<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss
version="2.0"
xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
> <channel><title>Kommentarer till Slipper Sverige den amerikanska mass-fetman?</title> <atom:link href="http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" /><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin</link> <description>Riktig mat för din hälsa</description> <lastBuildDate>Fri, 25 May 2012 01:20:49 +0200</lastBuildDate> <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod> <sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency> <generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator> <item><title>Av: Hanveden</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-227761</link> <dc:creator>Hanveden</dc:creator> <pubDate>Tue, 10 Jan 2012 15:34:17 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-227761</guid> <description>Ger det här inlägget en knuff...
mLCHFh  ;-) .</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Ger det här inlägget en knuff...</p><p>mLCHFh <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';-)' class='wp-smiley' /> .</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Eddie</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-213309</link> <dc:creator>Eddie</dc:creator> <pubDate>Tue, 06 Sep 2011 13:29:10 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-213309</guid> <description>Jag tror att lärdomar från de stora sambanden ofta ger bättre kunskap en begränsade multivariata studier. Men de hypoteser som A.E lägger fram är just hypoteser. Görs det idag några vetenskapliga studier för att förklara varför viktökningen i Sverige klingat av? Känns som en av de högst prioriterade hälsoforskningsfrågorna just nu.
Vore nog bra om inte bara läkare forskar inom området. Disputerade läkare tycks mig ofta väldigt dåligt utbildade i  forskningsmetodik och vetenskapsteori. Det finns en skrämmande övertro till multivariatanalys och bristande förståelse för tolkning av statistik. Detta bäddar för större tröghet inom fältet att ta till sig nya förklaringsmodeller och att diskutera nya förklaringsmodeller. Att forska för att bli doktor känns ofta viktigare än att forska för att generera vetenskap.
Låt oss också enas om att förklaringsmodeller överförda från andra arter än människan inte bör lyftas fram som bevis på att LCHF är bra för människor. Intressant för hypotesgenerering, men väldigt skadligt om det används i syfte att övertyga om att LCHF är rätt väg. Sjökon är fet och boaormen är smal =&gt; ät mindre kolhydrater VSB</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Jag tror att lärdomar från de stora sambanden ofta ger bättre kunskap en begränsade multivariata studier. Men de hypoteser som A.E lägger fram är just hypoteser. Görs det idag några vetenskapliga studier för att förklara varför viktökningen i Sverige klingat av? Känns som en av de högst prioriterade hälsoforskningsfrågorna just nu.</p><p>Vore nog bra om inte bara läkare forskar inom området. Disputerade läkare tycks mig ofta väldigt dåligt utbildade i  forskningsmetodik och vetenskapsteori. Det finns en skrämmande övertro till multivariatanalys och bristande förståelse för tolkning av statistik. Detta bäddar för större tröghet inom fältet att ta till sig nya förklaringsmodeller och att diskutera nya förklaringsmodeller. Att forska för att bli doktor känns ofta viktigare än att forska för att generera vetenskap.</p><p>Låt oss också enas om att förklaringsmodeller överförda från andra arter än människan inte bör lyftas fram som bevis på att LCHF är bra för människor. Intressant för hypotesgenerering, men väldigt skadligt om det används i syfte att övertyga om att LCHF är rätt väg. Sjökon är fet och boaormen är smal =&gt; ät mindre kolhydrater VSB</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Doc</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127084</link> <dc:creator>Doc</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 14:51:09 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127084</guid> <description>dez,
min poäng var som du såg situationen vid det extremt låga insulin obehandlad typ 1 diabetes innebär. I vanliga fall tvivlar jag inte alls på att lipolysen som du nämner hämmas nästan helt just efter en fettrik måltid.
Dvs äter man tillräckligt mycket fett så förbränner kroppen först det istället för fett ur lagren. Helt logiskt och funktionellt.
Det motsäger ju inte att det verkar vara svårt att lagra in mer överskottsfett efter måltiden på strikt lågkolhydratkost. Och före nästa måltid blir det väl normalt ett nettoutflöde ur fettcellerna.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>dez,<br
/> min poäng var som du såg situationen vid det extremt låga insulin obehandlad typ 1 diabetes innebär. I vanliga fall tvivlar jag inte alls på att lipolysen som du nämner hämmas nästan helt just efter en fettrik måltid.</p><p>Dvs äter man tillräckligt mycket fett så förbränner kroppen först det istället för fett ur lagren. Helt logiskt och funktionellt.</p><p>Det motsäger ju inte att det verkar vara svårt att lagra in mer överskottsfett efter måltiden på strikt lågkolhydratkost. Och före nästa måltid blir det väl normalt ett nettoutflöde ur fettcellerna.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: JAUS</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127082</link> <dc:creator>JAUS</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 14:29:17 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127082</guid> <description>Trance: Nej tack, jag talar engelska utan flytningar. ;) Men du överskattar nog din egen förmåga vad gäller det engelska språket.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Trance: Nej tack, jag talar engelska utan flytningar. <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' /> Men du överskattar nog din egen förmåga vad gäller det engelska språket.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Undrande</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127080</link> <dc:creator>Undrande</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 14:18:27 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127080</guid> <description>Man kan ju undra vad det beror på att björnar, liksom i princip alla andra djur som går i idé eller dvala, går upp i vikt före dvalan oavsett vad de äter. För inte kan det väl vara så att det är hormonellt drivet?  Alltså om det berodde på att de hade förhöjda insulinnivåer under sensommaren och hösten när de äter upp sig så skulle det ju kunna förklara varför vissa människor blir överviktiga. Så kan det väl inte vara Dez? För då skulle det ju kunna vara så att det kanske är sådant som ingår i kosten som rubbar den hormonella balansen så att vi äter mer än vi egentligen vill.
