Tack Doc och Annika för Ert fantastiska arbete

Ja det är hon definitivt. Har jag påstått något annat?

Välkommen till verkligheten Nicklas!
Visst sjutton är Annika "svergiekändis"!

Det är naturligtvis så (det vet ju alla redan från skolgården) att ett sätt att göra mobbingen ännu mer effektiv är att förneka att den alls förkommer, och förlöjliga sådana påståenden.

Doc om Annika Dahkvist: "Älska henne eller hata henne. Annika Dahlqvist är Årets hälsofrämjare 2009".

Lika komiskt fortfarande

"Drev" och "hat" är inte lite starka ord. Visst är man fri att uppfatta det på så sätt men om varenda känd person som i media får delar av sina uttalanden snedvridna (och samtidigt förekommer i massa positiva artiklar som Annika D gör, typ om recept, om hennes "metod", positiva LCHF-berättelser etc.) så skulle man ju kunna hävda ett drev mot halva Sverige.

Det är lite som hatet mot Anna Skipper på träningsforum. Man är djupt intresserad av en sak och tror att alla andra tar saker och ting på lika stort allvar. Men för den som oroar sig över ett "allmänt hat" kan ju lugna sig och ta ett litet djupt andetag.

Hon är det kändaste ansiktet utåt men knappast någon nationell superkändis. Och ingen utanför LCHF-kretsen har antagligen glömt alternativt aldrig ens uppmärksammat VoF's helt obetydliga pris.

Bra poänger. En annan drivkraft skulle jag säga är det faktum att många har hamnat i en mycket pinsam situation, där de har haft fullständigt käpprätt fel i decennier, och nu till sist inser det. Och många av dessa har använt sin auktoritet för att dunka vansinnesidéerna ner i halsen på folk -- fruktansvärt pinsamt. (Jag talar om den stora världen nu, bortanför Andreas' blogg och mammas gata). Heder och fair play har låg prioritet för människor jämfört med målet att inte framstå som en fullständig jubelidiot. Och det är många som har hamnat i det klistret och nu vill sopa sitt tidigare kapitala misslyckande under mattan.

Anti-Annika-drevet kommer då som en räddande ängel för dem. Genom att delta i mobben och skrika ut sina känslor blir det som en besvärjelse som skyler över och omedelbart flyttar fokus från deras eget monumentala misslyckande. Och ännu bättre: udden får riktas mot just Annika, som ju var den som hade förstört för dem från första början. En välgörande gruppterapi, och man slipper hantera jobbiga frågor om sig själv.

Precis som man sopar sina egna monumentala och mycket pinsamma misslyckanden under mattan, så låtsas man inte om hur någon har bytt ut vattnet i hela akvariet där man simmar runt. Dessa människor vill helst inte prata om hur Annika är värd credit för sin fullständigt banbrytande insats under 2009. Dels sätter det ju fokus på just det de vill sopa under mattan, dels tar det ju fokus ifrån det som är balsamen för deras själ och deras räddningsplanka: att spy galla över Annika. Man nämner att man är sympatiskt inställd LCHF (de 90+% som har Annika att tacka för att de alls känner till det, nämner dock inte det), som om det var världens självklarhet (don't mention the past!), och sen öser man på med smutskastning av Annika, utan att bry sig om om det är särskilt logiskt sammanhängande. Den magiska effekten av denna typ av besvärjelse är inte alls avhängig av att smutskastningen hänger logiskt samman.

Det är känslomässigt, inte rationellt. Mycket svår mark att beträda, men ett makalöst jobb hittills !!!