åtminstone för typ 2 diabetiker:
Ny kung bland bantarmedicinerna
9. Stressa lagom, och sov tillräckligt
Stress och dålig sömn kan öka nivåerna av hormonet kortisol, som kan göra att du går upp i vikt. Har du svårt med vikten är det en extra anledning att göra vad du kan för att minska onödig och överdriven stress, samt sova tillräckligt.
Går du nästan alltid upp när väckarklockan ringer? Då sover du inte så mycket som kroppen önskar. Om du somnar tidigare på kvällarna, så att du oftast vaknar före väckarklockan ringer, så sover du tillräckligt. Det kan minska nivåerna av stresshormon som kortisol. Då kan du lättare få en bra vikt.
Snarkar du (och har sömnapné, andningsuppehåll) kan en CPAP-maskin hjälpa dig att lättare gå ner i vikt – på grund av bättre sömn och mindre stresshormon.
Mer om sömnbesvär / Mer tips på sidan Utvilad.se
10. Ät lagom mängd
En del som börjar äta lågkolhydratkost blir så förtjusta i tanken på obegränsad kolhydratfri kost att de överdriver det hela. Det är visserligen sant att det i praktiken verkar nästan omöjligt att öka mängden kroppsfett utan kolhydrater i kosten. Vid stort kaloriintag finns dock ingen anledning för kroppen att släppa på kroppsfettet. Den bränner det man stoppar i munnen istället för det som finns på magen. Med andra ord går man varken ner eller upp i vikt, utan står envist kvar på ungefär samma nivå.
Om du i längden står still i vikt och inte hittar någon annan klar anledning är det god chans att detta är boven. Inte sällan rör det sig delvis om okynnesätning, att äta mer än man behöver för att bli mätt, för att det är trevligt och gott. Vanliga bovar:
- mjölkprodukter
- grädde
- ost
- nötter
Eftersom de är kaloririka är det lätt att snabbt få i sig 500-1000 kalorier extra. Att man trots detta vanligen inte går upp under en lågkolhydratkost är egentligen ganska fantastiskt. Men det verkar kunna stoppa viktminskningen hos vissa. En del tror vidare att mjölkprodukter i sig kan har en negativ effekt på vikten genom att mjölkproteinet frisätter extra insulin.
Ett förslag kan vara att sluta helt med dessa matvaror för att se om man går ner i vikt igen. Därefter kan man eventuellt prova att börja åter med en i taget för att se om man klarar just den, utan att stoppa viktminskningen.
11. Kontrollera att du minimerat kolhydraterna
Många får i sig betydligt mer kolhydrater än de tror. Du kan kontrollera ditt dagliga intag via minmat.net, eller skriva ner en dagsmatsedel och fråga om tips på Kostdoktorns Forum eller Kolhydrater iFokus.
För de som har svårt att gå ner kan det vara väl värt att sikta mot så lågt som 5% kolhydrater i dagens intag, ibland ännu lägre. Ibland kanske till noll. Hör själv:
12. Motionera gärna
Motion är mindre effektivt för viktnedgång än många tror.
Men den är naturligtvis inte helt oviktig. Problemet är att 30 minuters promenad förbränner runt en tredjedels kexchoklad extra, och dessutom blir du hungrigare av promenaden, varför effekten är än mindre. Låt oss säga så här – en promenad några gånger i veckan utan kostförändring kommer inte att ge märkbar effekt på vågen närmaste tiden.
Andra positiva effekter på hälsan och välmåendet är däremot vanliga.
Stora mängder motion kan troligen ge viss viktnedgång. Om inte annat förbränns mycket muskelglykogen (lagrade kolhydrater), varför du därefter tål lite mer kolhydrater i kosten utan att få större insulinstegring. Enkelt uttryckt – rör du dig mycket behöver du inte vara riktigt lika noga med vad du äter. I studier har det krävts drygt en timmes hård träning om dagen för att få en tydlig effekt på vikten. Men det är teoretiskt möjligt att effekten är bättre vid lågkolhydratkost, när fettförbränningen är hög redan från första steget.
Styrketräning har den positiva effekten att muskelmassan ökar och därmed får kroppen större lager av glykogen (lagrat socker). Det lär öka toleransen för kolhydrater. Inte många lär påstå att man går ner mycket av styrketräning, men förhoppningsvis kan man byta en del fett mot muskler.
Inlägg om träning och lågkolhydratkost
13. Tänk på dina hormoner
Vissa, särskilt kvinnor, har låg ämnesomsättning på grund av för lite sköldkörtelhormon. Vanliga symptom är trötthet, frusenhet, trög mage, torr hud med mera. Det kan även ge en viktökning på några kilo, kanske fem, normalt inte mer. Detta kan testas via ett enkelt blodprov på vårdcentral. Tre möjliga åtgärder vid brist:
- Jodbrist kan ge brist på sköldkörtelhormon, det är inte helt ovanligt. Se till att du får i dig tillräckligt: fisk, skaldjur och jodberikat salt är bra källor.
- De flesta kan annars enkelt behandlas med tillskott av sköldkörtelhormon i tablettform (Levaxin).
