Kommentarssida 5 - Svårt gå ner i vikt?

678 kommentarer till “Svårt gå ner i vikt?”

Kommentarssida: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

201
Staffan i Uppsala skriver:
januari 7, 2009 klockan 14:45
Jag vet hemul, men jag tyckte ändå att ord som "majsmjöl" och "fuskindustri" var fullt motiverade den här gången. Hoppas att inga småbarn läser det här...
202
Jenny skriver:
januari 7, 2009 klockan 15:20
Hur onyttigt är Gräddfil blandat med lite grillkrydda, ketchup, curry och salt och peppar? (min hemgjorda dipp).
203
Doc skriver:
januari 7, 2009 klockan 15:24
Det lär vara ketchupen som är värst där (mest socker). Så länge det är en begränsad mängd sådan lär dippen vara helt ok!
204
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 7, 2009 klockan 15:44
Välsorterade butiker brukar sälja grisspäck, skär det i lagom bitar och lägg i stekpannan på lägsta läget på spisen. Lägg på ett locka av alu-folie och låt ligga tills allt fett smält ut och allt vatten avdunstat, alltså när det sluta puttra. Rör gärna om lite emellanåt.

Häll av fettet och spara det till stekning eller fritering och låt de knapriga fläskgrevarna rinna av. Salta dem och ha dem som godis framför en bra film.

Varning, äter jag lite sådant på kvällen brukar det inte vara dags för frukost förrän framåt 2-tiden nästa dag, de mättar väldigt länge!
205
Härrjes husse skriver:
januari 7, 2009 klockan 16:13
Herre jag har syndat....jo visst har jag syndat, med maten, en aning men bara för att jag älskar öl, men har dragit ner extremt men så kom julen, ojojojoj inte kunde jag vara utan ölen. Min sedan ett par månader lite mindre rundare mage blev plötsligt större. Men inga IBS magar för det, bara lite. Men jag som haft mediciner för IBS kan glömma det med LCHF kost. Har aldrig haft bättre mage under hela mitt 58 åriga liv!!
Men hustrun klagar att jag luktar illa, och min rester på toa luktar extremt, tycker jag även själv. Men hungrig efter min stadiga feta fil/youghurttallrik, lite ost och ett löskokt ägg är jag icke. Jag får lägga lunchen senare och någon gång efter 3 börjar det suga lite efter lunchmat, riktig mat.
Ex.vis Kokt blomkål och broccoli med köttbullar i kantarellgräddsås.
Sedan blir det ofta en enkel middag med exvis stekt aubergin med feta/halumiost men inget sug efter något alls mer än ett extra glas vin rött.
Men jag har svårt att tappa vikt och jag tror det beror på att jag äter för jag älskar mat, men jag lider inte för att jag inte går ner i vikt, för jag har så många andra fördelar med min diet eller rätare sagt matval.
Rent allvarligt....hur bra man mår kan aldrig vara fel, så jäkla bra som nu kan väl aldrig vara fel!!
206
Lo skriver:
januari 8, 2009 klockan 23:56
Fyra månader med LCHF idag och icke ett gram lättare. Då har jag tränat 2-3 ggr/vecka under större delen av tiden, styrketräning och jogging. Jag vill bli av med 10, helst 15 onödiga kilon och minska i synnerhet om midjan, höfterna och låren. Om jag blir 15 kilo lättare kommer jag ändå att väga 6-7 kilo mer än vad tabellerna rekommenderar för min längd, men det är en vikt jag trivs med. Kroppen kändes till en början annorlunda och jag minskade verkligen i omfång om än inte i vikt, men det vände efter ett par veckor och nu är jag nästan tillbaka där jag började. Mycket förbryllande. Jag börjar få mörka tankar om att det inte är mödan värt.

