Nyheter

Stenålderskost på fem minuter

Teorin bakom stenålderskost, snabbt och enkelt.

Det största problemet?

I filmen finns också en förklaring till varför våra kostråd ser ut som de gör. Tyvärr tror jag att den här förenklade beskrivningen kommer  skrämmande nära sanningen. Alla pengarna från läkemedels- och livsmedelsindustrin har perverterat vetenskapen.

De officiella kostråden är ofta grundade i vad som är lönsamt för någon, istället för vad som är hälsosamt för dig.

Detsamma gäller inte sällan officiella rekommendationer om mediciner.

Mjölk farligt?

Strikt stenålderskost utesluter mjölk och mejeriprodukter. Visst är mjölkprodukter i vuxen ålder nytt för människan. Men inte så nytt. Vi har alltid börjat våra liv med att dricka bröstmjölk. Komjölk innehåller inget särskilt konstigt eller nytt. Folkslag som druckit mycket komjölk men inte modern västerländsk mat (ex massajer) fick mig veterligen inte våra moderna västerländska sjukdomar.

Själv tycker jag inte det är värt att utesluta mejeriprodukter. De är för goda och praktiska för att sluta med, utan starkare skäl än vad jag kan se.

Frukt naturligt?

Visst har människor alltid ätit frukt. Men inte dagens framavlade stora söta varianter. Och inte året runt, utan bara i säsong. För att undvika överdrivet sockerintag från frukt tror jag det är klokt att begränsa intaget. Inte mer än runt en frukt om dagen kanske.

Har man diabetes eller vill gå ner i vikt kan det vara bäst att låta bli frukt nästan helt.

Naturlig LCHF-kost och alternativen

Stenålderskost är säkerligen extremt hälsosam jämfört med modern västerländsk industrimat. Men inte alltid det mest praktiska alternativet.

Icke-fettskrämd stenålderskost, plus mejeriprodukter, minus den mesta frukten = naturlig LCHF-kost. Ett bra alternativ för många, särskilt överviktiga och diabetiker.

Addera lite fullkornsbröd, någon potatis ibland, mer frukt osv – då närmar man sig GI-kosten. Än mer praktisk. Men kanske inte riktigt lika bra för hälsan, för blodsockerkontrollen eller för de som har svårt att hålla vikten. Smala unga aktiva personer klarar vanligen GI-kost bäst.

Läsk, godis, chips, pommes frites, konstgjorda fetter (ex margarin) – sådant ingår aldrig i hälsosamt mat. Det är skräpmat. Äter man det ändå är det ett val man gör, till priset av sin hälsa (och vikt). Ju mindre mängd och ju mer sällan desto bättre.

Mer

Ingen karies på stenålderskost?

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Massajer och fett-paradoxen

Metabolt syndrom – den västerländska sjukan

Indianer och modern kost

Föreläsning med Gary Taubes

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare

Tack till fatlies för tipset om videon.

 

1 2

84 Kommentarer

  1. Johan
    #50 det var precis detta jag menade med snabba raffinerade kolhydrater vilket kanske var lite svepande formulerat, jag räknade inte in frukt och grönsaker i dessa . Jonas Colting är ju också lite inne på det spåret. Var det så högt som 70% kolhydrat? Var iofs ett tag sedan jag läste detta men var det inte ganska hög andel protein också?
  2. Stefan
    Ok Johan, då missuppfattade jag dig. Man kan dock tycka att en stor del av deras kolhydrater består av rätt så snabba varianter tex bananer, papaya, mango etc och värmebehandlade rotfrukter måste väl räknas som relativt snabba kolhydrater.

    In Kitava, carbohydrate intake is high,
    almost 70 E% compared with 48 E% in Sweden.
    Protein intake is 10 E%, which is similar to that in
    Sweden (12 E%). Fat intake is low, slightly above 20
    E%, compared with more than 30 E% in most
    Caucasian populations. Due to the high intake of
    coconut, saturated fat intake is around 17 E% which
    is similar to that in Sweden (16 E%).

