Rättelse i DN om kött och LCHF

DN

DN-journalisten Susanna Birgersson kallade tydligen alla LCHF:are för ”köttfundamentalister” i gårdagens DN. En riktig kvällspressmyt, LCHF innebär inte nödvändigtvis att man äter mer kött än andra.

Efter en mejlkonversation med en läsare har Birgersson lagt in en rättelse i dagens tidning. Det är fint med folk som klarar av att uppdatera sig, sådana behövs det fler av på båda sidor i den här debatten. Heder åt Birgersson.

Mer om de gratis hälsonyheter som personer får.

Läs mer

left
right

93 kommentarer

Toppkommentarer

  1. MJ
    Själv äter jag mycket kött och jag är trött på myterna om att kött skulle vara onyttigt eller miljöfarligt. Det är kompletta dumheter.

    Men det är fortfarande så att LCHF inte säger något om hur mycket kött man äter, eller ens om man alls äter kött.

    Mycket mer troligt är förövrigt att LCHF driver upp konsumtionen av grönsaker. Alla jag träffat som äter LCHF äter betydligt mycket mer grönsaker på LCHF än de åt innan.

    Svar: #45
    Läs vidare →
  2. Alex
    Den enda som framstår som extremist är du. Vi vill bara ha en god djurhållning (och kosthållning!) utan soja, vete och korn. Inget extremt med det.
    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Maria Jonsson
    Vad äter din tjur på vintern?
    Svar: #54, #57
  2. VeraP
    Bara av nyfikenhet, behöver kor spannmål för sin överlevnad eller är det bara för att snabba på tillväxt och öka produktionen?
    För några år sen plockade jag bort allt kraftfoder från mina hästar och det gjorde underverk med dem. De blev generellt piggare, pälsen fantastisk och min ena häst som tidigare haft en del magproblem har inte haft ett enda återfall sen kraftfodret togs bort. Jag tänkte om det är samma med kor, de kanske mår bättre utan spannmål .....
    Svar: #53
  3. Maria Jonsson
    Skillnaden mellan hästar och mjölkkor är ju att korna hela tiden skall producera mjölk. Dom proteiner som vi får i oss via mjölken måste ju tas någonstans ifrån.

    Hur mycket hästar behöver beror väl på hur hårt dom arbetar. Äter din häst enbart hö?

    Svar: #55
  4. MJ
    Ensilage.
    Svar: #56
  5. MJ
    Vilda hästar jobbar ofta mer än de flesta tamhästar, de äter inget kraftfoder.
    Svar: #58
  6. Maria Jonsson
    Har du klöver i ensilaget eller är det bara gräs?
    Svar: #60
  7. Alex
    Jag gissar på hö och/eller ensilage mm. Läs gärna på om grovfoder.
    Svar: #59
  8. Maria Jonsson
    Vilda djur får nog en mer varierad föda än tamdjur. Hästar går väl ofta på naturbete men mjölkkor t ex betar ju ofta på gödslade gärden med en ganska ensidig flora.
  9. Maria Jonsson
    Tänk om det är grovfoder som fattas i människans mat och inte fett...

    Förutom magert kött är det väl troligt att stenåldersmänniskans mat till stor del bestod av växter inklusive rötter.

    Svar: #61, #65
  10. MJ
    Jag har lite olika beroende på var jag tar det, men det är väldigt mycket klöver i en del.
  11. MJ
    Människan åt antagligen mest fett kött på vintern när det inte fanns mycket annat att äta (och det därför var värt ansträngningen och risken). På sommaren var det antagligen frukt och bär som stod för större delen av energin.

    Rötter och liknande är inte föda för människor. Det är mycket krävande att leta reda på och gräva upp, de flesta går inte att äta råa och de som gör det är små och energifattiga.

    Svar: #67
  12. Ove
    Självklart behöver inte nötkreatur något annat än gräs eller ensilage. Klöver är en del av detta, ett inlägg ovan verkar inte klar över det..
    Att långt ifrån alla djuruppfödare driver sin uppfödning på det sättet kan inte LCHF-tillämparna lastas för, lika lite som vegetarianer ska lastas för att besprutning och konstgödning präglar det moderna jordbruket.
    Vi har alla rätt att fritt välja våra matvanor och särskilt dem som vi tror håller oss friska och vid liv längre. Jag är övertygad om att veganer skadar sig själva genom sitt kostval, men det är deras val och inget jag varken ska, eller har rätt att anklaga eller kritisera dem för. Dom tolkar världen genom sina glasögon, precis som vi LCHF:are gör.
    Svar: #66
  13. Maggan A
    Det är dags att sluta jaga köttätarna med blåslampa nu. Det är den giriga livsmedelsindustrin i kombination med det fruktansvärda matsvinnet som är de värsta bovarna vad beträffar miljön.

