Vetenskapen, maten och hälsan

Vetenskap

Här hittar du länkar till vetenskapliga studier med fokus på lågkolhydratkost och hälsa.

Lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt som behandling av övervikt och diabetes:

Enkelt och smidigt

Den här föreläsningen förklarar den vetenskapliga bakgrunden till LCHF.

Vetenskapliga studier

Nedan studier grupperade efter ämne, med en kort sammanfattning.

Innehåll

  1. Viktnedgång
  2. Hjärtkärlsjukdom
  3. Diabetes typ 2
  4. Diabetes typ 1
  5. Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
  6. Epilepsi
  7. Leversjukdom
  8. Halsbränna
  9. Gikt
  10. PCO-S
  11. IBS
  12. Parkinson
  13. Vitamin /mineralbrist ex D-vitamin
  14. Fler intressanta hälsostudier

Utöver ovanstående finns diverse ytterligare här:
Ett hundratal studier som visar att du inte blir fet av fett.

Nu till den tyngre vetenskapen, via JAMA, NEJM, AIM, Cochrane, AJCN, BMJ och så vidare:

Viktnedgång

Det finns minst 18 moderna studier av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (ingen har visat signifikant sämre effekt): Hela 18-0 listan.

Här är några höjdpunkter:

Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här.

Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association). Här är SvD´s rapport, här är DN´s.

Foster

Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.

Brehm

Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.

Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här.

Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien.

Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna! SvD´s rapport om studien.

Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.

SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.

Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.

Perez-Guisado 2008. Nutrition Journal. En trevlig liten studie som visar finfina resultat av ”spansk ketogen medelhavskost”.

”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.

Minskad hunger av lågkolhydratkost:

Nickols-Richardson SM et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005 Sep;105(9):1433-7.

Går det lika bra med hallonbåtar? Inte enligt denna randomiserade studien. Överätning med godis gav mer viktuppgång, mer ökat midjemått och sämre blodfetter än överätning av samma mängd jordnötter.

Claesson AL, et al. Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. Scand J Clin Lab Invest. 2009;69(5):598-605.

Hjärtkärlsjukdom

Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här.

WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökad risk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´s rapport, här en rapport från Harvard.

Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen med titeln ”Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan

Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt. Mer om studien.

Skeaff 2009. Stor WHO-genomgång av alla relevanta observations- och interventionsstudier på mindre fett eller mättat fett och hjärtsjukdom. Man ser ingen signifikant koppling mellan intag av fett eller mättat fett och hjärtsjukdom i observationsstudier. Man ser inte heller någon signifikant effekt på hjärtsjukdom av interventionsstudier med mindre fett eller mindre mättat fett. Mer om studien.

Siri-Tarino 2010. AJCN. Stor meta-analys av alla observationsstudier på intag av naturligt mättat fett och risk för hjärtsjukdom. Man ser inget samband. Personer som äter mycket mättat fett är lika friska som andra. Mer om studien.

Kratz 2012. EJN. Genomgång av alla observationsstudier på intag av mejeriprodukter med hög fetthalt (som smör). Man ser inget samband med sjukdom eller övervikt. Om något verkar personer som äter mycket smör vara smalare och friskare. Mer om studien.

Diabetes typ 2 (alla studier)

Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.

Tinker 2008. AIM. Åtta år med fettsnål kost i den gigantiska WHI-studien minskade inte risken för diabetes.

Jämförande studier

Klicka för genomgång och länkar till studierna:

T2dm

Kan man bota diabetes typ 2?

På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:

Haimoto

Mer studier

Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien).UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här är 22-månadersuppföljningen samt diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.

Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.

Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).

Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.

Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.

Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.

Misslyckanden för fettsnål kost vid diabetes

WHI-studien är den största studie som någonsin genomförts på fettsnål kost. Det är välkänt att den misslyckades med att visa skydd mot vare sig hjärtsjukdom eller cancer (hjärtsjuka blev till och med sjukare av fettsnål mat). Det är mindre känt att fettsnål mat också misslyckades med att förebygga diabetes, samt att de som redan hade diabetes fick försämrad blodsockerkontroll av fettsnål mat!

