Vägen till 65 – för kvinnor som har svårt gå ner i vikt

Har du svårt att gå ner i vikt?

Margareta Lundström är LCHF-pionjär, frontfigur inom LCHF-rörelsen och en av grundarna till LCHF-magasinet. År 2006 startade hon diskussionsforumet Kolhydrater iFokus som idag har 20 000 medlemmar. Hon har också arrangerat årliga LCHF-campinghelger med föreläsningar samt sju LCHF-kryssningar.

Här berättar Margareta hur hon fann LCHF och hur hon ständigt experimenterat med livsstilen. Hon delar med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra att nå en bättre hälsa – och några tappade kilon. Detta är en föreläsning som främst riktar sig till den stora gruppen kvinnor som har svårt att gå ner i vikt.

Ovan kan du se ett smakprov. Hela föreläsningen finns att se på medlemssidorna – vilket är gratis att prova på en månad:

Vad tycker du om Lundströms tips?

Mer

Här är fler liknande videos:

Fler medlemsvideos

Hur du äter LCHF - presentationsbildDe 5 vanligaste misstagen på LCHF

Video - Hur insulin styr din vikt3

Fett, kolesterol och gamla missförstånd – föreläsning med Ralf SundbergNoakes

Monique ForslundTherese Olofsson

Martina JohanssonTommy Runesson

 

38 kommentarer

Toppkommentar

  1. Ann Kristin
    Margaretas blogg kom i rätt ögonblick 2012, i ett läge där jag hade provat alla till buds stående LCHF-knep och inget hände. Hon är guld värd, och kul att hon klev fram oh förde vår talan, vi som inte har det så lätt. Det finns faktiskt män också. Jag vet i alla fall en.
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Ann Kristin
    Margaretas blogg kom i rätt ögonblick 2012, i ett läge där jag hade provat alla till buds stående LCHF-knep och inget hände. Hon är guld värd, och kul att hon klev fram oh förde vår talan, vi som inte har det så lätt. Det finns faktiskt män också. Jag vet i alla fall en.
  2. Fundersam
    Andreas, finns det några kända, medicinska förklaringar till detta fenomen?

    Tycker det är bra att du äntligen tar upp frågan. Den förekommer ofta i Forumet men förblir hela tiden obesvarad. Om svaren inte finns ännu tycker jag att det vore bra om det uttalades.

    Svar: #3
  3. Anna
    Enligt vad jag last pa Per Wikholms (lchf.se -- nyheter) och /www.ursprungsliv.nu/ -s bloggar verkar det ha en del att gora med tarmfloran: Ar tarmfloran skadad blir man insulinkanslig, och detta kan sedan ibland lindras med lchf-kost. Men deras forklaring har att gora med att det i grunden ar tarmfloran som ar forstord, och att riktig "bot" (ej bara lindring) sker genom att reparera den skadade tarmfloran. Detta kan goras genom att tillsatta prebiotika och probiotika i kosten.

    Andreas, finns det några kända, medicinska förklaringar till detta fenomen?Tycker det är bra att du äntligen tar upp frågan. Den förekommer ofta i Forumet men förblir hela tiden obesvarad. Om svaren inte finns ännu tycker jag att det vore bra om det uttalades.

  4. Ninnie
    Jag kan då inte tycka att hon var speciellt överviktig som 17-åring?? Marginellt i så fall.
  5. Frida D.
    Ja Margareta har ju verkligen fått slita i många år för att gå ner i vikt. Men för en del kvinnor går det ju lika lätt att gå ner som för Tommy. Hur kommer det sig? Jag tänker på My Westerdahl (LCHF-ingenjören) Hon gick ju ner 79 kg!! Finns ju massor av andra kvinnor som gått ner sjukt mycket, Therese Olofsson också, 130 kg! Kan det vara så att de är yngre? Antar att det är lättare att gå ner i vikt när man är under 40?

    Sen håller jag med Ninnie om att Margareta inte ser extremt överviktig ut alls när hon var ung. Kanske c;a 2 kg på magen som skulle bort? Annars rätt normalviktig faktiskt.