Är inte särskilt matintresserad och därför mycket nöjd med att äta tre gånger om dagen, och det gör mig ingenting att äta i stort sett samma mat varje vecka. Numera är jag aldrig hungrig och har inget sug mellan måltiderna, och magen fungerar perfekt bortsett från en periodvis mycket påfrestande halsbränna. Bacon/ägg/vispgrädde + kaffe med grädde och en Berocca på morgonen, ibland fet yoghurt med keso och linfrön istället. Fet fisk, keso eller blomkålsmos, paprika och ost till middag. En köttbit eller korv och keso/blomkålsmos till kväll. Det blir ca 3 koppar kaffe med vispgrädde och 1 kopp te per dag, och jag försöker dricka vatten utöver det men glömmer oftast.

Till helgen kan det bli en whisky och ett par rutor 85% choklad, eller lite rödvin och nötter. Å andra sidan äter jag mindre när jag är ledig, oftast bara två mål mat.

Borde jag halvera mängden mat? Ta bort ett mål? Sluta med kaffet? Sluta med grädde? Hur kan jag bli av med halsbrännan (tar Losec nu men skulle helst vilja klara det utan medicin)? Är det åldern som spökar (49 år)?
207
Doc skriver:
januari 9, 2009 klockan 0:03
Lo,
det är såklart möjligt att viktminskningen kommer igång av sig själv om du fortsätter som du gör.

Vill du testa något nytt rekommenderar jag att sluta med vispgrädden i kaffet ett tag. Lätt att få i sig mer kalorier än man egentligen behöver så - och då har din kropp ingen anledning att bränna fettlagren.

Kan du vara utan kanske du kan prova utan kaffe helt - det kan hjälpa mot halsbrännan.

Äta färre mål tror jag är en dålig idé.

Funkar inget annat kan du prova att dra ner ytterligare på kalorier, ex 80/80/max 20. Se ovan.

Lycka till!
208
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 9, 2009 klockan 0:07
Lo,
Eftersom du inte har så mycket övervikt kan det ju ta lite längre tid, har du bantat mycket tidigare?

Det låter som om du äter bra så det är inget problem där, jag skulle nog rekommendera att bara vänta på att kroppen förstår att det inte är svält på gång, det är med stor säkerhet det som håller bäst i längden.

Behöver du linfröna för att hålla igång magen? Annars tyckar jag att du skall skippa dem.

Jag har själv stått still på 120 kg i ett år efter att ha gått ner från 160 kg året innan, men jag har bara väntat ut platån och nu har det börjat röra på sig igen.

Jag gör slut på 1/2 liter vispgrädde om dagen i kaffe och såser och platån är ändå bruten.
209
Lo skriver:
januari 9, 2009 klockan 0:32
Tack för svaren! Ska lägga ner linfröna, kaffet och grädden ett tag och se vad som händer. Återkommer med resultat. =D

Kenneth, för 12 år sedan gick jag ner 25 kilo med Viktväktarna. Det tog ungefär ett år och var en enda plåga. Jag var konstant hungrig och maten smakade mest wellpapp. 4 år efteråt hade jag lagt på mig 15 kilo igen. Jag gjorde ett nytt men halvdant försök för 6 år sedan med samma resultat, ner & sen upp igen. Sen dess har jag konstant smygökat fast jag fortsatt motionera och försökt äta traditionellt fettsnålt. När knäna började ta stryk av joggingen i höstas bestämde jag mig för att prova LCHF. Metoden passar mig perfekt (förutom att jag väger lika mycket lol).

Grattis till att ha brutit platån! Om du har orkat vänta på resultat i ett år ska jag definitivt inte gnälla mer
210
Trillian skriver:
januari 9, 2009 klockan 0:55
Kenneth: Du är min hjälte!
211
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 9, 2009 klockan 1:09
Lo,
Det kan ju vara värt att läsa Sten Sture Skaldemans bok, Ät dig ner i vikt!
Den bygger på en mycket gedigen erfarenhet!

GI-noll är mer inriktad på kvinnor.

Dessutom är väl hans kokbok snart på gång, eventuellt är ett av mina recept med i den också.

