Ur intervju i DN idag: ”– För mig som sköter väldigt sjuka patienter är det svårt att inte ha några bra läkemedel.”
Dystert. Men kanske är det då dags att överväga lågkolhydratkost? Den kost som har bäst effekt på vikten i tunga vetenskapliga studier. I min erfarenhet har strikt lågkolhydratkost vanligen oerhört mycket bättre effekt på vikten än bantarpillret Reductil hade.
Dessutom förbättrar lågkolhydratkost riskfaktorer för hjärtsjukdom, såsom blodtryck. Till skillnad från Reductil som höjde blodtrycket, och gav fler hjärtinfarkter. Vilket var orsaken att medicinen drogs in.
Alternativ till lågkolhydratkost för viktnedgång
- Fett- och kalorisnål kost: dålig/ingen effekt på sikt i genomsnitt.
- Hård träning: kräver vanligen timmar per dag för större effekt.
- Diarrépillret Xenical / Alli: klen effekt, biverkningar.
- Stor magkirurgi: kortsiktigt effektiv, inte riskfri, dyr, begränsad tillgång.
För att förenkla är det av ovanstående alternativ bara operationen Gastric Bypass som kan hjälpa många att gå ner i vikt. Och gudarna skall veta att den operationen har sina nackdelar, särskilt för den som genomgår den.
För mig är det absolut självklart att feta innan de behöver genomgå stor riskabel kirurgi bör få råd och stöd att prova den bevisat mest effektiva livsstilsåtgärden. Lågkolhydratkost. Så är det inte för de flesta idag.
Hur kan man försvara det?
Mer
Studier på vikt och lågkolhydratkost
Tidigare inlägg om:
240
76 kommentarer
När bevisen för att högfettskost är bra för de flesta och särskilt för de överviktiga börjar bli så överväldigande så undrar man ju hur det är möjligt att personer som tex Rössner kan få hålla på? Hans arbete räddar ju inga liv, utan kanske är det tvärtom istället. De som inte kan ta till sig av nya rön och forskning bör inte ha andra människors liv i sina händer.
Vad finns det för stöd för att lågkolhydrat är bättre på lång sikt (2+ år) än lågkalori?
Tyvärr är det väl så att Rössner och hans kumpaner sätter sin personliga prestige före patienternas välmående - XXXXX.
Dessutom visar deras beteende mera på vad de tror än vetenskaplighet!
Resten var över gränsen tyckte jag. /Doc
Trance
Vi har ju den största tunga studien, 2 år, bäst resultat LCHF, sämst fett- och kalorisnålt:
http://www.kostdoktorn.se/fettsnal-kost-samsta-bantningen-i-ny-stor-s...
Längre jämförande randomiserade studier har inte gjorts. Men de enda fyra år långa studier jag känner till hade mycket riktigt dieten med minst kolhydrater som vinnare:
http://www.kostdoktorn.se/fettsnalt-forlorar-igen
Valet står tydligen mellan lågkolhydratkost (bäst effekt på några års sikt), eller fettsnål kost (usel effekt på lång sikt).
Rätt enkelt alltså.
Jag har ätit Reductil vid två tillfällen...Första gången gick jag ner 17 kg på 2,5 månader...men mitt blodtryck blev väldigt högt och jag var tvungen att börja medicinera för det...Och värst av allt var att jag på kuppen "gick in i väggen" med 6 månaders sjukskrivning och antidepp. medicinering....Vid det tillfället förstod jag inte sammanhanget....Började med Reductil igen när jag slutat med antidepp. medicineringen och kände nästan direkt att jag var på väg "in i väggen" igen....Så jag slutade genast med Reductil.....
För 10 månader sedan började jag med LCHF-kosten...jag har tappat 22 kg...minska 25 cm i midjan,.....Jag har slutat/minskat med/på mina starka värkmediciner...slängt min krycka och mår KANON på alla sätt o vis...:)
Ett stort TACK till DOC och alla andra som som gjort detta möjligt...
nenna31
Jag önskar så innerligt att sjuka kunde börja se sig om efter egna lösningar istället för att blint lita på vad läkare, sjuksköterskor, dietister m fl. Självklart ska man lita på vår duktiga sjukvård men ibland måste man ta saken i egna händer.