  3. Det kan även vara intressant att kolla mer än en persons rapporter från Kitava, man kan ju jämföra med de olika rapporter som finns från den Japanska ön Okinawa, en beskriver folket som närmast vegetarianer som knappt ens äter fisk vilket är högst anmärkningsvärt på en ö. En annan beskriver att man knappt kan ta ett steg utan att snubbla över en gris och att man äter mycket griskött och mycket fisk.

    Behöver jag tillägga att den första rapportören var vegetarian eller vegan?

  4. Stefan
    Kenneth, det spelar ju egentligen ingen roll om energiintaget från kolhydrater varit 50% eller 70%, vad vi diskuterade var att det är skillnad på olika kolhydratkällor och att en del av dessa (spannmål) förmodligen påverkar vår hälsa negativt pga andra faktorer än kolhydratinnehållet. Eftersom kolhydratintaget (frukt och rotfrukter) på Kitava, oavsett procentandel, är relativt högt utan att medföra dålig hälsa för denna befolkningsgrupp så talar ju det sitt tydliga språk. Detta stämmer ju också väl med evolutionsmedicinska teorier om vad för föda våra kroppar är anpassade för att kunna ta hand om.
  5. Min poäng var ju att den typen av rapporter om vad folk äter inte alltid är helt pålitliga, och talar en rapport om något som avviker kraftigt från resten av regionen kanske man skall vara lite extra skeptisk till den? Och i så fall är det ganska meningslöst att diskutera sådana detaljer innan man hittar fler rapporter av andra mäniskor för att se ifall de säger samma sak.
  6. Stefan
    Visst är det sunt att vara skeptisk. Jag ser dock ingen anledning till att Lindeberg skulle beskriva födointaget på Kitava som något helt annat än vad det var. Jag ser inte heller någon anledning till att öborna på Kitava skulle livnära sig i princip bara griskött och fisk när de har ett överflöd av frukter och rotfrukter.
  7. A F
    Stefan,

    Du har mycket bra poänger. Jag har också funderat på om jag skulle må ännu bättre om jag uteslöt mjölkprodukterna. De med lägst fetthalt (mjölk, filmjölk, även turkisk youghurt etc) skippar jag, det funkar inte, men som du säger, det är ju så praktiskt och gott.

    Och jag håller helt med dig om spannmålet. Jag äter en hel del rotfrukter, det fungerar bra för mig. Jag kan äta lite frukt också, men jag skulle inte må bra om jag åt finncrisp eller flatbröd. Jag såg en siffra på att det var bara 0.04% av USAs befolkning som inte hade någon av generna som predisponerar för glutenkänslighet. Därmed inte sagt att alla utvecklar känslighet, men det var lite intressant. Och så fytinsyran förstås, men det kan man ju eliminera med rätt behandling (även om det nästan helt har glömts bort i vår kultur).

    Och sen är det klart att om man skadat insulinregleringen så måste man vara strikt med alla kolhydrater. Men att alla skulle må absolut bäst på under 5 g eller 20 g kolhydrater om dagen tror jag är att överdriva.

  8. Jag har som vanligt inte läst alla tidigare poster så jag vet inte om detta har påpekats än: Mjölkprotein (tillsammans med laktos) är extremt insulinogent (ger höga insulinnivåer). Mjölk slår på alla kroppens tillväxtsignaler (IGF-1 etc), vilket inte är så konstigt då mjölk är till för ett växande djur. Att dricka mjölk är effektivt om man styrketränar och vill gå upp i vikt men annars bör det, enligt mig, undvikas. Mjölk kan orsaka magbesvär hos känsliga individer samt orsaka alla de besvär som är associerade med höga insulinnivåer och några till.

