Dåliga råd åt överviktiga barn i Apotekets tidning

Hur hjälper man bäst ett överviktigt barn att bli smal igen? Det har visats i studie efter studie: ge det inte socker- eller stärkelserik mat. Men låt barnet äta så mycket det vill av annan riktig mat.

Tyvärr sprids fortfarande gamla kalorifixerade råd i sjukvården. Samt i Apotekets senaste tidning. Där kan man läsa om hur överviktiga barn bör äta lättprodukter och bara få en liten portion mat. Däremot kan 100 gram godis vara lagom för barn (hur de nu kommer fram till den mängden). Samt sylt och smörgås till mellanmål. Och glass.

Resultatet är förutsägbart: hunger.

Tidningen Apoteket 3 2013 kan läsas här, artikeln finns på sidan 25-26

 

46 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Tuva
    Man vill ju bara skrika i frustration! Som jag hatar den där eländes nyckelhålsmärkningen.
    Sylt som en del av ett bra mellanmål, naturligtvis på grovt bröd med nån kemisk fettsmörja på istället för smör? Jomen det mättar ju jättebra och håller godissuget stången, eller hur? GAH!
    "En isglass om dagen kan vara okej" WTF?
    "Lördagsgodis - i begränsad mängd - är jättebra!" DubbelWTF?

    Det är f*n som att lösa en sån där bildgåta "Finn fem fel", Fast felen är fler än fem då.

    Läs vidare →
  2. foie gras
    Med kolhydratrik fettsnål kost till överviktiga barn tvingar man barnen att leva ständigt hungriga med fruktansvärt sug efter sött. Det enda barnen lär av detta är självförakt.
    Jag kallar det barntortyr. En tung kvarnsten borde hängas om somligas hals.
    Metoden borde åtminstone anmälas till Barnombudsmannen.
    .
    Svar: #16
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Julle
    Jag tror man får hål i tänderna av sylt och myssli oxå. De borde få en smäll på käften
  2. Lotta Ljunggren Thomasson
    Ja, läste detta på jobbet och vet inte om det är brist på förstånd eller bara ovilja att ta till sig nya forskningsrön! Arbetar inom intensivvården på Halmstad sjukhus och här är det lila med noll av intresse för att minska på tillförsel av socker. Gäller både som infusion och då pat. själv kan äta. Det innebär alltid att blodsockret stiger och man är tvungen att tillsätta insulin, Actrapid. Anledningen är just att föra in energi i cellerna. Frågan är om det är bättre att ge fettemulsioner till pat. med ett redan stort stresspåslag i en kropp som inte är van vid få kolhydrater och mycket fett! Vill gärna diskutera detta!
  3. Majoren
    Det är ju beklagligt att sådana här mossiga, verkningslösa och för barn traumatiserande kostråd fortfarande sprids i fettskräckens kölvatten. Artikeln beskriver att antalet feta tioåringar fyrdubblats sedan 1984, och vad var det som hände då? Jo; introduktion av fettskräck tätt efterföljd av tallriksmodell-nyckelhålsmärkning och lightprodukter...
  4. Tuva
    Man vill ju bara skrika i frustration! Som jag hatar den där eländes nyckelhålsmärkningen.
    Sylt som en del av ett bra mellanmål, naturligtvis på grovt bröd med nån kemisk fettsmörja på istället för smör? Jomen det mättar ju jättebra och håller godissuget stången, eller hur? GAH!
    "En isglass om dagen kan vara okej" WTF?
    "Lördagsgodis - i begränsad mängd - är jättebra!" DubbelWTF?

    Det är f*n som att lösa en sån där bildgåta "Finn fem fel", Fast felen är fler än fem då.

