Stora planer för Kostdoktorn

Planeringsdagar

Nu har vi haft årets planeringsdagar för Kostdoktorn-företaget. Under torsdagen och fredagen denna vecka samlades tio medarbetare från Team Kostdoktorn i Karlstad för att lägga upp våra planer för 2015 och mer långsiktigt.

Under de första planeringsdagarna för ett år sedan sågs ett mindre gäng och lade upp stora planer. Allt vi då hoppades på för detta år har redan slagit in och mer därtill. Vi har nu flera heltidsanställda, vilket var omöjligt för ett år sedan, och växer snabbt. Detta tack vare tusentals stödmedlemmar, som bara blir fler och fler. Så nu är det dags att tänka ännu större.

Ett nytt långsiktigt mål

Förra året satte vi upp som långsiktigt mål att inspirera miljoner människor att revolutionera sin hälsa. Det kändes grandiost nog då, men inte idag. Med nyheter som denna från i fredags räcker det inte långt:

DN: Övervikt lika dyrt som krig

En tredjedel av världens befolkning – tusentals miljoner människor – har redan tydliga viktproblem. Snart har 592 miljoner människor i världen typ 2-diabetes och även det talet bara ökar. Vilken skillnad gör det om vi hoppas på att ”bara” nå ett par miljoner av dem? Vi vill göra märkbar skillnad i hela världen och bedömer att det långsiktigt är extremt svårt, men definitivt möjligt.

Vårt långsiktiga mål är nu att revolutionera mänsklighetens hälsa.

Hur lång tid kan det ta? Det går inte att veta idag, men det kan vara möjligt att börja göra verkligt massiv skillnad i den skalan inom 5 år. Och naturligtvis räknas varje person vi kan hjälpa på vägen, redan från idag.

Det kommande året

Våra mål för det kommande året är mycket mer fokuserade och specifika. Vi är snart redo för att starta steg två av fyra i den långsiktiga planen mot målet.

Tyvärr passar det inte att ge alla detaljer nu, vi vill inte att andra ska kopiera dem. Vi vill göra något som ingen annan gör. Men så fort som möjligt så kommer du att få veta mycket mer om hur vi tänker oss att nå vårt mål.

Vill du vara med och bidra till att nå målet?

Var med och bidra

Vill du bidra till vårt arbete mot att revolutionera mänsklighetens hälsa? Nästan alla våra inkomster kommer från våra stödmedlemmar som betalar 79 kronor per månad efter en gratis provmånad. Då får man även tillgång till ett stort videobibliotek med kurser, intervjuer, föreläsningar och film om hur man revolutionerar sin egen hälsa.

Mer om stödmedlemskap

Alla inkomster går till driftkostnader och rättvisa löner till anställda. Ingen vinst hämtas ut, all eventuell vinst återinvesteras istället i företaget och gör att vi kan åstadkomma mer och att fler personer kan jobba heltid.

Vi växer snabbt och har snart fyra heltidsanställda och två deltidsanställda. För ett år sedan var vi bara tre deltidsanställda.

Mer om Team Kostdoktorn

Jobba med Kostdoktorn

Vill du vara med och jobba tillsammans med oss? Läs om våra önskemål på teamsidan.

För närvarande är vi bland annat intresserade av spetskompetens inom webdesign och social media (med fokus på Facebook och YouTube). Under närmaste månaderna sannolikt på konsultbas, men allt inklusive långsiktigt samarbete och heltidsanställning är med tiden möjligt för rätt person.

Tidigare

Planeringsdagar för Kostdoktorn 2013

 

73 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Den enda ägaren är jag. Detta för att minimera risken för påverkan och för att inte ha minsta krav om kortsiktig vinstmaximering och utdelningar. På detta vis har vi maximalt fokus och kan återinvestera all vinst i att åstadkomma mer.

    Jag driver Kostdoktorn AB med längsta möjliga perspektiv och har inga planer på att någonsin sälja företaget. Möjligen går det till någon form av stiftelse när jag dör, vi får se.

    Den som tror att jag vill jobba stenhårt i några decennier och försaka annat bara för att sen när jag är gammal ha fler nollor på bankkontot tycker jag synd om. En sådan motivation känns minst sagt futtig.