    Det är bättre att hålla sig till mejeriprodukter som innehåller minimalt med mjölkprotein och laktos. I första hand smör (0,5% protein, 0,5% laktos) och i andra hand grädde och creme fraiche.

  9. Mejeriprodukter från kor uppfödda på cerealier innehåller dessutom antagligen lektiner och liknande från dessa.
  10. Robert:

    Nu är jag förvisso en förespråkare av mjölkproduktkonsumtion då jag anser att fördelarna överväger nackdelarna men det du nämner är fullständigt korrekt och definitivt något att beakta för den som påstår sig äta "som vi är avsedda att äta" men frossar i grädde och ost.

    Mjölkproteinerna, särskilt vasslen som är extrem, innebär insulinhöjning, kaseinet ger en kraftig insöndring av IGF-1 vilket kopplas till både prostatacancer och bröstcancer. Likaså är kopplingen mellan typ 1 diabetes och mjölk från skandinaviska kor stark.

    Så nackdelar finns tveklöst och jag tycker inte man kan anse att vi levt på pastöriserad och homogeniserad, grädde, smör och créme fraiche och saltade ostar sedan stenålder.

  11. Det ni diskuterar (om lektiner) tas upp i ett radioprogram, http://robbwolf.com/?p=991:

    The Paleolithic Solution – Episode 5
    By Andy Deas | December 8, 2009

    Back with episode 5. In addition to the show notes we are going to start listing key topics that are covered in the episodes to help with the search feature on the site. We lost Robb for about 60 seconds in the middle of the episode so you will notice a period of silence followed by a bunch of wacky noises while I try to get him back on the line. I was originally going to edit it out, but eventually decided that it fits with our low frills approach.

    Show Topics:
    Thoughts on the role of dairy in a Paleo diet
    Blood glucose levels
    Transition to Paleo Diet
    Nut intake and substitutions
    Lower carb vs higher carb diets

  12. Robert,
    jag skulle vid tillfälle vilja läsa igenom studierna som ligger till grund för de där vanliga påståendena. Om att mjölkprotein i sig skulle vara insulinogent etc alltså, inte laktos det säger ju sig självt. Har du någon koll på det vetenskapliga stödet bakom det?

    Det är ju vanligen så att proteiner bryts ner till sina beståndsdelar innan upptag. Därför är det inte helt självklart för mig hur mjölkprotein skulle ge den effekten. Än mindre hur lektiner från kons foder skulle kunna hamna i mjölken (din kommentar #59).

  13. Doc,

    Det höga leucininnehållet i vassle, kanske?

  14. Doc:

    Vet inte om detta är vad du är ute efter men mycket studier finns i alla fall angående metabola hormoner och mjölk.

    Om IGF-1:

    "CONCLUSIONS: These data provide some evidence that variation in childhood milk and dairy product intakes underlies associations of leg length, IGF-I and cancer risk. The association appears to be due to the protein content of milk."

    Rogers I et al. Milk as a food for growth? The insulin-like growth factors link. Public Health Nutr. 2006 May;9(3):359-68.

    Om insulin:

    "In conclusion, ingestion of whey protein is an effective insulin secretagogue. Hydrolysis of whey protein prior to ingestion augments the maximal insulin concentration by a mechanism that is unrelated to gastric emptying of the peptide solution."

    Power O et al. Human insulinotropic response to oral ingestion of native and hydrolysed whey protein. Amino Acids. 2009 Jul;37(2):333-9. Epub 2008 Aug 5.

    Effekter på båda hormonerna från vassle och från kasein:

    "Results: There were no interactions between milk mineral groups (high, low) and milk protein groups (whey, casein). Serum IGF-1 increased by 15% (P<0.0001), whereas there was no change in fasting insulin (P=0.36) in the casein group. In the whey group, fasting insulin increased by 21% (P=0.006), with no change in IGF-1 (P=0.27). There were no independent effects of a high milk mineral intake on IGF-1 and insulin.