  5. Kattmoster
    Det är så sorgligt. Så skapas matfixering och ätstörningar.
    Svar: #10
  6. 1968
    Helt obegripligt att något så urbota okunnigt kan spridas från Apoteket, där man får förmoda att de som jobbar där är begåvade och pålästa. Detta område, fetma/diabetes/metabola syndromet, måste vara det i särklass mest kunskapsbefriade vårdområdet alla kategorier. Det är tyvärr uppenbart att de utmärkta och lättlästa böcker inom området ("Matrevolutionen", "Ett sötare blod", "Varför vi blir feta och vad vi ska göra åt det", "The art and science of low carbohydrate perfomance" m.fl, m.fl), samt all forskning som finns, inte nått fram till dem som fattar beslut inom vården och inom de olika apoteken m.fl. 🙁
    Svar: #19
  7. Anna
    Suck......o glass .....o lösgodis.

    ge dem mat som gör dem mätta så blir de inte sugna att det skall vara så svårt för dietister att förstå. Eller som min bekant som har diabetes två och stolt säger att han äter färdig blåbärssoppa till lunch....och lättprodukter. här har verkligen marknadsförarna lyckats med att sälja in budskapet än om det är ett felaktigt budskap

  8. Lena
    Var på en offentlig presentation av barnöverviktsenhetens arbete vid Lasarettet i Trelleborg. De är ett stort team med läkare, sköterska, dietist, sjukgymnast och nån till som arbetar intensivt med de överviktiga barnen. Med samma light-råd som i apotekets tidning. På frågan vad de får för resultat så svarade de att för de mindre barnen lyckas de hejda viktuppgång. Men för gruppen 13-18 år har de dåliga resultat för de barnen gör ju som de vill och följer inte råden. Istället för att blicka inåt och se om deras råd är fel så omorganiserar de sitt interna samarbete för bättre resultat. Ja och så skyller de på barnen...De hungriga barnen...
  9. Stig
    " ..barnet ska äta långsamt och träna på att känna mättnad"!

    Det låter som regler från en uppfostringsanstalt för barn.

    Svar: #24
  10. Gunnar
    Kattmoster, jag kan bara instämma.

    Tänk då en stackars förälder provar använda dessa råd och det inte lyckas.
    Vilket elände det blir då med att vara ännu mer noga med att följa råden
    med totalt fiasko som följd.

    Föräldern resignerar och blänger på sin partner och tänker att det är nog
    dåliga gener det handlar om.

    Under den mörka medeltiden gjordes vetenskap genom att förment kunnigt
    folk satt och spekulerade tillsammans och kom fram till vetenskapliga sanningar.
    Detta ledde givetvis bara till att man oftast skapade vanföreställningar och kom
    ingen vart alls.

    Från 1600-talet så började man att göra experiment och sedan försöka förklara
    experimenten med olika hypoteser som man sedan försökte testa med andra
    experiment tills man hade bra förklaringar. Det var då de olika vetenskaperna tog
    stora steg framåt.

    Inom allt fler områden tycker jag mig se en återgång till tiden före 1600-talet då
    man spekulerade sig fram med hjälp av sanningar som man tror är helt korrekta.

    Är inte den här artikeln i Apotekets tidning bara ett exempel på en sådan återgång
    till den mörka medeltidens sätt att resonera.

  11. L
    Jag var den enda av fyra barn i familjen som var överviktig redan innan förskolan. Mina föräldrar tyckte inte om att laga mat el brydde sig inte om vad som var bra el dålig mat.

    Jag antar att min övervikt berodde på att jag föddes för tidigt och var väldigt liten, och behövde "gödas upp" + att min pappa var överviktig hela sitt liv och en riktig godisgris.

    Vi åt vanlig mat, husmanskost med mycket kolhydrater och nästan ingen frukt el grönsak. Vi åt bara kakor, bullar, tårta, glass osv när det var kalasdags. På sommaren blev det väl mer glass, men små portioner.

    Vi drack bara mjölk, vatten och saft hemma, ibland oboy el varm choklad. De andra drack lightsaft och jag som inte tål sötningsmedel drack alltid vatten. Vi åt ca 3 ggr om dagen, varav en gång i skolan. Jag åt varken frukost eller i skolan så jag åt bara middag ca kl 16. Vi tog stora portioner, ofta flera ggr.

    Vi fick lördagsgodis varje vecka, men det var små mängder. Mina tre syskon var smala/normala, varav 2 idrottade mycket och var i rörelse hela veckan lång, även efter skoltid.

    Min övervikt var på väg att försvinna i 10-års åldern eftersom jag också rörde på mig mycket. Men då blev jag allvarligt skadad och det läkte aldrig normalt.
    Sedan blev det tyvärr värre, då jag fick ätstörningar. För alla mina pengar köpte jag alltid chips och läsk, ju äldre jag blev desto mer kunde jag köpa = större övervikt och ingen motion alls.