Det finns ju en hel hög med LCHF-kokböcker på gång nu, med dem kommer säkert fler att börja upptäcka att mat är positivt, speciellt när man får använda hur mycket smör och grädde man vill, då går det nästan inte att misslyckas.
212
Maggi skriver:
januari 9, 2009 klockan 17:56
Lo,
Är i samma sits som du, ven varit VW och gick ner men hungrig 27 kilo och blev uttagen till regionfinal! blev sen gravid och gick upp igen, de autoimmuna sjukdomarna började smyga sig på och väger idag som före VW, men jag mår bra och håller humöret uppe. MEN det är tråkigt att inte gå ner något när det funkar så bra för andra, de är svårt att inte snegla på deras resultat och jag är glad för alla som lyckas.
Ska nog dra ner på vinet och grädden som jag har i äggen på mornarna till baconet. Är svag för mörk choklad så ska begränsa det till helgerna.
213
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 9, 2009 klockan 19:44
Maggi,
Jag tror inte du behöver dra ner på vinet och grädden, så länge det inte är sött vin. Jag tycker att du skall fortsätta äta så att du kan tänka dig att fortsätta med det resten av livet och låta det ta den tid det tar. Om det skulle ta ett år innan du börjar märka av någon viktminskning, so what? Äter du gott, mår bra och vet att du kommer att normalisera din vikt inom ett pra tre år och samtidigt må bra och slippa vara hungrig så vet du ju också att du inte kommer att behöva ge upp.

Lycka till!
214
Leyla skriver:
januari 10, 2009 klockan 16:42
Hej!
Jag har bara hållit på med den här metoden i sju veckor. de 3 första gick jag ner 5 kilo de två sista veckor ingen alls. Förstår inte riktig varför det helt plöstligt stannat? Hur som helst är jag delvis vegetarian, äter bara fisk och skaldjur, så för min del blir det ganska mycket feta mjölkprodukter som ost och grädde. Förutom det trännar jag 3-4 gånger i veckan (spinning).
Ska jag ändå minska på mjölkprodukter? Och äta mer fisk och grönsaker bara?
Måste också berätta att allt det jag har ätit hittils har varit under 5 % kolhydrater (enligt förpackningen) och ingen socker eller frukt alls.
Tacksam för svar!
215
Doc skriver:
januari 10, 2009 klockan 16:45
Leyla,
det är vanligt med platåer på vägen neråt. Troligtvis behöver du inte ändra något, bara tålamod!

Är du för otålig för det kan du prova att minska lite på mjölkprodukter, precis som du är inne på.
216
Leyla skriver:
januari 10, 2009 klockan 17:23
Tack för en snabb svar Doc!!
217
shamani skriver:
januari 12, 2009 klockan 1:53
Oj, vad mycket intressant att läsa!! Har tagit några timmar att plöja igenom ALLT! (borde ha varit fördelat på fler"sidor" så att man lättare kan hitta något man vill läsa om...)

Nåväl, jag registrerade mig för några timmar sen och har funderat på att prova LCHF. Dock är jag lite osäker på att min mage klarar detta. Jag har haft problem med magen sen jag var liten med magsmärtor och diarréliknade avföring. Detta har i stort sett alltid varit i samband med varm mat. Speciellt om den har varit fet.

Hösten 2007 fick jag antibiotica (Ery-Max) som slog ut hela min mage (och resten av mig). Jag fick sluta med den på grund av smärtorna både i mage och ändtarm. Det tog mig nästan ett år innan magen hämtade sig (med hjälp av Omeprazol). Därtill började jag med Trevis (bakterier i pillerform för magen) som har hjälpt lite också. Och för ca 3 månader sen började jag baka mitt eget bröd med massor av fibrer.

De sista månaderna har jag lagt allt stekt på hushällspapper för att få bort fettet och magen har för det mesta klarat sig bra.

Vågar jag prova LCHF? Jag har haft problem med magen i 40 år och helt ärligt att föda barn är ingenting jämfört med smärtorna jag har med magen och ändan! Och jag har fött två barn utan annat än lustgas.

Har någon något förslag? Jag har inte allergier eller sjukdomar i övrigt.

MVH/ shamani
218
MimLan skriver:
januari 12, 2009 klockan 6:29
Shamani: Trasiga magar som går åt diarré är typexempel på magar som inte skall ha "massor med fibrer". Börja med att ta bort fibrer och spannmål helt.
219
Doc skriver:
januari 12, 2009 klockan 9:22
shamani,
låter besvärligt. Jag är inte heller säker på att mycket fibrer är det bästa för dig. Har du fått någon diagnos? (crohns? ulcerös colit? glutenintolerans?)

