Vetenskapen, maten och hälsan
Här hittar du mina huvudsidor i olika hälsoämnen samt länkar till vetenskapliga studier, med fokus på lågkolhydratkost och hälsa.
Söker du allmän information?
- Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare
- Kostdoktorns FAQ – vanliga frågor och svar
- Anekdotiska bevis – personer som testat
- LCHF och den medicinska vetenskapen – helt kapitel
- Rekommenderade hälsoprodukter
Söker du specifik information?
- Blogginlägg om sjukdomar – sorterade
- Snabbkurs i kolesterol
- Diabetes – ät dig till normalt blodsocker
- Blodtryck
- Viktnedgång
- Metabolt syndrom – den ”västerländska sjukan”
- Prostatasjukdom
- Inflammatoriska sjukdomar – ex astma/eksem/ulcerös kolit
- D-vitamin – solenergi åt dig?
Vill du veta mer?
Vetenskapliga studier
Lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt framförallt i behandlingen av övervikt och diabetes.
- Socialstyrelsen har godkänt lågkolhydratkost för behandling av övervikt samt diabetes typ 2.
- ADA (American Diabetes Association) har godkänt lågkolhydratkost för överviktiga diabetiker.
Nedan studier grupperade efter ämne, med en kort sammanfattning.
Innehåll
- Viktnedgång
- Hjärtkärlsjukdom
- Diabetes typ 2
- Diabetes typ 1
- Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
- Epilepsi
- Leversjukdom
- Halsbränna
- Gikt
- PCO-S
- IBS
- Parkinson
- Vitamin /mineralbrist ex D-vitamin
- Fler intressanta hälsostudier
Utöver ovanstående finns diverse ytterligare här:
Ett hundratal studier som visar att du inte blir fet av fett.
Nu till den tyngre vetenskapen, via JAMA, NEJM, AIM, Cochrane, AJCN, BMJ och så vidare:
Viktnedgång
Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här.
Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association). Här är SvD´s rapport, här är DN´s.
Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.
Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.
Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här.
Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien.
Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna! SvD´s rapport om studien.
Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.
SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.
Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.
Perez-Guisado 2008. Nutrition Journal. En trevlig liten studie som visar finfina resultat av ”spansk ketogen medelhavskost”.
”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.
Minskad hunger av lågkolhydratkost:
Nickols-Richardson SM et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005 Sep;105(9):1433-7.
Går det lika bra med hallonbåtar? Inte enligt denna randomiserade studien. Överätning med godis gav mer viktuppgång, mer ökat midjemått och sämre blodfetter än överätning av samma mängd jordnötter.
Claesson AL, et al. Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. Scand J Clin Lab Invest. 2009;69(5):598-605.
Hjärtkärlsjukdom
Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här.
WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´s rapport, här en rapport från Harvard.
Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen december 2007 med titeln ”Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het under 2008: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan
Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt. Mer om studien.
Diabetes typ 2 (alla studier)
Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.
Jämförande studier
Klicka för genomgång och länkar till studierna:
Kan man bota diabetes typ 2?
På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:
Mer studier
Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien). UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här finns en populärversion på svenska och här är 22-månadersuppföljningen. Och här finns diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.
Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.
Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).
Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.
Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.
Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.
Typ 1 diabetes
Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).
Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
Lagiou 2007 JIM. En studie som i mars 2007 påstods visa det livsfarliga i att äta Atkins-kost, åtminstone i Expressen, Expressen igen och Aftonbladet. DN tog det dock lugnare. Studien baseras på ett ensamt utskickat frågeformulär om kost 12 år tidigare, som följts upp endast i dödsregistret, utan någon kontakt med ”deltagarna”. I princip förutsätter man alltså att personerna fortsatt äta just som de angivit, även under de kommande 12 åren? Vidare var antalet dödsfall få och sambanden knappt signifikanta. Personligen tycker jag det är tveksamt om man kan dra några slutsatser alls av studien. Det faktum att en större, bättre utförd studie visat motsatt resultat talar också mot det. De konspiratoriskt sinnade kan läsa här.
Halton 2006 NEJM. Allt som Lagiou-studien borde varit, och snarast motsatt resultat. 82000 kvinnor, 20 års uppföljning, nya kostenkäter vart 4:e år. Någon ökad risk av lågkolhydratkost kunde inte ses. Ett högt glykemiskt load (dvs högt GI och/eller mycket kolhydrater) i kosten var tvärtom starkt kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom (RR högsta-lägsta decil 1,90 (1,15-3,15) p=0,003 för trend).