    Hormonproblem, klinisk depression och inga större möjligheter att motionera gjorde att jag inte kunde kontrollera ätstörningen längre utan gick upp i vikt ännu mer.

    Men problemet låg aldrig i maten som serverades hemma. Vi åt tex aldrig pizza el på McDonalds, vi hade ingen fritös och åt nästan aldrig friterad mat osv.
    Det var mycket bröd (smörgåsar) och potatis, men det var godis, chips och LÄSKEN som var den stora boven.
    Liksom all snabbmat som mina syskon började äta när de flyttade hemifrån, slutade motionera och blev överviktiga de också; i vuxen ålder.
    Mina föräldrar började frossa i alla onyttigheter när vi hade flyttat hemifrån, så nu är de också överviktiga och rör sig allt mindre.

  12. foie gras
    Med kolhydratrik fettsnål kost till överviktiga barn tvingar man barnen att leva ständigt hungriga med fruktansvärt sug efter sött. Det enda barnen lär av detta är självförakt.
    Jag kallar det barntortyr. En tung kvarnsten borde hängas om somligas hals.
    Metoden borde åtminstone anmälas till Barnombudsmannen.
    .
    Svar: #16
  13. Mattias
    Sara Milstead har skrivit en riktig bitter krönika om föräldrar som försöker skära ner på socker. Trevlig eftermiddagsläsning.

    http://www.aftonbladet.se/wendela/article17061003.ab

    Svar: #14
  14. Tuva
    Jag tar en vild gissning om att hon inte har barn.

    Om hon hade ungar skulle hon veta att det inte handlar om "en tårtbit ibland" utan en oändlig ström av snask, godis, fredagsmys, speciella dagar i skolan och på dagis där man firar med sötsaker, kex, kakor, glass, läsk, juice, sockrade frukostflingor och fan och hans moster och alla deras kusiner dag ut och dag in, år ut och år in.

    Om man som förälder inte VILL att ens ungar ska ha ruttna tänder och dåliga förutsättningar vad gäller framtida hälsa är man fascist och barntorterare som vill att de ska *alla håller andan och ser förskräckta ut, bläddra fram numret till BRIS* äta MAT istället och faktiskt vill att det bara SKA vara "en tårtbit ett par gånger om året".

  15. Kajsa
    #14 Läste den också. Man bara gapar. Bitter, var ordet.
  16. Tuva
    Exakt!

    PRECIS de kostråden försökte jag följa i ca 20 år. 30+ kilos övervikt var vad jag fick ut av det.
    Och det var ju mitt eget fel att jag var fet för jag hade ingen som helst självkontroll som åt godis var och varannan dag och var sugen hela tiden och så var jag glupsk som åt för mycket och lat som inte joggade en halvmil om dan utan bara satt i soffan och var trött. En dålig människa var jag.
    En riktigt dålig människa.
    Nästan inte värd att leva och definitivt a waste of too much space. 30+ kilos övervikt och ett GIGANTISKT självförakt. Självföraktet var MYCKET tyngre att bära än några fettkilon. 🙁

    Jag är en i grunden vänlig och omtänksam människa och pacifist dessutom men när jag ser tallriksmodell-ät-mindre-fett-och-spring-mer-ditt-lata-as-dietister ser jag rött numera. Som en liten flicka som samlar spott och knyter nävarna ungefär. 😉

  17. Uttelille
    Jag blir verkligen ledsen för dessa barns skull... Usch! :'(
  18. Jerker
    Kan det vara så här?:

    När människor utbildar sig inom medicin så kan man se studietiden som ett rum med två dörrar. När de klarar intagningsproven så går de in genom den ena dörren och vistas i detta rum under studierna. I rummet finns KUNSKAP som de ska tillgodogöra sig. När de är klara så går de ut genom den andra dörren och ut i arbetslivet, som läkare, sjuksköterskor, dietister, forskare etc.

    De allra flesta kastar dock bort den nyckel de fått för att kunna gå in i rummet med KUNSKAP igen och se om denna har uppdaterats. Därför märker de inte av när kunskapen uppdateras och de tror kanske att allt alltid kommer att vara som det var när de utbildade sig.