Typ 1 diabetes

Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).

Dressler 2010. Epilepsia. Patientfall där en ung flicka med diabetes typ 1 och epilepsi fick utmärkt blodsockerkontroll på ketogen lågkolhydratkost (såväl som frihet från kliniska EP-anfall).

Intressant brev från en brittisk allmänläkare i brittiska allmänläkartidningen om hur hans son med typ-1 fått bra sjukdomskontroll med lågkolhydratkost.

Mig veterligen finns ännu inga tunga studier publicerade på lågkolhydratkost vid typ-1 diabetes – vare sig positiva eller negativa. Det finns inga välgjorda studier alls, trots att det är en så fullständigt logisk och fysiologisk behandling! Den enda orsaken jag kan föreställa mig är vår omoderna rädsla för fett.

Säkert äta lågkolhydratkost i längden?

Lagiou 2007 JIM. En studie som i mars 2007 påstods visa det livsfarliga i att äta Atkins-kost, åtminstone i Expressen, Expressen igen och Aftonbladet. DN tog det dock lugnare. Studien baseras på ett ensamt utskickat frågeformulär om kost 12 år tidigare, som följts upp endast i dödsregistret, utan någon kontakt med ”deltagarna”. I princip förutsätter man alltså att personerna fortsatt äta just som de angivit, även under de kommande 12 åren? Vidare var antalet dödsfall få och sambanden knappt signifikanta. Personligen tycker jag det är tveksamt om man kan dra några slutsatser alls av studien. Det faktum att en större, bättre utförd studie visat motsatt resultat talar också mot det. De konspiratoriskt sinnade kan läsa här.

Halton 2006 NEJM. Allt som Lagiou-studien borde varit, och snarast motsatt resultat. 82000 kvinnor, 20 års uppföljning, nya kostenkäter vart 4:e år. Någon ökad risk av lågkolhydratkost kunde inte ses. Ett högt glykemiskt load (dvs högt GI och/eller mycket kolhydrater) i kosten var tvärtom starkt kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom (RR högsta-lägsta decil 1,90 (1,15-3,15) p=0,003 för trend).

Barclay 2008 AJCN. Metaanalys av 37 prospektiva studier (4 till 20 års uppföljning) på GI/GL. Lågt GI/GL kopplat till minskad risk hjärtsjukdom, diabetes typ 2, gallsjukdom, bröstcancer. Läs mer här.

Grieb 2008 Nutr. Res. Långtidsuppföljning av 31 personer på LCHF-kost, varav 22 mer än tre år. Riskfaktorer såsom blodfetter (HDL, TG, Kol/HDL), glukos, insulin (inkl HOMA insulinresistens) och CRP visade generellt positiva värden tydande på låg risk för hjärtsjukdom.

Epilepsi

Kossoff 2008. Epilepsia. Lågkolhydratkost används ofta för svårbehandlad epilepsi hos barn, och denna studie visar att det kan ha god effekt hos vuxna med. Det är inte otänkbart att personer med lättare epilepsi kan få lika stor förbättring, eller kanske än bättre. Läs mer.

Leversjukdom – NAFLD

Tendler 2007 Dig Dis Sci. Det finns en del som tyder på att leverförfettning utan alkoholmissbruk ofta beror på överkonsumption av kolhydrater. Här är en pilotstudie på fem personer under ett halvår där 4/5 fick tydlig förbättring av sin fettlever på lågkolhydratkost. Se även detta inlägg om en svensk studie på området.

Halsbränna

Austin 2006 Dig Dis Sci. Det kan låta långsökt, men många upplever faktiskt förbättring av halsbränne-besvär på lågkolhydratkost. Här en ”pilotstudie” där 8 feta personer testade surheten i matstrupen samt skattade symptom, före och efter 6 dagars lågkolhydratkost. Resultatet? Tydlig förbättring av både och.