    Svar: #7
  6. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Sköldkörtelproblem är en vanlig orsak till svårigheter att gå ner i vikt, då extrakilona fullkomligt är klistrade på kroppen. Våra erfarenheter är att när man äntligen får optimal medicin, där Levaxin sällan är tillräckligt, börjar kilona rasa. Detta berör de 500.00 med diagnos men enligt rapport från Göran Petersson på Chalmers går en miljon svenska kvinnor odiagnosticerade pga rådande paradigm inom skolmedicinen att endast testa TSH. Läs också Helena Rooth Svenssons bok, Sköldkörteln och mitokondrierna. Låg ämnesomsättning ger morgontemp under 37,0 och ofta lågt blodtryck, kalla händer och fötter och allmänt trött och frusen.
    Svar: #8, #10
  7. My "LCHF-ingenjören"
    Margareta är som vanligt sjukt inspirerande!

    Gällande att gå ner i vikt har du Frida helt rätt. Det är enklare att gå ner i vikt som yngre kvinna. Lindha har gått ner 70 kg på 18 månader och Thess 130 på 2 år cirkus. Jag har tagit längre tid på mig eftersom jag brottas med ett psykiskt sockertroll.

    Pratade med Katrin Z och hon berättade att det är jättemycket svårare att gå ner i vikt efter man har skaffat barn. Hon har ju kört LCHF både innan och efter barnafödande. Så det är säkert hormoner som spökar.

    Som lite äldre kvinna sjunker ämnesomsättningen sägs det. Vad jag har förstått ska man komplettera en mejerireducerad strikt LCHF med tung styrketräning för att få bästa resultat. Vid muskeltillväxt ökar ämnesomsättningen. Detta är såklart ett framgångsrecept i alla åldrar. Är man rädd för skador: prova Slowburn. Låga vikter, maximal muskeltillväxt. 1 set, max 8 reps, väääldigt långsamt. Instruktionsvideo finns på Highfatfitness. 🙂

    Svar: #9, #11
  8. Frida D
    Tack för svaret Gunnel! Jag har i o för sig hört en del som gått ner i vikt enbart på kosten trots att de haft hypotyreos, men det finns ju säkert en hel del som måste gå på medicin hela livet. När du skriver "äntligen får optimal medicin, där Levaxin sällan är tillräckligt", vad ska man ha då? Är det nåt som heter Lio?
    Svar: #18
  9. Frida D
    Tack för svaret My! Ja jag läste i Katrin Z's blogg att hon gått ner o att hon även hade underfunktion på sköldkörteln, alltså hypotyreos. Hon gick ju ner 30 kg bara på LCHF, men jag har inte läst att hon tog nån medicin, typ levaxin. Vet du om hon gjorde det? Skulle va intressant att veta faktiskt.
  10. Margareta Lundström
    Hej Gunnel,
    Jag är testad kors och tvärs gällande sköldkörtel och har under en period ätit Levaxin av de anledningar du nämner. Det enda som hände var att jag hade lättare att hålla vikten, jag gick inte ner mer än lite precis i början, som jag sen gick upp. Mina värden är kollade och jag har högt (nära gränsvärde eller över) T4 och väldigt lågt TSH. De 12 kg jag gått ner sen maj 2013 är helt utan mediciner. Tycker du det finns anledning att gå vidare med sköldkörteln ändå? Jag har släppt det spåret.
    Svar: #14, #16
  11. Margareta Lundström
    Jag tror absolut att det stämmer My, att det är svårare att gå ner efter graviditet. Jag var inte ens överviktig enligt många innan jag blev gravid 1986 (31 år gammal). BMI 23-24 när jag var som tjockast. Däremot ansågs jag överviktig som barn/tonåring eftersom jag inte var enligt dåvarande norm. Under föreläsningen visar jag en lättklädd (suddig) bild på mig som tonåring och alla som ser den tycker inte att jag är särskilt överviktig (det är därför jag visar den). Jag skall skriva mer om det på bloggen.
    Svar: #13
  12. Ann Kristin
    Enligt min, och andras, erfarenhet, är all övervikt hormonrelaterad, vare sig det är insulin, leptin, kortisol, östrogen, sköldkörtel- eller andra hormoner vi inte har koll på än. Före barnfödandet är det mycket lättare att styra sin vikt med kost och träning. Under och efter graviditeten händer det massor av saker med hormonbalansen. Under och efter klimakteriet händer det ännu mer. Ofta handlar det om östrogenobalans, där skolmedicinen inte har någon bra lösning. Östrogentillskott ökar på cancerrisken, och gestagen är inte optimalt. Jag balanserar mitt östrogenöverskott (en del får underskott) med bioidentiskt progesteron.