    Vissa kanske kommer och tänka på det där rummet och skulle vilja kolla om det har hänt nåt, men de har inte tid och ork att leta efter nyckeln. Men då kommer kanske ett och annat läkemedelsbolag och säger: "Titta här! Vi har en nyckel till det där rummet! Kom med oss så ska vi visa!" Men det är inte kunskapsrummet de kommer in i utan ett annat som ser ut precis som det, fast kunskapen är utbytt mot "information" om alla fantastiska läkemedel som finns att förskriva.

    Ja, det var en bild som jag fick i mitt huvud...

    Svar: #20
  19. Gunnar
    "de som jobbar där är begåvade och pålästa..."

    De må vara normalbegåvade, men kanske inte pålästa på de senaste rönen. Sen ska man skilja på apoteksanställda, och de journalister som gjort repotaget i tidningen. De har väl anlitat en dietist som i sedvanlig ordning rapar upp Livsmedelverkets råd. Men det är trist att apotekstidningen är på samma nivå som Aftonbladet i detta hänseende. De borde kunna bättre.

    Svar: #22, #28
  20. snutte
    Mycket träffande beskrivning av verkligheten Jerker.
  21. 65+
    Någon som orkar läsa, 82 sidor, "Forskning för en friskare generation"?

    Källa:
    https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30602/6/gupea_2077_30602_6.pdf

  22. Gunnar
    Jag ser att vi är två som använder pseudonymen Gunnar. Ska vi lägga till initialen i efternamnet så vi inte blandas ihop?

    Jag instämmer annars med vad du skrivit.

  23. mister_ister
    Ja, men man måste tänka på företagets väl också.
    Vi vill ha tillbaka dem som diabetessjuka åldringar i framtiden ocksp
  24. Fundersam
    Gick igång på det mesta i den artikeln men den meningen tar priset; " ..barnet ska äta långsamt och träna på att känna mättnad"

    Jag tycker att den är direkt illasinnad och tom grym. Först ska barnen fyllas med mat som uppenbarligen stör mättnadskänslan och våra mättnadshormon. Därefter skall det skuldbeläggas för att dess kropp reagerar på vad vuxenvärlden serverar. Tänk om vi hanterade andra hormonella och andra kroppsliga reaktioner reaktioner på det viset?

    Ursäkta mitt språk, men hur f-n tränar man på att känna mättand? Hunger och mättnad är väl den mest naturliga sak i världen för de allra flesta barn, bara de får schysta förutsättningar.

    Svar: #27
  25. Ledsen Sjuksköterska
    Vad ledsen jag blir. Och frustrerad. Och arg!!! Nog för att jag svor en hel del över allt artikelläsande och refererande under min utbildning, men vet ju idag att det är nödvändigt för en söker och UPPDATERAD vård. Att läsa sånt här SKRÄP får mig att vilja skrika VAR ÄR REFERENSERNA PÅ DETTA?! De flesta läser inte sånat här med kritiska ögon utan tar det för sanning utan att ifrågsätta. Och jag är ganska säker på att det blir "ännu mer sant" när Apoteket skriver det i sin tidning.
  26. Johan LIndqvist
    Jag tycker dessutom att Apotekets trovärdighet skadas ytterligare (eller t.o.m. ännu mer) av att de säljer godisbitar och kallar dem för måltidsersättning (Allevo).

    Jag har talat med att antal anställda på Apoteket, och en del försöker (fruktlöst) försvara att de har sådant i sitt sortiment, andra skäms och förklarar att de är tvungna.

