Smöret på väg tillbaka i Karlstad?

Goda nyheter: Det stolliga tvånget på lättprodukter i Karlstadsskolor verkar bli mycket kortlivat. Efter alla protester backar nu den ansvarige politikern.

Ordförande i barn- och ungdomsnämnden, Niklas Wikström (FP), öppnar för ett nytt beslut i frågan samt om kanske ”Bregott och mellanmjölk åter ska erbjudas dem som vill ha det.” Han säger sig inte heller vara rädd för någon ”svart marknad för Bregott” längre.

En halv seger, minst.

SVT: Wikström backar i smörfrågan

VF: Wikström (FP) backar i smörfrågan

Att införa tvång på lättprodukter mitt under ett valår verkar riskabelt för politiker.

 

19 kommentarer

  1. Skolfröken
    De viktigaste målen är väl ändå de som barnen äter utanför skolan!!

    Jobbar själv i skolan (karlstad)och äter oftast bara från grönsaksbuffen. Maten består många gånger av halvfabrikat och är ganska oaptitlig, så skolmatsfrågan borde diskuteras än mer.

    Tack Monique för att du fått upp ögonen på många ovetandes.

    Tänk om föräldrar kunde engagera sig lika mycket i lärarfrågan. Behovet av extrahjälp i skolan är enormt och många lärare har blivit övertaliga(arbetslösa) pga budgetkrav. Att vara ensam lärare och ha 30 fjärdeklassare i matte är inte lätt. Så många som inte hinns med på en lektion. Frustrerande!!

    Svar: #2, #5
  2. Cavegirl IF
    "De viktigaste målen är väl ändå de som barnen äter utanför skolan!!"

    Jag tycker att alla måltider är lika viktiga vare sig de äts hemma eller i skolan. 🙂

    Svar: #3
  3. Kattmoster
    Jag håller med dig, Cavegirl IF. Det är så lätt att resonera som så att lite av det och lite av det kan väl inte skada men sammantaget kan "lite av det" bli väldigt mycket skräp. Det är lika bra att "stämma i bäcken". Dessutom måste man komma ihåg att skolmaten för vissa barn är den viktigaste och nyttigaste måltiden.

    Sedan undrar jag vad det är för skräp till lärare som inte fixar 30 fjärdeklassare. På min tid var vi 35 i klassen utan problem. Men numera rör det sig kanske om 30 sockerstinna ungar. 🙂

    Svar: #6
  4. Anna-Lena
    Bra att Wikström tog sitt förnuft till fånga. Skolmatsfrågan är oerhört viktig. Självklart ska barn/ungdomar ha bra fett; smör, grädde och fullfeta produkter, och undvika socker och stärkelse i maten.

    Sen känns det väldigt underligt att en högt uppsatt kommunens skolman ska jaga Bregottsmugglare, då jag hört att stor del av landets gymnasieskolor har, eller åtminstone har haft problem med insmuggling och försäljning av cannabis och andra droger.

  5. Tomtefar
    Tyvärr Skolfröken, så är det många barn runt om i Sverige där skolmåltiden är den enda någorlunda vettiga måltid de har tillgång till på dagarna. För dem är det extra viktigt att den då håller så hög klass som möjligt näringsmässigt.

    Sedan håller jag med dig om det övriga angående läxläsning och andra undervisningsresurser, fast det är ju en helt annan fråga.

  6. Tomtefar
    "Sedan undrar jag vad det är för skräp till lärare som inte fixar 30 fjärdeklassare"

    Jag tycker att du gick över anständighetsgränsen här Kattmoster. Dessutom en oförtjänt beskyllning då du nog inte vet hur det är att vara en lärare idag. Jag har erfarenheten, och det är verkligen inte lätt. Tycker en ursäkt från dig för ordvalen är på sin plats.

    Svar: #7
  7. Kattmoster
    Nej, jag tänker inte be om ursäkt. Det har mer än en gång slagit mig hur mycket det gnälls från lärarhåll just med hänvisning till storleken på klasserna samtidigt som deras klasser är betydligt mindre än klasserna var när jag gick i skolan. Det kan finnas skäl till att det är svårare att undervisa i dag (fler illa uppfostrade ungar, mer sockerstinna ungar eller något annat) men då ska det sägas i stället för att man (så bekvämt) ska skylla på storleken på klassen.
    Svar: #12
  8. Monique F (Lifezone.se)
    I NWT säger Wikström följande: – Beslutet att ta bort Bregott och mellanmjölk hade inte behandlats politiskt i nämnden utan togs i förvaltningen. Det var uppenbarligen ett misstag, säger Niklas Wikström.

