<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss
version="2.0"
xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
> <channel><title>Kommentarer till Stenålderskost på fem minuter</title> <atom:link href="http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" /><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/?utm_source=rss&#038;utm_medium=rss&#038;utm_campaign=stenalderskost-pa-fem-minuter</link> <description>Riktig mat för din hälsa</description> <lastBuildDate>Thu, 24 May 2012 22:31:28 +0200</lastBuildDate> <sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod> <sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency> <generator>http://wordpress.org/?v=3.3.2</generator> <item><title>Av: Knutas</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-184026</link> <dc:creator>Knutas</dc:creator> <pubDate>Fri, 31 Dec 2010 17:37:50 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-184026</guid> <description>Naturligtvis ska inte människor dricka kommölk, det är befängt.
Något av det värsta det gör för för att sänka folkhälsan är att vi får mineralbrist.
De länder, som vårt land... där detta bruk att dricka den förstörda kalvfödan florerar genom propaganda, är de länder med mest osteoporos. Inte konstigt, eller hur?</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Naturligtvis ska inte människor dricka kommölk, det är befängt.</p><p>Något av det värsta det gör för för att sänka folkhälsan är att vi får mineralbrist.</p><p>De länder, som vårt land... där detta bruk att dricka den förstörda kalvfödan florerar genom propaganda, är de länder med mest osteoporos. Inte konstigt, eller hur?</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Stardust</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-183640</link> <dc:creator>Stardust</dc:creator> <pubDate>Tue, 28 Dec 2010 01:00:57 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-183640</guid> <description>Mjölk farligt ?
Woodford argumenterar med hjälp av mer än 100 vetenskapliga forskningsresultat, för att det finns ett sammanhang mellan den mjölk vi dricker i väst och utvecklingen av en rad allvarliga sjukdommar.
Mjölk är nämligen inte bara mjölk och med mjölk menas här komjölk. Till exempel:
Råmjölk är den mjölk kon producerar 72 timmar efter kalvning. Den är normalt obehandlad och har en tradition bakom sig som ett immunstärkande medel, då den är full av antikroppar. Råmjölk används också i hudkrämer.
Minimjölk innehåller mindre fett än standardmjölk, men proteininnehållet är det samma, nämligen 35g/liter.
Mjölken kan vara ekologisk. Ekologiska kor får fler av deras naturliga behov täckta än konventionellt uppfödda kor. Bl.a. får de mer tid på gräs och deras foder ska naturligtvis vara ekologiskt. Därför får ekologisk mjölk en lite bättre fettsyrasammansättning och ett högre innehåll av vitamin E. Ekologisk mjölk homogeniseras inte nödvändigtvis, men patöriseras, var vid mjölkens enzymer inaktiveras, och de vitaminer som inte tål värme bryts ner.
Djävulen ska finnas i detaljen säger man. För alla proteiner gäller att de består av kedjor av aminosyror. Det finns tre typer kasein i komjölk: Alfa-, beta- och kappa-kasein, och det är i beta-kaseint - på engelska: beta-casein - vår djävel ska finnas enligt Keith Woodfords bok.
Annan forskning tyder på att om du dricker mjölk till maten, eller om du har mjölk i ditt te, kommer mjölkprotein komme att förstöra de positiva effekterna av matens och teets antioxidanter på bl.a. blodkärlen. Detta har påvisats vad gäller blåbär och te, där mjölkens proteiner blockerar effekten av olika sekundära växt ämnen som ger ökad elasticitet i artärerna. Det finns ingen anledning att tro att denna olyckliga interaktion endast gäller dessa två livsmedel.
A1 och A2-kor
För många tusen år sedan, när korna blev domesticerade, uppstod det en mutation i en del europeiska kor, där det byttes runt på en aminosyra i beta-kasein. På plats 67 i raden av aminosyror i beta-kasein sitter aminosyran prolin. Mutationen medverkade till att aminosyran histidin istället satte sig på denna plats.