Barclay 2008 AJCN. Metaanalys av 37 prospektiva studier (4 till 20 års uppföljning) på GI/GL. Lågt GI/GL kopplat till minskad risk hjärtsjukdom, diabetes typ 2, gallsjukdom, bröstcancer. Läs mer här.
Grieb 2008 Nutr. Res. Långtidsuppföljning av 31 personer på LCHF-kost, varav 22 mer än tre år. Riskfaktorer såsom blodfetter (HDL, TG, Kol/HDL), glukos, insulin (inkl HOMA insulinresistens) och CRP visade generellt positiva värden tydande på låg risk för hjärtsjukdom.
Epilepsi
Kossoff 2008. Epilepsia. Lågkolhydratkost används ofta för svårbehandlad epilepsi hos barn, och denna studie visar att det kan ha god effekt hos vuxna med. Det är inte otänkbart att personer med lättare epilepsi kan få lika stor förbättring, eller kanske än bättre. Läs mer.
Leversjukdom – NAFLD
Tendler 2007 Dig Dis Sci. Det finns en del som tyder på att leverförfettning utan alkoholmissbruk ofta beror på överkonsumption av kolhydrater. Här är en pilotstudie på fem personer under ett halvår där 4/5 fick tydlig förbättring av sin fettlever på lågkolhydratkost. Se även detta inlägg om en svensk studie på området.
Halsbränna
Austin 2006 Dig Dis Sci. Det kan låta långsökt, men många upplever faktiskt förbättring av halsbränne-besvär på lågkolhydratkost. Här en ”pilotstudie” där 8 feta personer testade surheten i matstrupen samt skattade symptom, före och efter 6 dagars lågkolhydratkost. Resultatet? Tydlig förbättring av både och.
Gikt
Hyon 2008 BMJ. Fruktos, som är 50% av innehållet i vanligt socker, verkar öka risken för gikt ganska ordentligt. 46,000 personer följdes under 12 år. Personer med stort fruktosintag, exempelvis från läsk, fruktjuice eller frukt, hade ungefär dubblad risk jämfört med de som fick i sig mindre.
PCO-S
Mavropoulos 2005. Nutr & Metab. En mindre studie på LCHF och PCO under 24 veckor. Sex kvinnor som genomförde den hela vägen blev samtliga dramatiskt bättre, i samtliga rubbningar relaterade till PCO. Två av sex blev även gravida under studien, trots att de inte kunnat bli det tidigare.
IBS
Austin 2009. Clin Gastroent Hep. 17 personer med IBS (med mest diarrébesvär) fick testa strikt lågkolhydratkost under 4 veckor. Majoriteten förbättrades tydligt.
Parkinsons sjukdom
VanItallie 2005. Neurology. En pilotstudie. Fem personer med Parkinsons sjukdom åt ketogen lågkolhydratkost och samtliga förbättrades i sina parkinson-symptom. Placeboeffekt kan såklart inte uteslutas.
Övrigt
”Miller 2007″ Opublicerad. Media verkar älska allt som ger möjlighet till en ”Atkins är livsfarligt”-rubrik. Denna gång november 2007, när en studie som framförts i samband med den stora ”American Heart”-kongressen påstods visa detta. Här Aftonbladets rapport. 26 män åt omväxlande i 4 veckor Atkins, South Beach och Ornish-diet, 18 slutförde den. Atkins sades höja LDL-kolesterol (dock ej signifikant) och höja några tämligen udda inflammationsmarkörer. Detta, menade man, skulle göra den farlig för hjärtat. Bara några små invändningar: För det första handlar det om en studie som inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift överhuvudtaget – och därmed ej granskad. Slutligen finns det betydligt större, mer välgjorda, mycket längre och ja, publicerade studier som visar motsatt resultat. Se ex Gardner 2007 ovan. Ytterligare diskussion för den intresserade här.
Har du tips på en bra studie som saknas? Lämna gärna en kommentar.
Tack till Zac för tips till upplägg av sidan
Slutligen
Boken som fick mig att starta Kostdoktorn.se och planera en egen bok. Vänder upp och ner på teorierna om hälsosam mat, viktreglering, fett och kolhydrater. Sen hänger allt ihop igen på ett nytt och mycket mer logisk sätt.