    Conclusions: The main milk protein fractions exhibit important but different growth-promoting effects by increasing either fasting insulin (whey) or IGF-1 (casein) levels.
    "
    Hoppe C et al. Differential effects of casein versus whey on fasting plasma levels of insulin, IGF-1 and IGF-1/IGFBP-3: results from a randomized 7-day supplementation study in prepubertal boys.. European Journal of Clinical Nutrition (2009) 63, 1076–1083; doi:10.1038/ejcn.2009.34; published online 27 May 2009

  15. Nicklas,
    Tack för tipsen!

    Den första är förstås bara en observationsstudie, och visade dessutom ingen specifik koppling till mjölkprotein, bara till protein i allmänhet.

    De andra två studierna visar förvisso en viss insulinstegring av mjölkprotein, men är den större än den man får av vilket bra protein som helst? Det verkar inte så självklart tycker jag?

  16. Doc,

    Är det inte tack vare proteinets snabbhet som mjölk rekomenderas för att få upp blodsockret till typ 1-diabetiker? Utan egenproduktion av insulin kommer bara glukagonet stimuleras som frisätter leverglykogen. Om insulin och glukagon reagerar med samma hastighet borde det vara nog för att indirekt påvisa hur mjölkprotein är insulinogent.

  17. MJ,
    är det inte främst mjölksockret man vill åt i det läget? Resten låter en aning spekulativt tycker jag.
  18. Doc,

    Det tror jag inte? Galaktosdelen av laktos metaboliseras i levern och höjer inte blodsockret. Ett glas (2 dl mjölk) ger en höjning motsvarande 5g glukos. Höjs blodsockernivåerna med motsvarande mängd hos en diabetiker som dricker mjölk?

  19. Galaktosen kan väl omvandlas i levern till glukos. Likaväl som fruktosen som är ca hälften av det vanliga sockret i ett glas juice som diabetikern också kan dricka i det läget?
  20. Galaktos höjer blodsockret på samma sätt som fruktos, som ju tidigare rekommenderades till diabetiker just för att det har låg blodsockerpåverkan: fyller på leverglykogen, som sedan frisätts som svar på glukagon. (väl?)

    Om 1 dl juice höjer blodsockret lika mycket som 1 dl mjölk kanske det beror på att du från juice får 6g glukos (från 12g socker per dl, jämfört med bara 2,5g glukos (från 5 dl laktos) i mjölk, där resten av det blodsockerhöjande bidraget från mjölk skulle vara från proteinet?

    Det är enkelt att testa, men jag har ingen blodsockermätare...

  21. Janne
    Snillen spekulerar:)
  22. Laktosen har ett GI på ca 46 med glukos som referens. Samma värde för fruktos är 12.

    Mjölk av den fettsnålaste varianten ligger runt 30-40 beroende på produkt och mättillfälle.

    Angående proteinet som sådant har man även jämfört insulinsvar från mjölkprotein och jämfört med andra.

    "We previously have shown that ingested beef protein is just as potent as glucose in stimulating a rise in insulin concentration in type II diabetic patients. A synergistic effect was seen when given with glucose. Therefore, we considered it important to determine if other common dietary proteins also strongly stimulate an increase in insulin concentration when given with glucose. Seventeen type II (non-insulin-dependent) untreated diabetic subjects were given single breakfast meals consisting of 50 g glucose, or 50 g glucose plus 25 g protein in the form of lean beef, turkey, gelatin, egg white, cottage cheese, fish, or soy. The peripheral plasma concentrations of glucose, insulin, glucagon, alpha amino nitrogen, urea nitrogen, free fatty acids, and triglycerides were measured. Following ingestion of the meals containing protein, the plasma insulin concentration was increased further and remained elevated longer compared with the meal containing glucose alone. The relative area under the insulin response curve was greatest following ingestion of the meal containing cottage cheese (360%) and was least with egg white (190%) compared with that following glucose alone (100%). The glucose response was diminished following ingestion of the meals containing protein with the exception of the egg white meals. The peripheral glucagon concentration was decreased following ingestion of glucose alone and increased following all the meals containing protein. The alpha amino nitrogen concentration varied considerably. It was decreased after glucose alone, was unchanged after egg white ingestion, and was greatest after ingestion of gelatin. The free fatty acid concentration decrease was 4- to 8-fold greater after the ingestion of protein with glucose compared with ingestion of glucose alone."