Därför finns beta-kasein i två olika utgåvor hos kor. Den ursprungliga utgåvan av kaseinet kallas A2. Dessa A2-kor är fortfarande den dominerande typen i Asien, Afrika, delar av Sydeuropa samt på Island. Den senare, muterade utgåvan av beta-kasein kallas A1, och korna kallas därför A1-kor. De är dominerande i USA, Australien, på Nya Zeeland och i Europa. En del ko-raser som t.ex. Holstein och svartvita frisiska kor, är hybrider som producerar en blandning av A1 och A2 eftersom de har fått det ena gen från deras far och det andra från deras mor. Ca 70% av Dansk Röd mjölkras är A1-kor. Zebu-, Jak- och Vattenbuffel- samt Guernsey- och Jersey-rasen är A2-kor.
Mjölk från får och getter är närmast A2
•I kvinnans colostrum (den första mjölk efter födseln) är proteininnehållet ca 1,6%, som så faller till 0,9%. Det dominerande proteinet i modersmjölk är vassle. Beta-kaseinet i modersmjölk ligger närmast A2.
•I komjölk är proteininnehållet helt uppe på 3 - 4%, och det dominerande proteinet är kasein. Förhållandet är 20% vassle och 80% kasein.
Mjölk och morfinpeptider
När A1-mjölkprotein smälts, bildas det några särskilda peptider (korta aminosyrakedjor) kallade casomorfin-7, förkortat BCM-7. Bemärkningsvärt bildas det inte av A2-mjölk. Det fungerar praktiskt som ett morfin-ämne och en oxidant som menas kunna öka risken för hjärtsjukdom. BCM-7 är också knytet till mjölkintolerans, utveckling av Typ-1-Diabetes, schizofreni och autism. BCM-7s bedövande verkning kan också nedsätta matens transittid och därmed öka risken för förstoppning. Möjligen är BCM-7 också involverat i utveckling av laktos-intolerans, när man inte kan smälta mjölksockret, men det är tills vidare bara en teori.
I en frisk och intakt tarm är BCM-7 ett alltför stort protein för att kunna passera tarmväggen och tränga ut i blodet, men hos spädbarn och hos den stora grupp av människor med varierande grad av så kallad &quot;läckande tarm&quot;, samt sannolikt hos personer med magsår och obehandlad celiaki, kan BCM-7 passera tarmväggen, tränga ut i blodbanan och orsaka skada.
Mjölk och sockersjuka
Tesen om ett sammanhang mellan mjölkprotein och utveckling av insulinkrävande sockersjuka blev framställd redan 1984 av forskaren Bob Elliott, och har sedan dess blivit stärkt också av andra forskare, men bara för A1-mjölks vedkommande. Teorin är att kroppens egna immunceller bildar antikroppar mot beta-kaseinet som därefter felaktigt angriper och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler pga. likheter i strukturen på cellernas ovansida mellan beta-kasein och beta-celler.
Link till Autism.
Har man BCM-7 i kroppen, kan detta påvisas i ett urinprov. Det fattas dock mycket kunskap om BCM-7s roll i människors biokemi.
Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som tog upp frågan för bedömning i 2007, uppskattar att A1 mjölk inte är skadligt att inta. Andra experter efterlyser emellertid mer forskning på området.
Man ska förstå att Keith Woodford inte är motståndare av att dricka komjölk. Han föreslår blott att lantbruket löser problemet vid att eliminera A1-kor och ersätta dem med A2-kor. (En ledtråd till mjölkproducenter och Arla!)
Walter Willett, professor vid Harvard University och upphovsman till den &quot;omvända matpyramiden&quot; finner också problem med mjölk. Han har i tal och skrift i flera år varnat mot mjölk som en riskfaktor för att utveckla prostatacancer och bröstcancer. Detta beror övervägande på hormoner i mjölk från dräktiga kor.
