Här är det första jag sett om resultaten från professor Fredrik Nyströms vinstudie:
SVT: Ett glas vin varje dag sänker kolesterolet
Som ni vet är kolesterol en mer komplicerad riskfaktor än många tror. Så det blir intressant att höra resultaten från studien mer i detalj.
Kommentarssida: 1 2 3 4 5 
Erik Kilborn skriver: Mikael,
Ja då är det hårda fakta att ditt medelhavsindex är för lågt också. Nej du, vi kallar inte såpass spekulativa variabler för hårda fakta . Visst kan någonstans i grundmaterialet i en studie finnas kolesterolvärden, medelhavsindex osv. Men det är inte sådana grunddata som vi kallar för hårda fakta. Data är t.ex. inte "hårdare" innan man korrigerat för confounders. Tvärtom. Då är de inte hårda fakta utan obearbetade data.
Kolesterolvärden och medelhavsindex blir ointressanta variabler om man inte samtidigt har en teori om hur det påverkar hälsan (och ointressanta variabler i grunddata är inte hårda fakta). För att kolesterolvärden skall kvalificera som hårda fakta måste man först bevisa att höga (alternativt låga) värden leder till t.ex. åderförkalkning eller hjärtinfarkt. Och det har man alltså ännu inte gjort. Tills vidare är detta alltså hjälpvariabler som det råder oklarhet om hur man skall tolka - således tämligen mjuka och böjliga.
Mikael Jansson skriver: Jisses vad du skriver mycket.
Det är mätbart och kvantifierbart, därmed hårda fakta. Det blir väldigt svårt att kommunicera med andra om du inte använder samma termer och begrepp.
Erik Kilborn skriver: Mikael,
Det blir väldigt svårt att kommunicera med andra om du inte använder samma termer och begrepp.
Just det! 
1. Sånt som är mätbart och kvantifierbart kallas data.
2. I normal språkanvändning står fakta för något mer bearbetat än obearbetade data i största allmänhet (brus och annat). Men med lite god vilja kan man kalla alla data för fakta, visst.
3. Men när man säger hårda fakta så har man lagt in en värdering i begreppet. Dvs fakta som man har att rätta sig efter, som har speciellt vikt e.d. Tillägget "hårda" är annars meningslöst, eftersom "hårdheten" som du syftade på redan finns inbyggt i ordet "fakta". Visst säger folk "hårda fakta" för att det känns bra och låter bra, i en tårta-på-tårta-konstruktion. Men vid korrekt användning ger det uttryck för en värdering.
Fakta som kolesterolvärden, som inte står på egna ben utan behöver stöd av en teori för att säga något, kan kvalificera som hårda fakta om teorin bevisas. Men i den mån inte teorin har bevisats är sådana fakta mycket mjuka och böjliga. Och jag skulle därför kalla det just data snarare än fakta.
Men om du och Kalle bara använder begreppet hårda fakta som en synonym till data i största allmänhet, så vet jag fr.o.m. nu hur jag skall översätta ert prat, och då behöver vi inte bråka om ord.
chilisalsa skriver: Måste nog hålla med Mikael om att du producerar en vansinnigt massa textmassa... 
Kan nog dock ge dig rätt i att fakta innehåller en tolkning av något slag, och i olika grad. Data är dock faktum. Blir det riktigt snett brukar man kalla det för faktoid, typ att tolkningen totalt överskuggar datat och att felaktiga slutsatser görs.
Mikael Jansson skriver: Ja, OK. Hårda data. Fakta eller data spelar ingen roll när det gäller siffror utan vinkling. Utöver mätmetoder (som kan anges som en del av datan) kan du inte gärna vinkla framställningen av ett värde på triglycerid- och HDL-halten i blodet...
Semantik, hursomhelst.
Erik Kilborn skriver: Mikael,
Fakta eller data spelar ingen roll när det gäller siffror utan vinkling.