    Gannon MC et al. The insulin and glucose responses to meals of glucose plus various proteins in type II diabetic subjects. Metabolism. 1988 Nov;37(11):1081-8.

  23. Nicklas,
    laktos kanske snarare borde jämföras med sackaros om man vill ha en mer relevant jämförelse i sammanhanget? Alternativt galaktos och fruktos.

    Intressant studie, har du hela? Det vore intressant att höra hur de andra proteinsorterna låg och om det var någon påtagligt och signifikant högre insulineffekt av osten. Det låter ju lite som att äggvitan var den som avvek mest med låg insulineffekt, att döma av glukoseffekten.

  24. Haha, galaktos och fruktos borde väl du som läkare känna till vad det är för blandning Doc? Laktulos 😀

    Sackaros ligger runt 60

    Här är studien, dock inte fullängdaren.

    http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WN4-4...

  25. Nicklas,
    galaktos jämfört med fruktos förstås 😛

    Laktos 46 mot sackaros 60 är ju hyfsat liknande.

    Mm såg abstractet, var lite nyfiken på hela. Men inte för 31$...

  26. Doc:

    Faktum är att galaktosen verkar ha större möjlighet att bli glukos än fruktos och kanske kan anses mindre "metabolt skadlig". Galaktosen och glukosen tar sig dessutom in i tarmlummen via SGLT1 så de verkar "ha lite mer gemensamt" än glukos och fruktos upplever jag.

    I kombination med alkohol stiger dessutom galaktoshalten i blodet eftersom galaktosen då tar sig ut från levern utan att omvandlas till glukos. Levern har fullt upp med annat. 😉

  27. Vissa menar ju (Cordain och Wolff bl.a. tror jag) att mjölk dessutom ökar permeabiliteten i tarmen.

    Själv dricker jag mjölk när jag försöker öka i vikt, men inte annars. Då håller jag mig till i huvudsak smör (och en skvätt grädde i kaffet).

  28. Robert,
    vissa menar allt möjligt som du vet! 😉

    Strikt stenålderskost i all ära, men jag tycker att smör och grädde gör så mycket för smak och enkelhet att de vore synd att inte använda dem. Därför är jag mycket nyfiken på om det finns någon tyngre vetenskap som talar emot dem.

    Mjölk har ju däremot onödigt mycket mjölksocker när man blivit vuxen, så det brukar inte jag heller dricka. Och vill man ner i vikt eller få bättre blodsocker så bör man såklart försöka låta bli mjölk.

  29. Doc,

    Insulin och IGF-1. Lektiner. Ekologiskt smör (helst gräsuppfött) är okej. Ju närmare man kommer till mjölk desto sämre, enl. Wolff. Se http://robbwolf.com/?p=991

  30. Jo, vissa menar mycket.

    Jag menar att vanligt mjölk är näringsrikt och så men kanske inte något man bör stoppa i sig till vardags som vuxen om man inte tränar och vill gå upp. Både grädde och smör innehåller ju till största delen mjölkfett så det är nog de man ska hålla sig till istället.