- Det diskuteras om en annan form av sköldkörtelhormon, T3, i enstaka fall kan ge ytterligare positiv effekt. Läs mer.
Även könshormoner påverkar vikten:
- Vid klimakteriet sjunker östrogennivåerna hos kvinnor vilket kan ge viktökning på några kilo.
- Även män får med åren sänkta nivåer av sitt könshormon, testosteron. Detta leder till lite viktökning, företrädelsevis på magen (elakt kallat gubbmage).
I princip är detta i de flesta fall helt normalt, och att efter medelåldern ha samma fettvikt som man hade som tonåring är för flertalet svårt eller omöjligt. Alternativet är konstgjorda hormontillskott (doping) med diverse hälsorisker.
Det finns även mycket ovanliga hormonproducerande tumörer och dylikt. Sådant är vanligen inget att fundera över om man bara har problem med övervikt, då dessa sjukdomar även brukar ge andra tydliga symptom.
14. Undvik brist på D-vitamin
D-vitamin är faktiskt också ett hormon (#13), men får en egen rubrik här. D-vitamin får vi mest från stark sol och brist är därför mycket vanligt i nordliga Sverige, särskilt under vinterhalvåret. Brist är ännu vanligare vid fetma.
En ny studie visar att personer med brist som tar tillskott (4000E/dag) får lägre insulinnivåer och bättre insulinkänslighet, jämfört med placebo. Det bör underlätta viktnedgång, även om effekten på vikten inte är undersökt i studier än.
Att undvika brist på D-vitamin kan dessutom ha andra, bättre bevisade effekter. Som längre liv, skydd mot cancer, starkare skelett och bättre humör.
15. Testa 80/80/20
Något att prova för de som trots att de tänker på allt ovanstående ej lyckas gå ner i vikt. Dr Dahlqvist brukar i sådana fall rekommendera kost med 80 gram fett, 80 gram protein och (max) 20 gram kolhydrater dagligen. Detta blir 1120 kalorier varför det på detta sätt liknar svältkoster. Skillnaden är att man får i sig relativt mycket av alla essentiella fettsyror och aminosyror, samt lite av aptitstimulerande kolhydrater. Därmed lär man tåla det bättre i längden än fettsnåla svältkoster. Enligt Dr Dahlqvist ger detta ofta bra resultat för personer som tidigare haft svårt gå ner i vikt.
Själv tror jag dock detta låga dagliga intag fungerar bäst på kvinnor, för män skulle jag nog rekommendera lite ökade mängder. 90g protein, 105g fett, max 20g kolhydrater kanske? (1400 kalorier). Alla får prova lite för att se vad man klarar, utan att gå alltför hungrig. Här finns en intressant diskussionstråd på KiF om 80/80/20.
16. Testa många småmåltider
Ett ytterligare alternativ att testa för de som inte lyckas gå ner i vikt på andra sätt: dela upp dagens intag på ett stort antal småmåltider, och ät varannan timme eller än oftare. Möjligen kan dessa måltider även innehålla lite mer kolhydrater än vanligt på lågkolhydratkost. Personligen tror jag ändå det är bättre om man fortsatt minimerar kolhydratmängden så länge man har viktproblem.
Teorin är att stora måltider hos vissa kan ge ökad insulinutsöndring, och därmed fettinlagring och lågt blodsocker mellan måltiderna (reaktiv hypoglykemi på ”fint språk”), vilket kan försvåra viktnedgång. En del som äter LCHF-kost klarar sig på 2 relativt stora måltider per dag. Om man samtidigt har svårt att gå ner kan det vara en god idé prova lite fler och mindre måltider.
17. Ät långsammare
En del studier tyder på att personer som äter snabbt får i sig mer mat innan de märker att de är mätta. Någon studie har även visat att feta personer oftare äter snabbt än smala. Sista ordet är nog inte sagt på detta forskningsområde. Men om du vill gå ner i vikt och vet med dig att du brukar äta snabbt – testa och se om du kan försöka äta lite långsammare, och känna efter i god tid när du börjar bli mätt.
Mer
Det senaste om viktnedgång och andra hälsonyheter, gratis varje månad:
Vill du veta mer? Allt om viktnedgång på Kostdoktorn
Vill du ha extra inspiration? Stora skrytartråden
161
1 178 kommentarer till “Svårt gå ner i vikt?”
Hej Hanna
Jag klarar inte att cykla...ännu. Vattnet i simhallen är för kallt..... Här säger min kropp ifrån rejält...bara att lyssna !!
MEN stavgång och styrketräning fungerar !!
Jag står även i kö til H2O-gympa, i varmare vatten-bassäng.
Den fysiska träningen är jätteviktig !! Det gäller att hitta balans.....svååårt.....att inte överarbeta...åker på baksmällar...
Hur ont ska man ha, när man tränar ??
Värken finns där...heeeeeeela tiden.....
OCH få börja om....igen !! Har hänt en & annan gång....så är det när jag innehar en "3-årings" vilja /kan själv/försöka/försöka igen....
Tack vare denna viljan ger jag inte upp !!
Anneli,
Vad har du för slags smärtproblematik?