    En annan del i triaden binjurar-sköldkörtel-hypofys (HPA-axeln) är att om man t ex genom stress (och vilken kvinna med barn och jobb är inte tokstressad idag) gör att kortisolet går upp i taket genom att man ständigt måste vara på minst två ställen, tänka på minst två saker, och göra minst två saker, samtidigt. Kortisolobalans gör att andra hormoner hamnar i obalans. Kortisolöverskott ökar blodsockret, skapar insulinresistens, binder kilona hårt och det spelar ingen roll att man gör allt "rätt". Strikt kost och hård träning gör att kroppens stresshormoner stiger ännu mer. Jag har under mina sex år på LCHF ätit, mätt och har facit. Jag har ätit liberal LCHF, bra hälsovinster, mindre vätska och 15 kg mindre. Men sedan var det stopp. Inte ens fakir, 5:2, 16:8, helfasta eller träning fungerar. Jag har mött misstro från många, även här, att jag överskattar och underskattar olika parametrar, men jag är precis som Margareta en som mäter och analyserar.

    Om man redan har hormonobalanser ägnar sig kroppen åt att överleva. Högt kortisol är som att ha en tiger i hälarna. Då släpper man inte på fettreserven, hellre får håret ryka och andra oviktiga ting. När man har sprungit 10-15-20 år med tigern efter sig är både trötta. Då ger binjurarna upp. Jag har 10 % av normalt kortisol. Nästa steg är Addisons, nämligen inget kortisol alls. Då blr man garanterat mager, rentav dör. Kortison resten av livet blir nödvändigt.

    Tyvärr är både skolmedicinen och LCHF-rörelsen ganska omedveten om detta. Rådet att öka på fett och minska protein och kolhydrater är kontraproduktivt i detta läge. kroppen bränner allt utom fett, vitamineraler, aminosyror och allt i näringsväg brinner som i ett kärnkraftverk. Man blir utarmad på allt, utom fett. Så liberal, närigstät LCHF, stora doservitamineraltillskott, binjuretillskott och sköldkörteltillskott är den väg som möjligen kan läka kroppen. Utan tillrcäkligt kortisol blir man inte av med fette, inte heller kan man läka inflammationer. Äldre kvinnor har ofta mycket värk, i muskler, leder och nerver. Vissa är utbrända, vilket jag inte är, men borde vara, enligt min kortisolnivå. Mitt problem är den s*tans värken.

    LCHF lindrar och läker många tillstånd. Det räcker dock inte alltid, det krävs mer. Funktionsmedicin är intressant. Jag har en akademisk bakgrund som hjälper mig att forska och utvärdera mig själv, ny forskning, gammal kunskap och andras erfarenheter. oavsett hur ni mår idag, kommer ni alla att passera 55 års ålder, och bara för att man äter LCHF är man inte skyddad. Varken män eller kvinnor. Så den kunskap jag ackumulerar nu, tillsammans med andra, kommer ni att ha nytta av i framtiden.

    Det finns intressant forskning på gång, men av någon outgrundlig anledning är elitidrottare och Navy Seals intressantare än medelålders, överviktiga kvinnor ;)! Därför är Margaretas blogg och framträdande oerhört viktiga. Mer kunskap om våra 600 hormoner, blodsocker, magtarmsystem, näringsupptag, optimala doser av vitamineraler och aminosyror, stress och sömn, är oerhört viktigt att knyta ihop.

    Så, om du inte får effekt av LCHF fullt ut, kan du behöva testa din akänshormoner+kortisol. Tyvärr för egna pengar, runt 3500 kr i dagsläget, med hjälp av nåringsterapeut/kostrådgivare. Jag är skeptisk av naturen, men min hälsa tvingade in mig på oprövad mark. Enligt sjukvården är jag ett obegripligt fall. Jag har fått erbjudanden om gastric bypass, höftledsbyten och annat, men jag avvaktar. Sedan fyra månader provar jag den funktionsmedicinska vägen. Jag har helt klart blivit bättre, men det kan ta flera år.