Många med långvariga magbesvär har blivit mycket bättre på lchf-kost. Kanske är det värt att prova åtminstone?

Läs gärna inläggen om magbesvär.
220
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 12, 2009 klockan 9:58
shamani,
Jag hade problem med min mage efter en antibiotikakur, för mig räkte det att dricka en bra fil med levande bakterier en vecka så var det återställt. Jag hade då först provat Apotekets piller med frystorkade tarmbakterier utan någon som helst effekt. Det är ofta skillnad mellan olika sådana produkter och som vanligt verkar Apoteket vara noga med att bara ta in sådant som man kan vara säker på inte hämmar inköp av mer piller, vilket ju verksamma preparat skulle göra.

Men att testa LCHF är säkerten jättebra idé för sig, och då vara speciellt noga med att undvika fibrer, åtminstone till en början även lösliga fibrer som ju bl.a. verkar laxerande. Och naturligtvis undvika allt bröd. I ditt fall skulle jag också undvika nötter i alla fall en tid.

Jag brukar säga att det är bättre att börja med att ta bort allt misstänkt, och sedan när man blivit bättre lägga till dessa igen en i taget och låta det gå en tid för att kunna veta vilket ämne det är man måste vara extra noga med att undvika.
221
shamani skriver:
januari 12, 2009 klockan 15:04
Hej, och tack för era svar!

Jag har inte fått en diagnos då läkaren inte har varit intresserad av min mage! I samband med att jag fick antibiotican så "gick jag i väggen". Kanske var det mycket därför han inte brydde sig? Att han helt enkelt räknade med att tiden skulle läka magen? Stress är ju inte den bästa medicinen...

Jag har funderat över både ulcerös colit och chrons, men enligt det jag har läst på internet så stämmer inget av de helt på mina symtom, men det får ju en läkare avgöra och inte jag. Att jag är gluteintolerant har jag svårt att tro i och med att jag kan äta smörgåsar UTAN några besvär, jag kan även dricka kall mjölk - inga problem! MEN när maten innehåller mycket fett - och särkilt varmt - så är det som att det smörjer upp "maskineriet" för mycket. Ibland hinner jag inte ens äta klart innan smärtorna kommer och jag får rusa på toaletten. =( Ofta är det då "frätande välling". Jag äter aldrig ute eller hos andra längre på grund av detta. Det är riktigt jobbigt.

Anledningen till att jag äter bakterierna i tablettform är att jag inte klarar smaken av sura mjölkprodukter. Det fick bli en nödlösning. Jag tar en på morgonen (vid resa så är det 3/dag).

Så fettet är mitt problem - inte fibrena...
222
Doc skriver:
januari 12, 2009 klockan 15:10
Kanske har dina besvär med gallan att göra då?

Många med gallbesvär som provar LCHF-kost får tillfälligtvis mer besvär i början, men minskade efter en tid. Troligen då den feta maten gett så mycket gallproduktion att gallvägarna "sköljts rena" från mindre gallstenar.
223
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 12, 2009 klockan 15:21
shamani,
Då kan det vara värt att testa några olika probiotikapreparat från hälsokosten i stället.
224
pöh skriver:
januari 12, 2009 klockan 17:49
det här var det sämsta jag läst. snacka om att sabba min motivation
225
shamani skriver:
januari 12, 2009 klockan 17:55
Jag kanske borde få en tid hos en läkare för att få magen utredd...

När det gäller probiotka så innhåller Trevis, som jag äter, följande:

Lactobacillus acidophilus, Bifidobacterium animalis, Lactobacillus bulgaricus, Streptococcus thermophilus.
Totalantal: 1-10x10(upphöjt till9) cfu.
Skummjölkspulver (motsv. 5-10 mg laktos), hjälpämnen.