Att enbart fokusera på ”kalorier in och ut” fungerar ofta dåligt för viktnedgång. Läs den här boken och förstå varför.
Vill du svälja det röda pillret á la The Matrix? Här är det. Beställ
Fler bra böcker om mat och hälsa
Skriv ut
Skicka
december 29, 2007 klockan 20:39
Fantastiskt! Något jag saknat under mina drygt tre år som LC:are!
)
När denna sida byggs vidare gör det oerhört smidigt att slänga studier i ansiktet på meningsmotståndare! Gudarna skall veta att det verkar betydligt svårare att få fram sådana som stödjer SLV:s linje! ;o)
Fantastiskt fint med ett "doc-abstract" till studierna också! På det sättet så kan man skumma igenom dem snabbt och smidigt.
//Zac
december 30, 2007 klockan 1:01
Kul att du gillar mina "doc-abstracts"!
december 30, 2007 klockan 16:16
Suveränt bra! Allt på samma ställe
)
januari 8, 2008 klockan 18:14
Kanonbra, Doc!
januari 11, 2008 klockan 18:02
Kanske en studie att lägga in?
ScienceDaily - Surprise -- Cholesterol May Actually Pose Benefits, Study Shows
Statins and Dietary and Serum Cholesterol Are Associated With Increased Lean Mass Following Resistance Training
april 25, 2008 klockan 9:43
Hej!
Jag vill gärna ställa en fråga som jag inte lyckats hitta något svar på.
Jag har ätit lchf-kost i snart ett och ett halvt år. Jag är inte 100% strikt när det gäller kolhydrater, men det behövs ju inte heller eftersom jag äter för hälsans skull och inte för att gå ner i vikt.
Om jag skulle utesluta kolhydraterna och aldrig äta annat än kött och fett kommer jag då att få brist på vitaminer, mineraler, näring eller något annat som kroppen behöver?
Är det olika svar på ovanstående fråga om man är vuxen och om man är ett barn som fortfarande växer?
Tacksam för svar!
/Mats
april 25, 2008 klockan 16:13
Äter du lite varierat kött, lite ägg osv kommer du inte få brist på något utöver möjligen vitamin c. Man kan klara sig där med om man äter inälvsmat mm, men börjar man efter en längre tid att blöda lättare, ex från tandköttet, så är det möjligt man fått skörbjugg. Då får man lägga till grönsaker eller någon citrusfrukt ibland. Jag har hört talas om ett fall hittills bland extrema LCHF-ätare.
april 25, 2008 klockan 17:39
http://www.fineli.fi/topfoods.php?compid=2270&lang=sv
Vitamin C (askorbinsyra) mg per 100g
1 Nypon 1250.0
2 Nyponpuré osockrad 415.0
3 Pastill sötad med xylitor, c-vitamin tillsatt 365.6
4 Paprika gul 204.9
5 Persilja 200.0
6 Paprika röd 184.8
7 Paprika medelvärde 175.9
8 Nässla 175.0 100
9 Havtorn 165.0 100
10 Broccoli 120.0
apelsin: 51.0
Apelsinen har kolhydrater, digererbara 8.9 g
Gul Paprika har kolhydrater, digererbara 5.1 g
Brocolli har kolhydrater, digererbara 2.0 g
Persilja: kolhydrater, digererbara 1.1 g
För en Lowcarbare skulle jag rekommendera Brocolli och möjligen Gul Paprika och att krydda med rikligt med Persilja.
april 25, 2008 klockan 21:23
En sådan lista är per definition alltid fel, jag tvivlar på att man någonstans kan finna någon av dem med ens i närheten av de värdena eftersom de varierer så enormt mycket av så enormt många olika faktorer. Det enda man kan säga generellt är att siffrorna oftast är mycket högre i listan än i verkligheten, speciellt för de som är odlade.
Sedan varierer även behovet av c-vitamin kraftigt beroende på många faktorer, inte minst kosten. Det varierar mycket beroende på mängden fleromättade fetter i kosten, speciellt vegetebiliska, men även många andra ämnen som orsakar oxidativ stress. C-vitamin är inte heller den enda antioxidanten, det finns även mycket kraftfulla animaliska antioxidanter.