    Svar: #36
  27. AnnaK
    Just att träna på att känna mättnad blir jag arg på... Har tränat på det sen 10-års åldern i så fall...! Kunde som barn och senare i tonåren proppa i mej mängder av pasta, bröd, godis och alla efterrätter som erbjöds, blev ALDRIG mätt. Full i magen så det gjorde ont, ja, men kände ingen mättnad! Nu hade jag tur och fick alltid bra mat hemma och det har nog bidragit till att jag aldrig dragit på mej nån övervikt. Men fick alltid sneda blickar av andra tjejer när jag åt i skolan 😉 jag åt ju som om det inte fanns någon morgondag! ... Och bland tjejerna skulle man ju inte äta mer än ett salladsblad till lunch... Dessutom fick jag stränga order av skolhälsovårdaren att träna på att äta mindre! detta under en tid då flera tjejer i nejden drabbades av anorexi. Nej nej, fram för fet mat till barnen som mättar!! (och låt dem äta!!)
  28. 1968
    Jag var nog lite otydlig och menar såklart de inom Apoteket som ansvarar för information och reklam. "Tidningen" är ett "reklamblad" för Apoteket och de produkter de saluför och det som skrivs i den är inget som ska ses som redaktionell text i en "vanlig" morgontidning eller liknande. Tyvärr ser nog kunder/läsare det som står i tidningen som "sanning" och förankrat inom vetenskap och forskning, vilket tyvärr inte är fallet i den aktuella "artikeln".
  29. NN
    Hm, tycker många här läser artikeln som f-n läser bibeln...
    Det står ju att det hos många är fest hela tiden, att det ska mysas och unnas barnen.
    Ingen läsk, max hundra gram godis och EN glass på lördagar låter väl som bra vanor eller?

    Däremot tycker jag inte barn ska måsta äta sakta eller erbjudas lättprodukter.

  30. 1968
    Lite kommentarer på innehållet i artikeln, i den ordning det förekommer i artikeln.

    Fetmaframkallande samhälle?:
    Ja, kanske men då pga helt fel fördelning av makronutrienterna i den mat som serveras i skolan och på andra ställen. Vi behöver äta mer fett, mindre kolhydrater (främst socker och snabbsmälta kh som pasta, potatis, ris och bröd). I övrigt är det fettmaframkallande samhället/”toxic environment” grundligt punkterat av Gary Taubes och andra.

    För lite vardagsmotion?:
    Gammal myt som inte har mycket substans. Bra med regelbunden rörelse och träning för välmåendets skull och för att det förbättrar insulinkänsligheten/motverkar insulinresistens, men har ingen avgörande betydelse för viktnormalisering. Jag vet..gick ner 10 kg på 4 mån utan en minuts träning, från 68-58 kg, och många många andra kan berätta samma sak. Kalorier in, kalorier ut? Man blir så trött på denna intellektuella härdsmälta. Det har en avgörande betydelse vilken fördelning kosten har av kh, protein och fett.

    Mycket skräpmat kring oss (lite som punkt 1)?
    Ja, äter man mer socker, bröd och andra snabbasmälta kh så lägger de flesta på sig mer fett. Självklarhet.

    ”Hälsosamma val och sunda ideal”?:
    Men de som predikar detta vet ju inte själva vad som är hälsosamt och sunt. ”Fruktogrönt å mindre kött och mättat fett” eller nå’t annat trams.

    ”Finns inga snabba lösningar”:
    Minimera socker och snabbsmälta kh samt ät betydligt mer mättat fett och du ska se att det går riktigt j-a snabbt att må bättre och gå ner i vikt för 9 av 10 personer. De som har lite svårare att gå ner i vikt kommer trots allt att få många andra hälsovinster.

    ”Övervikt och fettma ökar risken för cancer, hjärt- kärlsjukdom och diabetes”?
    Nej inte riktigt..men nästan..det (övervikt/fetma) markerar/visar att man har samma hormonella och näringsfysiologiska obalans som också orsakar de nämnda sjukdomarna. Det är inte fetman/överviktien i sig som ökar risken utan den bakomliggande mekanismen till de andra symptomen/sjukdomstillstånden.

    ”Punktlistan”:

    Stillasittande: Se ovan. Ingen big deal om man ändrar kosten till lchf/lchf-liknande/lågkoldrat.

    Mindre glass: Bra val.

    Välja lightprodukter: Så dumt att det är dags att börja kasta ruttna tomater på den som hävdar detta.

    Ha så lite onyttigheter hemma som möjligt och ransonera godisätande: Ja, självklart!

    Ha frukt och grönt hemma: Ja, ovanjordsgrönsaker för all del. Frukt är godis och har alldeles för låg näringstäthet (och högt fruktosinnehåll) för att platsa bland hälsoråden. Med undantag för avokado.

    Undvik läsk: Halleluja!