På Nya Zeeland och vissa platser i USA har mjölkproducenterna redan börjat dela upp kor i motsvarande A1- och A2 beståndsdelar, men ren A2-mjölk är ännu endast tillgänglig i få supermarkets.
Även om en del hävdar att A1-mjölk inte är problematisk kommer A2-mjölk nog finna vägen till butikernas kyldiskar, om tillräckligt många konsumenter kräver det, men det blir nog dyrt i början.
Kopierat från Vitaviva-info.com</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Mjölk farligt ?<br
/> Woodford argumenterar med hjälp av mer än 100 vetenskapliga forskningsresultat, för att det finns ett sammanhang mellan den mjölk vi dricker i väst och utvecklingen av en rad allvarliga sjukdommar.<br
/> Mjölk är nämligen inte bara mjölk och med mjölk menas här komjölk. Till exempel:<br
/> Råmjölk är den mjölk kon producerar 72 timmar efter kalvning. Den är normalt obehandlad och har en tradition bakom sig som ett immunstärkande medel, då den är full av antikroppar. Råmjölk används också i hudkrämer.<br
/> Minimjölk innehåller mindre fett än standardmjölk, men proteininnehållet är det samma, nämligen 35g/liter.<br
/> Mjölken kan vara ekologisk. Ekologiska kor får fler av deras naturliga behov täckta än konventionellt uppfödda kor. Bl.a. får de mer tid på gräs och deras foder ska naturligtvis vara ekologiskt. Därför får ekologisk mjölk en lite bättre fettsyrasammansättning och ett högre innehåll av vitamin E. Ekologisk mjölk homogeniseras inte nödvändigtvis, men patöriseras, var vid mjölkens enzymer inaktiveras, och de vitaminer som inte tål värme bryts ner.<br
/> Djävulen ska finnas i detaljen säger man. För alla proteiner gäller att de består av kedjor av aminosyror. Det finns tre typer kasein i komjölk: Alfa-, beta- och kappa-kasein, och det är i beta-kaseint - på engelska: beta-casein - vår djävel ska finnas enligt Keith Woodfords bok.<br
/> Annan forskning tyder på att om du dricker mjölk till maten, eller om du har mjölk i ditt te, kommer mjölkprotein komme att förstöra de positiva effekterna av matens och teets antioxidanter på bl.a. blodkärlen. Detta har påvisats vad gäller blåbär och te, där mjölkens proteiner blockerar effekten av olika sekundära växt ämnen som ger ökad elasticitet i artärerna. Det finns ingen anledning att tro att denna olyckliga interaktion endast gäller dessa två livsmedel.<br
/> A1 och A2-kor<br
/> För många tusen år sedan, när korna blev domesticerade, uppstod det en mutation i en del europeiska kor, där det byttes runt på en aminosyra i beta-kasein. På plats 67 i raden av aminosyror i beta-kasein sitter aminosyran prolin. Mutationen medverkade till att aminosyran histidin istället satte sig på denna plats.<br
/> Därför finns beta-kasein i två olika utgåvor hos kor. Den ursprungliga utgåvan av kaseinet kallas A2. Dessa A2-kor är fortfarande den dominerande typen i Asien, Afrika, delar av Sydeuropa samt på Island. Den senare, muterade utgåvan av beta-kasein kallas A1, och korna kallas därför A1-kor. De är dominerande i USA, Australien, på Nya Zeeland och i Europa. En del ko-raser som t.ex. Holstein och svartvita frisiska kor, är hybrider som producerar en blandning av A1 och A2 eftersom de har fått det ena gen från deras far och det andra från deras mor. Ca 70% av Dansk Röd mjölkras är A1-kor. Zebu-, Jak- och Vattenbuffel- samt Guernsey- och Jersey-rasen är A2-kor.<br
/> Mjölk från får och getter är närmast A2</p><p>•I kvinnans colostrum (den första mjölk efter födseln) är proteininnehållet ca 1,6%, som så faller till 0,9%. Det dominerande proteinet i modersmjölk är vassle. Beta-kaseinet i modersmjölk ligger närmast A2.<br
/> •I komjölk är proteininnehållet helt uppe på 3 - 4%, och det dominerande proteinet är kasein. Förhållandet är 20% vassle och 80% kasein.<br
/> Mjölk och morfinpeptider<br