    Svar: #15, #19
  13. Marianne
    Intressant att ta del av din vikt/hälsoresa Margareta. Tack för att vi får ta del av den! Jag är själv intresserad av problematiken med underfunktion av sköldkörteln. Tror säkert att det kan vara som Gunnel säger, att en del behöver levaxin och andra mediciner för att må bra. Men din historia, med en viktnedgång på 12 kg?!! (var det väl) nu på slutet och vid 59 års ålder utan medicin mot hypotyreos och denna viktnedgång enbart på LCHF kost visar ju verkligen vad KOSTEN betyder vid viktnedgång. Dessutom en fantastisk prestation enligt mig, som visar att det verkligen går även om det tar längre tid!!

    Har kontakt på nätet med en kvinna på fb som gått ner 15 kg. med en egen kost, en blandning av LCHF och rawfood. Hon påstår att levaxin och AT (naturligt hormon) inte hade ett dugg med hennes viktnedgång att göra, utan det var först vid kostomläggningen som hon gick ner i vikt och detta på några månader! Kan det ändå vara så enkelt att en del behöver medicin vid viktnedgången och en del klarar det enbart genom kosten? Jag är benägen att tro att det är kosten som är nyckeln till viktnedgången.

  14. Ann Kristin
    Hade du haft stora hormonobalanser hade du inte kunnat gå ner alls, så det tror jag inte. Möjligen kan tillskott som stöttar HPA-axeln i en mindre dos (jag tar stora doser) vara bra. Men eftersom du kommer i ketos och tappar kilon har du ju hittat vägen. Jag letar efter min, och snitslar banan där jag går. Jag har extremt svårt att komma i ketos, vilket jag ser som en överlevnadsstrategi för kroppen. Med den närings-, sömnbrist och stress som finns i samhället kommer vi att se många binjurar krokna. Jag tror heller inte att kött-smörkosten är optimal i längden, om man har magtarmproblem eller har svårt att ta upp näring av andra skäl. Jag tänker slå ett slag för grönsaker. Jag äter minst tre kilo i veckan. Jag vill också passa på att nömna att inte bara gluten skadar magtarmsystemet, även fruktos och fruktaner, vilket jag också undersöker. Få ni inte ordning på magen, trots glutenfri LCHF kan ni lida av s k fruktosmalabsorption. Laktos och mjölkprotein ställer också till det.
    Svar: #20
  15. Marianne
    Hej Ann Kristin, Du skriver "du behöver testa din akänshormoner+kortisol"?
    Hur menar du här? Kortisoltest kan man väl göra hos en läkare eller?
    Blir nyfiken på vart man vänder sig för att göra det här testet. 3.500 kr? Wrlab? Hårmineralanalys? Tacksam för svar.
    Svar: #32
  16. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Hej Margareta!

    Jag tycker absolut att du ska gå vidare och utreda sköldkörteln eftersom det är en allvarlig sjukdom och räknas som livsuppehållande medicin och obehandlad kan de ge allvarliga följdsjukdomar. Du skriver att du är utredd kors och tvärs för sköldkörteln men då antar jag att man har tagit blodprov men nu finns ju både Helena Rooth Svenssons sammanställning av forskning i boken vilket visar markant skillnad mot vad som finns i blodet och vad som verkligen finns i cellerna. Sedan finns det superintressanta forskningsresultat om signifikanta skillnader i blod och spinalvätska. Trots att nivåerna av T3 steg i blodet vid Levaxinbehandling, hände inget i spinalvätska för 70 % av patienterna - det handlar alltså inte om någon liten minoritet som felbehandlas utan majoriteten av patienterna . Det finns även forskning som visade signifikant lägre nivåer av sköldkörtelhormoner i spinalvätska än i blodet för Alzheimerspatienter. Säkraste diagnos är just nu en morgontemp under 37,0 och ett lågt blodtryck. Även Bo Wikland forskade på sköldkörteldiagnos och publicerades i NEJM. Även han menade att sköldkörtelsjukdom inte måste synas i blodprov utan att man måste komplettera med både antikroppar i blod, finnålsbiopsi eller ultraljud. Han skrev flera artiklar i läkartidningen där han pratade om att med nuvarande prov fick man "bara toppen av isberget." Majoriteten av patienter med fibromyalgi och utbrändhet hade sköldkörtelhormonbrist som inte syntes i blodprov.