Som om man får störningar och ens mätinstrument registrerar brus så är det fakta enligt dig? En högst märklig språkanvändning. Visst är det data, och just siffror utan vinkling. Men inte fakta. Man behöver just "vinkla" (dvs tolka) siffrorna för att kunna göra fakta av dem. Så återigen, när man säger fakta menar man inte obearbetade data i största allmänhet. Och när man säger hårda fakta menar man inte fakta i största allmänhet, utan sanningar som kommit fram i en undersökning som skulle vara av speciell vikt.
Det är möjligt att när du säger hårda fakta att du menar data i största allmänhet, som inte nödvändigtvis är av någon större vikt eller mening. Men Kalle (i inlägg #159) menade inte det, han syftar just på resultat som skulle vara av speciell vikt. Vilket f.ö. också Fredrik menar att det är.
kan du inte gärna vinkla framställningen av ett värde på triglycerid- och HDL-halten i blodet...
Vad är det som säger att dessa värden alls är intressanta, m.a.p. hjärtkärlsjukdomar?
PS. F.ö. tycker jag att det är lustigt med folk som klagar på att jag skriver mycket och samtidigt hela tiden kommer med nya egna inlägg som kräver ytterligare tillrättalägganden. Man får väl bestämma sig eller?
Kalle skriver: Tyckte nog hard endpoints är ganska bra även om det är engelska. Det föreligger i alla fall ingen tveksamhet om vad det innebär, hoppas jag. Kolesterol, inflammationsmarkörer etc. är däremot riskfaktorer för hard endpoints dvs. hjärtinfarkt, stroke, död etc. Sen kan man ju kombinera dessa hard endpoints på olika sätt för att inte behöva vänta på studiens resultat tills man själv drabbats av en hard endpoint, men det är en annan diskussion. Håller helt med Erik Kilborn att jag helst skulle vilja se en outcome studie på alkohol, tror dock att vi får nöja oss med epidemiologiska data i det fallet.
Kalle skriver: Erik Kilborn skrev "Rejält på allvar, betyder att du hade druckit en väldigt optimal mängd vin då alltså".
Ja det skulle t.o.m kunna ha varit så att jag hade passerat den optimala dosen så att ytterligare efficacy uteblev, däremot kom bieffekterna rusande med en faslig hastighet...
Miller skriver: Hett tips till alla kommentarder: försök inte slå Kilborn på fingrarna vad gäller språkanvändning
Ingvar skriver: Nyström i Aftonbladet förtydligar + chatt
Erik Kilborn skriver: Ingvar,
Tack för länken. Har just läst det. Det är väldigt roligt att läsa om Fredrik i media. Han inspirerar verkligen till diskussion (och som alla har förstått är det något jag verkligen uppskattar).
Här är länken till chatten, som ger ännu fler svar om hur Fredrik tänker och resonerar.
hemul skriver: "fredrik nyström: [...] får du inte hjärtklappning när du springer??" 
anhörig skriver: Det känns dock lugnande att höra professor Nyström säga att det trots allt finns andra möjligheter att undgå ohälsa än medelst vin, eftersom det torde kosta en hel att dricka "bra vin" för att fullgod effekt skall uppnås. Några måste förmodligen hålla sig till statiner
A F skriver: Det blir ju intressant att se resultaten mer i detalj. Man kan ju tänka sig att de som fick i uppdrag att bli nykterister drack lite mer läsk och juice, för de kanske inte tyckte att vatten var så festligt alltid. Och så kan man tänka sig att de som brukade dricka läsk till maten slutade med det när de fick i uppdrag att dricka vin istället.
Sen tror jag kanske att lite vin är bra för hjärtat, men den sammanlagda effekten av att ge svenskar ett råd att dricka ett par glas varje dag är inte säkert positiv. Många har ju svårt att hantera alkohol, och det är svårt att veta i förväg om man hör till dem som glider mot en flaska per dag. Om man blir onykter finns det ju många negativa aspekter som våld och olyckor.
Jag heter Andreas Eenfeldt och är ST-läkare i allmänmedicin i Karlstad. Sedan länge är jag mycket intresserad av kost och hälsa. Den här sidan är för dig som vill veta mer om det senaste på det området. Mer...
Besökare sedan starten dec-07:
Skriv ut
Skicka
