”Sumobrottare har bättre fettkoll än SLV”

Uppdaterad 090704

Bra och underhållande debattartikel i Aftonbladet idag:
Lars-Erik Litsfeldt: Ta ifrån Livsmedelsverket rätten att ge kostråd

Så här såg det ut på förstasidan av Aftonbladet.se:

Svenska folket allt mindre fettskrämda?

Ta chansen att rösta vid debattartikeln. Ställningen för stunden:

Ser bra ut!

Andra bloggar som kommenterat artikeln:

Sandra: Fett lätt

För tjugo-trettio år sedan åt vi mat som gjorde att vi orkade arbeta. Mat man stod sig på helt enkelt.
Idag äter vi kaninmat som gör oss skithungriga och så trycker vi i oss sockerpreparerade bars som gör att humöret åker hiss. Fetman ökar drastiskt och ingen ser sambanden?
Hallå. Vakna.

Dessi.se: ”Sumobrottare har bättre fettkoll”

…en av de viktigaste punkterna – att Livsmedelsverket (SLV) bör gå under Socialdepartementet istället för Jordbruksdeparementet som det är idag

Åsa mitt i världen: Hur Sumobrottare blir feta.

Man kan skratta åt det, men för alla de som dras med kanske 100 kg övervikt så tror jag det är lätt att hålla sig för skratt. Jag som nått en mer måttlig övervikt kände mig grundlurad när jag begrep det här. Nu för tiden äter jag knappt någon kolhydrat alls om jag kan slippa. Och jag går ner i vikt.

Fitness för mammor: Vad tycker ni?

Självklart borde man avskaffa deras riktlinjer, de stämmer inte med dagens verkliga bild.

Babbel från Thomas: Dagens fråga

Sumobrottare äter hälften mindre fett än vad livsmedelsverket i Sverige rekommenderar.

Borde det inte vara tvärt om när deras mål är att bli feta?

Hmmm…

Isters meningslösa: Ister – ska bli sumobrottare

Jag har käkat som en sumobrottare hela mitt vuxna liv – synd bara att jag är kvinna och bor i Sverige – i Japan hade jag gjort succé!

GI Livsstil: Aftonbladet – Artikel om Livsmedelsverket och Kolhydrater

…handlar just om att Livsmedelsverket rekommenderar fel kost för Svenska folket.

Mitt liv som kräfta: Äntligen

När skall folk förstå att fett är bra?

The Wonderlife of Mia Mäkilä: Feeling pretty damn good

För övrigt tyckte jag den här rubriken på Aftonbladet.se var askul. Snacka om att Livsmedelverket fick sig en dänga där.

Zvammel: Vem skall man tro på?

Följer man Livsmedelsverkets kostråd, är man på god väg att bli en sumobrottare, står det i dagens tidning. Jag är benägen att tro på det.

Jag har i åratal undvikit fett och ätit lightprodukter. Har jag blivit smalare? Nej, tvärtom.

WitchBitch: Sumobrottare är ett fettskrämt folk!

Den kolhydrathysteri och fettskräckspropaganda vi matats med, har som bekant inte haft särskilt goda biverkningar för dem som gått på lurendrejeriet. Vi blir bara fetare och sjukare. Transfetter i bröd och margariner bland annat har passerat obehindrat ofta krönta med ett nyckelhål, för att ytterligare förvilla och bedra. Ett nyckelhål som mycket väl kan symbolisera en låst dörr. Nu vill jag ha nyckeln istället.

Makt, pengar och prestige är såklart orsakerna till detta även här, precis som det är i alla krig. Från att alltför länge ha fått stå oemotsagda börjar nu ett hälsosamt motstånd växa upp ur den surdeg som fått jäsa obehindrat och allt för länge. Det är tungt vägande skäl, mot all den lightpropaganda vi svenskar de senaste decennierna fått nedtryckta i våra halsar. Därför blir jag glad över den här typen av läsning.

Fri och funderande: Det skall bli intressant

Det här med att undvika fett har jag aldrig trott på. Jag väljer uteslutande fetare produkter. Fet fil, smör, bregott, fet grädde och äkta fet majonnäs. Jag skyr allehanda lightprodukter som pesten. Min kost har inte gett mig problem med vikten.

12-0

12 bloggar länkar till artikeln (hittills). Ingen försvarar Livsmedelsverket…

Tillägg – ok en kanske, som dykt upp senare:

Träningslära: Stor komik i aftonbladet

Liknelsen som han använder är något av det dummaste jag någonsin läst i aftonbladet och det säger inte lite då vi alla vet att kvalitén på den tidningens artiklar inte alltid är så bra.

Läs mer

Fortsatt debatt:
Livsmedelsverket svarar Litsfeldt

Lästips för Livsmedelsverkets expertgrupp:
Lågkolhydratkost för nybörjare

utskrift Skriv ut skicka Skicka

Det här inlägget skrevs onsdag, december 3, 2008 klockan 16:10 i kategori(erna) Lars-Erik Litsfeldt, Livsmedelsverket. Lämna gärna en kommentar, längst ner på sidan.