Gikt

Hyon 2008 BMJ. Fruktos, som är 50% av innehållet i vanligt socker, verkar öka risken för gikt ordentligt. 46,000 personer följdes under 12 år. Personer med stort fruktosintag, exempelvis från läsk, fruktjuice eller frukt, hade ungefär dubblad risk jämfört med de som fick i sig mindre.

PCO-S

Mavropoulos 2005. Nutr & Metab. En mindre studie på LCHF och PCO under 24 veckor. Sex kvinnor som genomförde den hela vägen blev samtliga dramatiskt bättre, i samtliga rubbningar relaterade till PCO. Två av sex blev även gravida under studien, trots att de inte kunnat bli det tidigare.

Akne

Smith 2007. AJCN. Randomiserad studie med mindre akne av lågglykemisk kost.

IBS

Austin 2009. Clin Gastroent Hep. 17 personer med IBS (med mest diarrébesvär) fick testa strikt lågkolhydratkost under 4 veckor. Majoriteten förbättrades tydligt.

Parkinsons sjukdom

VanItallie 2005. Neurology. En pilotstudie. Fem personer med Parkinsons sjukdom åt ketogen lågkolhydratkost och samtliga förbättrades i sina parkinson-symptom. Placeboeffekt kan såklart inte uteslutas.

Diverse riskfaktorer

Flow-mediated dilation: Volek et al 2009

Övrigt

Miller 2007″ Opublicerad. Media verkar älska allt som ger möjlighet till en ”Atkins är livsfarligt”-rubrik. Denna gång november 2007, när en studie som framförts i samband med den stora ”American Heart”-kongressen påstods visa detta. Här Aftonbladets rapport. 26 män åt omväxlande i 4 veckor Atkins, South Beach och Ornish-diet, 18 slutförde den. Atkins sades höja LDL-kolesterol (dock ej signifikant) och höja några tämligen udda inflammationsmarkörer. Detta, menade man, skulle göra den farlig för hjärtat. Bara några små invändningar: För det första handlar det om en studie som inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift överhuvudtaget – och därmed ej granskad. Slutligen finns det betydligt större, mer välgjorda, mycket längre och ja, publicerade studier som visar motsatt resultat. Se ex Gardner 2007 ovan. Ytterligare diskussion för den intresserade här.

Har du tips på en bra studie som saknas? Lämna gärna en kommentar.

Tack till Zac för tips till upplägg av sidan

Slutligen

GCBC

Boken som fick mig att starta Kostdoktorn.se och planera en egen bok. Vänder upp och ner på teorierna om hälsosam mat, viktreglering, fett och kolhydrater. Sen hänger allt ihop igen på ett nytt och mycket mer logisk sätt.

Att enbart fokusera på ”kalorier in och ut” fungerar ofta dåligt för viktnedgång. Läs den här boken och förstå varför.

Vill du svälja det röda pillret á la The Matrix? Här är det. Beställ

Fler bra böcker om mat och hälsa

Mer

Se även sidan vetenskapen bakom LCHF – mängder av intressanta studier på lågkolhydratkost, något osorterade.

1 2 3 4

162 kommentarer

  1. Jonah
    http://www.perfecthealth101.net/lchfskadligt.htm

    Läste denna artikel, i vilken det länkas till en studie där faran med fettintag skulle "bevisas". I exemplet mäter en läkare sina värden före och efter intag av snabbmat (sic!). De usla värdena efter intag av snabbmat tas som bevis för hur skadlig kost med högt fettinnehav är.

    Man baxnar. Exakt hur okunniga kolhydratsjunkies är finns det tydligen inga gränser för.