Askorbinsyra är alltså kraftigt överreklamerad.
april 26, 2008 klockan 8:48
Kenneth - det beror väl på om man vill komplettera med kost eller piller?
Jag föredrar kostalternativet och då tycker jag att en 10 i topplista är en väldigt bra utgångspunkt.
Om värdena sedan är lägre relativt vad fineli uppger i praktiken spelar väl ingen större roll, så länge man får i sig tillräckligt.
För övrigt gäller samma här som med kött, om man köper kraftfoderkött får man dåligt relativt fettinnehåll (O3/O6), där heter den uppenbara lösningen gräskött.
Vet ej vad som krävs för att få bra Brocolli, men ekologiskt växeljordbruk borde vara en bra utgångspunkt?
april 26, 2008 klockan 9:04
Ekologiskt och gärna biodynamiskt är nog att föredra, ja.
Tydligen finns det kommersiellt odlade apelsiner som knappt innehåller mätbara nivåer C-vitamin...
april 26, 2008 klockan 16:44
Det hade varit väldigt intressant med en lista motsvarande finelis men som plockar ut ett representativt urval av en viss produkt och anger inom vilket spann de olika näringsämnena finns, och då i alla lägen jämför med den biodynamiska skördad vid absolut optimalt tillfälle som referens.
juli 19, 2008 klockan 13:02
Jag efterlyser vad som ännu inte finns: en studie av astma och LCHF.
Jag tror resultaten skulle bli sensationella.
UPplever ett mirakel efter bara sex månader med sträng LCHF och som jag började för att gå ned i vikt.
Jag är dessutom 70 år!
oktober 5, 2009 klockan 15:56
http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2009/02/26/mangden-mat-avgorande-...
Vad anser ni om S. Rössners uttalande?
oktober 8, 2009 klockan 21:04
Hejsan!
Hur fungerar det här med kramper då? Jag får kramp i fötter och vader sedan jag började med lchf. Jag både känner och har hört om andra som beskriver samma sak. Brist på mineraler som kalium och magnesium till följd av kosten har jag hört kan vara orsaken. Är det i så fall en tillfällig obalans som man kan återställa genom kosttillskott?
oktober 9, 2009 klockan 16:32
Linda,
Ja, det hjälper normalt med tillskott av magnesium och det brukar oftast bara behövas en kort tid.
oktober 12, 2009 klockan 23:43
Lästips av Docent Ralf Sundberg. Mycket att läsa, men väl värt mödan. En bra bakgrund till LCHF-historian!!:
http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/57/Februari-2007-st...
oktober 18, 2009 klockan 2:18
Doc,
en ny fettstudie av bl.a. Loren Cordain, men du kanske redan har sett den:
Dietary Fat Quality and Coronary Heart
Disease Prevention: A Unified Theory
Based on Evolutionary, Historical,
Global, and Modern Perspectives
Hela studien finns här:
http://thepaleodiet.com/articles/Dietary%20Fat%20Quality%20%20CHD%20A...
Vi kan rycka loss några meningar. Om medium-chain omega-6 PUFA säger man:
The only long-term trial that reduced n-6 LA intake to resemble a traditional Mediterranean diet (but still higher than preindustrial LA intake) reduced CHD events and mortality by 70% [31].
Om long-chain omega-6 PUFA:
Mean population tissue proportions of AA and other long-chain n-6
PUFAs have a marked positive correlation with CHD mortality [79].
Om long-chain omega-3 PUFA:
A long-term increase in EPA+DHA intake is perhaps the most beneficial isolated dietary modification for reducing CHD events and mortality.
Om mättat fett:
In general, experimental evidence does not support a robust link between SFA intake and CHD risk [51].
Hoppsan, är Cordain omvänd från sin mättade fettskräck?
oktober 18, 2009 klockan 7:07
molle,
jag såg det. Kul att Cordain börjar "se ljuset" även där.
oktober 24, 2009 klockan 10:06
Gå det bra att tillsätta c vitimin i tablett form eller inhäller det föt mycket socker.
oktober 24, 2009 klockan 12:24
linda stridh,
Vill man äta C-vitamin som tillskott bör man vara väldigt noga med att det är en sort som frigörs långsamt, under 12-24 timmar.