111 kommentarer till “”Sumobrottare har bättre fettkoll än SLV””

Kommentarssida: 1 2

51
Kärnfrisk skriver:
december 4, 2008 klockan 16:20
JG
Är du rädd för att prova LCHF?
52
Ahti skriver:
december 4, 2008 klockan 16:56
JG "my humble opinion" kan du inte hålla dig i din egen blogg,alla fall jag är tröttnad på dina looooonga förklaringar och "spell för gallerierna"" Vad/vem är du egentligen ute och försöker påverka ????? Gå och fiska
53
Mikael Jansson skriver:
december 4, 2008 klockan 17:04
Jag tycker å andra sidan att konversationen är väldigt givande, så jag ser gärna JG kvar här.
54
vikingmormor skriver:
december 4, 2008 klockan 17:40
Fascinerande att JG och LM verkar tro att människor som upptäckt ett för dem hälsosamt sätt att leva, en väg till viktnedgång och viktstabilitet, - skall återgå till SLVkost, lågkalori-lågfettkost , som bevisligen medverkat till övervikten. SIC! Pga att de (JG; LM) inte finner tillräckligt många eller inga studier som bevisar att det är sant att viktminskning sker vid kolhydratrestriktion, trots stort fettintag, trots kalorimängden.

Att alla dessa som nått eller är på väg till viktstabilitet inte vet sitt eget bästa? så varför skulle alla dessa insistera och fortsätta äta fett när man alltid får ett VÄLDIGT stort insulinpåslag av proteinandelen i maten, och detta insulinpåslag är så stort att det blir fettinlagrande. mao måste väl i så fall vikten öka? Teoretisk kunskap, protein medför insulininsöndring... men i vilken grad.

En annan smårolig grej är mättnadsdiskussionen, de studier jag sett som yttrar sig i vilka näringsämnen som ger mest mättnad har bara testat ett par timmar. Det går inte att jämföra adekvat med de hypoteser man satt upp. Om en lågkolhydratare som är stabil i sitt ätande blir naturligtvis inte hungrig inom 1-2 timmar, även om måltiden enbart bestod av rent smör, alltså inget protein. Det är inte så att en stabil LK-ätare blir hungrig inom några timmar oavsett om man ätit enbart fett eller protein eller en kombination. Det blir inte tillräcklig insulininsöndring för att skapa hungersug.

Sumobrottare äter verkligen intressant ur insulinsynpunkt, det gör nog s.k. elitidrottare också, den ena äter en gång per dygn, den andra äter var tredje timme - eller är det oftare? det blir mycket insulin i båda fallen, insulinet kommer man inte undan och beroende på den individuella insulinkänsligheten kan kärlskador uppstå (åderförkalkning) i båda fallen. Men hunger/sug skapar insulinet alltid.

Om Du inte tror på att även en elitidrottare skulle kunna få hjärtinfarkt/åderförkalkning så kolla lite statistik på vikten (kg) på hjärtinfarktpatienterna, skulle Dina teorier stämma vore alla överviktiga, det är de inte - långtifrån.
55
Subcalva skriver:
december 4, 2008 klockan 18:39
JG. "Orsaken till att sumobrottare är feta är att de överäter kalorier totalt."

På ett amerikanskt forum finns en tråd med en kille som inspirerad av Morgan Spurlocks Supersize me äter nästan dubbelt så många kalorier per dag mot vad han behöver under en månad. http://magicbus.myfreeforum.org/ftopic846-0-asc-100.php

Citat från ett hans inlägg "During the past 30 days I have overconsumed 48659 calories. At 2200 calories per day times 30 days, that's 66,000 calories that my body would have required. I actually consumed 114,659 calories. That's a difference of 48,659 calories. 48,659 divided by 3,500 is 13.9. So, I should have gained 13.9 pounds, or thereabouts."

I hans inlägg från "Mon Dec 31, 2007 2:54 pm" konstaterar han att vikten är exakt densamma, 169 pounds, som när han vägde in sig.
56
Stefan Hamrin skriver:
december 4, 2008 klockan 19:00
JG, Om du antar hyptesen att kolhydrater är viktigare än kalorier så behöver du inte längre försöka hitta "felet" i historier som MJ:s
57
alert skriver:
december 4, 2008 klockan 20:32
Toppen att girigbukarna avslöjas!
http://alertsweden.blogg.se/
58
Jacob Gudiol skriver:
december 4, 2008 klockan 23:07
Kul med många kommentarer. Ahti, sluta läsa nu så du inte blir trött!

Thomas E ->Visst är det så, men den varken höjs eller sänks tillräckligt för att kompensera fullständigt. Hur mycket den sänkt och höjs beror dessutom både på gener, livstil och vad du äter för mycket utav.

Kärnfrisk -> Absolut inte, varför skulle jag vara rädd för det? När jag käka 1500kcal/dag under en månad så låg jag på ungefär 50g kolhydrater, inga som helst problem. Jag ser dock ingen anledning till att hålla på med LCHF hela tiden, man missar ju så mycket god mat utan att få något tillbaka och dessutom presterar man sämre rent idrottsmässigt.

Mikael -> Tack

Viktmormor -> Kom in i matchen! När skrev jag att någon skulle ändra sin diet? När skrev jag att jag ansåg att SLV har bra rekommendationer?