Bechterews.....inte så längesedan jag fick diagnos....men haft besvär sedan....mitten på 80-talet
Hej igen!
Jag väger 80 kg till 165 cm.Motionerar en del,som sagt.Gympar 3-4 ggr/vecka i medelintensitet.Resten av dagarna promenerar jag raskt 6-8 km/gång.Har inte helt dålig kondis fast den säkert hade kunnat vara ännu bättre.Så lite muskler har jag nog.Det jag vill ha ner är magen,resten är för mig helt ok.....
sara,
Styrketräning är för de allra flesta bättre än gympan om du vill bli av med fett och bli fastare i kroppen. Faktum är att stresshormoner som utsöndras kan ha en direkt negativ effekt. Kontrar du med mat direkt efter gympan borde det vara grönt dock.
Det kan vara värt att byta ut 1-2 pass i veckan mot styrketräning. Gillar du gympan skall du såklart fortsätta med det! -- men det kanske inte är optimalt för viktnedgång.
Läs gärna Does exercise really make us thinner av Gary Taubes.
Det här håller inte. Jag har kört stenårt med LCHF och precis som för alla andra fungerade det kanonbra i början men precis som för en majoritet av mina LCHF-fränder så gick det hårt i stå efter alldeles för kort tid.
Jag är en sån där jobbig teoretiker och har kört LCHF efter alla konstens regler, när viktminskningen försvann totalt så pluggade jag på teorierna ännu mer och har fört data över varenda gram jag har pillrat i mig. Konstaterar att det här med LCHF är en kul kultgrej som håller ett tag men mer än så är det tyvärr inte. När man kommer ner från den värsta övervikten tar det tvärnit och övergår i en kombination av frustration och hårda LCHF-studier som inte leder någon vart.
Det bästa med LCHF är att jag har börjat träna stenhårt igen efter ett decennium i förfall (två hårda fullkropps styrketräningspass i veckan plus mycket nötande på vägarna) men det var en följd av att försöka få fart på viktminskningen som försvann men även med träning och en stenhård LCHF-disciplin med hjälp av datorn och all världens näringsdatabaser så står vågen helt still efter den första viktminskningen.
Det har tagit helt stopp vid ett BMI på 28. Jag är starkare genom styrketräningen men den i sig beror till stor del p.g.a. att viktminskningen avstannade helt. Personligen har jag tagit mig alldeles för mycket tid för LCHF-studier, kalkylarksövningar och allt annat som krävs för empiriska studier i ämnet men att spendera den tid som krävs för att ha stenkoll på LCHF som kostföring är inte alls i linje med att komma nån vart på lång sikt.
Viktnedgången som alla, inklusive mig själv, rapporterar så lyriskt om kommer i början av koständringen till LCHF. Men ärligt talat, tittar jag på mig själv så säger det sig självt att vilken vettig typ av kosthållning som helst ger en radikal viktförlust i början. Skär man ner ett intag av tonvis med godis, chips, öl, 18 smörgåsar per dag, etc. etc. så går man ner i vikt oavsett om det står LCHF på den nya dieten eller inte.
Vad mig själv anbelangar kan jag efter en hård empirisk studie inte se att LCHF är bättre för mig än något annan kost när det gäller viktförlust eller att må bra. LCHF kräver sin egen hårda disciplin med studier, kunskap och miniräknare och för en majoritet av västvärldens befolkning så är det onaturligt och motbjudande med råd från expertisen det ska till en halv liter vispgrädde på kvällen (själv tycker jag den biten var lite festlig) för att få fart på viktminskning. Lägg till logik-kullerbyttor som att det är fel att äta vilt växande frukt som hänger i samma höjd som munnen, det säger sig självt att den biten är helt snedvriden och inte alls i linje med den filosifiska bakgrunden till vad LCHF är baserat på.
Sorry folks, idag vet jag att jag hade mått lika bra fast med större viktminskning med min gamla vanliga "sans-och-förnuft"-kost än med LCHF. Jag ger upp på LCHF och går över till det som jag vet fungerat betydligt bättre för mig själv: Disciplin och vanlig vett och sans i vad och hur mycket man äter tillsammans med att se till att man rör sig och sover tillräckligt många timmar per dygn. Ingen tallriksmodell, LCHF, iso-diet, stenåldersdiet, fruktbantning, GI, lågkalori etc. etc. etc. etc. etc. bara normal vett, sans och med mindre krav på kostdisciplin än vad som som krävs för alla populärvetenskapliga dieter och koster.
Man tackar för en intressant resa iallafall, det har varit lärorikt. Lägg till många trevliga timmar i köket med diverse LCHF-böcker som jag kommer att fortsätta med men för mig blev LCHF tyvärr en ren frustration som jag vet att alldeles för många andra LCHF-are delar med mig.
Tack för den här tiden, lycka till.
Werner,
Om du styrketränar stenhårt kommer du ju att bygga muskler i minst samma takt som du blir av med fett, inte konstigt att du inte går ner i vikt då.