    "Matsvinnet motsvarar omkring en tredjedel all mat som produceras i världen. Totalt beräknas det röra sig om 1,3 miljarder ton per år, vilket motsvarar ett värde på nästan 6,6 miljarder svenska kronor.

    Matsvinn och livsmedelsförluster innebär också ett slöseri med resurser, som vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital. Dessutom leder det till onödiga utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och klimatförändringen."

    http://www.fao.org/liaison/nordic/81377/se/

  14. VeraP
    #53 Då äter kor spannmål för produktion m a o, inte för överlevnad. Jag ringde min lokala köttleverantör och fick info att de ger enbart hö/hösilage men med ett tillskott av mineraler vintertid så åtminstone köttkor klarar sig bra på grovfoder.
    Mina hästar (har 3 st) äter enbart hö/hösilage vinter tid, gräs sommartid. Någon morot då och då. Nu är mina hästar inga os-ämnen men på vår amatörmässiga nivå presterar de helt klart bättre utan kraftfoder. De är helt enkelt mycket piggare och välmående utan kraftoder.
  15. Ove
    Det bör väl i sammanhanget spela mindre roll eftersom vi nu har konstaterat att fett inte är farligt utan tvärtom nyttigt och något vi tar skada av att få för lite av?
    Vi åt, enligt arkeologiska utgrävningar, mycket fisk och skaldjur vilket även innebär fett. Nötter är feta,.. Men framför allt förbrände vi det vi åt, vi satt inte stilla 14-18 timmar om dagen. Att stå upp framför datorn, istället för att sitta, ökar förbränningen 20-30 %.

    Överviktiga och diabetessjuka blir bevisligen bättre av LCHF. De som ev ägnar sig åt att äta kolhydratsnålt för att de ser det som trendigt eller coolt, kommer snart att hasta vidare till nästa diet på tapeten, men alla vi andra som behöver LCHF för att uppnå hälsa och ett långt liv, kommer att stanna kvar. Dom som började prova och informera om LCHF bör hedras för att de vågade ta steget i en kompakt motvind.

  16. Maria Jonsson
    "Självklart behöver inte nötkreatur något annat än gräs eller ensilage. Klöver är en del av detta, ett inlägg ovan verkar inte klar över det..
    Att långt ifrån alla djuruppfödare driver sin uppfödning på det sättet kan inte LCHF-tillämparna lastas för"

    Du kan lugnt utgå ifrån att lantbrukare inte lägger pengar på foder som inte behövs. Jordbruk idag är oftast stora enheter som drivs strikt företagsekonomiskt.

    Sedan är ju LCHF-rörselsen väldigt noga med att betona att dom inte äter mer kött än andra så varför skulle just LCHF-tillämparna lastas för hur köttet produceras?

  17. Maria Jonsson
    Frukt och bär kommer först på sensommar/ höst och frukt fanns nog inte så mycket på stenhåldern. Blad och örtartade växter stod antagligen för den största delen men jag skulle bli förvånad om de inte åt rötter också.

    Dom sa på radion en gång att man på Vikingatiden oftast tillagade mat i jättestora grytor där man blandade blad, rötter och kött som fick koka länge. Tror det var i Vetandets värld men minns inte säkert.

    Svar: #70
  18. Shabbadang
    Helena, jag förstår inte vad du argumenterar emot, jag håller ju med dig på alla punkter.
  19. Shabbadang
    Nej, det är klart att en tjur inte kräver spannmål eftersom de är idisslare och lever av grovfoder, det vill säga gräs och örter. Men i dag ger man ju både köttdjur och mjölkkor kraftfoder i form av säd och trindsäd (ärter o soja), för att hålla avkastning och tillväxt uppe eftersom det är dyrt med stallplatser. Vi har inte förutsättningarna på samma sätt som i Texas och Argentina att låta köttdjuren gå ute året runt på naturbete. Det vore en sak om man hade nötkreatur på bete året runt och skippade kraftfodret, men så ser det inte ut idag och därför har vi dessa miljöproblem, alltmedan glesbygder växer igen där det verkligen skulle behövas naturbetesdjur.