    Läs vidare →
  2. Ann Kristin
    Jag är absolut för forskning och ett botemedel för diabetes. Särskilt för T1D, alldeles extra för barn och ungdomar. Jag är också miljömedveten, och för mig är LCHF ekologisk, lokalproducerad och gräsbetad. Jag tillhör dem som tror att det inte är kossornas pruttar, utan odling och transport av soja och spannmål, som orsakar miljörproblemen. Alan Savorys idéer, som implementeras med gott resultat (egentligen en återgång till äldre metoder för boskapsuppfödning), tror jag helt på. Vi har gott om mark som varken duger till odling eller skogsbruk, men väl för får, getter, grisar och kor. Det gäller för resten av planeten också. Industrijordbruk är ju en västerländsk metod, som inte finns i Afrika och Asien än i full skala.

    Istället för spannmål ska vi odla hö, som inte kräver flera turer per säsong med besprutning. Potatis må vara gott, men är bland de mest besprutade grödorna. Om vi ska odla ekologiskt minskar skördarna, men det fina med LCHF är att med kött, ägg och ost och animaliskt fett kan man äta ekologiska grönsaker som viktigt tillbehör. Jag har alltså precis motsatt åsikt. Jag tror nog att vi rentav har bytt åsikter tidigare 🙂 Vi står inför omvälvande paradigmskiften på de flesta plan, i jordbruket, kosthållning, hälsovård och inte minst i fantastiska tekniska framsteg. Snart har vi små apparater som kan logga och mäta en mängd hälsovärden. Ser man en direkt effekt på biomarkörerna av sin kost blir det mycket mer intressant att se på kost som både njutning och bränsle. Inte minst kan man se hur blodsocker, insulin, ghrelin och leptin agerar. Vi som redan är kostsjuka vet att de "friska" inte är friska alls. Särskilt otrevligt är gluten, som pådrivare av autoimmuna sjukdomar. Men skulle jag ha fel och läkemedelsindustrin och en vegetarisk/vegansk kost löser detta är det helt ok för mig.

    Svar: #34, #37, #55
    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Anne
    Jag kan förstå att det inte är många som äter naturbeteskött, för det är så sjukt svårt att få tag på. Få människor bryr sig tillräckligt om hur djuren har det för att leta upp det. En del kanske inte har råd, sant, men om det inte fanns nåt att välja på, då skulle det inte vara så dyrt. Djurhållningen idag är ju helt sjuk och det är synd att inte alla kan ha egna djur och slakta själva. Då skulle man ta bättre hand om dem. Idag handlar allt om pengar, även köttindustrin, tyvärr. Det man inte ser är lätt att ignorera. När biffen ligger där på ICA och ser blodig och fin ut, inte ser man hur kossan haft den innan den blev slaktad. Skulle man göra det tror jag inte många skulle köpa köttet.

    Sveriges areal räcker gott och väl till så länge man slutar odla säd.

  2. Anders
    Ann Kristin:

    "Vi har gott om mark som varken duger till odling eller skogsbruk, men väl för får, getter, grisar och kor. Det gäller för resten av planeten också." Det är ju just det vi inte har, då hade det inte varit ett lika stort problem. Ett par rader längre ned skriver du att vi ska odla hö. På vilken mark då? Sverige är inte ens självförsörjande idag gällande foder till alla djur, och då äter vi inte ens bara svenskt kött, inte ens hälften, och det är ju det som förespråkas. Hur ska det gå ihop? Och vänta nu, är det inte gräsbeteskött ni vill ha? Varför ska man då odla hö för? Du klagar dessutom på sojaodling, men den går ju främst till djur, bara 2% äts av människor. Det är så många felaktigheter att jag inte ens vet vart jag ska börja.

    I övrigt är det ganska felaktigt att likställa minskad köttkonsumption med ökning eller bestående industrijordbruk. Om nu köttproduktionen kan bli så mycket bättre, varför kan inte annan produktion det också? Det går faktiskt att odla ekologiskt med bra avkastning, och man måste inte ha just monokulturer, det är ju verkligen inte bra. Man kan också anamma mer permakulturtänk och odla på smartare sätt. Använda ytor effektivare. Hur många har inte möjlighet att odla i sina trädgårdar tex eller alla ytor mellan hus och andra publika platser? Där kan man ju tex ha mer fler odlingar, frukt och bär träd/buskar m.m. Att djurproduktion kräver betydligt mer arealer, arealer som vi inte har i sverige om alla ska kunna äta den mängd kött som här förespråkas kan du aldrig komma ifrån dock. Höns och ägg är dock en annan femma.