Hård styrketräning bör dessutom aktivera stresshormoner som aktiverar glukoneogenes, kroppen börjar alltså producera glukos själv med påföljande insulinpåslag. Riktigt hård träning är alltså inte direkt optimalt när man skall gå ner i vikt, speciellt inte ifall man redan är kolhydratkänslig. Möjligen kan det gå att motverka stresshormonerna på något sätt, men jag skulle nog föreslå att du testar längre mellanrum mellan träningspassen så att kroppen får återhämta sig.
Werner,
alla är olika, och visst är det så att alla inte går ner så mycket de skulle vilja ens med LCHF-kost.
Låter som att du lagt mer tid på "kalkylarksövningar" än du orkade med i längden. De flesta använder sig nog inte av sådant, utan klarar sig rätt långt med att välja bra naturlig relativt kolhydratsnål mat.
Verkar ju ändå som att du gått ner i vikt och kommit igång med träning. Grattis och hoppas du tar med dig lite av LCHF-tänket även efter att du gett upp miniräknandet. Det tror jag ändå är bra.
Jag håller med Kenneth.
När du står stilla i vikt, har du tittat på något annat än siffrorna på vågen? T.ex. spegeln? Minskat midjemått men stilla på vågen är ett tecken på att du går ned i fettmassa men ökar i muskelmassa.
Kenneth, Mikael, om det vore så enkelt... Att lägga på sig den mängd av muskelmassa som ni är inne på kräver bra medfödda fysiska betingelser (som jag inte har) i kombination med närapå en semi-professionell utövning av styrketräning under lång tid. Även när jag hade tid och ork att köra 5-6 splitpass i veckan för 30 år sedan fixade jag inte det.
Min erfarenhet av LCHF är en personlig empirisk studie för hur LCHF fungerar i verkligheten för mig som individ, oavsett alla teorier och studier. Viktminskningen som försvann skedde innan jag gick på skivstängerna igen och styrketräningen var del i att förstå vad det kunde tillföra till LCHF och viktminskning genom bränna mer energi. Tyvärr, midjemåttet/maghöjden rör sig inte en millimeter och där måste det till något om jag ska ha vettiga odds för att kunna vindsurfa vid 85 års ålder.
Doc, tack för din öppna syn på mitt inlägg. Jag har läst mycket av det du har skrivit och det har varit intressant, lärorikt och din attityd är mycket inspirerande. Nej, jag har ingen negativ åsikt om LCHF i sig, men det fungerar inte helt rätt för mig men jag vet att det är bra för många andra med viktminskning även över lång tid. Det blev mycket studier och matematik men det var när viktminskningen gick helt i stå och då ville jag försöka förstå varför.
Noteras bör att tack vare uppmärksamheten runt LCHF så kom jag till sans igen efter många års redig misskötsel av fysiken. Jag mår kanonbra med en återgång till medvetenhet runt bra kost och träning men ska jag vara frisk och rörlig förbi pensionsålder så är det farligt nära "sista-datum" för mig att klara den viktstandard och midjemått som krävs för det och där fungerar inte en strikt LCHF-kost för mig. Som sagt, jag tar med mig mycket lärdom från LCHF och drar det även vidare men jag testar med att vrida om siffrorna i tabellerna ett snäpp eller två och får se om det fungerar eller om jag är helt förlorad. Eller "kommer tillbaks" : )
Anneli,
ok, vid reumatiska sjukdomar som Bechterews så är rörelse och träning det bästa du kan göra för dig själv. Styrketräning varvat med valfri cirkulationsökande träning är toppen!
Sen får det göra lite ont, just för att om du ska vara helt smärtfri innan du börjar träna är risken stor att du aldrig någonsin kan börja...
Lycka till!
Jag har ätit enligt LCHF sen juni/08. Har läst böcker av Litsfeldt, Skaldeman, Ravnskov, Schwarzbein, denna samt Dr Annikas blog. Jag anser mig förstå hur man bör äta och mår bra med naturligt fett, proteiner och minimalt med kolhydrater. MEN jag har inte gått ner i vikt! Aargh, jag börjar bli riktigt ledsen. När jag började med LCHF gick jag ner 2 kg, sen dess +/- 1 kg, men i princip stått stilla på samma 79 kg (164 cm) sen juni. Även midjemåttet står still. Det är ju i och för sig positivt att jag inte har gått upp i vikt. Överallt läser jag success stories, och jag står still och trampar med mina 15 kilo för mycket. Varför blir det fel? Jag har låtit bli mjölkprodukter: inget resultat. Jag har minskat kolisar ännu mer: inget resultat. Jag har minskat på fett (jo, fel jag vet): inget resultat. Nu har jag börjat äta enligt Schwarzbeins metod fritt med fett och protein, ungefär 15 gram kh/måltid. Hon skriver, att kroppen behöver även lite kolhydrater, så att hormonbalansen fungerar. Får se om det ger resultat. Hoppas innerligt. Jag har försökt klura ut, varför min kropp inte vill göra sig av med fettet. Jag har kommit fram till att jag är stressad och sover dåligt. Kan det vara detta som påverkar så mycket? Sen en vecka tillbaka äter jag 6 g melatonin på kvällen för sömnproblem. Jag vet att det kan ta tid innan vikten börjar gå ner, men det är tråkigt att vänta när "alla andra" lyckas så väl... :S
Mondial,
jag jobbar också på sömnen.....den betyder nog mycket. Då får ju kroppen årethämta sig, dvs balansera allt som vi "stökar till" under den vakna tiden.