    Problemet med grisproduktionen kvarstår ju i alla fall, även om man skulle ge alla nöt enbart grovfoder.

    Svar: #71
  20. MJ
    Frukt och bär har funnits mycket längre än människor.
    Blad är så energifattigt att det inte kan utgöra någon huvuddel av energin. Men det åts säkert eftersom det smakar gott för oss.
    Rötter kräver dels viss teknologi och dessutom måste nästan samtliga tillagas vilket kräver massor av teknologi.

    Vikingatiden är långt långt långt från stenåldern. Då kan du lika gärna jämföra med nutid.

    Svar: #73
  21. MJ
    Att man ger köttdjuren kraftfoder beror på att man vill att de ska bli stora och tunga snabbt.
    Det är så man gör i stordriften. Men det har INGET med kött i sig att göra. Det är som att säga att idrott är miljöfarligt på grund av att de stora idrottsklubbarna orsakar massor av resor.

    Man kan inte ha dem på bete året runt (eller tja man kan ju ha dem på skogsbete på vintern) men då tar man ju bara in betet på sommaren och ger dem av det sparade under vintern.

    Man behöver inte ge grisar spannmål heller. Dem kan man ha på skogsbete året om (vilket är en dubbel vinst eftersom grisarna ger inkomster från skogen) och dessutom kan de äta ensilage.

    Svar: #75
  22. Molle
    Hästar presterar minst lika bra på vanligt gräs som på dyrt kraftfoder. Och kostbyte verkar dessutom göra att de slipper vanliga hälsoproblem. Det visar studier från SLU och Wången.
    http://op.se/lanet/krokom/1.5144896-hastar-presterar-lika-bra-med-gras
  23. Maria Jonsson
    Jag skrev inte att det inte fanns frukt och bär. Jag skrev att det finns en viss årstid och inte hela året. Hur mycket vild frukt det fanns i Sverige vet man väl heller inte så mycket om eller?

    Även om Vikingatiden kommer långt efter stenåldern så var det i alla fall före de så kallade livsstilssjukdomarnas intåg. Vad menar du att dom åt på Vikingatiden?

  24. Shabbadang
    Ja, det där var ju bara en studie och en cancerform. I de andra cancerformerna låg vegetarianerna lägre. I en stor studie som sammanfattar 87 studier och där är det ju entydigt att rött kött ger ökad cancerrisk.
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/for-mycket-kott-bakom-manga-fall-a...
  25. Shabbadang
    Jo, det var ju det jag skrev. Men även om det är teoretiskt möjligt att föda upp nöt på enbart grovfoder så gör man inte det, utan odlar stora mängder foder (80 % av arealen) för att föda upp nöt, grisar, kyckling etc. Och strängt taget blir det ju samma sak när det gäller arealen, även om man ger gräs istf. spannmål. Du behöver ca 10 gånger större areal för att föda dig på nötkött jämfört med att äta av växter. Kanske behöver du ännu större areal om du matar enbart med grovfoder till och med?
    Svar: #76
  26. MJ
    Jo det gör man i småskalig köttproduktion.
    En hektar räcker gott till ett nötkratur och det ger kött till en stor familj i ett år.
    Landyta finns det ingen brist på.
    Svar: #77
  27. Shabbadang
    Jo, men den småskaliga produktionen är ju ett undantag. Här måste vi väl diskutera det som gäller i stort, även om det är utmärkt med de mindre producenter som föder upp djur på ett ekologiskt riktigt sätt.

    Visst, ett nöt klarar sig på ungefär ett hektar till foderodling. Men dels föder du inte upp ett kreatur på ett år, utan du måste räkna på två-tre år innan djuret är någorlunda vuxet. Och då har det gått åt säg två skördar på detta hektar och du får ut några hundra kilo kött.

    Om du odlar grönsaker på samma hektar får du typ 50-80 ton på ett år! På ett hektar kan du skörda 40 000 vitkålshuvuden à 2 kg styck. På två år blir det 150 ton. Jämför det med två hundra kilo kött och du inser vilket slöseri med resurser det är att föda upp djur på åkermark.