När jag inte fick någon hjälp att fortsätta utreda eventuell reumatoid artrit (inte tillräckliga symptom) så började jag utforska på egen hand vad JAG kunde göra för att må bättre. Jag insåg att det borde kunna göras något med min kost. Och har man tillräckligt ont så gör man i princip vad som helst för att bli bra. Idag, efter snart ett halvår med LCHF, ser jag en ljusning i tunneln. Jag slipper den här värken i kroppen som kommer och går i olika leder, idag tänker jag inte ens på att jag är sjuk. Om jag nu är det. Jag har ju faktiskt ingen diagnos.
Ok. Om vi då tittar på den största tunga studien och ser vad den utvisar:
Långt fler hoppade av lågkolhydrat än lågfett.
Mellan lågfett och lågkolhydrat så skiljde det -2.2 kilo i viktnedgång på två år. Är den verkligen det studien du vill hänvisa till när du skriver:
och:
Jag håller annars med om att visst så skall sjukvården använda alla medel möjliga och det inkluderar lågkolhydrat men det är ingen idé att låtsas att allt skulle ordna sig bara lågkolhydrat spred sig för det säger studierna. För så ser det inte ut, eller hur?
Nenna31.
Du borde kopiera in din fantastiska historia i Dn i kommentarerna efter reportaget om Rössner.
Trance (2):
Evolutionen har frambringat dig! Är det inte bättre bevis än kortsiktiga koststudier?
En del tycks ju ha svårt att gå ned i vikt även på LCHF. Kanske beror det på ätmönster. Vet Doc eller någon annan om KBT eller andra hjälpmedel (som den där tallriksvågen det skrevs om nyligen) testats i kombination med LCHF?
Bustas ...Tack ..ska nog göra det ...:)
Jag är verkligen så enormt glad att jag hittade lchf-kosten...jag har fått mitt liv tilbaka igen..:)
nenna31
"Vad finns det för stöd för att lågkolhydrat är bättre på lång sikt (2+ år) än lågkalori?"
Vad finns för stöd för motsatsen?
För övrigt intressant att Rössner m fl gärna använder Reductil trots att det finns indikationer på att det skulle kunna vara ohälsosamt och samtidigt fördömer low-carb för att det inte finns bevis för att det är ofarligt.
/anonym
Trance #7,
det finns naturligtvis alltid detaljer du kan anmärka på i vilken enskild studie vi än talar om. Men det ändrar inte faktumet att lågkolhydratkost gång på gång vunnit de tunga jämförande studierna. Varför använder vi oss inte av den bästa metod vi känner till?
Som du säkert vet finns inte bara en studie på området. Här finns många fler högst relevanta:
http://www.kostdoktorn.se/vetenskap
Eftersom vi två haft denna diskussionen x gånger tidigare ser jag nu fram emot eventuella nya argument.
Mats Lindberg,
Jag tillhör ju dem som kan gå ner men inte så mycket som andra. Det här med inlärda beteenden samt livsmönster = stress är något jag börjar komma till insikt att jag måste fokusera mera på.
Om nu Trance har så revolutionerande kunskaper, varför inte öppna en egen blogg?
"Det här är vad som händer när många får betala priset för att det är några som inte har mått bra av preparatet"
Menar karlen att folk blivit sjuka för att förstöra för andra?
Det här är vad som händer när många får betala priset för att det är några som inte har mått bra av lchf. häpp
Ingvar, han bidrar iaf med åsikter i ämnet till skillnad från.......ja du förstår nog.
Ingvar Bejvel:
"Evolutionen har frambringat dig! Är det inte bättre bevis än kortsiktiga koststudier?"
Jag är inte Trance men jag är lite nyfiken på vad du menar med den meningen?