    Frukost, lunch, middag och två mellanmål: Jag säger som Iceman i Top Gun..Hrmm..host..Bull shit! 😉 Två, kanske tre mål med högt fettinnehåll och sparsamt med kolisar är fullt tillräckligt både för mig och mina tre barn.

    Skicka med smörgås eller frukt: No no, men gärna en bit ost, skinka, oliver, avokado, rysk fet yoghurt.

    Tänk till runt fredagsmyset: Bra tänk! Fet dippa med paprika, gurka och andra grönsaker och/eller nötter.

    Lära barnen äta långsamt: Ja, lycka till! 😉 Kan funka men spelar ingen roll om kosten ändå är fettsnål och kh-rik. Än en gång..mycket fett och sparsamt med kh fixar biffen 😉

    Sätt gränser för barnen?: Ja, hur då? ”Ät när ni är hungriga och sluta när ni är mätta”, brukar jag säga, och det räcker gott och väl om det som bjuds är fett och gott och utan snabba kh. Glass och lite (med betoning på ”lite”) godis på lördag och någon enstaka fest eller kalas.

    Lite andra tveksamheter:

    ”Försök begränsa till en portion…”: Vilket snömos! En portion av vad? Spagetti och ketchup?..ja ok, men återigen, låt barnen äta sig mätta på feta livsmedel och bort med socker och minimera de snabba kolisarna så kan de väl få ta om, om de orkar.

    Ja, det var väl lite av vad jag kunde komma på att kommentera och det överlappar mycket av det som skrivits av andra ovan ;-).

    Svar: #35
  31. Arne
    Något av det bästa med att äta lågkolhydratkost är att man blir MÄTT. Aldrig hungrig på samma sätt som med kolhydrater. Dessutom, mättnaden blir ALDRIG på den nivån att man ligger utslagen och uppsvälld som en trafikdödad grävling i soffan efteråt. Aldrig. Klart man måste träna på mättnad om man äter något som kroppen inte kan identifiera när det är tillräckligt. Fråga mig, jag äter väldigt snabbt, och egentligen, vad är fel med det? Jag får känslan av att det har med något lustbetingat i ätandet, att man ska njuta av maten. För min del njuter jag sällan av maten på lunchen, det är ju bara energi för dagens fortsatta aktiviteter.

    Sitter ofta med kollegor och bekanta och diskuterar kost, övervikt. De flesta är ju inte så fel ute, men det slutar alltid med att någon grötmyndigt proklamerar att "det är ju i slutänden energi in och energi ut som gör om man blir tjock" och påstår också att LCHF ger ett kaloriminus som är anledningen till att det "fungerar". Vi som är lite mer insatta och vet vad vi stoppar i oss vet ju att det inte är så. Och tittar i smyg på den som talade om det för oss kulmage.
    Jag pysslar med roadracing på motorcykel och jag skulle aldrig få för mig att köra motorn på något annat bränsle än den är avsedd för. Det säger ju sig självt, fel bränsle, sämre prestanda...Det är ju inte så lätt att mappa om kroppen.

    Svar: #32
  32. Olsson
    Det är rätt sällan jag diskuterar kost med andra, men när det kommer upp så brukar det ju precis som du skriver alltid utmynna i just denna slutkläm i allvetande tonläge om energi in och energi ut, ät mindre, spring mer. Jag har hört folk säga om lchf att "jo, visst fungerar det, men det är inte bra!" De är så övertygade om att t ex mättat fett är dåligt att även om man går ner i vikt, mår bättre o s v, så kan det helt enkelt inte vara bra ändå. Fettskräcken sitter så i ryggmärgen på somliga.

    När det gäller barn och kost har jag två exempel, mig själv och min son. Jag växte upp i ett hem där BÅDE fett och socker skyddes som pesten. Vi formligen simmade i osötad müsli, hembakt bröd, fibrer, filmjölk, fettsnåla grytor och frukt. Ketchup förekom inte. Sylt kunde man få på lördagen, det var godis. Och lite godis fick man då också. Inte i närheten av den mängd som räknas som "normalt" idag. Vi åt givetvis på regelbundna tider och levde aktivt. Jag sprang flera gånger i veckan (12 km x 3 från 10 års ålder och flera år framåt), dansade, åkte rullskridskor, cyklade mååånga mil med familjen och var allmänt mycket igång redan från mycket tidig ålder. Ändå var jag liksom aldrig... smal. Jag var inte tjock, men låg så där i det övre skiktet för normal vikt. Och hungrig - det var jag jämt. Konstant. Det var ett ständigt slevande av gröt, grovt bröd och frukt, men jag kände mig aldrig mätt.