  28. MJ
    Nej det är den inte. Vad gäller svenskt kött så utgör den en stor del av nötet och allt fårkött.

    Det är ingen foderodling utan det är vall som växer av sig själv på marken.
    Nej det normala är att man slaktar nöt efter ett år. Jag brukar dra på det för att de ska få leva längre men det har inte med köttet att göra.

    50-80 ton låter som en enorm överdrift. Odlar man säd så får man 3-10 ton (för en enkel småbrukare 3-5 ton beroende på mark).
    Men då missar du att mitt kött har nästan NOLL i miljöpåverkan, kör jag traktorn på miljöbränsle så är det exakt noll och ingenting. Om jag ska plöja, harva, så, bespruta, bespruta, skörda, transportera och ta in från marken så har jag ju orsakat många ton av utsläpp av växthusgaser för att ordna vegetabilisk föda. Dessutom har jag lagt 100 gånger så mycket arbetstimmar på det.
    Mark är som sagt ingen bristvara.

    Svar: #79
  29. Shabbadang
    Okej, jag misstror dina siffror och du mina. Jag är uppvuxen på landsbygden och har bott på bondgård i över ett decennium. Om utegångsdjur vore den vanligaste uppfödningsmetoden av nöt så skulle vi naturligtvis se kreatur betande ute. Det gör vi knappast idag. De står stallade, speciellt mjölkkorna. Och de får kraftfoder. När jag var ung såg man kor ute överallt.

    Får måste betecknas som ett mycket marginellt köttslag, men visst - får är utmärkta djur för naturbete i marginella områden i skogslandet.

    Du kanske häpnar över avkastningspotentialen, men den är faktiskt helt sann. Vill du se fler exempel på grönsakernas överlägsna avkastningspotential så titta här, i tabellen på sid 10:
    http://www.for.se/pages/slurapport_om_hur_mkt_som_kan_produceras.pdf
    Du kan också ta morötter som exempel. Radavstånd 50 cm ger 20 000 löpmeter per hektar. Och om du räknar med en måttlig avkastning på 3 kg per sträckmeter så ger detta 60 ton per ha. Ofta får man betydligt högre avkastning än så - 5 kg per sträckmeter är inget ovanligt och då har vi hundra ton per ha. Och det är mycket oavsett om djuren slaktas vid ett eller två års ålder. Bägge delarna förekommer:
    http://www.svenskmjolk.se/Global/Dokument/EPi-trädet/Aktuellt%20och%...
    Vid 22 månaders ålder är slaktvikten (köttutbytet med ben) 300 kg, och då har man räknat på uppfödning där kraftfoder ingår. Det är två år nästan och då kan du jämföra 300 kg kött med 120 ton morötter eller 150 ton vitkål.

  30. MJ
    Jag ser utegångsdjur varje dag som jag är på resande fot.
    Mjölkkor släpper de ju bara ut under tiden de måste, men det huvudsakliga fodret för mjölkkor är ensilage, sen får de såklart allt för stora mängder kraftfoder. Att vara mjölkko är numera ett ganska deprimerande liv.
    Tänk också på att inte ens stordriften i Sverige ligger på den nivå av kraftfoder som man gör i staterna eller vissa håll i Sydamerika (feed lots tro jag det heter) där köttdjuren får nästan enbart kraftfoder.

    Får går ju oftast på vall. Det blir mindre marginellt om fler väljer fårkött.

    Om man odlar ekologiskt så ligger morötter på 20-28 ton per hektar.

    Men du ska också jämföra NOLL i miljöpåverkan med flera ton växthusgaser. Även om man bara får ut ett kg kött med NOLL i utsläpp så spelar det ju ingen roll om man kan få fram 150 ton kål med mängder av utsläpp.

    Eftersom markyta inte är någon bristvara och problemet är utsläpp av växthusgaser så är ju valet enkelt.

    Svar: #81, #84, #85
  31. Shabbadang
    Vet inte varifrån du har fått avkastningssiffrorna, men jag har varit ekologisk grönsaksodlare yrkesmässigt och trots knepiga jordar kom jag upp i åtminstone 40 ton/ha på morötter och i vissa fall 60 ton. Specialodlare av morötter kommer dock upp i högre siffror än så.