  3. miljömedveten
    Menar ni verkligen att ingen har gjort en konsekvensanalys av vad som händer om alla börjar äta LCHF.
    Det är er sak att bevisa att det går inte jag.
    Svar: #54
  4. Ann Kristin
    Det är upp till dig att skaffa kunskaper. Konsekvensanalyser finns det gott om, bara att ta beslutet och välja väg.
  5. Anders S
    Behövs krafttag för att stoppa GMO-propagandan och TTIP :

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6...

    Rune Lanestrand skrev redan i F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 5/99

    ”Mediaoraklet Marit Paulsen är inkarnationen av svek, lögner och en fullständigt hämningslös anpassning till de uppdragsgivare som betalar bäst.”

    Viktigare än någonsin just nu att kämpa mot TTIP och uppluckringen av GMO-bestämmelser i Sverige och EU.

    GMO leder till:

    • Lower yields than equivalent non-GM crops
    • Higher chemical inputs and seed prices that are 3-6 times higher than conventional seed, leading to lower profits for farmers
    • The risk of cross pollination and contamination of non-GM fields and the loss of export and organic markets due to high levels of contamination
    • Increased pesticide use; research suggests that farmers who planted Roundup Ready crops use 24% more herbicide than non-GMO farmers planting the same crops
    • Superweeds and superbugs that are resistant to either Roundup or the toxin produced by Bt plants
    • Destruction of the natural environment including threats to beneficial insects such as bees and butterflies and harm to important soil organisms
    • Studies showing numerous threats to health from eating GM foods and their associated pesticides.
    • Lack of scientific consensus on the safety of GMOs
    • Increasing corporate control over the food supply

    http://www.theletterfromamerica.org/

    Inget gluten, ingen spannmål, ingen genmanipulerad mat! Köp ekologiskt och kravmärkt. Att plantera skog på de spannmålsodlande storböndernas åkrar verkar vara enda sättet att få stopp på giftutsläppen.

  6. Anders
    miljömedveten: Det är din sak att bevisa om du vill påverka folk som har en förutfattad uppfattning och inte själv vill söka mer information. Samt, om du nu vet borde du ju enkelt minnas och kunna komma med källor om det nu efterfrågas så många ggr.

    Själv letade jag efter den artikel med källor som jag läste en hel del av ovanstående från gällande svenska förhålladen men hittade inte och hade lite ont om tid då. Det var naturvårdsverket, naturskyddsföreningen, någon av dem. En artikel med flera andra källor. Oavsett, 70% av all jordbruksbar mark går till djurfoder och det var liknande siffror i sverige. Utöver detta importerades mycket foder, mao soja och annat kraftfoder. Detta kombinerat med att vi inte ens äter bara svenskt kött, den komsumptionen minskar, så ser jag inte hur ni tänkt att det ska gå ihop. Jag skiter i hur mycket kött folk käkar sålänge det går ihop globalt, men det är ju där problemet ligger. Sen är det ju tröttsamt att bara för att man kritiserar just klimatbovar (främst kött i detta fallet) så tror folk att man är för andra klimatbovar (konventonellt jordbruk och monokulturer tex). Det är befängd logik men så ofta upprepad. Vi är ju i skiten tillsammans och alla fronter behöver ju föbättras, inte bara en viss typ av konsumption.

  7. Tommy Runesson
    Men miljömedveten, det är ju du som hävdar något. Jag hävdar inte arealen räcker jag bara undrar vad du har för stöd i ditt påstående då jag själv faktist tycker att Sverige är stort. Det kan jag hitta belägg för...

    Från jordbruksverket:
    "Sverige är till ytan ett av de större länderna i Europa. Ungefär hälften av ytan är täckt av skog. Fjäll, myrar och sjöar täcker tillsammans mer än en tredjedel. Den odlade jorden omfattar ca 2,7 miljoner hektar. Det är drygt 6,5 procent av Sveriges totala landareal."

    Vidare från 15 maj i år:
    "I år odlar vi i Sverige drygt en miljon hektar spannmål. Det är 52 000 hektar mer än år 2013.

    Det är framförallt arealen vete som ökat. Odlingen är hela 128 000 hektar större än förra året. Odlingen av korn och havre har däremot minskat. Spannmål odlas på unge-fär 40 % av åkermarken. Det innebär att det är den näst vanligaste grödan.

    Vall- och grönfoderväxter är den vanligaste grödan i Sverige. Den odlas på 45 % av åkermarken.