Du, GRATTIS till ditt enorma tålamod.
Jag fortsätter med lchf....och väntar på positiva viktresultat.....
Mondial, är det möjligt att din sköldkörtel kanske inte fungerar som den ska? En tanke bara...
C K: sköldkörtelprov togs för två veckor sedan, TSH 2,6, T4-V 17 och T3-V 4,1: normala värden. Jag misstänkte också sköldkörteln, men värdena ser bra ut. Visserligen kan det vara svaj på sköldkörteln även om värdena är OK, har jag hört. Sen läste jag att underskott av magnesium kan ge liknande symptom som hypotyreos, så nu har jag börjat äta 300 mg magnesium om dagen. Får se om det hjälper något.
Anneli: vi får kämpa vidare. Lycka till!
Vad bra att du redan har kollat sköldkörteln. Jag har också hört att man kan ha värden som ser normala ut trots att allt inte riktigt är som det ska, sedan om det verkligen stämmer eller vad man kan göra åt det vet jag tyvärr inte. Men man ska nog inte lita för mycket på läkarna, det bästa är nog att läsa allt man kan komma över själv istället för att lägga sin hälsa helt i någon annans händer.
Min mamma har förresten samma problem som dig. Hon är överviktig trots att hon äter en helt okej kost och hon har otroligt svårt att gå ned i vikt. Kan det kanske vara så att ni har någon näringsbrist som gör att fettförbränningen inte kan fungera optimalt? Jag har hört att till exempel omega 3 kan underlätta viktnedgång, har du provat det?
Jag skulle kunna skriva mycket mer men jag vill inte lägga mig i för mycket
Mondial,
De värden vården kollar säger inte allt, tyvärr struktar många läkare i symptomen och förlitar sig helt på labbvärden.
Man brukar ju säga att läkare ofta behandlar symptomen och inte orsaken, men det är ofta värre än så, de behandlar inte symptomen utan labbvärden.
Läs gärna runt på nätet om sköldkörteln, jod och selén.
Jag hör också till kategorin "inte riktigt nöjd". Jag har ätit LCHF i 1½ år nu. Gick ner 5½ kg under det första halvåret och var jätteglad för det. Sedan stod vikten still nästa halvår. Tyvärr började den långsamt sega sig uppåt igen, och nu är jag snart tillbaka på utgångsläget. Obegripligt. Jag är verkligen noga med att utesluta kh så mycket det bara går.
Den enda förklaringen som jag kan komma på är, att jag har väldigt mycket stresshormoner. Det syns tydligt på mig. Jag blir otroligt lätt röd och flammig i ansiktet och på halsen av olika anledningar. När jag är engagerad och diskuterar i ett sällskap. Av strålning från telefonen. Om jag någon gång dricker ett glas vin. Med mera. Som Kenneth skrivit högre upp här, så aktiveras glukoneogenes av stress, min kropp smygtillverkar alltså kh.
Vad gör man? Finns det något att göra åt detta överhuvudtaget?
malamatina,
Det du möjligen skulle kunna göra är att hitta en läkare som kommit lite längre i hur man diagnostiserar och behandlar hypothyreos, en som inte testar för ev. jodbrist har inte kommit tillräckligt långt.
Sedan bör du öka doserna med fiskolja och d-vitamin, och undvika alla vegetabiliska fetter och allla skadade fetter och naturligtvis äta enligt LCHF.
Försök även att titta över ditt liv och se vad som finns möjlighet att ändra på för att minska stressbelastningen den vägen, framför allt att försöka få regelbundna tillfällen till att koppla av och "bara vara".
Hej Anneli!
Jag har haft bechterews sedan många år. Har återkommande iriter (inlfammationer i iris) och värk -dagligen mer eller mindre.
Mitt tips är att fortsätta träna och träna och träna och träna. Jag förstår att denna sjukdom har olika stadier och uppträder olika för olika människor. För min del är träningen ett sätt att överleva. Jag har tränat ganska hårt och ihållande under många år, både styrka och kondition på olika sätt. På mina mätningar har jag jättebra värden och mina återkommande ryggskott kommer med ganska långa mellanrum. så snart jag slarvar med träningen återkommer värken!
Håll och håll ut -träningen har en fantastisk verkan på lång sikt -det är mitt tips!
Läs min kamp mot fetma
http://minskabmi.blogg.se/
http://minskabmi.blogg.se/
http://minskabmi.blogg.se/
Gå ner i vikt 12:
"Låt oss säga så här - en promenad några gånger i veckan utan kostförändring kommer inte att ge någon märkbar effekt på vågen åt något håll närmaste tiden".