    Vad jag förstår så går det väl lika bra att köra traktor på rapsolja i ekologisk odling så då kan man ju nolla utsläppen på samma sätt som du resonerar.

    Man inser ju ganska lätt att om vi ska kunna föda en allt större befolkning så handlar det naturligtvis om att gå längre ner i näringskedjan vilket innebär mer vegetabilier. Att hela världens befolkning skulle äta lika mycket kött som i västvärlden skulle ju innebära en gigantisk miljöbelastning och uppodling av all tillgänglig mark. Redan idag används 1/3 av tillgänglig jordbruksmark globalt till foderändamål. Så man kan inte säga att mark inte är någon bristvara globalt och det är ju så vi måste tänka eftersom växthuseffekten är ett globalt problem.

    Svar: #86
  32. Åke
    jag läste i en bok av Loren Cordain att om alla åt som han så
    skulle maten räcka till 10% av jordens befolkning.
    Svar: #83
  33. Shabbadang
    Ja, och det måste väl betecknas som tämligen arrogant att föra fram en sådan diet. Den faller ju på sin egen orimlighet.
  34. Shabbadang
    För övrigt kan du ju inte säga att köttproduktion inte har miljöpåverkan. Det är ju det den har och exakt vad FN-rapporten för några år sedan handlade om. Det är ju därför vi har denna debatt. Även fribetande djur har ju extremt stor miljöpåverkan, kanske inte så mycket i Sverige, men i länder där miljön är utsatt för betydligt större slitage genom stor befolkningsmängd. LCHF är ju till exempel ingen lösning för japaner, kineser och indoneser, vilka lever i ytterst tättbefolkade områden där varje kvadratmeter odlingsmark måste användas för matproduktion. Och vad odlar man då? Ja, inte är det nötkött utan det handlar om att odla ris, baljväxter och grönsaker. Sedan kanske man har höns och en husgris som kan ta hand om det man inte kan äta själv.
  35. Shabbadang
    Och här har du ytterligare argument som kom idag, angående köttets skadlighet för hälsan:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mycket-rott-kott-ar-skadligt-for...
    Om det nu är skadligt både för miljön och hälsan finns det väl inte så många argument kvar för att äta kött? Annat än att det möjligen kan uppfattas som gott.
  36. MJ
    Du får inte noll utsläpp ändå eftersom odlingen frigör koldioxid som är bundet i marken.

    Eftersom köttproduktion, till skillnad från vegetabilieproduktion, inte behöver ha någon miljöpåverkan så bör vi såklart gå över till mer köttproduktion för att försörja den växande befolkningen.
    Det finns förövrigt lika mycket obrukad mark enbart i afrika som det finns brukad mark i hela världen.

    Det produceras redan mycket mer mat än vad hela jordens befolkning behöver. Problemet är bara att det är mer lönsamt att elda upp vete i USA än att exportera det till länder som saknar mat.

    Nej IPCC:s rapport angav att köttproduktionen motverkade växthuseffekten genom att binda koldioxid i marken. fantasierna om köttet miljöpåverkan kom först året efter när oljebolagen förde upp en massa dumheter i debatten efter Al Gores film.

    Svar: #87
  37. Shabbadang
    Det låter inte speciellt logiskt när du ser att 1 ha grönsaker kan ge 150 ton på två säsonger medan den ytan kan föda upp 300 kg kött på samma tid.

    Om du ska plöja upp hela savannen så lär du få ett stort nettoutflöde av koldioxid som nu är bundet i marken. Dessutom belastar det ju enormt vattendragen och hela ekosystemet. Erosion är ju en stor risk med de årstidsbundna skyfall som förekommer. Och med den temperatur som är i dessa områden försvinner mullämnena snabbt i uppodlad jord. Jag tror nog mer på någon form av fruktträdbruk blandat med grönsaksodling och småskalig husdjursuppfödning där.

    När det gäller rapporten Livestocks long shadow så är det bara att läsa här: http://www.fao.org/newsroom/en/news/2006/1000448/index.html
    "The global livestock sector is growing faster than any other agricultural sub-sector. It provides livelihoods to about 1.3 billion people and contributes about 40 percent to global agricultural output. For many poor farmers in developing countries livestock are also a source of renewable energy for draft and an essential source of organic fertilizer for their crops.