    Svar: #17
  17. Marianne
    Intressant och detta är också vad jag hört. Men då undrar jag, är det nån vits med att gå vidare och kolla sköldkörteln på cellnivå när det ändå är så svårt att få adekvat behandling av läkarna? Och att få rätt medicin? Lio kan man få tydligen om man tjatar som en galning. Att få AT, naturligt sköldkörtelhormon (om man behöver det) då får man tydligen tjata ännu mer! Eller?

    Är utmattade binjurar ett separat problem? Det är väl här som kortisoltestet kommer in i bilden..Min fråga kvarstår - vart vänder man sig för att göra ett sånt test? Gynekolog, vårdcentral eller måste man betala en förmögenhet och vända sig till Scanlab eller liknande? Antar att det vanliga blodtestet för att kolla TSH, kan man göra vart som helst? Blir snart galen av denna djungel, vill gärna få lite lugnande besked.

  18. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Hej Frida D!

    Levaxin innehåller bara syntetiskt T4 och måste omvandlas till T3, det aktiva hormonet. Precis som du skriver så behöver majoriteten tillägg T3 och då finns det syntetiskt T3, Liotyronin, men har biverkning av att man dippar väldigt fort. Sedan är vi många som inte blivit friska förrän vi fått NDT, naturligt sköldkörtelhormon typ Erfa Thyroid, Nature Throid eller Armour Thyroid med samtliga 5 sköldkörtelhormonerna: T1, T2, T3, T4 och Kalcitonin. Vår danska syster, Helle Sudendal, skrev en bok; Få livet tillbaka, om hur hon äntligen blev symtomfri och normalviktig efter 7 års kamp. Den skall komma på svenska vilken dag som helst. Om du inte har kvar någon sköldkörtelfunktion bör du definitivt diskutera NDT med din läkare. Nu finns det ny kunskap om att de dels bidrar till omvandlingen från T4 till T3 men också omsättningen av fett, protein och kolhydrater i kroppen. Kan brist på detta ge övervikt? Dessutom styr Kalcitonin kalkomsättningen i kroppen. Hoppas du har fått mer kött på benen. Välkommen till vår Facebookgrupp - där finns mycket information.

  19. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Hej Ann Kristin! Måste tipsa om Paul Robinssons metod för att läka och stötta binjuresvikt, CT3M- metoden. Binjurarna behöver T3 för att kicka igång på morgonen och producera kortisol. Genom att ta T3 fyra timmar innan du vaknar kan man läka binjurarna.
    Svar: #21, #22
  20. Margareta Lundström
    Jag tror heller inte att kött-smörkosten är optimal i längden, om man har magtarmproblem eller har svårt att ta upp näring av andra skäl. Jag tänker slå ett slag för grönsaker.

    Jag skriver ett nytt blogginlägg som kommentar till dig 🙂

  21. Marianne
    Hej Gunnel! ang. Paul Robinssons metod - Menar du då det syntetiska T3 för att stötta binjurarna? (Hoppas det för det andra, är ju rätt svårt att få tag på). Betyder det då att man ska ställa väckarklockan mitt i natten för att ta medicinen?

    Är även nyfiken på svar på min kommentar jag skrev 11:49. Tusen tack!

  22. Margareta Lundström
    Binjurarna behöver T3 för att kicka igång på morgonen och producera kortisol.

    Nu börjar det bli intressant.
    Jag har god tillgång på T4 och lågt TSH (nästan omätbart lågt), när jag någon enstaka gång fått svar på T3 ligger det väldigt i underkant (precis över nedre gränsvärdet). VC säger "det är inom gränsvärdena" och ingen åtgärd. Någon kommentar om hur binjurarna mår har jag aldrig fått. Hur går jag vidare?

    Svar: #24
  23. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Marianne!

    Sköldkörtelproblem är en av Sveriges vanligaste sjukdomar. Ändå är få svenska läkare uppdaterade i hur man ställer diagnos korrekt. Alldeles för många patienter får höra att ”proverna är bra” när de i själva verket visar på hormonbrist. Därför skall du alltid begära ut provsvaren och be någon påläst person kolla dem. Obehandlad sjukdom kan ge allvarliga, tom livshotande, följdsjukdomar, och enligt Stefan Sjöberg, ordförande i endokrinologförbundet, är det angeläget att sätta in behandling så tidigt som möjligt. Provbehandling är helt ofarligt och har rekommenderats i en artikel i Primärvårdsnyheter.
    Problemen med blodproven är flera. Dels tas inte alla de prov som bör tas för diagnos, dels förstår inte läkarna att värden inom referens trots allt visar sjukdom eftersom labben har felaktiga referensvärden. Labbens referensvärden är statiska värden från patienters prover, dels inkluderas sjukas värden, inte de värden som finns i aktuella riktlinjerna för vård. Se avsnittet ”blodprov” nedan för vilka prov som skall tas.