Brustabletter och liknande gör mest nytta ifall man lägger dem direkt i toaletten, då kan de möjligen hjälpa till att lösa kalkavlagringar. Dessutom slipper man då riskera njursten som verkar kunna orsakas av de höga halter askorbinsyra man får i urinen när den går rätt ut i urinen.
Brustabletter innehåller dessutom nästan alltid syntetiska sötningsmedel.
Helst skall C-vitamin och andra antioxidanter i tillskotten dessutom komma från naturlig källa och inte vara syntetiskt tillverkat.
november 8, 2009 klockan 17:14
hej
har börjat äta d-vitamin i förebyggande syfte plus allt jag läst om det. Men bör man äta magnesium eller kalcium till. har hört olika åsikter om det. Såg att röd mjölk inte innehåller d vitamin men däremot de andra mjölksorterna. Någon som kan detta??
november 8, 2009 klockan 22:23
Jo, röd mjölk innehåller D-vitamin. Det är magrare mjölk som inte gör det, då det försvunnit med fettet och därför tillsätter man det, vilket medför att det står med bland ingredienserna. Varför D-vitamin inte tas med i listan över näringsinnehåll på standardmjölk vet jag inte. Kanske ska det vara en viss % av RDI för att komma med?
Enligt SLV innehåller standardmjölk 0,02 µg D.
november 20, 2009 klockan 23:36
Hur kan läkare fortfarande tipsa diabetiker om att äta mat som innehåller kolhydrater?
Vet inte alla läkare att kolhydrater förvandlas till socker när det tas opp av blodsystemet eller kan det vara så urbota grymt att läkare känner att de bör gynna läkemedelsindustrin?
Någon mer som funderar på det här?
december 8, 2009 klockan 23:45
Sockerpropaganda från 1997 från FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations):
http://www.fao.org/docrep/005/x0513e/x0513e07.htm
Avsnittet om GI och fruktos tror jag nog är det som är allra värst, om jag måste välja ett.
december 9, 2009 klockan 8:21
Fibrer blir till smör i magen:
http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/12/butyric-acid-ancient-co...
december 9, 2009 klockan 9:55
Anna Delin,
Intressant, eller hur? Jag gillar Stephan starkt, särskilt för att han törs ändra sig, som nu om fibrer. Men det krävs ju rätt bakterier förstås, och man får väl öka fibrerna långsamt för att magen ska hänga med. Men kul att SLV genom att svänga mot fiberrik kost alltså propagerar för en större andel fett, om än bakterieproducerat i tarmen.
december 9, 2009 klockan 10:18
Anna Delin och A F,
Barry Grooves på Second Opinions har gjort en blog-post på samma tema. Han hänvisar till en studie som gjordes på gorillor redan 1997.
http://www.second-opinions.co.uk/should-all-animals-eat-a-high-fat-lo...
Det är helt klart mycket intressant och ännu en gång får man ta en funderare kring vad som är den optimala dieten!
januari 10, 2010 klockan 1:22
Vanlig äggula kan ersätta antibiotika:
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3318219
januari 10, 2010 klockan 10:45
Kamelen:
Jag förstår plötsligt varför mina lungor överlevt all löpning i senaste tidens kyla. Alltid en 6-äggsomelett efter passet.
Skämt åsido är fynden givetvis intressanta. Går man vidare att forska på det lär det leda till att de aktiva ämnena identifieras, läkemedel framställs och patenteras, äggen glöms bort och enbart medicineringen rekommenderas.
För så är det tyvärr ofta, man hittar naturliga komponenter men vill ju givetvis profitera på det senare. Man lär inte få lika mycket pengar från hönsbönder som från ett läkemedelsföretag.
januari 14, 2010 klockan 10:11
Kan det här vara något av intresse Doc?
"Background: A reduction in dietary saturated fat has generally been thought to improve cardiovascular health.
Objective: The objective of this meta-analysis was to summarize the evidence related to the association of dietary saturated fat with risk of coronary heart disease (CHD), stroke, and cardiovascular disease (CVD; CHD inclusive of stroke) in prospective epidemiologic studies.
Design: Twenty-one studies identified by searching MEDLINE and EMBASE databases and secondary referencing qualified for inclusion in this study. A random-effects model was used to derive composite relative risk estimates for CHD, stroke, and CVD.