Från det ena till det andra så har man sett i China att folk äter mer kalorier i takt med att man konsumerar mer vete och mindre ris.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Man kan ju undra vad det beror på att björnar, liksom i princip alla andra djur som går i idé eller dvala, går upp i vikt före dvalan oavsett vad de äter. För inte kan det väl vara så att det är hormonellt drivet?  Alltså om det berodde på att de hade förhöjda insulinnivåer under sensommaren och hösten när de äter upp sig så skulle det ju kunna förklara varför vissa människor blir överviktiga. Så kan det väl inte vara Dez? För då skulle det ju kunna vara så att det kanske är sådant som ingår i kosten som rubbar den hormonella balansen så att vi äter mer än vi egentligen vill.</p><p>Från det ena till det andra så har man sett i China att folk äter mer kalorier i takt med att man konsumerar mer vete och mindre ris.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Patrik R</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127079</link> <dc:creator>Patrik R</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 14:18:24 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127079</guid> <description>Dez
Kan du svara på en fråga (kan inte du svara så kan inte SLV)
Konserveringsmedel tar det död på goda tarmbakterier? (det behöver inte vara giftigt för att vara skadligt).
Socker kan det gynna dåliga tarmbakterier? Bevisligen gäller det i munnen tandtrollen älskar socker.
IBS kan lindras av probiotiska bakterier (skrev en dietisttidning) då borde kosten kunna påverka tarmfloran också, LCHF dom utesluter socker som kanske gynnar dåliga bakterier, flera säger sig slippa IBS,
”Socker” kan bevisligen påverka tarmfloran negativt se laktosintolerans
välkommen tillbaka LCHF bloggarna saknar SLV som inte kan inte bevisa sina teorier längre, dom gav upp.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Dez<br
/> Kan du svara på en fråga (kan inte du svara så kan inte SLV)<br
/> Konserveringsmedel tar det död på goda tarmbakterier? (det behöver inte vara giftigt för att vara skadligt).<br
/> Socker kan det gynna dåliga tarmbakterier? Bevisligen gäller det i munnen tandtrollen älskar socker.<br
/> IBS kan lindras av probiotiska bakterier (skrev en dietisttidning) då borde kosten kunna påverka tarmfloran också, LCHF dom utesluter socker som kanske gynnar dåliga bakterier, flera säger sig slippa IBS,<br
/> ”Socker” kan bevisligen påverka tarmfloran negativt se laktosintolerans<br
/> välkommen tillbaka LCHF bloggarna saknar SLV som inte kan inte bevisa sina teorier längre, dom gav upp.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: dez</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127072</link> <dc:creator>dez</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 13:09:06 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127072</guid> <description>Gällande följande citat:
&quot;Fast hur som helst måste ju fettet som skall oxideras först UT ur fettcellerna för viktnedgång, eller hur? Min poäng var att det verkar vara ofrånkomligt vid extremt lågt insulin, oavsett ASP.&quot;
Vid intag av ett fettrikt mål så kommer även då lipolysen, alltså frisättningen av fett från fettväven, all hämmas pga att det redan finns fria fettsyror i blodet från det dietära fettet. Alltså det finns ingen anledning på kroppen att släppa på kroppsfett när det redan finns fettsyror tillgänliga för förbränning.
Detta trots minimal höjning av insulinnivån.