    Ny gräns för TSH sedan 5 år tillbaka är 2,5 (Se bifogad artikel). Vid behandling skall man ner i undre halvan och vid Hashimoto gärna ner mot noll (för att stänga av attacken mot sköldkörten).
    För mycket kortisol hindrar omvandlingen från T4 till T3, för lite kortisol hindrar hormonerna att ta sig in i cellerna. Skolmedicinen kan testa binjurarna med lågt natrium och högt kalium, blodkortisol och dyngskortisol i urin men blodproven innehåller både fritt och bundet kortisol emedan saliv testar fritt kortisol 4 ggr/ dygn. Proverna finns hos stresskliniker men det är ofta svårt att läkarna på vårdcentralerna.

    http://hypotyreos.info/diagnostisering/ny-tsh-graens-artikel-att-skri...

    Svar: #25
  24. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    "Jag har god tillgång på T4 och lågt TSH (nästan omätbart lågt), när jag någon enstaka gång fått svar på T3 ligger det väldigt i underkant (precis över nedre gränsvärdet). VC säger "det är inom gränsvärdena" och ingen åtgärd".

    Det betyder att du har klockrena omvandlingsproblem och för lågt T3 dvs sköldkörtelhormonbrist. T3 skall vara en tredjedel av T4 vid god omvandling.

    För omvandling krävs selen och zink och ej för höga kortisolnivåer. Dessutom behövs B-vitaminer för flera processer och tillräckligt med järn. Vid temp under 36 fungerar inte de enzym som sköter omvandling från T4 till T3.

    Göran Petersson skriver precis det här i sin rapport, att de flesta har brist på T3 men får T4 vilket inte hjälper.

    http://hypotyreos.info/laes-mer/vetenskaplig-rapport-fran-chalmers

    Jag hade också T3 vid lägsta referens men då kunde jag knappt inte stå på benen.

    Svar: #26, #28
  25. Marianne
    Verkligen tacksam för dina svar Gunnel. Det är mycket tal om T3 här och Paul Robinson, Du menar alltså Lio? Det syntetiska T3?
    Sedan undrar jag om man nu som jag, fått reda på (eller iaf. misstänker) att jag har utmattade binjurar, ska jag börja där och undersöka det? Eller ska jag gå bara direkt till en vårdcentral och ta blodprovet TSH som ändå inte är tillräckligt.?
    För min del känns det angeläget att börja med att undersöka binjurarna, äter Adrecomp just nu och mår utmärkt av det och har dessutom lagt om kosten. Men om jag ändå ska kolla binjurarna, ska jag gå direkt på ett sånt där salivtest på Wrlab eller Scanlab? Vet att det kostar skjortan, men det kan nog vara värt det när det gäller hälsan. Du skriver "salivtest 4 ggr/dygn, proverna görs på stresskliniker" - Vilka är de? Tusen tack för svar.

    Du får gärna också skriva in länken till er facebooksida som du nämnde i en kommentar.

    Svar: #29, #34
  26. Margareta Lundström
    Tack för utförliga svar! Nu har jag något att gå vidare på. Jag har samlat urin ett dygn och även gjort salivtest. Höga kortisolvärden och låga T3 var svaret. Järnbrist (Fe) har VC konstaterat utan åtgärd vid flera tillfällen.

    Jag hade också T3 vid lägsta referens men då kunde jag knappt inte stå på benen.

    Det känner jag igen, så var det innan jag började med LCHF. Alla promenader går utmärkt även om jag inte går särskilt fort ännu så orkar jag gå länge utan problem. Som sämst gick jag inte ens 400 m till busshållplatsen utan att vila.

    Jag är periodare när det gäller kosttillskott, har svårt att få till rutiner, men de du nämner plus ett par till finns i vårt kök. Jag skall försöka bättra mig 🙂

    Svar: #27
  27. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Jag tycker du skall diskutera behandling med Liotyronin med din läkare. Annars finns kosttillskott med kombinationspreparat.
    Sköldkörtelhormonbrist ger lägre saltsyranivåer i magsäcken vilket försämrar upptag av järn och B-12. Därför är dessa brister mer regel än undantag.
  28. Marianne
    Hej Gunnel! Har du möjligen ett svar till mina frågor jag skrev i min kommentar 13:43? Skulle vara enormt tacksam i så fall!
    Svar: #30
  29. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Enligt önskemål, länk till Sköldkörtelföreningens FB-sida: https://www.facebook.com/groups/skoldkortelforeningen/
  30. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Marianne!
    Hinner inte nu, men hav tålamod. Håll utkik i morgon bitti.
  31. Ann Kristin
    Marianne, mitt svar hamnade i kö för moderation 🙂 Jag gjorde mitt test genom Lena Winroth i Uppsala. Andra är Mia Lundin, Louise Edlund m fl. Testerna gjordes på http://www.labrix.com/SalivaTestingMenu och analyserades av Lena. Hon har en bakgrund som ingenjör på Ackis och är väldigt bra. Få se om jag slinker igenom denna gång 😉
    Svar: #33
  32. Ann Kristin
    Hej Marianne. Vården gör inte salivtester, utan mäter morgonkortisol i blod, som lätt kan skrämma upp kortisolet i nästan normala nivåer. (Jag har heller inte fått ta de prover jag vill i vården, utan behandlas som en jobbig tant med hypokondri. Mina besök är därför lätt räknade i sjukvården, tyvärr. Jag har undvikit att bli diabetiker tack vare LCHF, men fick tjata mig till långtidsinsulin (c-peptid), långtidsglukos (HbA1c) och sedan var det stopp. Varken kortisol, fasteinsulin eller något annat fick jag. Däremot en GBP för 300 000+ kr).

    Jag har fått hjälp av en kostrådgivare med bakgrund som biomedicinsk ingenjör, som har skickat mina prover till ett labb i USA. Dessa tester visade väldigt lågt kortisol, högt östrogen och lite annat. Nu är vården (även Kostdoktorn, om jag minns rätt) kritisk till dessa tester, men jag har inget val. Det visarsig väl om detta fungerar. Den mest kända som gör dessa tester är Louise Edlund, som har Hormonforum på fb. Även Mia Lundin, som har skrivit "Kaos i kvinnohjärnan". Min kostrådgivare heter Lena Winroth och finns i Uppsala. Hon är sjukt (friskt är ett bättre uttryck) kunnig och letar nya rön och vägar. Dessutom trevlig och följer upp.

  33. Marianne
    Tusen tack för dina svar Ann Kristin! Ovärderligt! Vågar knappt fråga vad det kostar? Har hört och läst om många som blivit hjälpta av de här proverna, är inte skeptisk. Fattar inte varför man ska vara det. När den vanliga sjukvården inte ställer upp har man ju inget val.
  34. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Det är mycket tal om T3 här och Paul Robinson, Du menar alltså Lio? Det syntetiska T3?

    Ja, ca 20µg T3 i form av Lio eller NDT.

    Ang binjurarna tycker jag att Ann-Kristin skrivit utmärkta svar. Ytterligare bra info och möjligheter att få hjälp med salivprover här: http://4health.se/stress-binjureutmattning-salivtest
    Här kan man även göra hårmineralanalyser och sköldkörtelprover.

    Svar: #35
  35. Marianne
    Tackar för detta svar Gunnel! Känns bra att det finns tillgång till bra ställen där man kan ta dessa olika prover även om det som sagt kostar skjortan!
    Sen har jag funderat över det här med medicinering mot utmattade binjurar, sköldkörteln etc. Såg denna kommentar från en annan "Gunnel"? i ett tidigare inlägg här på bloggen som löd så här:

    "Sofie Hexeberg menar ju att alla hennes patienter med Hypotyreos som går över til LCHF kan sluta med medicinen.
    Dr Kharrazian skriver i boken Why do I still have Thyroid Symtoms, om behandling av autoimmun hypotyreos, Hashimoto, att han främst kostbehandlar sina patienter eftersom det inte är något fel på sköldkörteln utan det är immunförsvaret som attackerar sköldkörteln och den attacken stängs av med gluten- och stärkelsefri kost. Han menar att det bara är då man återfår optimal hälsa."

    Jag vet många andra som också vittnar om hur de med enbart kost blivit friska. Hur ställer du dig till det? T.ex. vet jag ju att om man dyker på levaxin direkt när man har utmattade binjurar så kan man ju bli sämre?? Hur sjutton gör man?

    Svar: #37
  36. Andreas
    Satan vad mycket reklam!
  37. Gunnel - Sköldkörtelföreningen
    Det är jag som har skrivit kommentaren 😉

    En svår fråga!

    När det gäller den autoimmuna varianten av sköldkörtelsjukdom, Hashimotos med antikroppar TPO , verkar kostbehandling vara bäst eftersom man då läker immunförsvaret och radikalt minskar risken för fler riktigt otrevliga sjukdomar typ MS, diabetes typ1 och reumatism. Jag vet åtminstone en person i föreningen som var svårt sjuk i 7 år men sedan kunde fasa ut sin medicin under två år till att bli helt medicinfri, men jag känner bara till denna enda person som har kunnat sluta helt, men, de flesta mår mycket bättre med LCHF och kan minska sina doser.

    Även Björn Hammarsköld har kommenterat ett inlägg här om att fasa ut medicinen vid sköldkörtelsjukdom och menade att om man höll nere blodsockernivåerna och lade till tillräckligt höga doser av D-vitamin skulle det vara fullt möjligt. Jag skulle dock önska att vi hos läkarna, med bakgrund av skillnaderna i blodprov och sköldkörtelhormoner i spinalvätska och celler, först fick prova medicin för att se om symtomen lindrades, om tempen och blodtrycket steg och även för att få prova Lio för att läka binjurarna. De flesta av oss mår dock bäst med kombinationen medicin och LCHF och man ska inte negligera sjukdomen - vi är överrepresenterade för hjärt-, kärlsjukdom, hjärtinfarkt och cancer, demenssjukdomar och nu riskerar den danska journalisten som skrev boken ovan, efter bara 7 års felbehandling, att bli blind. Detta var nytt för mig.

    Svar: #38
  38. Marianne
    Tack igen Gunnel!
    Ja, det är verkligen en komplicerad fråga! På något sätt så känns det som att man kan dra en liten parallell till kosten och diabetes 2. Där är det ju många som kan hålla sprutor och tabletter borta med rätt strikt LCHF. Och jag tror att det går med vissa fall av sköldkörtelsjukdom också. Känner till en kvinna som först provade Levaxin, blev inte bra fick sedan AT och blev mycket bättre.
    Men det var först med en helt egen kostomläggning (kombination LCHF + raw food) som hon blev helt frisk och dessutom blev av med sin övervikt på 15 kg. på några månader! Hon sa att viktnedgången hade ingenting med medicinerna att göra utan den berodde helt på kosten. Hade hon vetat om detta så hade hon satsat på kosten från allra första början. Hon skrev att hon inte trodde att varken Levaxin eller AT har något med saken att göra dessa gör bara att det är mer komplicerat att bli frisk när man har börjat med dem. Eftersom man får hypersymptom och annat jobbigt när man ska sänka dem samt att man inte bara kan sluta tvärt med dem för kroppen klarar oftast inte det. Så hade hon vetat att man kunde lägga om kosten på detta sätt och inte blivit så sjuk som hon blev så hade hon gjort det för många år sedan men det går knappast att veta sådant innan man går in i väggen som hon gjorde för man stoppar inte förrän man är illa däran (oftast) Hon skrev att har man hypo 2 så är denna kost förträfflig med andra ord och om man inte har startat med Levaxin eller annat ännu så tyckte hon att man ska lägga om kosten och och livsföringen allra först innan man börjar medicinera för att se om man kan vända hormonobalansen med kosten osv.
    Enligt henne är kostens inverkan på hormonobalansen nog minst 75% när man blivit utbränd/binjuretrött osv.

    De flesta människor varken vill eller orkar vara så duktiga och strikta med sin kost (fastän de säger och tror att de är det!) och därför behövs nog både levaxin och annat rätt ofta. Har också hört att viktminskningen sätter fart hos de flesta när de fått Lio i kombination med levaxin. Som sagt, tror det för många är rätt bekvämt och känns enklare att få medicin, men om de samtidigt inte lägger om kosten så händer nog ingenting!

up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av