Som jag nämnde igår, Srö är ett ganska hopplöst fall. Han är inblandad i internationell promotion av Reductil. Sannolikt går han inte helt lottlös av att delta i denna PR-verksamhet. Här är länkar till två dubiösa hemsidor där Rössner figurerar som promotor samt ett pressmeddelande från läkemedelsföretaget Abott:
http://www.healthcliniconline.co.uk/reductiluk.htm
http://www.on-linepharmacyuk.com/reductiluk.htm
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/abbott/pressrelease/view/fler-...
Mvh
Bosse
Vissa andra professorer har ansetts vara för "jäviga" och fått sätta sig på bänken och inte deltaga vid vissa typer av kostarbeten. Dvs. en nyare och lite mer skärpt syn sedan snart ett år tillbaks.
Har inte även Rössner passerat en sådan gräns, när han nu uttalar sig på det sättet för att stödja vissa "egna" produkter tvärs emot vetenskapliga rön. Hur agerar vårt Läkemedelsverk?
Rössner och andra "proffs" kommer aldrig att acceptera något som lowcarb som ett viabelt alternativ eftersom vem som helst kan klara av det utan dyra konsultationer, preparat, ingrepp och hårslitande.
Ja, vem anmäler Rössner? Endera till socialstyrelsen eller till årets hälsofrämjare 2010.
Eftersom nu Rössner inte verkar ha ett fungerande nutrionskoncept vad gäller viktminskning på sin överviktsklinik, så förstår man väl hans "försvar av Reductil" och troliga remisser till magkirurgi. I DN:s artikel så verkar det mest som han förlitar sig på egna anekdotiska fall vad gäller Reductils resultat. Lite tvärs mot framforskad vetenskap med hårda ändpunkter, av vad jag förstod!
I LT har han ett debattinlägg om att en handlingsplan vad gäller Fetmakirurgi saknas
i vårt land!
Förmodligen hade en vidareutbildning i nutrion varit effektivare för landets överviktskliniker, där exvis Prof Ingvars nyutkomna bok "hjärnkoll" ingår som faktabok! Dvs. Där ges en bra förklaring till varför nu patienterna inte gör som vi säger och även hur den svårigheten kringgås/arbetas bort!
Hade SLV:s prof. Bruce fortfarande varit i arbete så hade han förmodligen uttryckt det som så...... Oj, har en Svensk skrivet den där boken. Då får vi titta närmare på det då!
Så uttryckte han sig om SLU:s inrapporterade dåliga näringsresultat för Svenskt spannmål häromåret. Tyvärr hann han nog inte ta itu med den arbetsuppgiften! Synd.
nenna31,
underbart att höra din historia, stort GRATTIS till att du lyckats ta till dig den alternativa informationen som gjort det möjligt!
Man måste vara både mottaglig och försigkommen för att själv söka och det är det verkligen inte alla som vare sig klarar eller orkar. Men DU gjorde det och fick din hälsa tillbaka.
Applåder till dig.
nenna31 : GO GIRL!!
#22
"Rössner och andra "proffs" kommer aldrig att acceptera något som lowcarb som ett viabelt alternativ eftersom vem som helst kan klara av det utan dyra konsultationer, preparat, ingrepp och hårslitande."
De är detta Jakounezumi jag finner så positivt med "LCHF rörelsen" att det är inga som skall lugga en på stålar som exempelvis iitrim, viktväktarna mm. På så sett kan man väl se det som en folklig "undergroun rörelse" utan vinstintressen annat än hälsovinster.
/MVH
Trance,
Om man lyckas tvätta bort onyttighetsstämpeln från mättat fett kanske det skulle vara enklare att följa en lågkolhydratsdiet. Det är ju en allmän sanning att mättat fett är dåligt, att då bli vald att äta sånt i en studie kanske inte känns bra, trotts att man mår bra.
Nu vet jag inte vad de får för kost i studierna, men förordas vegetabiliska fetter till förmån från animaliska så antar jag att bredden på goda maträtter minskas också.
Varför bry sig om vad andra tycker om vilket fett du äter? När det gäller lågkolhydratskost så är mängden kolhydrater det man fokuserar på, inte vilket fett man äter. Ät det fettet du vill i den mängden du vill, det gör jag och det funkar bra för mig. Duger det inte för din omgivning så är det deras problem, din hälsa går väl före deras åsikter?