    Jag har ingen aning om det här med permeabilitet och lektiner mm stämmer, har inte kollat upp det själv. Orkar inte just nu 🙂

  31. Miller
    Arla påstår att det inte är nämnvärd skillnad på omega 3 innehåll i deras ekologiska smör jämfört med standard.
    Skånemejerier däremot redovisar tydlig skillnad.
  32. Stardust
    Mjölk farligt ?
    Woodford argumenterar med hjälp av mer än 100 vetenskapliga forskningsresultat, för att det finns ett sammanhang mellan den mjölk vi dricker i väst och utvecklingen av en rad allvarliga sjukdommar.
    Mjölk är nämligen inte bara mjölk och med mjölk menas här komjölk. Till exempel:
    Råmjölk är den mjölk kon producerar 72 timmar efter kalvning. Den är normalt obehandlad och har en tradition bakom sig som ett immunstärkande medel, då den är full av antikroppar. Råmjölk används också i hudkrämer.
    Minimjölk innehåller mindre fett än standardmjölk, men proteininnehållet är det samma, nämligen 35g/liter.
    Mjölken kan vara ekologisk. Ekologiska kor får fler av deras naturliga behov täckta än konventionellt uppfödda kor. Bl.a. får de mer tid på gräs och deras foder ska naturligtvis vara ekologiskt. Därför får ekologisk mjölk en lite bättre fettsyrasammansättning och ett högre innehåll av vitamin E. Ekologisk mjölk homogeniseras inte nödvändigtvis, men patöriseras, var vid mjölkens enzymer inaktiveras, och de vitaminer som inte tål värme bryts ner.
    Djävulen ska finnas i detaljen säger man. För alla proteiner gäller att de består av kedjor av aminosyror. Det finns tre typer kasein i komjölk: Alfa-, beta- och kappa-kasein, och det är i beta-kaseint - på engelska: beta-casein - vår djävel ska finnas enligt Keith Woodfords bok.
    Annan forskning tyder på att om du dricker mjölk till maten, eller om du har mjölk i ditt te, kommer mjölkprotein komme att förstöra de positiva effekterna av matens och teets antioxidanter på bl.a. blodkärlen. Detta har påvisats vad gäller blåbär och te, där mjölkens proteiner blockerar effekten av olika sekundära växt ämnen som ger ökad elasticitet i artärerna. Det finns ingen anledning att tro att denna olyckliga interaktion endast gäller dessa två livsmedel.
    A1 och A2-kor
    För många tusen år sedan, när korna blev domesticerade, uppstod det en mutation i en del europeiska kor, där det byttes runt på en aminosyra i beta-kasein. På plats 67 i raden av aminosyror i beta-kasein sitter aminosyran prolin. Mutationen medverkade till att aminosyran histidin istället satte sig på denna plats.
    Därför finns beta-kasein i två olika utgåvor hos kor. Den ursprungliga utgåvan av kaseinet kallas A2. Dessa A2-kor är fortfarande den dominerande typen i Asien, Afrika, delar av Sydeuropa samt på Island. Den senare, muterade utgåvan av beta-kasein kallas A1, och korna kallas därför A1-kor. De är dominerande i USA, Australien, på Nya Zeeland och i Europa. En del ko-raser som t.ex. Holstein och svartvita frisiska kor, är hybrider som producerar en blandning av A1 och A2 eftersom de har fått det ena gen från deras far och det andra från deras mor. Ca 70% av Dansk Röd mjölkras är A1-kor. Zebu-, Jak- och Vattenbuffel- samt Guernsey- och Jersey-rasen är A2-kor.
    Mjölk från får och getter är närmast A2