  2. Randi!

    Den bästa artikeln är Jörgen Vesti Nielsens artikel http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

    16 personer med sockersjuka typ 2 fick rådet att minska mängden kolhydrater till mindre än 100 g per dag. De gick ned i snitt 11,5 kg på 6 månader, tre blev av med alla mediciner. Kontrollgruppen , som gick ned 1,8 kg, fick sedan samma erbjudande och 8 gjorde samma vikt- och medicinresa. Efter 44 månader hade 4 av 5 i kontrollgruppen fått hjärtinfarkt, två dött. Ingen i behandlingsgruppen mådde dåligt.

    Sockersjuka behandlades före 1922 med en lågkolhydratkost med gott resultat hos många med sockersjuka typ 1 (de hade tydligen en liten insulinproduktion kvar). Man har använt denna behandling i många sekler.

    När insulinet kom har man sedan allt mer behandlat ökande mängder kolhydrater i kosten med ökande mängder insulin. "Naturalförloppet" blir resultatet med 40 % dödlighet inom 5 år efter diagnos enligt Socialstyrelsens Dan Andersson.

  3. Håkan
    Volek, et al 2007: Low-Carb Diet Reduces Inflammation And Blood Saturated Fat In Metabolic Syndrome

    http://www.sciencedaily.com/releases/2007/12/071203091236.htm

  4. mkt bra! :) kram mvh fortsätt
  5. Hans Backman
    Hej!

    Läs dagens artikel i Östgötacorren om att bota typ 2 diabetes.forskare vid Liu har ringat in ett hormon styr insulinresistensen. Kan vara bra då lchf inte hjälper.

    210413 hb

  6. åsa
    Hej

    Jag har gjort en GBP operation för snart två år sedan, och funderar nu på att ta tag i de sista kilona, och samtidigt även "ställa om" kroppen till ett hälsosammare liv.
    MEN i dag ska jag äta 6 gånger/dag. Och om jag börjar äta enl LCHF så ska jag ju bara äta när jag är hungrig. Så hur ska jag ställa mig till detta? Och är det lämpligt att jag äter enl. LCHF?
    I dag äter jag även vitaminer, kalciumtabletter med d vitamin, + b12 tabletter. Hur påverkas detta, om det alls gör någon skillnad.

    Svar: #160, #161
  7. Carina
    Hej
    Jag har ätit LCHF nu i 3 mån och mår jättebra på alla vis. Har haft problem med halsbränna men den är borta. Har/ haft diabetes typ 2 men sänker insulinet och har snart inte något kvar. Men nu har jag fått ett problem som jag inte vet hur jag ska bli av med diare. Det bara forsar ur mej många gånger på ett dygn. Även nattetid. Hur ska jag göra för att bli bra igen. Tacksam för svar. MVH Carina
    Svar: #158, #159
  8. Gustav
    Hmmm .. diarre .. vet faktiskt inte , men gå in på forumet här http://forum.kostdoktorn.se/ och skapa en tråd och fråga så är jag säker på att du får svar !!
    Skitkul med alla andra förbättringar grattis !!
  9. Yo
    Äter du metformin? Kan vara boven i dramat.
  10. Robert
    Hej Åsa,

    Du skriver: "Och om jag börjar äta enl LCHF så ska jag ju bara äta när jag är hungrig."

    Jag har aldrig hört att man inte får äta när man inte är hungrig..
    LCHF handlar såvitt jag vet om lite kolhydrater och mycket fett...
    Inte om mycket eller lite mat..

  11. Zepp
    Ja som redan påpekats.. du har gjort en GBP.. så råden får ju anpassas därefter!

    Altså.. egentligen antagligen samma som du redan fått råd om dvs små näringstäta måltider rätt ofta!

    Och iomed att de är små.. så lär du väl bli hungrig oftare?

    Finns gott om folk med GBP som äter LCHF, grejen ligger väl i huruvida man dumpar på fett?

  12. Pia Bodling
    Artikel som saknas: Anette Järwi hur hon nu stavas var bland de första (först?) att skriva om detta - långt innan begreppet LCHF fanns.
1 2 3 4
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Regler för kommentarer. Bilder till användare genom Gravatar