    But such rapid growth exacts a steep environmental price, according to the FAO report, Livestock’s Long Shadow –Environmental Issues and Options. “The environmental costs per unit of livestock production must be cut by one half, just to avoid the level of damage worsening beyond its present level,” it warns.

    When emissions from land use and land use change are included, the livestock sector accounts for 9 percent of CO2 deriving from human-related activities, but produces a much larger share of even more harmful greenhouse gases. It generates 65 percent of human-related nitrous oxide, which has 296 times the Global Warming Potential (GWP) of CO2. Most of this comes from manure.

    And it accounts for respectively 37 percent of all human-induced methane (23 times as warming as CO2), which is largely produced by the digestive system of ruminants, and 64 percent of ammonia, which contributes significantly to acid rain.

    Livestock now use 30 percent of the earth’s entire land surface, mostly permanent pasture but also including 33 percent of the global arable land used to producing feed for livestock, the report notes. As forests are cleared to create new pastures, it is a major driver of deforestation, especially in Latin America where, for example, some 70 percent of former forests in the Amazon have been turned over to grazing."

    Svar: #88
  38. MJ
    Det spelar som sagt ingen roll om det så är 1kg mat utan miljöpåverkan mot 1000 ton mat MED miljöpåverkan. Maten utan miljöpåverkan kommer fortfarande ha mindre miljöpåverkan än maten med miljöpåverkan.

    Varför skulle man plöja upp savannen? Snarare borde man försöka öka på jordarna av betande djur där så att det grönskade mer, man kunde ta ut mer kött och marken band mer koldioxid.

    Men det där vet vi ju att det är skitsnack. Djur orsakar inga utsläpp över huvud taget, de är en del av ett kretslopp och det är samma kol som passerar djuren som blir nästa generations växter som äts av nästa generation djur osv osv osv. Om djur orsakade utsläpp så borde vi väl börja med att utrota blåvalar och elefanter, för att inte tala om att förbjuda motion.
    Vad gäller den undanflykt som dårarna kommit med för att de känner sig dumma när folk kommer ihåg det här med kretslopp som man fick lära sig i mellanstadiet, att djuren skulle släppa ut kolet i farligare föreningar än koldioxid så kan man ju bara titta på förändringarna i atmosfären av metan de senaste 40 åren, ingenting.

  39. foie gras
    Stallande av mjolkkor dvs hindra dem att rora sig fritt kan inte vara annat an djurplageri.
    varfor dricker nagon mjolk som maltidsdryck. Efter amningens upphorande ar vatten det enda naturliga livet ut. Varfor inte ocksa i Sverige?.
    Svar: #90
  40. Shabbadang
    Jag håller i och för sig med, men idag år det nog rätt sällsynt med uppbundna kor. Istället är det lösdriftslagduårdar som gäller och har så varit vid nybyggnad sedan 70-talet.
  41. Jenie
    Har jag missat något? Många skriver att stenåldersmänniskan bara åt grönsaker och frukt under sommarhalvåret och resten av året var det mest kött. Fanns det inga människor på sydligare breddgrader? Eller var det samma väder runt hela jordklotet då?
    Svar: #92, #93
  42. MJ
    Fram till för ca 11 000 år sedan så fanns det bara människor (moderna) i Afrika. Men vädret där var ungefär som vid Medelhavets norra kuster.
  43. A F - ursprungsliv.nu
    Nej, du har inte missat något. Folk återger något de hört berättas, som det inte finns belägg för i forskning. Människans kost har varierat väldigt mycket på olika platser, både i Afrika och efter att vi utvandrade därifrån för 100- 50 000 år sedan. På de flesta platser, både runt om i Afrika och i dagens Sverige, finns rötter med högre kolhydrathalt potatis, som finns tillgängliga året om. Flera av dessa (ormbunksrötter och kaveldun), och en del spannmål också, finns det arkeologiska spår av att människor använt. Förutom att det är mycket längre fruktsäsong på många platser såklart.

    Den referens på olika jägar- samlarfolk som Kostdoktorn hänvisar till i sin bok beskriver ju att alla som inte lever i rena arktiska klimat äter minst 20 E% kolhydrater. De flesta i Afrika betydligt mer.

1 2
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av