    Det var förstås klokt av mina föräldrar att hålla nere sockerintaget, men i kombination med att också hålla nere fettet blev det sämre. Och där ser jag skillnaden på min son. Vi lever inte på något sätt sockerfritt här hemma, men brukar inte heller frossa i sånt. Däremot lagar jag mat med riktigt smör och fetare såser, har helfet mjölk o s v. Jag har mer än en gång fascinerats av hur sonen kan äta lite av sötsaker och sedan säga: äh, nu vill jag inte ha mer. Han bjuder gärna kompisar på det han har och bevakar liksom inte sin andel. Han ligger precis mitt på skalan för normalvikt och verkar ha en väldigt avslappnad inställning till mat överhuvudtaget, långt från hur jag själv var som barn. Och som vuxen har jag efter många års kämpande med att äta "sunt och lagom" och panikträna äntligen funnit lite av denna inställning själv (äter liberal lchf). Vad jag kan se tror jag att tillräckligt med fett i maten automatiskt gör att man begränsar kolhydratsintaget. Inte kanske ända ner till lchf-nivå, men tillräckligt för att normalviktiga barn ska kunna känna sig mätta och må bra och få i sig det de behöver. Överviktiga barn behöver kanske närma sig strikt lchf och även ta bort pasta, ris och potatis.

    Vad de inte behöver är fettsnål mat och att skuldbeläggas genom att få höra att de äter för fort och behöver springa mer!

    Svar: #43
  33. Malin
    Bilden med professorn som säger "I don't want to live on this planet anymore" som visas så ofta på Facebook passar så bra just nu. Hur kan de vara så blinda när fler och fler svenskar (och folk i hela världen) blir fetare och sjukare varje dag av deras felaktiga råd?
  34. Eva
    Apotekets tidning ger tips på mat och råd som i slutändan mynnar ut i barnmisshandel, på sikt ökad vikt och att barnen kommer att bli sjuka! Barnmisshandel tycker jag det är när barnen med uppsåt inte får äta sig mätta eller behöva gå hungriga mellan måltiderna utan att få något mer att äta. Det i sin tur kommer att leda till att barn med födgeni kommer att äta allt annat än riktig mat när inte föräldrarna ser eller vet om det. De går kanske över till sin snälle granne, sitter och prata en stund innan kanelbullar och saft åker fram. De går hem tillen kompis och får något att äta där, har man tur kanske det vankas middag eller fika, man tar extra när något bjuds och gömmer det att ha i kristider, man köper extra mat och godis i skolans caf'e eller handlar godis på väg hem från skolan eftersom suget efter sött har dubblerats efter smörgåsen skrapad med lätt margarin och lättmjölken. Själsligt är det inte lätt att få höra av sina föräldrar varje dag hur tjock man har blivit och att man måste banta, för föräldrarnas frustration över att barnet går upp i vikt hela tiden, trots lättmargarin, lättmjölk och miniportioner är så klart stor och frustrationen släpps ut inför barnen. Dåligt apoteket!
  35. Marlene S
    Superbra skrivet! =)
  36. 65+
    Jag tycker dessutom att Apotekets trovärdighet skadas ytterligare (eller t.o.m. ännu mer) av att de säljer godisbitar och kallar dem för måltidsersättning (Allevo).

    Jag har talat med att antal anställda på Apoteket, och en del försöker (fruktlöst) försvara att de har sådant i sitt sortiment, andra skäms och förklarar att de är tvungna.

    Förtroendet för Apoteken dalar mer och mer. Förr gick man till Apoteket när man var sjuk och det kändes tryggt. Numer är det som att gå in på Kick´s.