Har ätit middag hos dottern idag... Blev fisk (hoki, sej, lax) i bitar med blomkål som puttrat i SMÖR och GRÄDDE. Har klarat mig än så länge... =)

En liten undran... Hur funkar det att succesivt övergå till LCHF? Funkar det eller kommer det att ställa till problem på något sätt för kroppen? Tanken är ju då, för egen del, att vänja kroppen vid omställningen. Är tanken bra eller förkastlig?
226
Doc skriver:
januari 12, 2009 klockan 18:05
shamani,
en successiv övergång kan nog till och med vara bättre än en snabb.

Åtminstone för de som inte har bråttom och behöver den där motivationsboosten man får då några kilo rinner av redan första veckan (för många).

Vid en successiv övergång slipper man normalt sett omställningsbesvär som ex huvudvärk.
227
shamani skriver:
januari 12, 2009 klockan 18:20
Tack, doc! =)

Då kan kroppen få en fair chans, utan att få en chock, och inte ställa till med alltför mycket obehag.

Har jag använt många år på att samla på mig övervikt så behöver jag inte ha så bråttom med att bli av med den. Det rör sig inte om så många kilon. Det handlar mer om att MÅ BRA.
228
patrik skriver:
januari 12, 2009 klockan 18:24
doc - har du läst dessa angående när det är svårt att gå ner i vikt?
.... Kanske finns där något du tycker är värt att nämna på dina sidor.

http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Weight%20loss%20w....

http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Weight%20loss%20w...

http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Weight%20loss%20w...

http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Weight%20loss%20w...

http://high-fat-nutrition.blogspot.com/search/label/Weight%20loss%20w...
229
Doc skriver:
januari 12, 2009 klockan 19:04
Patrik,
tack för tipsen, skall titta på sidorna.
230
patrik skriver:
januari 12, 2009 klockan 21:42
Intressant studie som visar att Kaseinprotein har kraftfull påverkan på insulinet, medan grädde knappt påverkar alls: http://www.ajcn.org/cgi/content/full/75/4/767#T1

"Insulin concentrations did not change significantly after cream intake but increased significantly from 39.0 ± 15.6 pmol/L at baseline to 108.6 ± 69.6, 117.0 ± 77.4, and 90.0 ± 31.2 pmol/L, respectively, 1, 2, and 3 h after casein intake."

http://www.ajcn.org/cgi/content/full/75/4/767/T1

... Något att tänka på om man har svårt att tappa kilon!
231
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 12, 2009 klockan 21:52
patrik,
Bra att tänka på för dem som använder mjölk och fil då. Å andra sidan verkar det inte vara någon som har problem med ost, det kanske är för att kaseinet förändras kemiskt vid ystning? Det är ju som jag förstått det just kaseinet som polymeriseras när osten ystas?
232
patrik skriver:
januari 13, 2009 klockan 17:24
Kenneth - verkar vara mycket Kasein i ost:

http://en.wikipedia.org/wiki/Casein

Man får väl prova sig fram helt enkelt
233
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 13, 2009 klockan 18:03
patrik,
Frågan är om kaseinet i ost har samma effekt med tanke på att det är ganska kraftigt förändrat. Det kunde ju vara intressant ifall en sockersjuk med blodsockermätare testade ifall ost höjer blodsockret, skulle insulinet höjas utan höjt blodsocker skulle det ju leda till blodsockerfall och det borde ha observerats och rapporterats för länge sedan.
234
k s skriver:
januari 13, 2009 klockan 19:34
det kanske balanseras med glukagon?
235
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 13, 2009 klockan 20:23
Det är ju en möjlighet ja.
236
Jenny skriver:
januari 14, 2009 klockan 13:30
HJÄLP! Jag försöker gå ner i vikt, tränar jätte ofta! MEN jag har blivit helt avocado galen. äter 2 avocados per dag!!!

Går man upp i vikt av avocado? hur onyttigt enligt "gå ner i vikt" modellen är det?

tack
237
Doc skriver:
januari 14, 2009 klockan 13:38
Avocado är utmärkt bantarmat anser jag.

Mycket nyttigt fett, och bara 2 energiprocent kolhydrater.