/> När A1-mjölkprotein smälts, bildas det några särskilda peptider (korta aminosyrakedjor) kallade casomorfin-7, förkortat BCM-7. Bemärkningsvärt bildas det inte av A2-mjölk. Det fungerar praktiskt som ett morfin-ämne och en oxidant som menas kunna öka risken för hjärtsjukdom. BCM-7 är också knytet till mjölkintolerans, utveckling av Typ-1-Diabetes, schizofreni och autism. BCM-7s bedövande verkning kan också nedsätta matens transittid och därmed öka risken för förstoppning. Möjligen är BCM-7 också involverat i utveckling av laktos-intolerans, när man inte kan smälta mjölksockret, men det är tills vidare bara en teori.<br
/> I en frisk och intakt tarm är BCM-7 ett alltför stort protein för att kunna passera tarmväggen och tränga ut i blodet, men hos spädbarn och hos den stora grupp av människor med varierande grad av så kallad "läckande tarm", samt sannolikt hos personer med magsår och obehandlad celiaki, kan BCM-7 passera tarmväggen, tränga ut i blodbanan och orsaka skada.<br
/> Mjölk och sockersjuka<br
/> Tesen om ett sammanhang mellan mjölkprotein och utveckling av insulinkrävande sockersjuka blev framställd redan 1984 av forskaren Bob Elliott, och har sedan dess blivit stärkt också av andra forskare, men bara för A1-mjölks vedkommande. Teorin är att kroppens egna immunceller bildar antikroppar mot beta-kaseinet som därefter felaktigt angriper och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler pga. likheter i strukturen på cellernas ovansida mellan beta-kasein och beta-celler.<br
/> Link till Autism.<br
/> Har man BCM-7 i kroppen, kan detta påvisas i ett urinprov. Det fattas dock mycket kunskap om BCM-7s roll i människors biokemi.<br
/> Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som tog upp frågan för bedömning i 2007, uppskattar att A1 mjölk inte är skadligt att inta. Andra experter efterlyser emellertid mer forskning på området.<br
/> Man ska förstå att Keith Woodford inte är motståndare av att dricka komjölk. Han föreslår blott att lantbruket löser problemet vid att eliminera A1-kor och ersätta dem med A2-kor. (En ledtråd till mjölkproducenter och Arla!)<br
/> Walter Willett, professor vid Harvard University och upphovsman till den "omvända matpyramiden" finner också problem med mjölk. Han har i tal och skrift i flera år varnat mot mjölk som en riskfaktor för att utveckla prostatacancer och bröstcancer. Detta beror övervägande på hormoner i mjölk från dräktiga kor.<br
/> På Nya Zeeland och vissa platser i USA har mjölkproducenterna redan börjat dela upp kor i motsvarande A1- och A2 beståndsdelar, men ren A2-mjölk är ännu endast tillgänglig i få supermarkets.<br
/> Även om en del hävdar att A1-mjölk inte är problematisk kommer A2-mjölk nog finna vägen till butikernas kyldiskar, om tillräckligt många konsumenter kräver det, men det blir nog dyrt i början.</p><p>Kopierat från Vitaviva-info.com</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Miller</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144855</link> <dc:creator>Miller</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 22:57:07 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144855</guid> <description>Arla påstår att det inte är nämnvärd skillnad på omega 3 innehåll i deras ekologiska smör jämfört med standard.
Skånemejerier däremot redovisar tydlig skillnad.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Arla påstår att det inte är nämnvärd skillnad på omega 3 innehåll i deras ekologiska smör jämfört med standard.<br
/> Skånemejerier däremot redovisar tydlig skillnad.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Robert Rönngren</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144832</link> <dc:creator>Robert Rönngren</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 18:58:15 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144832</guid> <description>Jo, vissa menar mycket.