Angåend insulinpåslag och protein så får man ett större insulinpåslag från mjölk av vad man får från en motsvarande kalorimängd rent glukos, http://www.ajcn.org/cgi/content/full/80/5/1246 Men det är ju bara teoretiska kunskaper, din kropp fungerar säkert helt annorlunda än hos alla dem som va med i studien.

Jag håller med dig om att studier på mättnad ofta har en minst sagt underligt upplägg. Det finns dock studier som tittar på mättnad över längre tid än några timmar. Om jag ska sammanfatta det snabbt för dig så ger fett och protein bäst mättnad på lång sikt medan protein (igen), fiber och kolhydrater mättar bättre på lite kortare sig. Smartast är med andra ord att kombinera de tre. Det finns studier där man räknat antalet kalorier och jämfört lågkolhydrat mot en mer blandad kost där man sett att så kallade "cravings" är större i lågkolhydratsgruppen, möjligen pga av att man missar lite av den akuta mättnadskänslan när man inte har med kolhydrater. Behöver jag nämna att viktnedgången blev den samma i de två grupperna?

Subcalva -> Jag har kommenterat den där länken redan, http://www.kostdoktorn.se/?p=2368#comment-97761 Sen är ditt inlägg ganska irrelevant i denna diskussion. Det jag vill veta är varför uthållighetsidrottare inte är feta när de äter mer kolhydrater än sumobrottare?

Stefan -> Så du menar att jag ska tro på något som är mindre sannolikt än något annat bara för att jag ska få en anekdot att gå ihopa? knappast...

Gamla Olle -> Det är lättare att överäta om man äter raffinerade produkter (vilket för sumobrottare innebär massor utav vitt ris) ja. Vad har det med saken att göra? Sumobrottarna hade garanterat kunna nöja sig med 4000 kcal istället för 5000 kcal och blivit mätta ändå. Om du inte tror på det så måste du per automatik tro att alla uthållighetidrottare som äter mer kolhydrater än sumobrottare är hungriga mer eller mindre hela tiden.
59
gamla olle skriver:
december 4, 2008 klockan 23:53
JG,
Jag sa ”även för andra?” då menar jag vanliga människor inte sumobrottare
”Kan det inte vara så att det är lättare att överäta på kolhydrater än på fett och kött”

Jag anser för övrigt inte att det är bra med överskott av kalorier, dyrare, miljön, ökad metabolism sliter nog på kroppen, men är maten näringsfattig så får man äta mer eller ta vitaminer. Men det gäller mer för dom som äter ceralier.
60
vikingmormor skriver:
december 5, 2008 klockan 1:27
J G, om jag deltar i den där( in/ut) debatten, så tillhör det undantagen. Jag jitter helt enkelt inte.

Vad Du missar är att en stor del av de som övergått till en högfettkost aldrig kommer att kunna äta "normal"mängs kolhydrater, det skulle omgående leda till viktuppgång. En människa som lyckats återta sin normalvikt är så lycklig över det att den aldrig kommer att äventyra normalviktstillståndet pga andras tvivel. Det ligger något i det, om man är nöjd, om man känner att man har rätt, gör rätt, och BMI ligger mellan 20-25, vem ska klandra denna person? Vem ska tvinga denna person att överge sitt vinnande konsept.

Jag tycker jag känner igen resonemanget, Jacob, har Du deltagit i diskussionerna under annat namn?
61
Jacob Gudiol skriver:
december 5, 2008 klockan 5:34
Vikingmormor -> Det var du som hoppade in i den.

Som sagt, jag har inte sagt att någon ska sluta med sin diet. Jag har inte sagt att det ni gör är dåligt. Jag har inte sagt att du/ni måste äta kolhydrater. Så SLUTA skriva som om jag skulle ha gjort det!!!

Det jag har gjort är att påpeka att liknelsen i detbattartikeln är totalt idiotisk, den håller helt enkelt inte. Efter det har folk tagit upp diverse förklaringar till varför artikelns exempel skulle stämma som inte heller dem håller. Jag har påpekat detta. Du får gärna köra på med din diet, om den fungerar för dig i praktiken. Men tillskriv inte den någon slags magisk effekt som faktiskt inte sker.

Doc -> Jag såg först nu detta inlägg från dig, http://www.kostdoktorn.se/?p=5072#comment-98050 Det jag tog upp var ett exempel med väldigt lätt matte, inte ett exempel där jag trode på siffrorna Även om man drar ner det till samma kaloribehov (vilket det säkerligen inte är, uthållighetidrottare bränner mera) så innebär det att de två grupperna äter lika mycket kolhydrater och det blir fortfarande väldigt svårt att förklara varför sumobrottare är tjocka medan uthållighetsidrottare inte är det.
62
Thomas H skriver:
december 5, 2008 klockan 7:03
Med tanke på din profession JC, så måste du väl ha stött på behandlingsfall som är orsakade av livsstil/fel kost, där man då med koständring enkelt skulle kunna justera/få bort symtom som patienter visar. Ställer frågan eftersom du visar stort kostintresse som givetsvis är bra i det du gör om man nu exvis inte tror att man blir fet av fett.

Visst ska man köra dom vanliga rehabträningarna men behandlingsresultatet kan säkert i många fall förstärkas med koständring i de fall patienter kan motiveras. Inga anekdoter att berätta?
63
McSteamy skriver:
december 5, 2008 klockan 8:00
Det imponerande med Sumo-cirkusens viktkontroll är inte att de kan få en lång, smidig och muskulös 15-åring att gå upp till matchvikt, utan att brottare efter den aktiva karriärens slut går ned tillbaka till normalvikt.