Results: During 5–23 y of follow-up of 347,747 subjects, 11,006 developed CHD or stroke. Intake of saturated fat was not associated with an increased risk of CHD, stroke, or CVD. The pooled relative risk estimates that compared extreme quantiles of saturated fat intake were 1.07 (95% CI: 0.96, 1.19; P = 0.22) for CHD, 0.81 (95% CI: 0.62, 1.05; P = 0.11) for stroke, and 1.00 (95% CI: 0.89, 1.11; P = 0.95) for CVD. Consideration of age, sex, and study quality did not change the results.
Conclusions: A meta-analysis of prospective epidemiologic studies showed that there is no significant evidence for concluding that dietary saturated fat is associated with an increased risk of CHD or CVD. More data are needed to elucidate whether CVD risks are likely to be influenced by the specific nutrients used to replace saturated fat.
"
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/ajcn.2009.27725v1?papetoc
Patty W Siri-Tarino, Qi Sun, Frank B Hu and Ronald M Krauss. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr (January 13, 2010). doi:10.3945/ajcn.2009.27725
januari 26, 2010 klockan 8:55
Sedan Siri-Tarino et. al. publicerade ovanstående släppte de även en till artikel på samma område häromveckan. Den här gången var inriktningen mer mot mättat fett gentemot kolhydrater i kosten.
"A focus of dietary recommendations for cardiovascular disease (CVD) prevention and treatment has been a reduction in saturated fat intake, primarily as a means of lowering LDL-cholesterol concentrations. However, the evidence that supports a reduction in saturated fat intake must be evaluated in the context of replacement by other macronutrients. Clinical trials that replaced saturated fat with polyunsaturated fat have generally shown a reduction in CVD events, although several studies showed no effects. An independent association of saturated fat intake with CVD risk has not been consistently shown in prospective epidemiologic studies, although some have provided evidence of an increased risk in young individuals and in women. Replacement of saturated fat by polyunsaturated or monounsaturated fat lowers both LDL and HDL cholesterol. However, replacement with a higher carbohydrate intake, particularly refined carbohydrate, can exacerbate the atherogenic dyslipidemia associated with insulin resistance and obesity that includes increased triglycerides, small LDL particles, and reduced HDL cholesterol. In summary, although substitution of dietary polyunsaturated fat for saturated fat has been shown to lower CVD risk, there are few epidemiologic or clinical trial data to support a benefit of replacing saturated fat with carbohydrate. Furthermore, particularly given the differential effects of dietary saturated fats and carbohydrates on concentrations of larger and smaller LDL particles, respectively, dietary efforts to improve the increasing burden of CVD risk associated with atherogenic dyslipidemia should primarily emphasize the limitation of refined carbohydrate intakes and a reduction in excess adiposity."
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/ajcn.2008.26285v1?papetoc
Siri-Tarino PW et al. Saturated fat, carbohydrate, and cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 20. [Epub ahead of print]
Jag nämnde den kort i mitt senaste blogginlägg. Är det lite för mycket "reklam" är det förstås okej att ta bort länken. Dock är det ju ytterligare en liten vetenskaplig genomgång som kanske kan vara värd att ha kvar.
http://traningslara.se/blogg/om-mattat-fett-kolesterol-samt-tips-for-...
januari 26, 2010 klockan 9:13
Nicklas,
bra nya inlägg som är såpass on topic får man gärna göra reklam för.
januari 27, 2010 klockan 9:36
Ny studie som visar en ökad dödlighet med ett för lågt HBa1c
Och med low carb ätande så blir det ju i bland superlågt?
http://www.lancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736%2809%2961...
Interpretation
Low and high mean HbA1c values were associated with increased all-cause mortality and cardiac events. If confirmed, diabetes guidelines might need revision to include a minimum HbA1c value.
januari 27, 2010 klockan 9:44
Jag såg just att studien var finasierad av
http://www.lilly.se/templates/Green_1_big.jsp?page=16
De säljer insulin - och de vill givetvis att man skall ta en lagom mängd av deras produkter efter varje måltid
januari 27, 2010 klockan 9:46
Stefan S,
det är ungefär vad man såg i ACCORD-studien, som var en randomiserad studie.
Den enda rimliga slutsatsen som jag ser är att alltför tuff blodsockerbehandling med bland annat höga doser insulin är farligt för typ 2 diabetetiker.
Att äta sig till ett normalt blodsocker med - mindre - medicinbehov är rimligtvis mycket hälsosammare!