    En sak är säker, vi ska göra som Johan LIndqvist, prata med personalen, säga vad vi tycker, ställa besvärliga frågor, samt skriva/ringa till Apoteksansvariga. Det räcker inte med att vi pratar med varandra här. Forskaren/dietisten/sjuksköterskan Maria Magnussn behöver få höra av oss och få ta del av LCHF-ingenjörens erfarenheter. Det ser ut att vara samma Maria Magnusson här som i tidningen:

    http://www.medicine.gu.se/avdelningar/samhallsmedicin_folkhalsa/Folkh...

    http://www.naturvetarna.se/Om-oss/Medlemsartiklar/Ratt-rad-och-stod-m...

    Chefredaktören Fredrik Hed på Apotekstidningen kanske också behöver höra en annan sida av problemet med barnfetma: e-post - tidningen.apoteket(a)apoteket.se

    Svar: #39
  37. 65+
    Vad står det i den röda stora rundeln på artikelsidan (sid 25)
    Jo det står att man kan anlita en hälsocoach på Apoteket till en kostnad av 850 kr. Man får också 20% rabatt på ett olika proteinprodukter.

    http://www.apoteket.se/privatpersoner/halsotjanster/Sidor/Apotekets-v...

    Det här ingår:
    7 möten med din hälsocoach
    Personlig handlingsplan med konkreta mål och tydliga aktiviteter
    Uppföljning och stöd med möjlighet att kontakta din coach mellan träffarna
    Mätning av midjemått och kroppsfettprocent
    Smarta val – en bok med recept, fakta och tips
    Motivationsbok – en inspirerande anteckningsbok

  38. 65+
    Här är ett antal proteinprodukter: Priserna varierar från 22 kr till 299 kr
    http://www.apoteket.se/privatpersoner/common/search.aspx?q=Proteinpro...
    Chokladsmak, Blåbärssmak, Jordgubbssmak, pasta, örtkryddade kex, m m.
  39. Sohlis
    Härligt! Här skall mailas!!!
  40. Maria Jonsson
    Menar ni att det är fettsnålheten i sig som gör barn feta?
    Svar: #41
  41. Gustav
    Vad äter du mer av om du inte äter fett ?
    Svar: #42
  42. Maria Jonsson
    Så klart att man behöver mer kolhydrater om man äter lite fett annars får man för lite energi. Äter man snabba kolhydrater och framförallt raffinerade sådana så står man sig dåligt på maten men det har ju inte med fettsnålheten att göra.
  43. ragnhild
    Takk til deg for en brilliant beskrivelse. All den "gode" maten - men dessverre kombinert med fettfattig/fettsnålt!

    Der må fett til for å bli mett!

  44. Vikki
    Man blir FET av FETT! Säger sig självt!

    Ska nog ta och vispa lite grädde och käka tilslammans med några hallon 🙂 Mmmm riktig mellanmål istället för syltmackor 🙂 18kg lättare, måste vara något fel på mig :O

    Och jo jag kör liberal LCHF/Paleo-stuket och första mening är ju som sagt va "enkla förklaringen" som alla kommer mednär dom inte vet någonting >.>

  45. Vikki
    Och jo, fett innehåller nästan DUBBELT så många kalorier mot vad kolhydrater innehåller.

    Nej. ta bort "en kalori är en kalori" och sätt in kolhydrat där istället så blir det bättre.

    Man äter ju sjukt mycket mindre mat på LCHF än när man käkar "standardkost" och är mer mätt trots det och får mer energi... Är så trött på nyckelhålet, är ju som den ser ut som någon annan sa, "ihålig" mat.

  46. Bengt Nilsson
    På Apotekets Facebook-sida den 14:e juni 2013 finns 2 kommentarer (Christinas anmärkningar och apotekets svar).

    https://www.facebook.com/apoteket.se

    Christina Lärka
    Hur kan ni ta med en artikel som rekommenderar lightprodukter till barn??? Receptet för barn som räknas till överviktiga är annars bort med socker och stärkelse. Barn ska under inga omständigheter äta produkter med kemiska tillsatser...hur svårt kan det vara? Nej, det här var inte bra!

    Apoteket
    Hej, tipsen i den aktuella artikeln baseras på boken ”Forskning för en friskare generation” som är utgiven av forskare på Göteborgs universitet. Vi är medvetna om att det finns olika skolor och synsätt kring kostråd och näring. Vi väljer att inte framhäva någon speciell diet utan utgår från Livsmedelsverkets råd, de skriver: http://bit.ly/16Rb2cV

up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av