Jag menar att vanligt mjölk är näringsrikt och så men kanske inte något man bör stoppa i sig till vardags som vuxen om man inte tränar och vill gå upp. Både grädde och smör innehåller ju till största delen mjölkfett så det är nog de man ska hålla sig till istället.
Jag har ingen aning om det här med permeabilitet och lektiner mm stämmer, har inte kollat upp det själv. Orkar inte just nu :)</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Jo, vissa menar mycket.</p><p>Jag menar att vanligt mjölk är näringsrikt och så men kanske inte något man bör stoppa i sig till vardags som vuxen om man inte tränar och vill gå upp. Både grädde och smör innehåller ju till största delen mjölkfett så det är nog de man ska hålla sig till istället.</p><p>Jag har ingen aning om det här med permeabilitet och lektiner mm stämmer, har inte kollat upp det själv. Orkar inte just nu <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_smile.gif' alt=':)' class='wp-smiley' /></p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Mikael Jansson</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144825</link> <dc:creator>Mikael Jansson</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 17:10:03 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144825</guid> <description>Doc,
Insulin och IGF-1. Lektiner. Ekologiskt smör (helst gräsuppfött) är okej. Ju närmare man kommer till mjölk desto sämre, enl. Wolff. Se http://robbwolf.com/?p=991</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Doc,</p><p>Insulin och IGF-1. Lektiner. Ekologiskt smör (helst gräsuppfött) är okej. Ju närmare man kommer till mjölk desto sämre, enl. Wolff. Se <a
href="http://robbwolf.com/?p=991" rel="nofollow">http://robbwolf.com/?p=991</a></p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Doc</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144824</link> <dc:creator>Doc</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 16:55:26 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144824</guid> <description>Robert,
vissa menar allt möjligt som du vet! ;)
Strikt stenålderskost i all ära, men jag tycker att smör och grädde gör så mycket för smak och enkelhet att de vore synd att inte använda dem. Därför är jag mycket nyfiken på om det finns någon tyngre vetenskap som talar emot dem.
Mjölk har ju däremot onödigt mycket mjölksocker när man blivit vuxen, så det brukar inte jag heller dricka. Och vill man ner i vikt eller få bättre blodsocker så bör man såklart försöka låta bli mjölk.</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Robert,<br
/> vissa menar allt möjligt som du vet! <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' /></p><p>Strikt stenålderskost i all ära, men jag tycker att smör och grädde gör så mycket för smak och enkelhet att de vore synd att inte använda dem. Därför är jag mycket nyfiken på om det finns någon tyngre vetenskap som talar emot dem.</p><p>Mjölk har ju däremot onödigt mycket mjölksocker när man blivit vuxen, så det brukar inte jag heller dricka. Och vill man ner i vikt eller få bättre blodsocker så bör man såklart försöka låta bli mjölk.</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Robert Rönngren</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144822</link> <dc:creator>Robert Rönngren</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 16:50:29 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144822</guid> <description>Vissa menar ju (Cordain och Wolff bl.a. tror jag) att mjölk dessutom ökar permeabiliteten i tarmen.
Själv dricker jag mjölk när jag försöker öka i vikt, men inte annars. Då håller jag mig till i huvudsak smör (och en skvätt grädde i kaffet).</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Vissa menar ju (Cordain och Wolff bl.a. tror jag) att mjölk dessutom ökar permeabiliteten i tarmen.</p><p>Själv dricker jag mjölk när jag försöker öka i vikt, men inte annars. Då håller jag mig till i huvudsak smör (och en skvätt grädde i kaffet).</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Nicklas @ Träningslära</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144733</link> <dc:creator>Nicklas @ Träningslära</dc:creator> <pubDate>Sun, 13 Dec 2009 07:43:07 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144733</guid> <description>Doc:
Faktum är att galaktosen verkar ha större möjlighet att bli glukos än fruktos och kanske kan anses mindre &quot;metabolt skadlig&quot;. Galaktosen och glukosen tar sig dessutom in i tarmlummen via SGLT1 så de verkar &quot;ha lite mer gemensamt&quot; än glukos och fruktos upplever jag.