Tackar...KickAnn och Lena Buhr.....Jag är såå glad att jag hittade kosten..det var slumpen och mitt sökande på internet som förde mig till KIF..kolhydrater ifokus...Där fick jag ovärdelig hjälp med allt som rör kosten...mycket peppande och stöttande...
Vilken typ av fett man äter tror jag är jätteviktigt att tänka på. Precis som med övrigt ska man i första hand undvika raffinerade produkter. Margarin är väl en självklar produkt som de flesta som äter LCHF undviker, men tänk på att många oljor som inte är kallpressade också framställs genom extrahering med diverse olika kemikalier.
nenna31.. stort GRATTIS till dig! det krävs en stor beslutskraft för att kunna/orka ändra sin kost.. något som jag vet är väldigt svårt när man inte mår bra...
du och jag har liknande erfarenheter av preparatet reductil ser jag... med skillnaden att jag bara tappade ca 2-3 kilo... och blev sjukskriven i 1,5 år... svår depresion och utbrändhet... blev en låång väg tillbaka till ett normalt liv.. med många extra kilon i bagaget!... nu är jag dock inne på mitt 2:a år med LCHF och mår prima! 25 kilo väck.. och fler blir det så sakteliga. ;-D ... en sak är säker.. jag kommer aldrig mer återgå till de tidigare kostråden!.. och inte heller till preparat som reductil.
kwidell....Tackar och grattis själv....Håller med dig helt och hållet...
Banta med vispgrädde.
Hm.
Det slog mig just att det är det jag gjort i närmare ett år, nu när jag slängde ännu en
tom förpackning (40%, ekologisk, absolut inga tillsatser).
Bra har det gått också. Antagligen mycket bättre än om jag fått för mig att testa bantarpiller.
Jag har blivit sugen på att testa natto - japansk fermenterad soja. Den ska tydligen vara mycket rik på vitamin K2. Någon som provat detta? Kanske är K2 en viktig "hemlighet" med den japanska kosten, inte bara DHA och EPA?
Replikerar på till Doc och andras svar till Trance bl a.
Jag reagerar på att man vill krångla till det med dieter öht!!! Jag tror att de som har svårt att gå ned i vikt och hålla vikten har HELT ANDRA behov än att hålla sig till dieter, nämligen behov av mer psykologiskt stöd! Ätsörningar går inte att bota med varken lchf eller ngn annan diet men en diet som känns TILLÅTANDE kan naturligtvis få en person med ätstörningar att följa en diet. För den fettälskande kan det innebära att lchf känns rätt eftersom hon/han inte lyckats med lågkaloridieter tidigare.
Mitt exempel; Stått "stilla" i vikten i 20 år. Tränar regelbundet, äter både fett och socker. Gillar grönsaker och olivoljor (mer medelhavsmat än svensk fet husmanskost för min del). Har inte haft ätstörningar/viktproblem sedan jag lärde mig tycka om mig själv för 20 år sedan. Har dock aldrig varit särskilt överviktig.
-Är de som ätit lchf i flera år i bättre form än en sådan som jag? Finns en sådan jämförande studie?
-Har man undersökt vilken faktor som varit mest betydande för viktnedgången med ex vis lchf - den psykologiska eller själva dieten (som ju också är lågkaloridiet fördelad på särskilt sätt, eller hur?). Jag tycker att lchf verkar ha fungerat jättebra på många överviktiga så egentligen är det väl detsamma varför de går ned... Men om man vill vara vetenskaplig?
Så min poäng är att dieter är förstås en utväg för överviktiga/feta men i långa loppet handlar det om något annat. Jag misstänker att det här "andra" helt enkelt är en livsstil där man lever för att äta, inte äter för att leva... Och då känns det som om att fokus på en diet inte är helt rätt.
Slutligen, Skapa er en bra dag, allihopa!
Lena,
personligen tycker jag resonemanget i ditt andra stycke har stora likheter med 1900-talets Freudianism. Ett teoretiskt psykologiserande av hälsoproblem alltså, utan någon direkt vetenskaplig bevisning bakom, såvitt jag vet.
Lena; det finns många utanför det gängse vetenskapliga studierna kring detta som framgångsrikt har fått både bot och lindring med en naturlig kost. Ska vi ignorera dessa enbart för att de inte är vetenskapligt bevisade?
Devisen: 'Du är vad du äter' står sig ännu efter tusentals år på den mänskliga arenan. De flesta vet att tillsatser tex i olika former, kan orsaka många problem däribland ADHD osv. Sjukdomar som inte fanns innan margarinåldern, klampar in med stora kliv och varför skulle vi acceptera en sådan utveckling!? Är vi inte mer värda än så, att få äta naturlig mat som främjar god hälsa både mentalt och fysiskt?
Klart att vår mat har stor betydelse för vår hälsa. Människan kan inte äta vad som helst utan att så småningom bli sjuk. Vi kan inte fortsätta misshandla våra kroppar med processad mat med allsköns kemikalier, sukralos, fenylananlin, aspartam. färgämnen, konstgödsel, GM-gröda, strålning osv.
If we do, we have to pay the price - and our children will be the future labrats...we pepprar dem fulla med skit...är det ok, det? Varför inte ge dem mat som på mormorsmors tid? Tänk, vad vi skulle kunna uppnå med det!
Frisk mat leder till friska 'minds and bodies'. Simple as that...det är bara att se på de naturfolk som ännu har vett att inte anamma vår kost som ju ger så mycket elände...men snart kanske de är ett minne blott, guys. Deras naturliga miljö är också drabbat av miljöförstöringar runtom planeten. Sakta men säkert tar vi död på oss. Om vi inte tar makten över vår mat. Låt oss börja på hemmaplan - handla mer av lokala odlare och säsong. Se vad som är mest NATURLIGT och hälsa och välbefinnande kommer - garanterat.
Love and Peace, over and out...
Doc, ok då finns det kanske inte några belägg för det. Ngn annan kanske vet?
Då är det väl så att gå ned i vikt genom att äta färre kalorier är lättare med fettrik diet än motsatsen eftersom man blir mätt. Att dessutom ha ett jämnt blodsocker gör att man inte blir sugen/hungrig så ofta. Det kan också vara så att de som bäst lyckas med lchf är de som alltid gillat fet mat och ogillat frukt och grönt? Att prova en "ny" (nej, jag vet att man framhåller att våra förfäder åt detta) spännande diet istället för de gamla vanliga känna motiverande... Kanske.
Personligen tycker jag att mental coachning för överviktiga/feta borde vara prio 1. Men jag är normalviktig och vet inte hur det är att gå omkring med 20 kg övervikt, då kanske jag skulle prioritera viktnedgången.
Lena Buhr, Håller med. Vill gärna äta obesprutade grönsaker och frukt. Riktigt socker och honung istället för aspartam, ekologiska baljväxter, frön, nötter, potatis, spannmål, smör, grädde, olivolja...
Mat ska både vara njutning och näring.
Hej Lena, oja det är därför som lchf oxå kallas för 'njutningsmetoden'
Själv tål jag varken bönor eller spannmål...used to love to bake bread and hot chillis! Men istället gör jag små tunna crisps (low temperature/raw food style) på golden flax seed, mixar några avocados och äter...wow. Om avocadon är riktigt smörigt mogen, vill säga. Då glömmer jag bort de glutenstinna frukostarna och kan njuta ändå. Next kommer fläsk, ägg å grädde!
Life IS sweet!
En anna sak som kanske kan vara värt att nämna sedan jag slutade med potatis, ris. pasta osv: lågt blodsocker. Har inte varit 'knäsvag'. darrhänt eller yr en enda gång sedan i april -09...om kosten kan göra så mycket i det lilla, vad kan det då inte åstadkomma i det stora. Fytinsyran i bröd/sädesslag kan påverka järn tex. Något bättre blir det med surdegsbröd, men om man inte TÅL bröd (gluten) då gäller antingen piller som man blir hård i magen av eller rent, rött kött tex.
För mig med svår järnbrist var valet enkelt; hellre en råbiff med ägg, persilja och grönt än tabletter. Därför kan lchf vara till så stor hjälp, en räddare i nöden. Vi behöver inte vara rädda för näringsbrist på de här kosten. Vi lever i ett underbart land med vilda växter, bär och vilt. Det är bara att gå ut å njuta!
Tänk, sensommaren -09 plockade jag blåbär. Ingen hemma ville varken hjälpa till eller äta den gången så då åt jag allt själv - med färsk grädde. I flera dagar. Och gick ned 1 ½ kg...mer naturligt och lättsamt kan det ju knappst bli. Å GOTT...:)
Underbart när kosten är njutning. Men... Hur ska jag säga...? Jag kan se att det överallt är en stor fixering vid mat. Även jag sätter likhetstecken mellan mat och livskvalitet. Tyvärr tror jag inte att denna fixering överallt gynnar de som riskerar ätstörningar och/eller försöker gå ned i vikt.
Att äta för att leva. Inte tvärtom.
Och nu får jag tillbaka en känsla jag fått förr... Jag sitter och tycker saker i ett forum för de som främst är intresserade att gå ned i vikt. Och jag är normalviktig. Då kanske någon drar öronen åt sig "hon ska inte säga något, hon vet inte, lätt för henne att säga"... Jag har stött på sådant i verkliga livet, väninnor med 25 kg övervikt som tror att jag anklagar DEM bara för att jag talar om hur jag resonerar. Så till den som ev kände så; Nej, jag vet inget om din situation. Jag är bara jag - som har haft flertalet olikartade erfarenheter av ätstörningar genom åren. Egen o andras.
Och är väldigt glad över att ha hittat balans för egen del! Unnar fler detta.
Nejdå, jag har inga problem med att en smal person uttalar sig om övervikt. Däremot tycker jag det faktum att du förutsätter att alla är tjocka p.g.a. psykiska problem och ätstörningar visar att du generaliserar utifrån dina egna problem. Visst, har man de problemen är nog hjälp av det slag du pratar om bra. Har man inte det, så begriper jag inte vad det ska tjäna till.
Lena
Jag håller med Hemul.
Det förefaller ganska vanligt att människor som håller vikten tror att andra människor som inte har haft samma tur i det genetiska lotteriet, går omkring och småäter eller har allmänt dålig självdisciplin alt psykiska problem.
Jag har precis som du aldrig varit över 25 i BMI, men har ändå gått upp sedan ungdomen och fått förstadier till diabetes trots att jag aldrig "snaskat" eller haft ätstörningar och trots att jag ätit Medelhavsdiet som du skriver om. Kanske är verkligeheten inte så enkel som du försöker få den till. Kanske är det så att vissa av oss faktiskt inte tål de stora mängder kolhydrater som först de senaste decennierna blivit "standardkost".
Jag hade stora problem att äta fett till en början på LCHF eftersom jag undvikit det i så många år. Men det funkar. Jag är i alla fall väldigt glad att jag hittade LCHF eftersom jag inte klarar att motionera mer än 2 timmar per dag (vilket inte påverkade vikten). Det är också väldigt skönt att slippa diabetes och att räkna kalorier!
Lena, en sak till. LCHF innebär inte att man tar bort grönsakerna! Jag äter massor, med lite smält smör på!
Jag talar förstås utifrån mina egna erfarenheter och förstår att andra upplever saker annorlunda. Jag förutsätter inte att precis alla överviktiga har en ätstörning. Jag gissar emellertid att de flesta överviktiga som vill gå ned i vikt och inte lyckas kan på något sätt sägas ha en ätstörning i botten. Att de jo jo -bantat t ex. Men jag kan ha fel.
Få människor i min omgivning kan sägas ha ett okomplicerat förhållande till mat. Många är fixerade; antingen vid att hålla fast vid en speciell diet, att hålla vikten eller att gå ned i vikt. Det är sådant här jag kallar ätstörning men vi kanske inte är överens om det.
Jag har ingen ätstörning. Jag äter när jag är hungrig (allsidigt) och får inte dåligt samvete om jag äter många kalorier. Jag tycker om min gamla kropp trots dess skavanker... Jag väger mig någon gång per år och konstaterar att det inte händer så mycket.
Så det är fantastiskt om alla som går ned i vikt med lchf och håller den dieten aldrig mer behöver tänka på kalorier!!! Jag tvivlar dock på att lösningen för det stora flertalet är just en speciell diet, utan att HELHETEN är bra. Harmoni, näring och rörelse är vad både kroppen och sinnet behöver. Tyck om dig själv och ditt liv.
Vill också förklara att jag vet vad man får äta med lchf, när jag skrev "frukt och grönt" hängde det liksom ihop...
Lena
Kan du då förklara varför så många fler är överviktiga nu jämfört med för 30 år sedan?
Blir alla matmissbrukare/får ätstörningar helt plötsligt? Kan ju knappast vara genetiskt eller hur? Se dig omkring och lägg märke till att ca 50% av alla medelålders är överviktiga. Det beror ju knappast på att alla har psykiska problem?
Kanske är det så att kolhydrater triggar igång ett sug efter mat (och enligt många "råd" ska man äta var 3:e timme!) som inte hade funnits där om istället hade ätit lite mer fett? Så enkelt kan det ju faktiskt vara. Det räcker ju som sagt med någon macka extra för att gå upp ett antal kilo under åren. Det kallar inte jag matmissbruk! Gör du?
Hade folk varit mätta hade de naturligt hoppat över mackan och troligen hållit vikten.
Du kallar LCHF för en diet, men det är väl snarast en kosthållning eftersom den kan fortsätta resten av livet? Är inte det den stora skillnaden mot andra sätt att försöka kontrollera vikten?
Personligt, jag är inte emot just LCHF om du tror det.
Orsaker: Färdigmat, processad mat, tillsatser, snabbmat. Tillgång, ekonomi, kultur skulle min förklaring vara. Inte ätstörning.
De som är födda på 30-talet äter gärna potatis och bröd men är inte lika överviktiga så din kolhydratstanke fallerar där.
Det här med att inte äta en diet är ju absurt. Alla äter enligt en diet - en diet är vad man äter.
Och:
Vissa måste tänka på vad de äter för att inte drabbas av exempelvis övervikt eller diabetes.
För oss är det faktiskt helt ointressant att en massa andra människor klarar av att äta "som de vill" eller "en balanserad föda" eller "enligt tallriksmodellen" och hålla sin vikt. Det funkar nämligen inte för oss! Och därför behöver vi något annat. Alla som söker sig till olika bantningskurer och special-dieter har ju gemensamt att standardlösningarna inte funkat för oss.
Om vi levde i en värld där det bara fanns bra mat och kostråden var ypperliga kanske man skulle kunna säga åt människor att äta vad de vill. Men nu funkar det inte så bra. Man behöver en kompass i djungeln.
Alla ni som kan äta vad ni vill och hålla vikten är ju bara att gratulera. Men jag skulle uppskatta om ni inte försökte pracka på era överviktiga kompisar att ägna sig åt samma kosthållning. Ni gör dem nämligen en björntjänst.
Lena
Du är verkar vara väldigt tvärsäker baserat på dina egna personliga erfarenheter. Det finns mycket att läsa på här hos Kostdoktorns. Det finns ju en hel del studier som du nog skulle kunna få ut något av att läsa om.
Jag och många med mig har inte ätit som du påstår och vi har ändå gått upp i vikt iom medelåldern (fast inte över BMI 25). Jag har aldrig ätit färdigmat, avskyr snabbmat, men det händer många ändå att de måste gå ned på en nivå av 1600 kcl för att inte fortsätta att gå upp i vikt trots motion etc.
Sedan har vi en grupp som min barndomskompis. Hon är som du: väger exakt på kilot lika mycket nu som i ungdomen trots att hon då tränade på gym 4 ggr i veckan. Nu tränar hon inte alls och tänker aldrig på vad hon äter. Det är fikabröd varje kväll och hon har ett BMI på 18. Människor med den genetiska fallenheten har väldigt svårt att förstå dem som går upp i vikt av en extra macka någon dag då och då. Men vi finns!