Jag gick ner 10 kg på fem månader (2 kg i månaden) utan att ändra mina kostvanor, genom att gå en promenad varje dag. Jag tycker nog att det gav en ganska märkbar effekt på vågen. LOLOLOLOL på detta
Om så är du i min erfarenhet ett ovanligt fall. Undrar om du trots allt inte åt lite annorlunda. Eller om promenaderna var väldigt långa. Men grattis hur som helst.
2 frågor: Jag har kört LCHF i 3-4 månader men det hände inte så mycket med vikten, gick ner 1,5 första veckan därefter 1 kilo i veckan dom nästkommande 2 veckorna men därefter stod jag still. Började fuska en hel del och har väl inte varit så strikt utan blandat mycket kolhydrater med mycket fett till och från så här kommer fråga 1: är det farligt att blanda? Jag menar, jag äter fortfarande mycket fett (bacon omelett mm) men också glass och choklad och fikabröd mm, inte ofta men ett par dagar i veckan.
Fråga 2: Har styrketränat i ett par år från och till. Har sista månaderna ökat på träningen och har börjat att ta Gainer Pro direkt efter avslutat pass. Det innehåller 67g kolhydrater 24g protein samt 2 g fett. Om jag förstått rätt så går detta direkt ut i musklerna så då borde det vara ok att ta detta även om man kör LCHF, är det så? MVH Stefan
Stefan,
1. Jag tror inte det är farligt att blanda, bättre än att äta glass och choklad varje dag alltså. Men effekten på vikten blir vanligen sämre än om man är strikt såklart.
2. Om du vill gå ner i fettvikt skulle jag absolut föreslå ett rent proteinpulver utan en massa kolhydrater. Bättre att spara glykogenplatsen i musklerna för godare ev snedsteg.
#422
Grattis! Jag cyklade 4-5 dar i veckan, i snitt runt 8 mil i veckan, i ett och ett halvt år utom snömånaderna. Jag gick inte inte ner ett gram. lol@dig själv du!
Jag kan ju inte låta bli att undra hur dina vanor såg ut innan om du går ner så lätt av så pass lite motion. Var du helt vegetativ?
Tack för ditt snabba svar.
Bara för att klargöra:
1. Så kolhydraterna blir inte "farligare" för att jag äter mer fett?
2. Min kroppsbyggar kompis säger att det inte är någon fara att ta Gainer Pro
även om jag kör LCHF eftersom om man tar det inom en halvtimme efter träningspasset så tas det direkt upp av musklerna vilket inte påverkar kolhydratförrådet i kroppen. Så det stämmer inte? Mvh Stefan
Varför skall du äta en gainer (= flytande kalorier som inte mättar) om du försöker gå ned i vikt?
Stefan,
Du behöver i första hand protein efter eller före styrketräning, inte kolhydrater.
Mikael: Jo jag vill gå ner i fett men jag vill samtidigt att mina muskler ska få det dom behöver, och om man tar gainer inom 30 min efter passet så tas kolhydraterna upp direkt i "musklerna".
Kenneth: Jo protein förstår jag att man behöver men har också förstått att musklerna behöver kolhydrater. Varflör skulle det annars finnas i en gainer som ska tas inom 30 min efter passet?
Stefan,
Varför gainern finns? För att någon kan tjäna pengar på det, kanske?
Nej, men, visst är väl glykogenlagren tömda direkt efter träning, så det finns plats för lite kolhydrater om man känner för att äta det. Men vad jag har förstått så är det inte kritiskt att återställa lagren genast. Jag är ingen expert på träning, så ta mina synpunkter med en nypa salt.
Stefan,
kolhydraterna i gainern efter passet fyller på glykogenlagren i musklerna. Vill du gå ner i vikt lär det vara smartare att hålla musklernas glykogenlager något tömda, så står de redo att ta upp kolhydrater ur maten du äter senare istället. Så blir det inte samma insulinproduktion då.
För den som vill maximera den akuta muskelproteinsyntesen runt styrketräning och samtidigt minimera kaloriintaget så är EAA att föredra. Så låga doser som 6-10 gram (d.v.s. 24-40 kcal) räcker. EAA + kolhydrat ger i studier bättre proteinbalans men kolhydraterna krävs inte för muskelproteinsyntesen så de kan man ju skippa om man anser att den effekten räcker och att kolhydratintag efter styrketräning är oväsentligt.
Jag som äter en ganska stor mängd kolhydrater skulle dock aldrig i mitt liv slösa bort kaloriutrymme från god mat på näringslöst kolhydratpulver.
Jag har skrivit en hel del om näringstiming med både protein, kolhydrat och EAA i flera texter på vår blogg. Jag vet inte om Doc tycker om länkar så jag chansar inte.
Nicklas,
relevanta länkar går bra, varsågod!
Häpp, då länkar jag istället.
http://traningslara.se/blogg/idrottarens-proteinbehov/
och en kort sida om EAA: http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=127561
Jag undrar hur mycket man förlorar på att rama in passet med EAA och sedan äta en vanlig LCHF-måltid jämfört med att rama in passet med EAA+kolhydrater. Insulin skall tydligen ha en anti-katabol effekt (= förhindra nedbrytning), men som bekant ger även protein förhöjda insulinnivåer, där mjölk och ost ligger i topp.
Tack för det Doc!