&quot;LPL and HSL action and NEFA reesterification. Intracellular lipolysis, as shown by the calculated rate of HSL action, was suppressed almost completely with both oral and intravenous fat load (Fig. 8). Insulin is a major regulator of HSL activity, yet this showed only a slight increase after the oral lipid load and a gradual decrease during and after the intravenous load. It seems that suppression of HSL activity can occur without insulin. Catecholamines are important in controlling HSL action. There is evidence that 2-adrenoceptor activation is strongly antilipolytic (16) and may account for the suppression of HSL activity without increased insulin action seen in this study. Alternatively, it may be that the fatty acids produced by LPL-mediated hydrolysis of chylomicrons or Intralipid particles caused suppression of HSL activity. There is some evidence, at least in cell-free systems, that fatty acids and their coenzyme A esters can inhibit HSL activity (23). In starvation, there is increased HSL activity together with elevated plasma NEFA concentrations. However, the situation in the current study differs in that we gave a large fat load, and suppression of HSL activity is therefore appropriate.&quot;
Effects of an oral and intravenous fat load on adipose tissue and forearm lipid metabolism
Am J Physiol Endocrinol Metab 276: E241-E248, 1999
Energiprocenten från fett låg på 88E%. Är det tillräckligt hög fettprocent enligt LCHF?</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Gällande följande citat:</p><p>"Fast hur som helst måste ju fettet som skall oxideras först UT ur fettcellerna för viktnedgång, eller hur? Min poäng var att det verkar vara ofrånkomligt vid extremt lågt insulin, oavsett ASP."</p><p>Vid intag av ett fettrikt mål så kommer även då lipolysen, alltså frisättningen av fett från fettväven, all hämmas pga att det redan finns fria fettsyror i blodet från det dietära fettet. Alltså det finns ingen anledning på kroppen att släppa på kroppsfett när det redan finns fettsyror tillgänliga för förbränning.<br
/> Detta trots minimal höjning av insulinnivån.</p><p>"LPL and HSL action and NEFA reesterification. Intracellular lipolysis, as shown by the calculated rate of HSL action, was suppressed almost completely with both oral and intravenous fat load (Fig. 8). Insulin is a major regulator of HSL activity, yet this showed only a slight increase after the oral lipid load and a gradual decrease during and after the intravenous load. It seems that suppression of HSL activity can occur without insulin. Catecholamines are important in controlling HSL action. There is evidence that 2-adrenoceptor activation is strongly antilipolytic (16) and may account for the suppression of HSL activity without increased insulin action seen in this study. Alternatively, it may be that the fatty acids produced by LPL-mediated hydrolysis of chylomicrons or Intralipid particles caused suppression of HSL activity. There is some evidence, at least in cell-free systems, that fatty acids and their coenzyme A esters can inhibit HSL activity (23). In starvation, there is increased HSL activity together with elevated plasma NEFA concentrations. However, the situation in the current study differs in that we gave a large fat load, and suppression of HSL activity is therefore appropriate."</p><p>Effects of an oral and intravenous fat load on adipose tissue and forearm lipid metabolism<br
/> Am J Physiol Endocrinol Metab 276: E241-E248, 1999</p><p>Energiprocenten från fett låg på 88E%. Är det tillräckligt hög fettprocent enligt LCHF?</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: k s</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127070</link> <dc:creator>k s</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 12:58:42 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127070</guid> <description>Jag är värdelös på engelska, vad betyder:
&quot; the bears gorge themselves on large quantities of berries. This is the only time of the year when bears actually put on weight&quot;</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Jag är värdelös på engelska, vad betyder:</p><p>" the bears gorge themselves on large quantities of berries. This is the only time of the year when bears actually put on weight"</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: dez</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127069</link> <dc:creator>dez</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 12:55:17 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127069</guid> <description>Finns mer som visar att björnar äter det dom kommer över och förstår att det är lätt att få i sig mycket energi för att gå upp i vikt genom att äta feta djur.
&quot;In Norway, bears obtained 65-87% of the energy from ungulates (mostly sheep), 6-17% from berries, 5-13% from insects, and 2-6% from forbs and graminoids. To gain weigt prior to denning, brown bears in Norway selected lipid-rich and easily obtainable sheep in summer and autumn. In Sweden, they relied on carbohydrate-rich berries in autumn.&quot;
The Scandinavian brown bear project</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Finns mer som visar att björnar äter det dom kommer över och förstår att det är lätt att få i sig mycket energi för att gå upp i vikt genom att äta feta djur.</p><p>"In Norway, bears obtained 65-87% of the energy from ungulates (mostly sheep), 6-17% from berries, 5-13% from insects, and 2-6% from forbs and graminoids. To gain weigt prior to denning, brown bears in Norway selected lipid-rich and easily obtainable sheep in summer and autumn. In Sweden, they relied on carbohydrate-rich berries in autumn."</p><p>The Scandinavian brown bear project</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Trance</title><link>http://www.kostdoktorn.se/trendbrott-i-den-svenska-fetmaepidemin/comment-page-4/#comment-127067</link> <dc:creator>Trance</dc:creator> <pubDate>Sun, 12 Jul 2009 12:49:02 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=8062#comment-127067</guid> <description>JAUS:
Om du behöver hjälp med att översätta engelskan så säg bara till.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>JAUS:</p><p>Om du behöver hjälp med att översätta engelskan så säg bara till.</p> ]]></content:encoded> </item> </channel> </rss>