Titta in på någon av sportkanalernas sändningar från en Hon-Basho (ie storturnering). De fem domarna (i svarta kimonos) är undantagslöst fd elitbrottare som återgått till normalvikt.
64
Thomas E skriver:
december 5, 2008 klockan 8:20
Men vänta nu, mättnad på lång och kort sikt? Fett och protein ger bättre mättnad på lång sikt men kolhydrater, fibrer och protein ger bättre mättnad på kort sikt? Har jag uppfattat rätt där tro, JG? Utgår ifrån att du menar vad du skriver. Då skulle fettvarianten göra att man är mindre mätt strax efter måltiden och att man blir lite mättare ju längre tiden går efteråt. Annars förstår jag inte resonemanget. Eller hur skulle det annars fungera?
65
BadGEAR skriver:
december 5, 2008 klockan 10:45
Dennis - Äter man 40% kolhydrater i kosten så anser jag inte att det är lågt. Beroende på hur man själv vill räkna enligt SLVs rekommendationer så kan man faktiskt hamna på 45% kolhydrater ifall man maximerar andelen protein och fett enligt de övre rekommendationer. Be mig inte om källa, för det hittar du själv på SLVs hemsida.

Jag tolkar nämligen SLV rekommendationerna i andra ytterligheter än de som är MATSKRÄMDA. Jag kan välja själv, och kan då välja att ta högsta möjliga andel från de essentiella energigivarna protein och fett. De valen kan vem som helst göra. Men vissa föredrar att välja med skygglappar och sedan skylla på alla andra, bara för att kunna gnälla.

Nu ska det väl sägas att jag personligen inte lägger så stor vikt vid rekommendationer. Hade ingen aning om sådant när jag var fet (och kan därför inte skylla min fetma på SLV - vilket tydligen alla andra kan, men jag antar att alla lusläst SLVs rekommendationer under tiden de blev feta). Och idag då jag känner till rekommendationerna så följer jag inget annat än vad jag har lust att äta. Vill jag dricka öl och käka lösgodis så gör jag det, vill jag gå ut och fika så gör jag det, vill jag äta stekt sill och kokta ägg i tre dagar i sträck så gör jag det.

När det kommer till att fortsätta diskutera Coltings ätande så kommer du ingen vart med mig. Därför att du är ointresserad av att ta reda på fakta. Det är inga som helst problem för dig att söka efter intervjuer med Colting istället för att be om källor. Har du tid att sitta här och lusläsa och skriva långa inlägg så kan du lägga ner fem minuter på att söka informationen själv.

Jag ska inte påstå att jag är en expert på Colting, men jag har försökt läsa på lite. Och Colting själv har vid tillfälle sagt att han inte anser det någon poäng med att han "avslöjar" hur han äter dag för dag. Att var och en måste hitta vad som passar honom/henne. Något i den stilen har han skrivit nånstans.

Du skriver också;

"Han har officiellt sagt att han inte tror på kolhydratuppladdning med pasta och dylikt. Så ditt påstående om läsk och godis får du gärna backa upp med en källa."

Det stämmer helt, Colting har vid många tillfällen kritiserat kolhydratladdning INFÖR tävlingar. Men vad jag skrev om var han hämtar energin under själva tävlingen. Och du tror att jag narras med dig, varför skulle jag göra det när vem som helst kan hitta det på nätet? Vem som helst som är intresserad.

Därför citerar jag från en utmärkt bloggning (från sveriges trevligaste bloggare som du hittar här;
http://blogg.passagen.se/badgear/entry/lite_spridda_nerslag_fr%C3%A5n_en

Och i den bloggningen står det om Coltings kost under tävling med följande ord;

"Between stages I ate non-stop; Recovery drinks, rice pudding, bananas, Clif-bars, candy, chips, water, cookies and some normal meals like Thai food after the first day and fresh fish and mashed potatoes after day 2"

Vad tror du? Kan vi kalla det för paleodiet, eller nånsorts lågkolhydratdiet? Inte?

Och sedan kan jag fundera vidare på hur fördelningen av energigivarna är hos en triathlet som tränar ganska mycket. Jag misstänker att, alltså det är bara en misstanke, om att kolhydraterna kan ligga mot 40E% eller mer (även med en paleodiet som grund). Därför att den som tränar 4-6 timmar om dagen behöver hämta hem en del energi. Speciellt när dagsbehovet kanske ligger på 5000 kcal.

Önskas diskussionen fortsätta så är du och andra välkomna att skriva på min blogg (eller notera i min blogg att ni svarat). Även om jag gillar kostdoktorns blogg, och tycker den är kanon så har jag mycket begränsat med tid just nu, och det blir mycket lite bloggtid. Tyvärr.
66
Kenneth Ekdahl skriver:
december 5, 2008 klockan 10:48
Min erfarenhet är att kolhydrater bara mättar genom att fylla magsäcken, jag blir inte mätt förrän den är full.

Protein mättar fort men mättnaden sitter inte i lika länge som mätnaden från fett.

Fett mättar inte fullt lika fort som protein, men inte lågt ifrån. Däremot sitter mättnaden i väldigt mycket längre än den från någon av de andra makronutrienterna.
67
Thomas E skriver:
december 5, 2008 klockan 11:39
Jag förstår inte riktigt hur man blir mätt på kort sikt. I min värld äter man och blir mätt. Sedan blir man hungrig efter olika lång tid beroende på vad man ätit. Om jag äter kolhydratsbaserat blir jag hungrig tidigare och behöver äta oftare. Men med fett så är jag mätt längre tid och följaktligen jämfört med kolhydratskost är jag ju mätt även under den korta tid som kolhydraterna mättar. Alltså mättar fett även under kort tid.
Om jag har en bensinbil och en dieselbil av samma modell. räcker då bensinen på kortare sikt och dieseln på längre sikt? Dieseln räcker ju även under den kortare tid som bensinen räcker. Skulle då det optimala vara en blandning av diesel och bensin? I så fall varför?
68
Kenneth Ekdahl skriver:
december 5, 2008 klockan 11:58
Thomas E,
Analogin haltar betänkligt på flera sätt.

Jag talar bara av egen erfarenhet. Det finns flera olika mekanismer som, rätt eller fel, kallas mättnad. Den SLV och andra talar om är när magsäcken är full och det inte får plats mer. Den jag talar om är den när kroppen via kemiska signaler talar om för hjärnan att nu har jag fått tillräckligt med näring.

Den sistnämnda får man inte av kolhydrater och fibrer, men däremot av fett eller protein.
69
Thomas E skriver:
december 5, 2008 klockan 12:11
Jag förstår ditt resonemang Kenneth men mättnad i båda fallen måste ju vara samma sak, annars är ju jämförelsen tvärfel. Det var JG:s refererade studier jag kommenterade. Mäter man mättnad med olika kost så måste ju begreppet "mätt" vara lika i båda fallen.
70
Jacob Gudiol skriver:
december 5, 2008 klockan 12:26
Thomas H -> Jag stötet på övervikta hela tiden som troligen hade blivit bra mycket bättre bara av att gå ner i vikt. Hur så? Om du undrar om jag ger kostråd så nej, det är dietisternas jobb och jag som sjukgymnast "får inte" ge mig in på det mer än att säga att det är bra att de äter något nära inpå träningen.

Thomas E -> Kroppen har många hormon och nervbanor som signalerar mättnad. Vissa av dem reagerar snabbt medan andra behöver några timmar för att komma igång för fullt. De olika makronutrienterna påverkar olika. Så fett gör inte att man blir mindre mätt, men jämför man säg 200g av någon kolhydratrik rätt som ger 400kcal så kommer den att mätta bättre den första tiden än 200g fettrikt mat som ger lika mycket kolhydrater. Det bästa är som sagt att man kombinerar.
71
Thomas E skriver:
december 5, 2008 klockan 13:00
Hm, så mätt innebär olika mycket mätt vid olika kost. Då föredrar jag att bli lagom mätt och vara det länge. Mycket bättre än att bli proppmätt och vara det en kort tid för att sedan bli hungrig igen. Ser ingen fördel ur det hänseendet att äta kolhydrater som huvudsaklig energikälla.
72
Jacob Gudiol skriver:
december 5, 2008 klockan 13:48
Thomas E -> Allting måste inte vara antingen eller. Om man kombinerar så får man både snabb mättnad och mättnad på lång sikt.
73
Kenneth Ekdahl skriver:
december 5, 2008 klockan 14:40
Med mätt menar man ju normalt att man känner att man inte behöver äta mer.

Olika makronutrienter mättar via olika mekanismer.

Går man bara efter att kroppen via signaler till hjärnan talar om att den är nöjd och inte behöver mer näring så verkar inte kolhydrater ge någon mättnad alls, åtminstone inte inom de mängder som får plats i en normal magsäck, inte ens den uttöjda magsäcken hos en människa som till en stor del äter kolhydrater.

Består maten i stället till största delen av fett blir man mätt långt innan magsäcken är fylld.
74
Thomas E skriver:
december 5, 2008 klockan 14:50
Jacob, vad talar du om för grad av mättnad? Om man äter en måltid med övervägande fett som energi så blir man dels inte däst proppmätt, man slipper det komatosa tillstånd som de flesta drabbas av en till två timmar efter lunch och man känner inget behov av att äta på 4-6 timmar i regel. Vad är fel med det? Varför ska man ändra på ett vinnande koncept? Jag menar, kolhydrater är ju på intet sätt nödvändigt för oss så varför ska energin in i oss via kolhydrater? Varför är det så viktigt?
75
Sten Sture Skaldeman skriver:
december 5, 2008 klockan 16:44
Livsmedelsindustrin tjänar mer pengar om vi lever på kolhydratstinn skräpmat. Det är därför som skräpmatsindustrins agenter (ofta med professors titel) förordar sina uppdragsgivares produkter.

Budskapet backas upp av medicinindustrins agenter (ofta med professors titel) som drar nytta av att skräpmatsätarna behöver så mycket medicin. De som förstör folkhälsan tjänar miljarder, och deras agenter tjänar miljoner. Det är därför som förändringen måste komma underifrån.

Sten Sture
76
Thomas H skriver:
december 5, 2008 klockan 18:08
JC - Exempel, så jag är tydligare) Hjärtpatienter där anledningen förstås inte är övervikt eftersom hälften av dom drabbade även kan vara av den smala sorten.... grundanledningen är givetsvis en annan.

Dvs. Tänkte inte på överviktiga utan andra symtom som kan orsakas av en tokig kost.

Exvis ont i axlar, handleder mm. Sådana symtom rehabtränas väl också, eller...... Kan behandlingen effektiveras?
77
Jacob Gudiol skriver:
december 7, 2008 klockan 21:51
Kenneth -> Kolhydrater ger en mängd mättnadssignaler som inte har med magsäckens töjning att göra.

Thomas E -> Det är inget fel med det. Men det är inte det enda sättet. Kolhydrater har egenskaper när det kommer till mättnad som inte fett har. Om man tycker att man klarar sig bra ändå så är det bara att köra vidare på det man kör..

Thomas H -> Jag förstod dig bra innan med Thomas. Tokig kost kan göra en mycket illa och normalvikt är ingen garanti för att man skulle må bra. Även folk som är normalviktiga kan ha en stor andel kroppsfett och vara i riskzonen för diverse kardiovaskulära åkommor, även i låga åldrar http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/85/1/40

Även i de andra fallen så blandar jag mig inte i kosten då det inte är min del. Jag är tränare för ett seniorfotbollslag och där ger jag en hel del råd till killarna.
78
Kenneth Ekdahl skriver:
december 7, 2008 klockan 22:19
JG,
Har du inte givit upp här ännu?

De allra flesta här talar utifrån egen erfarenhet, det är svårt att övertyga någon om att de egna erfarenheterna är inbillning.

Jag hade inga som helst problem att få i mig en jättepåse chips, 2l Cola och en 500g Alladin på en kväll, utan några som helst mättnadskänslor.
79
Pelle skriver:
december 7, 2008 klockan 23:26
Kenneth, tror knappast mättnad eller inte har med saken att göra om du åt dessa mängder skräp. Hade du haft 2 lådor Alladin till hade du säkert slukat dom med.
Det är inte mättnad som avgör när man slutar äta skräp. Det är förståndet.
80
Mikael Jansson skriver:
december 7, 2008 klockan 23:30
Pelle,

Jag håller delvis med dig, men enbart fett utan socker till är helt enkelt inte särskilt gott. Fett med protein till är gott, men inte alls på samma sätt som socker+fett.
81
Pelle skriver:
december 8, 2008 klockan 0:15
Precis. Det är gott och därför äter vissa allt för mycket. Men om nu fett mättar så pass mycket mer än kolhydrater så kan jag undra hur mycket som behövs, speciellt efter Kenneths inlägg.

Om han inte kände sig mätt efter ca 300g fett, hur mycket fett äter han nu när han blir så mätt?
82
vikingmormor skriver:
december 8, 2008 klockan 0:16
Nu är vi där igen, besserwissermentaliteten frodas, trots information om kostomläggning till högfett och lågkolhydrat. Det är märkligt att en del människor vägrar erkänna att vissa kolhydrater, ssk i kombination med fett medför hungersug, snabb mättnad, lika snabb hunger igen och omigen, och omigen ---> så i en oändlig omigen

de människor som saknar denna effekt i sitt mag-tarmsystem kan och ska vara glada, TACKSAMMA, men sluta plåga de personer som äntligen erfarit lindring och naturlig mättnad.
83
Doc skriver:
december 8, 2008 klockan 0:25
Pelle,
"Det är inte mättnad som avgör när man slutar äta skräp. Det är förståndet."

Det här var nog det drygaste jag läst på länge.

Jag föreslår att du kollar upp mängden fett och kolhydrater i "en jättepåse chips, 2l Cola och en 500g Alladin". Kanske blir du överraskad.
84
Per skriver:
december 8, 2008 klockan 12:51
Stor påse (300g?) ca 100g. Mjölkchoklad 33g/100=165g. 100+165= 265g.
Ca 265g fett.

Kan hålla med om att hans uttalande va drygt men faktum kvarstår.
Hur mycket fett måste ner i magsäcken för att man ska känna sig mätt?
85
Mikael Jansson skriver:
december 8, 2008 klockan 12:53
Per,

Betydligt mer om du blandar med kolhydrater än utan...
86
Per skriver:
december 8, 2008 klockan 12:59
Mikael, du menar med andra ord att enbart 265g fett mättar mer och bättre än om du dessutom äter kolhydrater också?
87
Per skriver:
december 8, 2008 klockan 13:10
Så om jag gör en Carbonara så blir min mättnadskänsla större om jag bara äter grädde och bacon än om jag blandar det med pasta och gul lök?

Känns totalt osannolikt men jag får väl pröva innan jag säger något!
88
Anna J.D Jacobsson skriver:
december 8, 2008 klockan 13:13
265gram fett utan kolhydrater till är betydligt svårare att få i sig och jag hade förmodligen känt mig väldigt osugen på mer efter ett sådant försök.
89
hemul skriver:
december 8, 2008 klockan 13:13
Ät 3 hg smör som det är så får du se.
90
Per skriver:
december 8, 2008 klockan 13:25
Jo jag förstår också att det inte är speciellt gott och att man inte blir sugen på nåt mer, men frågan va om fett mättar mer än något annat.

I så fall borde Carbonara utan pasta vara mer mättande eller?
91
Anna J.D Jacobsson skriver:
december 8, 2008 klockan 13:36
265g smör mättar mer än 265gram pasta, absolut och jag kan lätt äta 265g pasta ensamt och även pastan och smöret tillsammans men inte bara smöret, skulle fortare bli nöjd på bara smöret. (Trots att jag tycker att skirat smör är ljuvligt)
92
Mikael Jansson skriver:
december 8, 2008 klockan 14:26
Smör i _sig_ mättar på lång sikt och ingenting omedelbart, vilket däremot protein och kolhydrater gör (den senare pga volymen). Men! Det intressanta är att samtidigt som kolhydrater mättar så orsakar det även ett (mindre) blodsockerfall som gör att du känner dig hungrig igen....

Jag tror att Johanna Söderlund har skrivit om det här för inte så längesen. http://johannaskost.blogspot.com
93
hemul skriver:
december 8, 2008 klockan 15:18
Per, det var det jag menade. Man håller sig mätt länge. Och det är visst gott.
94
Thomas E skriver:
december 9, 2008 klockan 16:01
Vad är det för struntprat att kolhydrater mättar mer? Äter man så blir man antingen mätt eller inte. Äter man sig mätt så håller man sig mätt längre på fett än på kolhydrater. Man kan inte säga att kolhydrater mättar bättre på kort sikt därför att under den tiden är man ju mätt även om man ätit fett. Den enda skillnaden är att det är lättare att överäta av kolhydrater och bli mer proppmätt och däst. Att fett inte mättar omedelbart utan bara på lång sikt? Hur går det ihop? Ökar mättnaden med tiden?
95
Mikael Jansson skriver:
december 9, 2008 klockan 16:52
Jag gissar på att kolhydrater ger bättre direkt mättnadskänsla genom ökad serotoninproduktion.
96
hemul skriver:
december 9, 2008 klockan 17:56
Jag tycker det där stämmer bara om man pratar om små mängder mat och då räcker väl blodsockerhöjningen som förklaring. T.ex. tycker jag ett stort äpple mättar rätt bra, man står sig ett par timmar och kan skjuta på middan lite.

Någon verklig mättnad tycker jag inte enbart kolhydrater ger. Jag är inte mätt längre på en full portion pasta med tomatsås än jag är på det där äpplet.
97
Kenneth Ekdahl skriver:
december 9, 2008 klockan 18:37
Jag tycker tvärtom att äter jag ett äpple runt klockan är jag hungrig inom mindre än en halvtimma, låter jag bli äpplet är jag inte hungrig förrän framåt 2-tiden eller ännu senare, alla andra faktorer oförändrade.
98
hemul skriver:
december 9, 2008 klockan 18:40
Du blir väl hungrig för att du springer runt klockan medans du äter.
99
Kenneth Ekdahl skriver:
december 9, 2008 klockan 18:42
Äpplet höjer ju blodsockret ett kort tag, sedan faller det igen. Dessutom stimulerar syran matsmältningen.
100
hemul skriver:
december 9, 2008 klockan 19:41
Och den effekten har inte pasta då?
101
Kenneth Ekdahl skriver:
december 9, 2008 klockan 19:54
Det har jag inte testat.
102
anna skriver:
december 12, 2008 klockan 11:27
Hej,

mkt intressant diskussion på gång här, o nu måste jag bara kommentera..
Här är min förklaring till varför sumobrottare är överviktiga pga högt kolhydratintag, o varför fett+proteiner verkligen leder till viktminskning.

Kroppen fungerar ju så, att när man äter ngt stiger blodsockret. Hur mycket det stiger beror på vad man äter. Kolhydrater med högt GI gör att blodsockret stiger mer medan kolhydrater med lågt GI, proteiner o fetter endast orsakar en liten ökning. (GI=glykemiskt index-> hur mycket blodsockret ökar till följd att man intar livsmedel.) Blodsockret är vikitigt, eftersom det är vårt bränsle. Alltid när man ätit (dvs blodsocker eller glukosnivån ökar) producerar kroppen hormonet insulin, vilken ser till att glukoset strömmar ur blodet o tas upp av cellerna i kroppen, bl.a. muskelceller och fetceller (vilka har en identisk upptagningfunktion). En person vars bukspottkörtel fungerar normalt producerar den mängd insulin som behövs för att köra ut den överflödiga glukosen ur blodet. Äter man alltså mat med högt GI kommer mer insulin att produceras, o äter man mat med lägre GI kommer mindre insulin att produceras. Har man en dåligt fungerande bukspottkörtel, vilket överviktiga människor oftast har, o vilket oftast beror på ett intag av högglykemiska ämnen under en längre period, kommer buskpottkörteln inte att fungera normalt, utan producerar för mycket insulin. Detta betyder att för stora doser insulin produceras varje gång man äter nåt, även om man äter kolhydrater med mycket lågt GI. VIll man alltså gå upp i vikt ska man äta kolhydrater med högt GI, gör man det under lngre tid har man större chans att gå upp i vikt. VIll man ha motsatt effekt bör man undvika kolhydrater med högt GI, speciellt i början, eftersom bukspottkörtel behöver tid på sig att återgå till det "normala", dvs att producera rätt mängd insulin istället för en alltför stor mängd insulin. (se t.ex. montignac, innehåller många källor, eller fettskrämd, innehåller bl.a. intressant studie som gjorts i sverige om kostprogram för typ 2 diabetiker, lehninger principles of biochemistry- av nelson & cox).