Ät fyra om dagen om du vill. Eller mer. Det mättar långvarigt och lär inte försvåra viktnedgång.
238
Jenny skriver:
januari 14, 2009 klockan 16:06
jag vet inte vad som hänt. Jag äter normalt men jag har börjat bli hungrig hela tiden! Jag går inte ner i vikt heller, fast jag tränar. Även när jag har ätit, så kurrar min mage 10 minuter senare. jag kan äta hur mycket som helst!

jag är inte tjock, väger 63 kilo och är 168 lång men jag vill ändå gå ner till 56-57 kg!!

Jag trodde att jag kanske var gravid, men tog test igår och var inte det. Hoppas att det stämde och man inte kan vara det ändå!

Detta b örjar bli jätte störigt och jag vet inte vad jag ska göra..

Min pappa har diabetes. Läste på en hemsida att om man har diabetes kan man känna sig väldigt väldigt hungrig. Eller om man får en hjärntumör.

Jag kollade mig för diabetes för 6 år sedan, hade då inte (var då 13 år gammal) och hjärntumör tror jag inte att jag har.

Behöver hjälp! Hur ska jag gå ner i vikt när jag känner mig såhär?
239
Doc skriver:
januari 14, 2009 klockan 16:32
Jenny,
BMI-mässigt ligger du precis i normalintervallet. Om du tränar och är hungrig betyder det nog att kroppen vill ha mer mat för att bygga muskler mm.

Ät bra mat tills du är mätt blir mitt råd. Lagom mycket muskler är både hälsosamt och snyggt. Äter du bra mat och tränar lär du inte få mer underhudsfett än vad som är lagom.

Inget du berättar låter det minsta som diabetes eller hjärntumör.
240
Vincent skriver:
januari 17, 2009 klockan 1:14
Hej! Har du något förslag på hur jag ska få motivation till att försöka gå ner i vikt? Sitter oerhört mkt framför datorn, då jag har blivit beroende av ett online spel! Skulle vara tacksamm om ja får ett svar.
241
Kenneth Ekdahl skriver:
januari 17, 2009 klockan 11:37
Vincent,
Du kanske inte skall fokusera på vikten, det finns många andra fördelar med att äta som vi gör, inte minst att maten blir en njutning som man inte behöver ha dåligt samvete för att hänge sig åt varje dag. Dessutom fungerar hjärnan bättre än innan när den väl fått ställa om sig så det är en fördel för att spelandet skall gå bra också. När sedan hjärnan, apititreglering och liknande börjat fungera bättre har många rapporterat att det blir lättare, eller i alla fall mindre svårt, att bryta beroenden också. Och äter du så som vi talar om här är det ingen stor uppoffring som kräver en massa karaktär för att klara av, så det är inte ens svårt.

Vikten är alltså inget du behöver fokusera på, den kommer att rätta till sig av sig själv när du ersätter Jolt-cola och chips med grädde, smör, fett kött och feta ostar. Jag gick ju själv mer 40 kg på ett år samtidigt som min motion mest bestod av promenader mellan datorn och kylskåpet.

Jag känner många som uppvisat symptom som många skulle betrakta som beroende av något datorspel, i de allra flesta fall har de dock inte hållit på i mer än ett eller två år, så jag tvivlar på att det är ett beroende på samma sätt som av t.ex. droger.

Man brukar ju inte säga att ungdomar i bokslukaråldern är bokberoende och skicka dem på behandlingshem för det?
242
Doc skriver:
januari 17, 2009 klockan 11:41
Vincent,
se om du kan få lite hjälp och motivation på kolhydrater.ifokus.se