Då postar jag tre relevanta inlägg. Jag publicerade även ett idag med referenser för samma sak men eftersom det ingick i min kolhydratserie kändes den lite malplacerad här.
http://traningslara.se/blogg/idrottarens-proteinbehov/
http://traningslara.se/blogg/idrottarens-proteinbehov-del-2-proteinti...
http://traningslara.se/blogg/naringsintag-vid-styrketraning-fore-fruk...
Blev lite förvånad när jag lästa att Öl innehåller stora mängder maltsocker.
Vilket är fullständigt felaktigt. Eller en kraftig böjning av verkligheten.
Öl innehåller nästan inget socker alls. Marginala mängder socker och liten mängd kolhydrater. Och det är inte maltsockret som stänger av fett förbränningen utan alkohålen i sig. Borde ni experter inte veta bättre?
Mycket bra läsning!
Jag använde bantningspiller för att gå ner i vikt och har förlorat några kilon faktiskt.
Man kan prova gratis på denna websidan http://www.bantningsspecialisten.se/bantningspiller.html
Men ska testa detta också jag äter redan långsamt
Lista med kolhydratinnehåll i öl:
http://www.beer100.com/beercalories.htm
12 ounces serving = 3.54 dl.
Ur listan ser man att vanlig öl sällan innehåller mer än 3-4 g
kolhydrater per dl.
Som Kalle Frej skriver så är kolhydraterna inte maltos utan mer komplexa polysackarider gjorda av flera glukosenheter. Detta är knappast förvånande eftersom råmaterialet (säd) innehåller mycket stärkelse, samtidigt som maltosen är något som jästsvamparna gärna äter upp allra först i sitt arbete att omvandla säden till ädel dryck. Dessa polysackarider borde rimligtvis ge ungefär samma effekt på vår metabolism som bröd. En liten lättöl till lunch (2 dl) skulle kunna ge runt en tredjedel av det dagliga kolhydratintaget för en LCHF:are som ligger på max 20 g kolhydrater om dagen.
Slutsats: ingen eller mycket sparsamt med öl får det nog bli iallafall.
Öldrickare som sveper i sig 2 liter folköl om dagen (inte ovanligt) får i sig 60 extra gram kolhydrater (anta 3 g per dl) per dag på detta sätt.
Man ser också i tabellen att veteöl (min favorit) inte är värre än någon annan öl, vilket jag hade fått för mig.
Öl är mat - eller vad är det man brukar säga?
Kalle Frej,
allt är relativt såklart men 20-40 gram socker per liter blir en hel del om man dricker mycket öl. Och nog släcker tillräckliga mängder socker fettförbränning allt.
Anna,
enligt den livsmedelsdatabas jag brukar använda är det maltos och glukos i öl, inte stärkelse.
http://www.fineli.fi/food.php?foodid=903&lang=sv
Hej! Jag ser att många här har blivit missnöjda med sina resultat efter att följt LCHF-kosten. Men min fråga är nu om ni ändå skulle rekomendera den till mig? Mitt mål är att väga 55-60kg, vill gärna ha snabba reslutat då jag är rett otålig. Jag är inte tjock, men mullig. Väger ca: 70 och är 168cm lång. Jag älskar godis så det kommer verkligen bli en utmaning, men kan man unna sig 1 gång i veckan eller liknande och fortfarande få en framgångsrik viktnedgång? Jag är kvinna och 18 år.
Mvh Sanna
Sanna,
tänk på att det här är sidan just för de som har svårt att gå ner!
För andra sidan av myntet, läs här om de som haft det lättare:
http://www.kostdoktorn.se/stora-skryttraden
Personligen tror jag det kan fungera utmärkt för dig. Lite godis en gång i veckan lär bara göra att man går ner marginellt långsammare. Men tänk på att många tappar det mesta sötsuget på LCHF-kost, så du kanske inte känner att du behöver godis...
Ja jag såg ju det precis när jag skickat mitt mail att det var för de som hade svårt att gå ner i vikt.:P
Men tack! Jag ska försöka. Första dagarna lär vara svåra då jag är van att få socker i mig på ett eller annat sätt.
Nu kör vi:)
Jag har ju hamnat på en platå som är vansinnigt lång (4 månder) och omotiverande. Ja, ja - det har gått på tok för fort hit (30 kg. på drygt 6 mån.), så det är säkert nyttigt. Men som ni vet är det som är nyttigt ofta också tråkigt (utom möjligen grädden och smöret)...
Tänkte bara berätta om en lustighet som kanske någon annan kan ha litet glädje av.
Min son har ärvt vår gamla dator. I går satte jag mig för att radera/bränna ned alla våra gamla foton, filer etc. som fanns på datorn. Hittar då en fil som jag döpt till "morsans viktiga arbete". Minns den vagt, som det excellark jag lade upp för två år sedan när jag genom GI försökte ta mig ned i vikt. Nyfiket öppnade jag filen, för att se hur mycket jag totalt gått ned sedan dess... Och döm om min förvåning... Exakt samma vikt, och mått gällde när jag efter att ha stått still en månad, lade av med GI-kosten och gav upp. Samma platåvärden alltså. Spännande - eller vad? Jag tror inte att det är så att min kropp bestämt sig för att det här är min ultimata vikt för jag har drygt 20 kg. kvar till övre gräns för acceptabel vikt enl. alla tabeller. Sjukligt överviktig enligt BMI osv. Men någonting är det kroppen försöker säga mig. Frågan är bara vad... Någon som har en teori? Och om du har en teori - kanske jag kan prata snällt med kroppen och få fart på det här igen...