Till följd av den kost vi äter idag har många sjukdomar blivit vanliga, t.ex. diabetes som ren disukterats här (som beror på överbelastning av bukspottkörteln i typ2 diabetes) samt PCOS, som har samband med insulinkänslighet (egen uppfattning).

Kaloriteorin har en stark grund i de västerländska samhällena, trots att forskarna som presenterade teorin på tidigt 1900-tal ett par år efter att de presenterade teorin, publicerade en ny rapport där de anmärkte att deras forskningsresultat efter den första rapporten visade att deras antaganden varit felaktiga. Hursomhelst, så mkt kan jag hålla med om att en människa behöver ungefär en viss nivå av kalorier per dag, men jag tror inte att man kan ge en exakt siffra. Jag tror också att den som gör av med mer energi behöver ta in mer energi än en soffpotatis. Att banta med att dra ner på kalorimängden är dock inte möjligt. Till en början kommer man att gå ner en liten aning, men kroppen måste ju anpassa sig till det nya mindre intaget, och börjar saml på den energi den får. Eftersom den som bantar med denna metod säkerligen ständigt är hungrig o ändå inte ser några resultat, kommer personen att börja äta mer igen. Kroppen reagerar då med att lägga på ett änu större lager, speciellt ifal personen skulle råka ut för en "svältsituation" igen. Ju mer man bantar med dessa metoder, desto bättre lär sig kroppen att alltid lägga på lager. Som redan nämnts, ifall kaloriteorin verkligen skulle hålla, skulle undernärda mäniskor i svältområden inte överleva i många dagar. Men kroppen anpassar sig, därför kan även dessa människor överleva med minimalt intag av föda. (se tex montignac eller många artiklar på pubmed.com)

Detsamma gäller åt motsatt håll. Skulle man gå upp i enlighet med vad kaloriteorin säger skulle en människa som inte använder mkt energi, men som ändå konsumerar energirik mat inte heller kunna överleva överätandet länge. Men vi har många bevis på överviktiga människor som varit överviktiga i många år eller hela sitt liv.

Många menar att man måste motionera för att gå ner i vikt. Jag håller inte med detta påstående, även om jag anser att motion är bra. Ingen (av de ovetenskapliga motiveringar jag läst) har riktigt kunnat förklara varför man måste motionera för att gå ner i vikt. Det som jag däremot gärna skulle höra mer om är motionens inverkan på insulinproduktionen. Jag har på ett par ställen läst om det här, men har inte fått någon förklaring. om nån har mer info om dethär får ni gärna skriva om det (fast d inte är direkt relaterat till sumobrottare)

Ps. skulle inte va förvånad om sumobrottare får diabetes, till följd av alla kolhydrater de ätiti för att gå upp i vikt, har säkert många brottares insulinproduktion överbelastats..
103
s4jt skriver:
januari 9, 2009 klockan 5:55
Ja utan tvekan har folk blivit feta av felaktiga kostråd... inte.

Folk blir feta för att de antingen har anlag för det och orkar inte göra något åt saken (själv kan jag inte gå upp i vikt) eller för att de helt enkelt är för lata å svaga för att ändra på sin ohälsosamma livsstil.

Det är sant att kolhydrater är bra i ändamålet att gå upp i vikt men det beror på hur mycket personen i fråga äter, vilken typ av fysisk aktivitet som utövas och t.ex. hur stort vattenintaget är.

För dom som nu tänker käka ett paket smör om dagen, grattis och ha skoj med era hjärt å kärlsjukdomar.
104
Doc skriver:
januari 9, 2009 klockan 7:23
s4jt,
folk är feta för att de "inte orkar göra något åt saken" ELLER för att de är "lata och svaga"?

Trevlig inställning hörrudu. Tack för din medverkan... inte.
105
christina skriver:
januari 9, 2009 klockan 7:34
S4jt

Om du tar dig en titt på Stora Skryttråden så kommer du kanske till en annan uppfattning.
Den uppfattning du vidhåller är tämligen akterseglad vid det här laget. LCHF-skeppet har full vind i segel och du står kvar på kaj. Sorry!!
106
k s skriver:
januari 9, 2009 klockan 10:11
Ja, det är skoj med sjukdomar när man slipper dem. Tack.
107
cgs skriver:
januari 9, 2009 klockan 10:33
s4jt
Det är bättre att hålla tyst och låta folk tro man är dum än att öppna munnen och undanröja alla tvivel:-)
108
Jacob Gudiol skriver:
januari 9, 2009 klockan 17:25
Doc -> jag har också kommenterat artikeln på vår blogg, tycker du ska lägga in den bland dina länkar med
http://traningslara.se/blogg/stor-komik-i-aftonbladet/

Får hitta på någon egen kategori till den dock då inlägget sågar Litsfeldt, men det är ju inte direkt något försvar av livsmedelsverket heller.
109
Doc skriver:
januari 9, 2009 klockan 17:31
Fixat