    Precis det jag har frågat kommunens koststrateg Mats Eliasson - VEM HAR BESLUTAT TA BORT BREGOTT O FETARE MJÖLK? Det närmaste svaret jag fick var att ingen har tagit något beslut... Nehej? Hur gick det då till????

    Svar: #9, #19
  9. natan
    Många är med i rör i den grytan tydligen. Den ene vet inte vad den andre gör, men det är inte helt ovanligt. Och sen har ingen tagit beslut !
  10. 1 kommentar borttagen
  11. Skolfröken
    Kattmoster
    30 fjärdeklassare som räcker upp handen för att de vill ha hjälp med mattetal. Tja, inte ens en superpedagog hinner med att hjälpa alla. Uppgivenheten hos dem och hos läraren är inte kul att se.
    Vi jobbar för barnens bästa, men politikerna tänker bara på ekonomin. Spara, spara!
  12. Leo
    Så det är konstruktivt att säga "skräp till lärare" tycker du? Då klagar väl du minst lika mycket själv.

    /Moderator

    Svar: #13, #15
  13. Kattmoster
    Jag ifrågasätter varför man i dag, som det verkar, inte klarar av att undervisa barn i MINDRE klasser än när jag gick i skolan (30 nu mot 35 då) och jag vill ha en bättre förklaring än att det handlar om storleken på klasserna.

    Det kan finnas fullgoda skäl till att det är på det sättet men enbart antalet barn är inte ett fullgott argument.

    Svar: #17
  14. Adur
    Även 30 elever som sitter som väluppfostrade ljus är för mycket. En enda lärare kan omöjligen hinna med så många barn. Vare sig på varje enskild lektion eller på lång sikt med individuella utvecklingsplaner och allt annat som avkrävs lärarna idag.
  15. Snusmumrik
    Verkligen bra att moderatorerna säger sin mening innan de börjar radera inlägg. Bra gjort Leo!
    Svar: #16
  16. Kattmoster
    Nu förstår jag inte riktigt, Snusmumrik. Menar du att moderatorerna ska radera inlägg för att de strider mot deras egna åsikter och inte, som jag trodde, mot reglerna?
  17. Tomtefar
    Fråga efter en förklaring då INNAN du tar till uttrycket skräplärare. Jag kan försöka ge några förklaringar, men det finns för många parametrar för att täcka in allt.

    Jag arbetade som obehörig lärare i matte och NO när LPO-94 (läroplan) togs fram. Vi hade studiedagar där vi diskuterade den nya läroplanden. Lite vackert precis som det brukar heta så var detta bl a till för att vi skulle kunna vara med och "påverka" den nya läroplanen. Men som i de flesta andra fall handlade det uteslutande om att lära sig och implementera den nya pedagogiska linjen som var klappat och klar. Året efter började jag läsa till MaNO(4-9)-lärare. Alla var frälsta i den nya "kunskapssökande" läroplanen. Själv var jag som alltid (som med t ex mättat fett och klimatdebatten) av annan åsikt än de andra. Detta var mitten av 90-talet och jag argumenterade att vi var på väg att skapa en "flum-skola" - ett uttryck som råkade dyka upp och etablera sig i politiken 10 år senare. Den tidigare läroplanen kallades för LGR 80, och den menade man ledde till så kallad "korvstoppning", vilket var som ett svärord för den nyfrälsta fårskocken som rusade åt samma håll. Jag ansåg att en bra skola behövde både korvstoppning OCH lite av de nya idéerna från LPO 94. Men nej, barnen skulle lära sig ta ansvar och katederundervisning sågs som ngt fult. Som om inte barn idag ofta får ångestproblematik av för mkt ansvar och aktiviteter?

    Barn har olika förutsättningar att lära sig konstaterade man, samtidigt som man drog ned på specialpedagoger, kuratorer och liknande, därför skulle särskilt i matematik alla arbeta i sin egen takt i samma klassrum. Detta arbetssätt är ngt helt annat än vad både du och jag upplevt när vi var elever. En del gamla lärare ville fortsätta med tidigare fungerande metoder, men blev beordrade att tänka om och tänka "nytt". Detta innebär att när varje elev kommer fram till en ny sak i matten, så ska du som lärare förklara det för den eleven enskilt om hen inte kommer vidare av egen maskin. Då gör elevantalet och antal lärare i högsta grad skillnad, jämfört med när vi på vår tid fick ta del av gemensamma genomgångar från katedern oavsett var vi låg i boken. Detta är inte lärarnas fel, utan de "nytänkande" pedagogernas som utredningen bestod av som uppfann den "nya skolundervisningen".

    Jag insåg vart detta barkade, och hoppade av utbildningen halvvägs.

    Andra orsaker är att barnen kommer från curlande föräldrar, som hjälper barnen med allt utom väsentliga saker som skolarbete och läxor, utan istället sysslar med självförverkligande och förväntar sig att skolan ska ta hand om resten. Barnen får psykiska problem, och i brist på skolkuratorer och skolsköterskor får läraren ta på sig jobbet som "socialarbetare" många gånger, vilket i sig tar onödig tid från den nödvändiga undervisningstiden.

    Sedan tyckte de tydligen att lärare hade för mkt fritid, så arbetsdagarna skulle bli längre och de fick använda sin lediga tid på kvällar och helger för att förbereda kommande lektioner och rätta prov och inlämningsuppgifter. Därefter kom också en massa annan administrativ del in. Samtidigt ville man att förutom upp till 4,5 års heltidsstudier så skulle lärarna fortbilda sig och ständigt uppdatera sig med diverse kurser, obetalt. Allt detta för en låg lön dessutom.

    Sedan kom det många utlandsfödda barn som knappt kunde språket och behövde extra hjälp av läraren för att hänga med och uppnå målen - sådant som knappt förekom på vår tid. Listan kan göras lång på hur mkt en lärares energi och tid ska räcka till. Men största misstaget var LPO-94, och det var största anledningen till att jag hoppade av i tid - tack och lov. Däremot är det nog många lärare idag som ännu inte insett hur mkt bra från LGR 80 de skulle ha haft kvar och hur mkt bättre ordning och reda det skulle vara, samt ge eleverna en bredare allmänbildning samt mindre stress, men det är skit samma när de inte får använda gamla metoder. Inte för att jag förespråkar följande, men klart att det hjälpte att ha ordning i klassen på den tiden några slag med linjalen över fingrarna blev konsekvensen för störande beteende - även om klassen var stor.

    Som du själv nämnt, så är det en helt annan sockerkonsumtion hos barn idag. En relativt stor del av barnen klassas som ADHD, där en stor del beror på just kosten och kan ses som feldiagnos, men symtomen är ändock verkliga.

    I detta sammanhang är det ju lätt att utmålas som skräplärare, men testa själv och vicka en dag i skolan så får du se själv, och samtidigt kommer du nog förstå varför den omdiskuterade PISA-mätningen går snabbt åt fel håll för Sveriges del.

  18. Kattmoster
    Tack för ett mycket bra och klargörande inlägg, Tomtefar! Det kan inte vara lätt att vara lärare under dessa förutsättningar. Synd bara att detta inte kommer fram i den allmänna debatten om skolan. Där fokuseras i stort sett endast på elevantalet och då blir det förvirrande för oss som gick i större klasser.
  19. Kostchefen
    Normalt är en sådan här fråga en verksamhetsfråga och behöver INTE beröra politiken. Att politiker vill vara med att "bestämma" en verksamhetsfråga är endast för att mjölka pluspoäng, tyvärr så är det mycket vanligt i en så stor engagerad fråga som måltiderna, inget annat. I normala fall finns det en övergripande kostpolicy där politikerna har sagt sitt genom att godkänna den, men vissa kommuner har också mer detaljerade riktlinjer som kopplas till policyn, riktlinjerna bestäms normalt av just tjänstemännen, INTE politikerna. Här finner ni bla. hur stor fetthalt det får finnas i bordsmargarinet, vad som ska/bör vara i en frukost etc, det finns inga regler för dessa riktlinjer utan de bestäms av kostchefen och kanske någon ledningsgrupp. Tack för mig!
  20. Sporty Späck
    Det fanns en tid när hundra elever i varje klass korvstoppades i hela sin studietid. Det var dessa som byggde landet som vi nu förstör i rask takt.
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av