I kombination med alkohol stiger dessutom galaktoshalten i blodet eftersom galaktosen då tar sig ut från levern utan att omvandlas till glukos. Levern har fullt upp med annat. ;)</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Doc:</p><p>Faktum är att galaktosen verkar ha större möjlighet att bli glukos än fruktos och kanske kan anses mindre "metabolt skadlig". Galaktosen och glukosen tar sig dessutom in i tarmlummen via SGLT1 så de verkar "ha lite mer gemensamt" än glukos och fruktos upplever jag.</p><p>I kombination med alkohol stiger dessutom galaktoshalten i blodet eftersom galaktosen då tar sig ut från levern utan att omvandlas till glukos. Levern har fullt upp med annat. <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_wink.gif' alt=';)' class='wp-smiley' /></p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Doc</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144721</link> <dc:creator>Doc</dc:creator> <pubDate>Sat, 12 Dec 2009 20:23:51 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144721</guid> <description>Nicklas,
galaktos jämfört med fruktos förstås :P
Laktos 46 mot sackaros 60 är ju hyfsat liknande.
Mm såg abstractet, var lite nyfiken på hela. Men inte för 31$...</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Nicklas,<br
/> galaktos jämfört med fruktos förstås <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_razz.gif' alt=':P' class='wp-smiley' /></p><p>Laktos 46 mot sackaros 60 är ju hyfsat liknande.</p><p>Mm såg abstractet, var lite nyfiken på hela. Men inte för 31$...</p> ]]></content:encoded> </item> <item><title>Av: Nicklas @ Träningslära</title><link>http://www.kostdoktorn.se/stenalderskost-pa-fem-minuter/comment-page-2/#comment-144717</link> <dc:creator>Nicklas @ Träningslära</dc:creator> <pubDate>Sat, 12 Dec 2009 19:46:13 +0000</pubDate> <guid
isPermaLink="false">http://www.kostdoktorn.se/?p=7645#comment-144717</guid> <description>Haha, galaktos och fruktos borde väl du som läkare känna till vad det är för blandning Doc? Laktulos :D
Sackaros ligger runt 60
Här är studien, dock inte fullängdaren.
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&amp;_udi=B6WN4-4C2S96D-TJ&amp;_user=651519&amp;_rdoc=1&amp;_fmt=&amp;_orig=search&amp;_sort=d&amp;_docanchor=&amp;view=c&amp;_acct=C000035158&amp;_version=1&amp;_urlVersion=0&amp;_userid=651519&amp;md5=7ba73ee63e5a1840abc4b2921a5b296a</description> <content:encoded><![CDATA[<p>Haha, galaktos och fruktos borde väl du som läkare känna till vad det är för blandning Doc? Laktulos <img
src='http://www.kostdoktorn.se/wp-includes/images/smilies/icon_biggrin.gif' alt=':D' class='wp-smiley' /></p><p>Sackaros ligger runt 60</p><p>Här är studien, dock inte fullängdaren.</p><p><a
href="http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&#038;_udi=B6WN4-4C2S96D-TJ&#038;_user=651519&#038;_rdoc=1&#038;_fmt=&#038;_orig=search&#038;_sort=d&#038;_docanchor=&#038;view=c&#038;_acct=C000035158&#038;_version=1&#038;_urlVersion=0&#038;_userid=651519&#038;md5=7ba73ee63e5a1840abc4b2921a5b296a" rel="nofollow">http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&#038;_udi=B6WN4-4...</a></p> ]]></content:encoded> </item> </channel> </rss>