Angående vikten - byt cocacola mot kaffe med rikligt med vispgrädde, så kanske du är på god väg!
243
Lena skriver:
januari 17, 2009 klockan 12:15
Jag har en fråga angående östrogenets roll för vikten. Det är ju som bekant svårare att reglera vikten under och efter klimakteriet. Om man nu tillför östrogen, borde det inte underlätta viktstabilitet/viktnedgång? Eller är det inte primärt östrogenbristen, som ger dessa svårigheter?
Jag läste en gång, för ett bra tag sedan, att man i USA ger ett mera personligt anpassat hormontillskott i stället för som här bara östrogen. Fast detta kanske bara gällde de välbeställda stjärnorna, som är rädda för att åldras . Hur som helst, så verkade det logiskt att även kolla andra hormonnivåer.
Det svåra, tycker jag är att genom viktnedgång få tillbaka de proportioner, jag hade innan. Området mellan bröst och buk är problemet för mig (och för många andra medelålders kvinnor, kan jag ju se). Vad beror det på? Att min midja har 10 cm för mycket enligt 80 cm-rekommendationen, stör mig inte, då jag alltid haft en ganska rak, skandinavisk figur. Men borde jag störas av det? Hur allvarligt skall man se på detta med midjemåttet? I övrigt är jag ganska nöjd faktiskt trots storlek 42-44 (1,75 lång). Tränar en hel del, både kondition och styrka, men det är ändå lögn att trixa till mellangärdet.
Nu börjar jag faktiskt undra om det inte kanske är så, att min kropp är nöjd med BMI 26,8, trots att det är klar övervikt?
244
Doc skriver:
januari 17, 2009 klockan 13:09
Lena,
det här med hormoner som östrogen är mycket intressant. Tveklöst blir det för kvinnor efter klimakteriet betydligt svårare att hålla borta en del fett från magen.

Östrogentillskott hjälper troligen för det, men för å andra sidan med sig ökad risk för cancer mm.

Jag tror nog att man hälsomässigt kan acceptera lite högre midjemått hos kvinnor efter klimakteriet. Det som är farligt lär vara högt midjemått beroende på för mycket insulin (med allt annat de för med sig). Inte högre midjemått beroende på frånvaro av östrogen.
245
Lena skriver:
januari 17, 2009 klockan 13:28
Tack för svaret, Doc! Lite klarare kring midjemåttet blev det.
246
Karin skriver:
januari 17, 2009 klockan 16:01
Doc! Du skriver:
¨ Det som är farligt lär vara högt midjemått beroende på för mycket insulin (med allt annat de för med sig). Inte högre midjemått beroende på frånvaro av östrogen.¨

Jag förstår inte riktigt vad det innebär! Är det frågan om insulin som diabetiker tar i form av sprutor eller insulin som kroppen producerar om man har diabetes??

Jag har i övermorgon hållit mig till LCHF i precis ett år, utan vare sig viktnedgång eller minskade mått runt midja och mage, väger drygt 70 kg och midjemåttet är drygt 90 cm. Jag har diabetes typ 2 men värdena har blivit mycket bättre under året , senaste HbA1c var 5.0. Jag tar inga mediciner för min diabetes.

Jag är drygt 70 år, skulle utebliven viktnedgång då kunna förklaras med min brist på östrogen? Eller har det med min diabetes att göra??
247
Doc skriver:
januari 17, 2009 klockan 16:44
Karin,
insulin producerar alla friska också. Mer ju mer kolhydrater man äter, men alltid en viss mängd.

90 cm midja hos en 70-årig kvinna är nog i sig inte mycket att oroa sig för. Kan vara ganska normalt.

Har man (haft) typ 2 diabetes har man ofta genetiskt lättare än genomsnittet att lägga på sig. Och brist på östrogen efter klimakteriet gör nog lite det med.
248
carita skriver:
januari 18, 2009 klockan 20:39
Vet någon om den ekologiska mjölken är ohomogeniserad????
249
lina skriver:
januari 18, 2009 klockan 21:09
hej doc
jag har insulin och underar går man upp i vikt av insulin?
kan man få orgelbunden mens om man använder insulin eller har det ingen betydelse ?
tack för hjälpen
lina
250
Doc skriver:
januari 18, 2009 klockan 21:14
lina,
man går upp i vikt av för mycket insulin. Tricket är att äta så att man inte behöver så mycket insulin (lågkolhydratkost). Dett underlättar viktnedgång.

För mycket insulin och därmed viktuppgång kan leda till något som heter PCO, eller PCOS. Det är väl den vanligaste orsaken till oregelbunden mens. Och kan även ge oönskad hårväxt, akne, infertilitet etc. Så det korta svaret är ja. För mycket insulin kan ge oregelbunden mens i längden.