    Odlingen av oljeväxter är knappt 100 000 hektar. Den har minskat med hela 23 % eller 29 000 hektar jämfört med år 2013.

    Betesmarken har minskat med drygt 8000 hektar till 435 000 hektar år 2014. Sammantaget innebär det att arealen jordbruksmark dvs. åker och betesmark har minskat med 19 000 hektar eller 1 % mellan år 2013 och 2014."

    Sen visar det inte "om det räcker". Men som en lekman känns det som att man skulle kunna släppa ut rätt mycket kor på 52 000 hektar. Jag vet inte hur många hektar en ko behöver för att må hyggligt bra. Men några borde det nog få plats.

    /Tommy

    Svar: #58
  8. neoLITE
    Här är en ansats till beräkning som jag bloggade 2007 och 2013, fick aldrig någon falsifiering (eller validering heller för den delen...) 🙂

    Vi antar att en gård på 100 hektar mark (vall& bete) kan "producera" 20 slaktdjur per år med en slaktvikt på 300 kg. Detta blir 60 kg nötkött/hektar.
    Vi antar att svenska folket anammar LCHF och att konsumtionen av inhemskt ekologiskt nötkött därför fördubblas till 22 kg per person och år. Total konsumtion blir 220.000.000 kg. Vi dividerar detta med 60 och landar på ett arealbehov på 3.667.000 hektar. 3.667.000 hektar =36.670 km2 alltså lite mera än vad som idag klassas som jordbruksmark i Sverige -Totalt!
    Vi får anta att produktion av svin och fjäderfä också kräver sin beskärda del av jordbruksmarken, kanske lika mycket som krävs för nötproduktion då landar vi i att jordbruksmarken i Sverige behöver fördubblas.

    Svar: #59, #64
  9. Tommy Runesson
    Kul. Så om vi idag odlar på 6,5% av arealen och ökar till i alla fall 10% så borde det räcka en bit på väg. Känns tryggt.

    /Tommy

    Svar: #60, #62
  10. Ann Kristin
    Tommy, vi födde upp allt kött vi behövde (ett ungnöt, en gris, två lamm) samt tio höns som gav ägg. Till detta kom viltkött, mellan 25-50 kg. Detta på ca fyra hektar blandad ängs/slymarker. Undervintern äter en ko ca 10 kg hö/dag, och tackor ett par kg. De ca tre ton vi behövde kan man få ut på mellan en till två hektar hövall. Mark är inget problem, och om vi lägger om från spannmål till vall finns det gott om vinterfoder för att tillgodose vårt köttbehov. Nu äter ju långt ifrån alla LCHF:are massor av kött, så våra vänner vegetarianerna/veganerna har en snrd syn på oss 🙂 Jag äter t ex 50 % ägg, 25 % kött och 25 % fisk och skaldjur. Många äter som jag.
  11. Ann Kristin
    Det kött som har ökat är i princip fågelkött. Nötkött ligger på samma nivå som 1967, och fläsk har ökat med tio kilo per år. Detta är totalkonsumtion, dvs alla delar av djuret. Den stackars kossan har inte bidragit ed speciellt mycket ökning. Jag uppskattar när man använder siffror rätt, även om man vill driva sin tes. Gräsbeteskött ÄR klimatneutralt. Dålig djurhållning går bort, helt klart, och vi måste ändra våra liv och vår konsumtion, helt klart. Men vegetabilier kan inte rädda världen. Vi tål helt enkelt inte att äta så mycket kolhydrater.
  12. neoLITE
    Vi får väl reservera några hektar för vitkål, lök och morötter(?) till coleslaw också... 😉
    Svar: #63
  13. Ann Kristin
    neoLITE, jag önskar mig mer trädgårds- och urban odling, där har vi massor av potential. Nedsänkta växthus är intressanta. Ger grönhydrater under sex-sju månader till en familj. Likaså att ta reda på skogens bär och svamp. Så visst ska vi ha rejält med färg i kosten.
    Svar: #65
  14. MJ
    Man brukar räkna med att 1ha vall/bete ger foder för en häst eller ko för ett år.
    Med äldre metoder kan man också få ut vinterbete och skogsbete som gör att det går att använda större del av marken. Med fler betande djur så kan man också få nytta av all den betesmark och åkermark som idag ligger oanvänd eller som har konverterats till plantage ("skog").

    Ett nötköttdjur ger omkring 250 kg kött, så för 22 kg går det omkring 0,1ha per person och år. En villatomt ungefär. Alltså 100 000 ha för tio miljoner människor. Sverige yta är 45 000 000 ha (45 miljoner hektar).
    Man behöver inte öka någon jordbruksmark för att öka köttproduktionen. För ekologisk odling däremot måste man öka jordbruksmarken.

    Svar: #68, #69
  15. MJ
    Urban odling är mest fritidsnöje för hippsters. Det finns användbarhet för det, t.ex. att odla upp villatomter och gödsla med familjens avföring och urin.
    Men att odla i pallkragar i en park, köra fram och tillbaka, köra dit jord i plastsäckar som redan färdats hundra mil innan man hämtar den på köpcentrumet osv är ett miljöbelastande nöje, inte något som sparar på något.
    Svar: #66
  16. Ann Kristin
    Urban odling må vara för hipsters, men ska inte dissas. Det innebär en betydande förbättring av stadsmiljön, och ett intresse för odling är bara bra. Vi forslar in allt annat stan ändå. Jag räknar även bikupor, allt i det egna köket med groddning, odling av skott mm.
    Svar: #67
  17. MJ
    Njae, man får skilja på nyttig urban odling och rolig urban odling.
    Det finns en massa bra sätt att utnyttja naturliga resurser i stan, det kan t.ex. vara att odla upp grönytor i bostadsområden och bostadsrättsområden där de närboende sköter om odlingen och komposterar själv för att få näring. Eller om man odlar på en solig
    Exempel på tärande urban odling är t.ex. när några manchesterjackor och basketkängor åker kors och tvärs från olika håll för att träffas och odla i pallkragar eller lådor i en bortglömd men trendig park och man kör dit jord i plastsäckar. Resultatet efter 10 liter bensin, 5 kilo plast, en liter impregnering m.m. är oftast något i stil med en handfull gula tomater och ett knippe dill. Men de känner sig säkert väldigt duktiga.
  18. neoLITE
    Jag vill minnas att min beräkning byggde på att djuren behövde beta och växa i två år för att nå optimal slaktvikt. Räknar du med liknande tidsperiod?
  19. neoLITE
    "så för 22 kg går det omkring 0,1ha per person och år. En villatomt ungefär. Alltså 100 000 ha för tio miljoner människor. "
    Du menar väl 1.000.000 ha för tio miljoner människor?
    (Kanske en nolla som försvunnit till Livsmedelsverket?) 😉
    Svar: #70
  20. MJ
    Ja precis en miljon.
    Jag räknade med ett år vilket är det normala. Av djurhänsyn borde man däremot låta dem leva längre men ska de bli två år så fördubblas markåtgången. Grisar brukar man slakta vid 9 månader men de kan gärna gå på skog och bli 2-3 år så blir de goda.
    Svar: #71
  21. neoLITE
    Om man räknar med hela populationen av nötkreatur, alltså även mjölkkobesättningar, så tror jag nog att två år till slakt troligen är en låg uppskattning. Det varierar givetvis beroende på ras och uppfödningssätt. Ungtjurar skulle jag "gissa" slaktålder till 16-18- månader, kvigor 24-26 månader och mjölkkor 84-96 månader. Tyvärr blir ju som du skriver markåtgången då fördubblad jämfört med ett genomsnitt på ett år, men det tar den tid det tar för djur att växa, dessutom måste ju en del av dem få tid till att reproducera sig... 😉
    Svar: #72
  22. MJ
    Ja om man räknar med mjölkkor ja, men varför skulle man räkna in dem i produktionen av nötkött?
    Normal slaktålder är ett år, när man låter dem gå över ett år till så har det oftast med ekonomisk-tekniska frågor att göra.
    Men även om man lätt dem gå fyra år så skulle det inte vara några problem alls vad gäller mark.
    Svar: #73
  23. neoLITE
    Ja det kan vara tveksamt att räkna in mjölkbesättningar i nötproduktion (även om de slutar sina dagar som korv...), men betesmark behöver de ha... och hö/ensilage.
    Avelstjurar blir väl äldre än två år? Nåväl de är ju mycket få i förhållande till avkommor... men dikor och amkor får du allt ta med i beräkningen. "Normal slaktålder är ett år" skriver du. Att slakta nötboskap innan densamma uppnått ur ekonomisk synvinkel optimal slaktvikt är något väldigt få bönder tycker är en bra idé... gissa varför!
1 2
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av