Kristina,
Din kropp ha säkert fått för sig att det är din normala vikt, och det kan ta tid att övertyga den om att den har fel, men förr eller senare kommer den underfund med det.
Jag har en fråga till Doc:
Vad vet du om hormonet leptin?
En kille vid namn Joel Marion i USA (som forskat länge om fettförbränning) har utvecklat ett program där man med hjälp av sk "fusk dagar", då man äter rejält med kolhydrater, får upp leptin-nivån som då avbryter kroppens "svält-alarm".
Svårt att förklara kort. Här är en länk till en artikel han skrivit om det:
http://www.criticalbench.com/Leptin-Hormone.htm
Min fråga: vad händer med leptin-nivåerna vid strikt LCHF?
Jag upplever det själv - de första två veckorna tappar jag vikt (upp till 4 kg) men sen stannar det upp. Kan det vara leptinet som spökar?
Hej!
Jag har en fråga. Jag har gått ner från 93 kg i februari, till 80-80,5 för en vecka sedan. Nu har jag den senaste veckan legat tvärstilla på 82 kg oavsett morgon eller kväll. Varför denna helt plötsliga vikt uppgång? Jag har "skött" toabesöken som vanligt. Jag vill ju inte börja gå upp nu. Jag är 177 cm och hade tänkt komma ned till ca 78 kg. med tanke på att jag forfarande har en hel del att ta av borde väl inte kroppen ge upp nu?
Mvh Patrik
Terhi,
knepet att gå ner i vikt är att regelbundet ta dagar då man trycker i sig glass och pizza? Jag kan satsa mycket på att det är struntprat.
Man tappar ofta mycket första veckorna på LCHF, sen går det långsammare. Behöver inte ha något med leptin att göra. Och definitivt inte med glass-brist.
Patrik,
lite platåer och tillfälliga små toppar är vanliga på vägen nedåt. Tålamod är vanligen allt som behövs.
Intressant detta att det står så olika om kolhydrater i öl på olika ställen.
C. Bruggink och medarbetare har roat sig med att göra kromatografi på öl (“lager”) (se Journal of Chromatography A, 1085 (2005) 104–109). Relevant text ur rapporten:
Fig. 8 presents extracted mass chromatograms of DP1 to DP10 of the lager
beer sample. Oligohexoses up to DP14 were observed in this sample. In contrast of the chicory coffee sample, the beer sample contains lower concentrations of mono- and disaccharides and relative high concentrations at m/z 511 (DP3) and at m/z 673 (DP4) in comparison to mono- and disaccharides.
Förklaringar : DP3 betyder ” degree of polymerisation 3” dvs en DP3-kolhydrat består av 3 ihopkopplade monosackarider. m/z betyder ”mass over charge”, dvs massa genom laddning och är ett sätt att identifiera molekyler på. Glukos har m/z 203 till exempel.”Chicory” är cikoria som ibland används som kaffesubstitut.
Mono- och disackariderna som avses är främst glukos och maltos, som alltså verkar finnas bara i låga halter i deras öl. Hexoser är sockerarter med 6 kolatomer. Glukos är en sådan sockerart, så antagligen hittar de främst kolhydrater som består av flera glukosenheter ("oligohexoser").
I en annan artikel jämförs två lager och en ale. (I. F. Duarte et al., J. Agric. Food Chem. 2003, 51, 4847−4852).
Den vanligaste kolhydraten i en av lager-ölen var glukos, medan i alen och den andra lagern dominerade oligosackariderna (som består av flera glukosenheter).
Ingen av artiklarna nämner siffror på hur mycket av den ena eller andra sockerarten ölen innehåller, tyvärr.
På wikipedia påstås att öl generellt innehåller mycket lite maltos (http://en.wikipedia.org/wiki/Beer) samt ”trace amounts of other sugars”.
I “Magnetic resonance in food science”, av P. S. Belton, Royal Society of Chemistry (Great Britain) repeteras ungefär informationen i de ovan beskrivan forskningsrapporterna (sök på beer carbohydrates i Google böcker).
I ”Microbiology and technology of fermented foods” , av Robert Wayne Hutkins, sid 338 ges en bra förklaring av vad som händer med de lättjästa sockerarterna (framförallt glukos, maltos) i vörten när den jäses till öl, jämfört med de längre kolhydraterna.
Anna,
verkar mer komplicerat än jag hade trott det här. Vet vi verkligen inte 2009 riktigt vilka kolhydrater som finns i öl?
Referensen till påståendet i Wikipedia är till en sida för ölproducenter som beklagar hur folk väljer bort det efter GI-debatten. Kanske inte det tyngsta rent vetenskapligt.