    •I kvinnans colostrum (den första mjölk efter födseln) är proteininnehållet ca 1,6%, som så faller till 0,9%. Det dominerande proteinet i modersmjölk är vassle. Beta-kaseinet i modersmjölk ligger närmast A2.
    •I komjölk är proteininnehållet helt uppe på 3 - 4%, och det dominerande proteinet är kasein. Förhållandet är 20% vassle och 80% kasein.
    Mjölk och morfinpeptider
    När A1-mjölkprotein smälts, bildas det några särskilda peptider (korta aminosyrakedjor) kallade casomorfin-7, förkortat BCM-7. Bemärkningsvärt bildas det inte av A2-mjölk. Det fungerar praktiskt som ett morfin-ämne och en oxidant som menas kunna öka risken för hjärtsjukdom. BCM-7 är också knytet till mjölkintolerans, utveckling av Typ-1-Diabetes, schizofreni och autism. BCM-7s bedövande verkning kan också nedsätta matens transittid och därmed öka risken för förstoppning. Möjligen är BCM-7 också involverat i utveckling av laktos-intolerans, när man inte kan smälta mjölksockret, men det är tills vidare bara en teori.
    I en frisk och intakt tarm är BCM-7 ett alltför stort protein för att kunna passera tarmväggen och tränga ut i blodet, men hos spädbarn och hos den stora grupp av människor med varierande grad av så kallad "läckande tarm", samt sannolikt hos personer med magsår och obehandlad celiaki, kan BCM-7 passera tarmväggen, tränga ut i blodbanan och orsaka skada.
    Mjölk och sockersjuka
    Tesen om ett sammanhang mellan mjölkprotein och utveckling av insulinkrävande sockersjuka blev framställd redan 1984 av forskaren Bob Elliott, och har sedan dess blivit stärkt också av andra forskare, men bara för A1-mjölks vedkommande. Teorin är att kroppens egna immunceller bildar antikroppar mot beta-kaseinet som därefter felaktigt angriper och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande beta-celler pga. likheter i strukturen på cellernas ovansida mellan beta-kasein och beta-celler.
    Link till Autism.
    Har man BCM-7 i kroppen, kan detta påvisas i ett urinprov. Det fattas dock mycket kunskap om BCM-7s roll i människors biokemi.
    Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som tog upp frågan för bedömning i 2007, uppskattar att A1 mjölk inte är skadligt att inta. Andra experter efterlyser emellertid mer forskning på området.
    Man ska förstå att Keith Woodford inte är motståndare av att dricka komjölk. Han föreslår blott att lantbruket löser problemet vid att eliminera A1-kor och ersätta dem med A2-kor. (En ledtråd till mjölkproducenter och Arla!)
    Walter Willett, professor vid Harvard University och upphovsman till den "omvända matpyramiden" finner också problem med mjölk. Han har i tal och skrift i flera år varnat mot mjölk som en riskfaktor för att utveckla prostatacancer och bröstcancer. Detta beror övervägande på hormoner i mjölk från dräktiga kor.
    På Nya Zeeland och vissa platser i USA har mjölkproducenterna redan börjat dela upp kor i motsvarande A1- och A2 beståndsdelar, men ren A2-mjölk är ännu endast tillgänglig i få supermarkets.
    Även om en del hävdar att A1-mjölk inte är problematisk kommer A2-mjölk nog finna vägen till butikernas kyldiskar, om tillräckligt många konsumenter kräver det, men det blir nog dyrt i början.

    Kopierat från Vitaviva-info.com

  33. Knutas
    Naturligtvis ska inte människor dricka kommölk, det är befängt.

    Något av det värsta det gör för för att sänka folkhälsan är att vi får mineralbrist.

    De länder, som vårt land... där detta bruk att dricka den förstörda kalvfödan florerar genom propaganda, är de länder med mest osteoporos. Inte konstigt, eller hur?

  34. Det är skillnad på mjölk å mjölk. Förr hade kor en mjölk med högre halt av kasein A2, idag är detmöverskott på A1 vilken kan skapa inflammationer i kroppen och misstänks vara en del av orsaken till att Finland o Sverige har så högt tal av diabetes fall hos barn unga.
    I Finland pågår forskning som är klar år 2017. Korna på Island har hög halt A2 mjölk och där är diabetesfallen väldigt låga.
    Läs mer på. http://halsasomlivsstil.blogspot.se/2011/11/skillnad-pa-mjolk-och-mjo...
1 2

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg