Nyheter

Uppsalastudien: inte ens en tummetott

bs

Den så kallade ”Uppsalastudien” har professorer som Mai-Lis Hellenius använt i något år för att påstå att lågkolhydratkost förkortar livet.

Nu är studien slutligen publicerad. Det är en observationsstudie (bevisar inte orsakssamband) och i sammanhanget mycket liten: en enda kostenkät hos 911 män varav man sedan uteslöt hälften (sic). Även om vi snällt bortser från allt det så kvarstår två fel av två möjliga.

Det var inte lågkolhydratkost, och dödligheten var inte signifikant ökad. Man tar sig för pannan.

I media

UNT: Medelhavskost förlänger livet

– Överlevnadschanserna var högst för dem som låg närmast en medelhavsdiet. Omvänt var dödligheten, i synnerhet i hjärt-kärlsjukdomar, förhöjd bland dem som åt mer likt Atkinsmodellen, säger Per Sjögren.

– – –

[Det] förekom vid den tidpunkten ännu ingen utbredd debatt i Sverige om vare sig Atkins eller andra kolhydratfattiga dieter, säger Per Sjögren.

– – –

…männen som åt mest likt Atkins i studien [hade inte] någon extremt kolhydratsnål kost. Av deras totala energiintag kom 43 procent från kolhydrater…

Kommentar

Studien är alltså en uppföljning av en kostenkät på 90-talet, när kolhydratsnål kost knappt ens debatterades i Sverige. Ändå kallas äldre som spontant åt 43 procent kolhydrater – tio gånger mer än strikt Atkinskost – för Atkinsliknande? Snarare motsvarar det den kolhydratmängd man kan få i sig av vanlig västerländsk skräpmat.

Att kalla det Atkinsliknande har inget med verkligheten att göra. Det är fullt möjligt att inte en enda person i studien ens försökte äta enligt Atkins. Är detta okunskap eller desperation?

Än mer intressant blir det om man kikar på själva studien:

Inte ens med justerade siffror i en liten osäker observationsstudie (en enda kostenkät) och uteslutande av hälften av de svarande (bristande ifylld enkät) och kallande av 43% kolhydrater för ”kolhydratreducerat” säger studien vad som påståtts. Dödligheten var ändå inte signifikant ökad i den ”Atkinsliknande” gruppen.

Det blev inte ens en tummetott. Efter allt prat om ”Uppsalastudien” blev det inget alls.

Mer

Att göra en höna av en liten fjäder

Slutrapport från fettdebatten

 

1 2

71 Kommentarer

  1. Veteskap ja
    Sanslöst

    Kanske vore bra om kostvetare lärde sig mer om statistik, hur man drar valida och statistiskt säkra slutsatser, vilket inte gjorts i studien som vi diskuterar. Resultaten i studien blir därmed godtyckliga, precis som många internetkommentarer. Men den senare gör inte anspråk på att kallas forskning.

    Kostvetare kanske kan lyckas få igenom den här typen av studier. Det är svårare inom andra vetenskapsområden där signifikanskraven är högre innan man drar den typen av generaliserande slutsatser som görs i studien vi nu diskuterar.

  2. Veteskap ja
    En liten repetition kanske av signifikansprövning

    http://infovoice.se/fou/bok/10000015.htm

  3. Sanslöst:

    Eftersom jag tillhör den första "kullen" som överhuvudtaget går ut ur Kostvetarprogrammet och gjorde så vore det intressant att veta hur många du egentligen pratat med. Det måste ju vara mina klasskompisar eller motsvarande klass i Göteborg eller Umeå.

  4. Sanslöst
    Jag syftade inte till programmet. Jag syftade till personer som har god kunskap kring kostvetenskap, det finns säkert något annat ord jag borde använt. De som har bredast kunskap är vanligtvis inte studenter på grundnivå. Studenter på den nivån har begränsad kunskap kring epidemiologi.
  5. Sanslöst:

    Ja det har de. Nu läser jag masterprogrammet och har kursare som går enligt det gamla systemet och ska ta sin magister. Även där reflekteras det lite väl dåligt om epidemiologin. Just den bristen på reflekterande gör att för stora slutsatser ofta dras. Om man överhuvudtaget, som akademiskt skolad, uttrycker sig i termer om "vi vet" anser jag att man är helt fel ute.

    Vilka akademiska titlar har de du känner? Du behöver inte nämna namn givetvis men det vore ändå intressant med tanke på att jag tycker de flesta högt uppe i den akademiska hierarkin känner till epidemiologins brister.

  6. Sanslöst
    Ja, en väl skolad akademiker inom kostvetenskap känner till brister i de flesta studiedesigner och vet hur respektive studie kan användas. Har jag påstått något annat eller läser du rader som inte finns? Däremot så är det sedvanligt att kritik föregås av analys hos de som söker kunskap snarare än att plocka bevis som passar sina egna syften. Det behövs inte nämnas några autoriteter för att veta att erfarna forskare också analyserar epidemiologiska studier och söker kunskap därifrån, det vet nog du med. Annars borde det räcka att kika på SLV's referenslistor och se vilka som sitter i expertgrupperna...
  7. Sanslöst:

    Så vad i det jag skriver kritiserar du då? Vi är båda medvetena om att brister finns och att det är svårt att tolka absoluta orsakssamband. Mer än så kritiserar ju inte JAG studieresultaten som sådana.

    Min övriga kritik var ju, som jag påpekat vid flera tillfällen, UNT:s artikel och snacket om Atkins.

  8. Sanslöst
    Tror inte jag kritiserat något du skrivit i denna tråd, ställde mig frågande tidigare inlägg och fick svar.

    Däremot så har jag kritiserat en del andra inlägg i tråden, bl.a. från Vetenskap Ja.

    Jag har själv läst grundläggande epidemiologi och har djup respekt för de som är mycket kunniga inom området. Jag tillhör inte de mycket kunniga, däremot så ser jag när folk skriver baserat på subjektivitet eller magkänsla.

  9. Veteskap ja
    Sanslöst
    Sedan när har signifikansprövning med magkänsla att göra?
  10. Sanslöst
    Vetenskap ja: Du har ju inte ens läst studien!

    Du skriver att deras statistiska metod inte tillåter generaliserande slutsatser som dragits i studien. De har inte dragit några slutsatser i studien!

    Du kritiserar kostregistreringen, den är validerad mot vägd kostregistrering (Nydahl M et al. Comparison between
    optical readable and open-ended weighed food records. Food Nutr Res
    2009:53.) vilket ändå får betraktas som mycket trovärdigt för den typen undersökning (Rosalind S et al. Principles of Nutritional Assessment. Oxford university press). De identifierade över- och underrapportering mha Goldbergs cutoff på bästa sätt i studien (Black AE. The sensitivity and specificity of the Goldberg cut-off for EI:BMR for identifying diet reports of poor validity. European Journal of clinical nutriton 54:395-404). Och diskuterar sin kostundersökningsmetod på ett bra sätt tycker jag. DU behöver vara lite mer specifik om du ska kritisera istället för att skriva svepande om signifikansprövning. Vilka beräkningar borde de gjort annorlunda, hur och varför i sådana fall?

  11. Veteskap ja
    Aha inga slutsatser, vad handlar då studien och artikeln om menar du? Har man helt enkelt inte kommit fram till något alls? Märkligt. Men nu har jag egen forskning att bedriva och lämnar denna tråd.
  12. Sanslöst
    Lycka till med din forskning, hoppas att magkänslan stämmer bättre där än när du chansar kring kostvetenskap.
  13. Sanslöst
    Här har du en annan ny artikel från Nurses’ Health Study, där man har dragit slutsatser, dock inte generella sådana: "In conclusion, consumption of a vegetable-based lowcarbohydrate diet were associated with a lower risk for allcause and CVD mortality, whereas high scores for the animal-based low-carbohydrate diet were associated with a higher risk for overall mortality. These results suggest that the health effects of a low-carbohydrate diet may depend on the type of protein and fat, and a diet that includes mostly vegetable sources of protein and fat is preferable to a diet with mostly animal sources of protein and fat."

    Fung TT et al. Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: two cohort studies. Ann Intern Med. 2010 Sep 7;153(5):289-98.

  14. Janne
    Här var det bara Sanslös Vetenskap...
  15. Björn Ljuus
    63: det står om den studien här:http://rawfoodsos.com/2010/09/08/brand-spankin-new-study-are-low-carb-meat-eaters-in-trouble/

    I grunden är problemet att vissa i lågkolhydratgruppen åt upp till 60% kolhydrater och ingen under 37%. Inte så mycket med Lchf och göra alltså. Jag tror väldigt få motsäger att fett blandat med snabba kolhydrater är farligt.

  16. Miller
    Sanslöst; kan hälsa att du är riktigt sen till festen som citerar Nurses’ Health Study
  17. Lund
    #49 Nicklas

    Tycker du att SBU har tolkningsföreträde att definiera lågkolhydratkost?
    Du beskriver problemet i ett nötskal. Skall de som är negativa till och kanske tom anser att lågkolhydrat är skadligt vara de som definierar innebörden av begreppet lågkolhydratkost? Jag anser att detta bevisar hur viktigt det är att VI definierar, inte SLV eller SBU m.fl.

    "Jag ligger nog säkert på cirka 35-40E% i dagsläget, äter mer och mer fett, och anser mig fortfarande äta mycket kolhydrater. Men enligt SBU är det lågkolhydratkost."

  18. Lund:

    Tycker och tycker, jag anser att de HAR det som det är nu. Utan att hålla med. De har ju gjort en officiell definition. Jag säger inte att jag tycker det är bra eller att definitionen är rätt. Men eftersom den finns kan man ju göra uttalandet utan att ha "officielt fel" eller hur?

  19. Lund
    Nicklas, varför protesterar då inte alla vi andra, vi som inte är anställda på SLV eller tillhör deras s.k. experter. Vet de ens om att det finns invändningar?

    Det säger rätt mycket om deras syn på sig själva. Jag kommer aldrig att glömma alla grandiosa uttalanden som SLVarna hade vid Road Showen. Där kom det där fantastiska påståendet igen- om att de har 100 000 tals, ja, hundra-tusentals studier som bevisar att mättat fett är farligt!

  20. Lund:

    Varför du inte protesterar vet ju inte jag. Rannsaka dig själv. 😉 Jag själv känner inte att den definitionen är viktig nog för mig för att engagera mig i. Men tar jag diskussionen med verksamma inom området som kallar den kosten lågkolhydrat kommer jag argumentera emot.

    Så länge 50-60E% klassas som en balanserad kost och normalt kolhydratintag kommer ju 40E% enligt samma premisser vara lågkolhydrat. Jag tycker det är synd ur ett forskningsperspektiv dock, risken finns ju att mycket studier kommer undersöka "lågkolhydratkost" just utifrån en sådan definition och då känns i mina ögon inte den forskningen värd något som utvärdering av LCHF.

    Även om studier MED den definitionen ibland lyfts fram här som bevis för att LCHF är bättre. Så länge det är positiva resultat såklart, när resultaten är negativa är definitionen fel helt plötsligt.

  21. Subcalva
    Jag har skrivit och både frågat saker och kommenterat på ord de använt på SLVs hemsida och jag har alltid fått svar på min mail. Är man extra angelägen om att dokumentera sin mailväxling med dem så kan man alltid begära diareföringsnummer på det man skickar till dom.

    För min del är jag mer bekymrad över SLVs inställning till fettet. Jag ställde bla frågan om man ser något problem med att fleromättat fett oxiderar och fick svaret att det inte smakar gott men det är inte farligt att äta. Jag är mycket skeptisk till att det stämmer. Jag tror det är värre att äta oxiderat fett (och även transfetter) än att äta kolhydrater av god kvalité.

    Överlag tycker jag att SLV fokuserar för lite på kvalitén på det vi äter. När jag fick lära mig om de kemikalierester som finns i margarin så kände jag bara att detta är så fel det bara kan bli. Hur kan en myndighet tillåta sånt?

    Jag prenumerar på Gunnar Lindgrens nyhetsbrev. Han skriver mycket om slamspridningen som sker på våra åkrar. Nu kanske man tycker att det inte skulle spela så stor roll om man skippat kolhydraterna, men eftersom man föder upp de flesta köttdjur på spannmål så befarar man nu att föroreningarna från slammet nu finns även i kött. Undrar om det bekymrar SLV också? Det är nog snart dags för en ny fråga till dom.

1 2

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg