Nya säkra studier: Råden om gluten till småbarn behöver ändras!

Framtida glutenallergiker?

Blivande glutenallergiker?

Detta är en fråga jag ofta får och som många småbarnföräldrar brottats med: Är det viktigt för småbarn att tidigt äta gluten, dvs välling, bröd och gröt?

Än idag rekommenderar Livsmedelsverket att man absolut bör ge småbarn mjölmat för att minska risken för glutenintolerans. Så här skriver de bland annat på sin sida med råd för spädbarn:

Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten… Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan… Efter sex månader kan du långsamt öka mängden.

Dessa tvärsäkra råd baseras tyvärr bara på osäker statistik ur enkätundersökningar, dvs observationsstudier. Sådan statistik bevisar inget. Livsmedelsverket har sedan länge en besvärande förmåga att låta säkra utan torrt på fötterna.

Så är råden ovan bra eller dåliga? Ingen har vetat tidigare, men nu har saken slutligen testats på allvar.

Härom veckan publicerades två avgörande studier i New England Journal of Medicine – världens högst ansedda vetenskapliga tidskrift. Studier där man för första gången har testat om råden fungerar.

Studie 1

I den första studien slumpades 944 barn med hög risk för glutenintolerans till att antingen få gluten eller placebo mellan 4 och 6 månaders ålder. Man testade alltså på säkrast möjliga sätt om tidig gluten förebygger glutenintolerans.

Resultatet? Det hjälpte inte. Barnen som fick gluten fick lika ofta glutenintolerans, det fanns till och med en icke-signifikant trend mot att de oftare fick glutenintolerans!

Hela 5,9% av barnen som fått tidig gluten fick glutenintolerans, jämfört med 4,5% av de som fick slippa tidig gluten.

Denna första test sågar alltså fullständigt råden att ge gluten tidigt, det fungerar inte. Men det blir ännu värre för Livsmedelsverkets glutenråd…

Studie 2

I den andra studien slumpades 832 barn med glutenintolerans i släkten till att antingen få råd om gluten från 6 månaders ålder eller från 12 månaders ålder.

Resultatet? Solklart. Vid två års ålder hade 12 procent av barnen som fått råd om gluten redan vid 6 månaders ålder fått glutenintolerans. Bara 5 procent av de som fick råd att vänta med gluten till 12 månader hade glutenintolerans – mindre än hälften, en skillnad som var högst statistiskt signifikant.

Råd om att vänta med gluten åtminstone till 12 månaders ålder mer än halverade alltså risken att få glutenintolerans!

Med tiden minskade sedan skillnaderna mellan grupperna, men då åt de sannolikt ungefär lika mycket gluten, så det är vad man kan förvänta sig.

Tidskriftens kommentar

I en kommentar till studierna menar tidskriften att det nu blir svårt för någon att fortsätta ge råd om tidig gluten – det verkar helt enkelt fel. Rådet att introducera gluten under amning verkar också felaktigt – inte heller detta ser man några tecken till nytta av.

Bakgrund: tidig gluten gav epidemi av glutenintolerans

Det finns en sorglig bakgrund till historien. På 80-talet började man i Sverige att ge råd som innebar att man introducerade betydligt större mängder gluten via välling till spädbarn. Resultatet blev en fullständigt katastrofal ökning av glutenintolerans och man backade då något, till dagens råd.

De nya studierna visar dock att man inte har backat tillräckligt ännu.

Sammanfattning: Mer gluten, mer glutenintolerans.

Resultaten från dessa första studier där man testat tidig glutenintroduktion är tydliga: det hjälper inte. Istället tyder allt på att Livsmedelsverkets råd istället gör skada. Föräldrar som följer råden om att tidigt ge gluten ökar risken för att få glutenintoleranta barn! Råden måste alltså ändras snarast, allt annat vore fullständigt ansvarslöst.

När och hur ska då föräldrar introducera gluten till sina barn för att undvika glutenintolerans? Att döma av den bästa vetenskapen vi har så kan det enkla svaret vara detta:

Ju mindre gluten desto bättre och ju senare gluten desto bättre.

Mer

Mat för friska barn

Gjorde slut med bröd – gick ner 40 kg

Barnmatsboken – en perfekt present till nya föräldrar

Ny studie: Är dagens vetebröd farligt för din hälsa?

Så skadas barn av för mycket socker

South Park kör ett glutenfritt LCHF-avsnitt

Studierna

Bakom betalvägg (utöver abstract):

NEJM: Randomized Feeding Intervention in Infants at High Risk for Celiac Disease

NEJM: Introduction of Gluten, HLA Status, and the Risk of Celiac Disease in Children

Ledaren: NEJM: The Missing Environmental Factor in Celiac Disease

Ytterligare kommentar

Forskning.se: Bakslag för förebyggande kostråd mot glutenintolerans hos högriskbarn

 

45 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Majoren
    Det är intressant att celiaki är den enda autoimmuna sjukdom som helt kan botas (genom att utesluta gluten) och att så oerhört många som äter LCHF/Paleo-kost (utesluter gluten) snabbt blir bättre i magen, och många med andra autoimmuna diagnoser än celliaki upplever ofta stora förbättringar, tex vid fibromyalgi.
    Spontant ska småbarn inte alls ha gluten/spannmål oavsett vad forskningen säger, välling verkar vi bara syssla med här i Norden och vi är samtidigt överrepresenterade i förekomsten av både celiaki och diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom).
    Läs vidare →
  2. Jag nämner redan i inlägget att studierna var på barn med hög risk.

    Att de har valt att studera barn med hög risk för glutenintolerans är naturligtvis för att studierna annars skulle behövt vara flera gånger större och dyrare. Råden för denna grupp är också av naturliga skäl extra viktiga. Det finns heller knappast skäl att tro att
    helt andra råd skulle vara bättre för barn med lägre genetisk risk.

    Slutligen att resultatet efter 10 år inte visar någon säker skillnad mellan grupperna är ju knappast förvånande eftersom råden om mat var identiska från 1 års ålder.

    Att råd om tidigare gluten ger kraftigt ökad risk för tidig glutenintolerans är hur som helst tydligt.

    Svar: #6, #40
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Jacob Gudiol
    Du borde ju verkligen nämna att försökspersonerna i de här studierna har varit barn med genetiska anlag för glutenintolerans (celiaki). Annars hade siffrorna varit betydligt lägre för båda grupperna.

    Resultatet pekar dessutom bara på att om du har starka genetiska anlag för celiaki så är risken lägre att du inte ska få det om du redan från födsel försöker undvika gluten. Om du sen introducerar gluten spelar det ingen roll när det sker. I längen är risken den samma för att då får celiaki vilket visar sig i att gruppen som väntar mer än 12 månader hade samma frekvens av celiaki efter både 5 och 10 år som gruppen som inte väntade så länge.

    Svar: #3, #10
  2. Zepp
    Summa summarum.. har man anlag för gluten.. undvik det hela livet!

    Har man inte anlag för detta så behöver de inte introduceras fören barnet äter gluten själv dvs bröd/smörgåsar och annat.

    Dvs introducering av gluten i tidig ålder ger inget skydd.. är det rätt uppfattat?

  3. Jag nämner redan i inlägget att studierna var på barn med hög risk.

    Att de har valt att studera barn med hög risk för glutenintolerans är naturligtvis för att studierna annars skulle behövt vara flera gånger större och dyrare. Råden för denna grupp är också av naturliga skäl extra viktiga. Det finns heller knappast skäl att tro att
    helt andra råd skulle vara bättre för barn med lägre genetisk risk.

    Slutligen att resultatet efter 10 år inte visar någon säker skillnad mellan grupperna är ju knappast förvånande eftersom råden om mat var identiska från 1 års ålder.

    Att råd om tidigare gluten ger kraftigt ökad risk för tidig glutenintolerans är hur som helst tydligt.

    Svar: #6, #40
  4. Michaela
    Trebarnsmor... Ingen gluten eller välling till ngn förrens, som någon skriver här, dagis. Har till vardags aldrig bröd och pasta hemma... Förutom grovt knäcke.Har, peppar peppar, aldrig haft några förstoppade magar!
  5. jessica elvira
    Glutenintolerans är ju i sig ett ganska uppenbart bevis på att de flesta människokroppar faktiskt inte mår bra av gluten. Varför ens behöva göra studier på detta. Vad har tiden med det hela att göra? Det spelar ingen roll enligt mig hur lång tid det tar innan man blir glutenintolerant. Att du blir det när du äter gluten säger sig självt vad problemet är. Men varför tänka logiskt och lyssna på kroppen när vi har ett samhälle som ska berätta hur du ska leva ditt liv.
    Svar: #7
  6. Jacob Gudiol
    Jag förstår givetvis varför de har valt de försökspersonerna som de valt. Men min kommentar hade inte med studierna eller studieuppläggen att göra utan de handlade om vad du ger ut för signal till läsarna här.

    Om man inte sen tidigare har någon koll på hur vanligt celiaki är så kan man få intrycket av ditt inlägg som att det vore någon form av epidemi och att 5-10 procent av alla barn inte tål gluten. Om det varit så vanligt så hade man ju verkligen kunnat ifrågasätta till exempel pasta i skolan bara utifrån den aspekten.

    Svar: #20
  7. Jacob Gudiol
    Glutenintolerans är ju i sig ett ganska uppenbart bevis på att de flesta människokroppar faktiskt inte mår bra av gluten. Varför ens behöva göra studier på detta. Vad har tiden med det hela att göra? Det spelar ingen roll enligt mig hur lång tid det tar innan man blir glutenintolerant. Att du blir det när du äter gluten säger sig självt vad problemet är. Men varför tänka logiskt och lyssna på kroppen när vi har ett samhälle som ska berätta hur du ska leva ditt liv.

    Fantastisk logik Jessica. Jag antar att du också förespråkar att inga människor bör äta mjölk, nötter, fisk, skaldjur, honung, ägg, många frukter och grönsaker, soja mm baserat på att några få inte tål det?

    Svar: #13, #26
  8. Linn
    "Att råd om tidigare gluten ger kraftigt ökad risk för tidig glutenintolerans är hur som helst tydligt." (hos barn med anlag för celiaki)

    Nja, bara i den andra studien. I den första studien var det ju ingen signifikant skillnad (dvs ökningen i "glutengruppen" är erhållna av en slump, 0-hypotesen kan ej förkastas). Att hävda att det skulle vara någon form av "trend" med glutenintolerans i den tidiga gruppen på så stort underlag som studien ändå har känns inte särskilt vetenskapligt.

    Har man celiaki i familjen kan man ju strunta i att introducera gluten öht. Det är ju knappast livsnödvändigt. Annars kan man ju chansa att ens barn inte är ett av de 20% som utvecklar celiaki senare i livet (studie 2). Råkar de vara ett av de personerna kan man ju alltid sluta äta gluten då...

    Att livsmedelsverket inte har något vetenskapligt stöd är väl knappast någon förvånad över... 😉

  9. Majoren
    Det är intressant att celiaki är den enda autoimmuna sjukdom som helt kan botas (genom att utesluta gluten) och att så oerhört många som äter LCHF/Paleo-kost (utesluter gluten) snabbt blir bättre i magen, och många med andra autoimmuna diagnoser än celliaki upplever ofta stora förbättringar, tex vid fibromyalgi.
    Spontant ska småbarn inte alls ha gluten/spannmål oavsett vad forskningen säger, välling verkar vi bara syssla med här i Norden och vi är samtidigt överrepresenterade i förekomsten av både celiaki och diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom).
  10. Per M
    "Du borde ju verkligen nämna att försökspersonerna i de här studierna har varit barn med genetiska anlag för glutenintolerans (celiaki). Annars hade siffrorna varit betydligt lägre för båda grupperna."

    På vad baserar du att siffrorna varit lägre? Källa?

    Svar: #35
  11. Johanna
    Ju senare ett barn får celiaki, ju mer hinner den lilla kroppen (inklusive hjärna, tarmar och immunsystem) utvecklas ostört!
  12. Bitta
    Min ena dotter är ett lysande exempel på vad tokigt det kan bli med att introdusera gluten tidigt. Kunde inte amma henne så länge och uppmanades då att börja helt med välling. Hon gick ner tre kurvor i vikt på ett par månader och en gluten utredning gjordes. Visade dock ingen glutenintollerans. Så vi skulle fortsätta med den mat hon redan åt. Hade jag vetat det jag vet i dag hade inte det skett. Hon hade problem med sin mage hela sin barndom och inte förrän vi själva till slut bestämde att ta bort mjöl och även mjölk senare, så vände hennes magproblem. Tyvärr har detta sett till att hon även har en del andra födoämnensallergier. Idag 28 år gammal har mycket svårt att äta annat än hemlagad mat från grunden där hon kan utesluta den mat hon inte tål. Ett stirt handikapp då hon ofta reser i sitt jobb och måste äta på restaurang. Deras dåliga kunskaper om allergier gör att hon ofta hemskt dåligt.
    Jag har ytterligare en dotter som har gluten- och mjölkintollerans. Inga prover visar heller deras intollerans så de tester som finns är inte säkra vilket gör att många säkert gpr utan veta om det och tas inte på allvar av sjukvprden.
    Så NEJ, ge inte era barn gluten ALLS, säger jag. Det mjöl som tillverkas idag är inte gjorda för våra magar.
  13. Kjell Granelli
    Mjölk, soja och gluten hamnar i en annan kategori än de andra födoämnena du nämner (nötter, fisk, skaldjur, honung, ägg, många frukter och grönsaker), eftersom de är nya för oss människor sedan vi nyligen började med jordbruk. Sådan mat har vi inte hunnit bli biologiskt anpassade till, och det kan därför finnas skäl till mycket stor försiktighet, innan man beslutar sig för att äta dem.
    Svar: #17
  14. Mohlin
    Jag vet ju inte om det kan jämföras, men ett tag var det viktigt att allting var super-duper rent och barn fick inte utsättas för damm, eller djur eller bakterier, för då blev de allergiska. Sen visade det ju sig att det fungerade tvärtom, det var bra för immunförsvaret att utsättas för sånt.
    Kanske samma sak med gluten. Små mängder kan vara bra för att kroppen ska kunna hantera ämnet, men man ska inte överdriva det.
  15. p
    Svar: #16
  16. Lasse1
    Biverkning av LCHF

    Skulle inte förvåna mig 🙂 Hade också problem med hur stor mängd alkohol man tålde i början på LCHF.
    Speciellt när man åt strikt, kändes som när man var 18 igen och inte visste hur mycket man tålde, helt plötsligt snurrar det i huvudet efter 2-3 glas vin.

  17. Erik3
    Människan producerar ju mjölk och många "ursprungsbefolkningar" lever av mjölk ifrån olika djur såsom ren.
  18. Busmamman
    Jag läste i en artikeln att den högsta andelen folk med celiaki, glutenintolerans, finns Nordafrika, bland berberna (sahrawifolket), där hela 5 procent är drabbade. Det är ganska mycket mer än vad vi har i Sverige, där man räknar med runt 0,5-1,5%.

    Någon som har en teori om vad det kan det bero på?

    Den här artikeln var det jag läste: http://fof.se/tidning/2008/8/glutenintolerans-allt-fler-far-diagnosen

  19. Gunnar Lkpg
    Ja, vad skall man tro när man får råd från myndigheter och andra? För 15 år sedan när min dotter var liten fanns barnmatsburkar med texten "glutenfri" eller "naturligt fri från gluten" men så bytte man idéer och började rekommendera en tidig introduktion av gluten. Så då kom burkar med texten "nu med gluten". Det roliga var att i bytet av rekommendationer så stod dessa burkar bredvid varandra på hyllorna. Jag bara skrattade och skakade på huvudet.
  20. Göran
    Jag noterade i artikeln att studien var gjord på barn med hög risk för glutenintolerans. Skulle jag då få något annat intryck?
  21. pastasnäckan
    Har två barn, idag 3 och 5, som båda varit "vällingbarn". Vi äter pasta ett flertal gånger i veckan, gröt till frukost, smörgås till kvällsfikat. Ett par äpplen/bananer/plommon om dagen. Ingen i familjen har någonsin haft förstoppning eller misstänkt intolerans mot något... Att äta av allt (möjligen minska mängden kött/fisk/fågel till fömån för andra proteinkällor), motionera regelbundet och undvika att slaviskt följa råd har fungerat bra för vår familj.
  22. Therese
    Jag tycker inte din bakgrundsinformation stämmer med vad jag tidigare läst i ämnet om gluten introduktion på 80-talet.

    "Forskarna fann tre faktorer som förklarar det som såg ut som en epidemi.

    Den första var att det i början av 1980-talet hade kommit nya rön om att det var lämpligt att minska mängden protein i spädbarnsmat, som välling, gröt och burkmat. Det ledde till att industrin minskade mängden mjölk i produkterna, något som är helt i linje även med dagens kunskap. Men för att fortfarande få en smaklig produkt tillsattes mjöl. Det innebar att halten mjöl i spädbarnsmaten mer än dubblerades.

    Ungefär samtidigt kom en ny rekommendation till föräldrar att de skulle vänta med att introducera gluten i spädbarnskosten till sex månaders ålder, i stället för vid fyra månaders ålder. Anledningen var att riktigt små glutenintoleranta barn skulle slippa bli sjuka alltför tidigt. Rådet innebar dock att fler barn började äta högre halter mjöl i samband med att de slutade ammas, något som senare har visat sig vara en riskfaktor.

    Efter det att Anneli Ivarsson och hennes kolleger år 1995 vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma presenterat sina resultat minskade antalet nya fall. Resultaten visade kopplingen mellan hur gluten introduceras i spädbarnskosten och risken för sjukdom. Allt fler barnläkare började rekommendera föräldrar att föra in gluten mer gradvis och gärna parallellt med amning. Industrin var också lyhörd och minskade halten vetemjöl i sina produkter.
    "

    källa: http://fof.se/tidning/2008/8/den-stora-mjolchocken

  23. Ingemar Ljungqvist
    Ursula Jonssons bok "Nu får det vara nog!" borde läsas. Att vara i riskzonen för celiaki torde betyda att det ligger i släkten, dvs att mamman har det fastän inte så gravt som barnet får det. Ursula Jonsson menar att för tidigt upptagna proteiner uppfattas som art/individegna och får passera tarmväggen oförstörda. Vårt immunsystem skolas under de första levnadsmånaderna att skilja på eget och annat (mat). Detta gäller också kanske mamman som också avsöndrar gluten via bröstmjölken. Rådet är för alla blivande mammor att avstå från gluten under den sena graviditeten och framförallt när man ammar. Speciellt om man själv har dålig glutenmage.
    Detta kan också vara giltigt för kasein i mjölken.
    Micke Håkansson har också bearbetat problematiken förtjänstfullt i sin trilogi : Gluten och mjölk
    Ingemar Ljungqvist, chefredaktör 2000-Talets Vetenskap, http://www.2000tv.se
  24. Collins
    under de 4 första månaderna av ett spädbarns liv så bygger de en tolerans mot sin livsmiljö. Därefter upphör barnets biokemiska anpassning till sin livsmiljö och näring. Problemet är att bröstmjölken är antiseptisk och livsmiljön överhygienisk.

    I Pakistan blir nyfödda istoppade alla de nationalrätter som barnet ska äta i livet. Sedan ammar mamman barnet tills det kommer i tonåren.

    Ett annat problem är att den biokemiska vetenskapen om nyfödda finns på våra sjukhus men av någon mycket mystisk anledning så når inte den kunskapen barnmorskorna. Så de säger till mammorna att endast amma barnet i sex månader och undvika mat och baciller. Helt ammade barn har inte anpassats till sin livsmiljö! Tala om det för alla blivande föräldrar. En napp som ramlar på golvet, SKA föräldern SLICKA av, innan hen återför nappen i bebisens mun. Tror ni mig inte så kolla. Det är viktigt för kommande generationer att fler känner till den här sanningen!

  25. Lena
    Oberoende om man tål gluten eller inte så är mjöl skräpmat och onödigt.
  26. Erik2
    Enligt Alessio Fasano bär kanske 30+% av människor i världen på de genetiska anlagen och kanske till och med 50 % av nordborna. Trots det bara ca 1% har diagnosen. Väldigt svår att diagnostisera uppenbarligen. Enligt Nora Gedgaudas ger biopsier inte utslag förrän i slutskedet när tarmluddet nästan är borta. Så vilken strategi ska man ha, svaret är väl uppenbart. Och vad är problemet att utesluta spannmål varför reagerar du som att är världens viktigaste mat.
    Svar: #36
  27. Anders S
    Är det säkert att det är gluten som ger celiaki?

    Dr. Art Ayers i Cooling Inflammation har en annan förklaring:

    http://coolinginflammation.blogspot.se/2014/10/celiac-gluten-and-tryp...

    Kanske något för vår allestädes närvarande lobbyist att bita i?

    Svar: #28
  28. Collins
    Kul att dr Art, med auktoritet, säger samma sak som jag lite tveksamt uttrycker här ovan. Ge bebisen en bacillusk, för en god start i livet!

    Dr. Art Ayers said...

    Mike,
    You bring up a lot of important points.

    Gut flora in a newborn is derived from placenta, vagina and breast milk. Normally the new gut flora is related to the mother's mouth flora via ? The breast milk quickly converts the baby's gut flora to milk-selected bacteria that provide most of the bacteria to gut communication for development of the baby's immune system. The milk flora is related to typical dairy probiotics for obvious reasons. Adult gut flora bacteria do not survive in the milk dominated baby gut.

    Formula or solid food provides an advantage for adult gut flora to grow. A single bottle of formula is enough to convert milk flora to adult gut flora and those adult gut flora quickly inactivate many of the benefits of breast milk. There is a big difference between exclusively breastfed gut flora and exclusive + one bottle of formula. The only reason that babies can survive on formula is because formula gut flora are inflammatory. (See my discussion of wheat and cities.)

    The rapid shift from milk-flora to adult gut flora after a baby's addition of solid food. Clearly, these new bacteria did not come from the baby's prior history and were derived from the environment. That's why everyone kisses babies, including the dog and the floor, to provide needed gut flora diversity.

    It is silly to think that vaginal, breastfed babies and Caesarian, formulafed babies are the same or fine. They are quickly normalized by exposure to antibiotics and processed foods that harm the gut flora, but they are not the same.

    Dairy probiotics are expected to be transient, but other probiotics, soil bacteria (modified in gut) and fecal transplants are as permanent as gut flora can be. In many cases gut flora are seen to be temporary, because diets were not altered along with the new gut flora. Also transplant recipients fail to understand that most pharmaceuticals have profound impact and act through changes in gut flora, since they have profound antibiotic activities.

  29. Nina
    Det första jag noterade var att bildtexten inte stämmer med resten av texten. Glutenallergi och glutenintolerans är INTE samma sak. Glutenintolerans(celiaki) är en autoimmun sjukdom inte en allergi och kan inte växa bort såsom tex mjölkproteinallegi. Som mamma till ett barn med glutenintolerans (celiaki) är det tröttsamt med dessa ihopblandningar inte minst från någon som uttalar sig spm en expert. För mig försvann trovärdigheten i inlägget redan där.
  30. Bosse
    Är det en biverkning av LCHF om när du dricker alkohol inte tål spriten? Låter snarare som en biverkan på alkoholen!
  31. Cecilia Rosman
    Skäms Livsmedelsverket...! Blir så ledsen och upprörd, det är mina BARNS liv och välmående de chansar kring...! Hur himla svårt kan det vara att basera rekommendationer på riktiga studier och fakta? Att göra lite forskning kring vilken sorts mat vi bör äta och vilken vi bör undvika? Blir så less!! De är riktiga klåpare. Hade inte mycket positivt att säga om dem innan men nu är all tillit körd i botten!!!

    Vad kan jag göra för att mina barn på förskolan ska få bättre mat? De har egen utbildad kokerska men maten är ju baserad på Livsmedelsverkets kostrekommendationer! Ska jag vara tvungen att ha mina barn hemma för att de ska få bra mat eller finns det förskolor som specialiserar sig på riktig bra mat?

  32. zungam
    Gluten kan orsaka celiaki!
    Men, det finns sannolikt fler problem orsakade av att äta frön ifrån gräsriket - Kan det vara så att människan inte är optimerad av evolutionen till detta?

    Celiaki kanske bara är toppen av ett isberg?

    Kanske den största vinsten av LCHF är att man utesluter gluten?

  33. Tuva
    Celiaki anser jag bara vara toppen på isberget.

    Hur många härinne har inte sluppit andra åkommor efter att de slutat äta spannmål? Hm?

    Själv har jag upplevt hur hår, hud och naglar plötsligt blivit friska. Mina papperstunna naglar kan kan jag numera bara fila ned med FOTFIL, den grova sidan. Förr kunde jag riva av dem, som papper. Mitt hår har varit torrt hela mitt liv. Provade allt från oljeinpackningar till mineraltillskott. Var jag än gick behövde jag ta med mig feta hudkrämer för huden var så ömtålig att den kunde spricka efter en vanlig handtvätt.
    Inget hjälpte förrän jag slutade med vetet.

    Min oroliga mage som framställde pinsamt stora mängder gas och som kapsejsade så fort jag blev stressad, åt nötkött, vissa sorters stark mat, alkohol.. Som genom ett trollslag tål den numera allt och inte fiser jag några muskedunder längre. Allt utom vete, alltså. Äter jag vete går det åt pipsvängen fort som ögat.

    Min ledvärk försvann också. Den kommer tillbaks som ett brev på posten om jag äter aldrig så lite vete.

    Jag misstänker dessutom att mina envist låga blodvärden som jag dragits med sen barnsben och har försökt få upp med hjälp av kött, leverpastej och otäcka järntillskott har varit kopplade till det här. De ligger numera perfekt och jag har äntligen kunnat uppfylla min dröm om att bli blodgivare! Fast jag inte äter mer kött än innan, bara pastej när jag är sugen och inte har så mycket som petat på järntillskott på flera år. (Jodå, jag blöder fortfarande som en stucken gris var 4:e vecka)

    Eftersom forskning ännu inte föreligger utan bara en massa "anekdoter" från "självdiagnosticerade hypokondriker" finns det inte.

    Själv är jag hellre innbillningskänslig mot vete och frisk än realistiskt mumsande på nyttigt fullkorn och ständigt smådålig. 😉

  34. Anne
    Sen jag började med lchf för snart 3 år sen har jag inte vågat testa gluten igen...tror jag avstår tills jag dör faktiskt. 🙂
  35. Jacob Gudiol
    "Du borde ju verkligen nämna att försökspersonerna i de här studierna har varit barn med genetiska anlag för glutenintolerans (celiaki). Annars hade siffrorna varit betydligt lägre för båda grupperna."På vad baserar du att siffrorna varit lägre? Källa?

    Seriöst? Prevalensen för celiaki är omkring 1-2 procent. Det är där som siffran hade hamnat om de inte bara inkluderat barn med genetiska anlag för sjukdomen.

  36. Jacob Gudiol
    Enligt Alessio Fasano bär kanske 30+% av människor i världen på de genetiska anlagen och kanske till och med 50 % av nordborna.

    Siffrorna är snarare 25-30 %. Sen finns det flera genetiska anlag som höjer risken men det är en som verkligen sticker ut och som omkring 95 procent av alla med celiaki har. Dess prevalens ligger lägre än 25-30 procent.

    Och vad är problemet att utesluta spannmål varför reagerar du som att är världens viktigaste mat.

    Snacka om att läsa in saker som jag inte sagt 🙂 Jag har inte ens nämnt något om den frågan mer än att Jessicas argument emot var löjligt 🙂

    Men Fassano själv uttrycker det ganska bra. De flesta av oss tål det utan problem. Några gör det inte :

    However, Dr Fasano has little time fo the celebrity wheat- and gluten-bashers that are "jumping on the lifestyle bandwagon"

    He adds: "This really aggravates me. The gluten-free diet is not the South Beach det. For celiacs, it's a medical necessity. We need to clarify the message.....

    A spate of popular science books (grain brain, wheat belly etc) arguing that our bodies weren't designed to cope with gluten has also raised his hackles, he says.

    It's true that it's only relatively recently in evolutionary terms that we started to eat gluten. But for most of us, our bodies handle it just fine.

    http://www.foodnavigator-usa.com/R-D/The-lowdown-on-celiac-disease-gl...

    Så mina repliker är varken för eller emot. Jag har bara påpekat precis det du kan läsa i mina kommentarer. Det ditt huvud på egen hand hittar på att göra sagt/gör kan jag tyvärr inte stå till svars för.

  37. Sara
    Tanken med råden är väl att man förutsätter att folk slutar amma runt 1 års ålder eller tidigare. En del verkar tro att barnet sen kan ha välling och gröt som bas i kosten. Har man inte lust att amma länge så ska man nog ha ersättning som bas i kosten istället för välling och gröt.

    Kanske är det ändå lite bättre en att snabbintroducera allt vid 6 månader.
    Jag tycker nog att amma länge och vänta med gluten till runt 1 år verkar bäst 🙂

  38. Walter Levy
    Eendfeldts och Fernholms olika tolkningar av samma forskning är intressant tycker jag. Kanske belyses skillnaderna mellan Eenfeldt och Fernholm extra tydligt här. Jag ser verkligen upp till båda dessa folkhälsopionjärer. Skillnaden jag noterar är att Eenfeldt är snabb att plocka upp forskningsresultat som stödjer hans tes – med viss rätt. Fernholm är mer försiktig och ifrågasätter alla resultat, även dem som vid första anblicken stämmer överens med hennes tro. Är det månne så att Fernholm tror på hormesis medan Eenfeldt inte gör det? D.v.s. Fernholm förväntar sig ickelinjära dosförhållanden medan Eenfeldt förväntar sig linjära?
    Jag vill inte polarisera i onödan mellan dessa båda hjältar – båda gör ett jättejobb för folkhälsan. Båda är rörande överens om att det inte är bra att äta så mycket raffinerat socker och mjöl som vi gör i dagens samhälle.
  39. sten
    Jacob, försvarar du SLV s råd att börja med gluten så tidigt som möjligt ? Andreas skriver helt riktigt att SLV tvärsäkert påstår att det är bra för barn att tidigt vänja sig vid gluten. Försöken visade motsatsen på de 25 % i riskzonen under försöksperioden, och 5-10 år senare hade "glutentillvänjningen" som SLV tydligen grundlöst förespåkar inte någon minskande effekt på intoleransen i gruppen som blivit tillvänjd tidigt.

    Enligt David Perlmutters bok "Grain Brain" och framförallt David Willimas "Wheat Belly" innehåller gluten idag många helt nya proteiner med oprövade effekter, proteiner som "adderats" genom hybridiseringen till det moderna högavkastande vetet som belv färdigt i slutet av 1980-talet. Ett problem som blev känt för sent, eller ett problem man blundade för eftersom helt nya jättemarknader öppnades med den enormt höjda avkastningen.

    Problemet - som jag ser det - är att de internationella jättelivsmedelsbolagens målsättningar numera tillåts bestämma för mycket av våra kostråd (alla?) , genom framförallt ILSI och dess nyfunna (ny-inlobbade) starka inflytande genomi EU som därigenom styr lokala livsmedelsverk, som i stort sett genom EU tydligen blivit reducerade till KostrådsFörmedlare i alla EU länder, inklusive vårt lilla SLV. (SKF är upptaget, annars inte så tokigt)
    Har Normännen klarar sig helt från det här eller ?

  40. hurra
    Jag bor i Grekland sen många år tillbaka och fick höra av en bekant som gått till doktorn eftersom han hade magproblem av gluten.De kallade "sjukdomen" the Scandinavian disease. Här i Grekland är det väldigt ovanligt med glutenintolerans ,vilket måste bero på att de äter annorlunda.Istället för välling exempelvis,ger man barnen modersmjölkersättning tills de är gamla nog att börja med gröt och smakportioner.Att köpa barnmat på burk finns knappt i deras tanke.Hemlagade småportioner med färska råvaror ges nästan alltid.
    Problemen här börjar senare,då det även här kommer fler och fler färdiga matprodukter som givetvis går snabbare att tillaga. Det ges heller ingen mat i grekiska skolor,så det medskickas alltför ofta croissanter samt ostpajer i matlådorna...
    Kan vara kul att veta:-)
  41. Curredutt
    Vad är egentligen anlag för celiaki? Jag hade i många år ont i magen när jag åt mat men proverna hos sjukvården visade att jag var helt frisk. Forskningen baseras på sjukvårdens sätt att mäta sjukdomar och obalanser men de är ju knappast tillförlitliga.
    Nu som vuxen har jag tagit bort gluten men att komma på jobbet och säga att man ska ha glutenfritt gör ju att man blir istoppad massa annan skit i stället.
    Livsmedelsverket har råd till befolkningen som är helt uppåt väggarna. Vad skönt att folk kan tänka själva!
  42. Hanna
    Nu lägger jag ingen värdering i huruvida gluten är bra för oss eller ej, men den här hanteringen av vetenskapliga källor känns inte helt okej. Jag tänker främst på att:

    1. I kommentaren till studie 1 beskrivs ju till och med "trenden" som icke-signifikant. Icke-signifikant är samma sak som obetydlig, dvs. den betyder ingenting. Skillnaden är för liten för att ge något säkert underlag alls. Resultat som inte säger någonting borde inte användas som argument för att övertyga mindre insatta personer om att de faktiskt spelar roll.

    2. I kommentaren om studie 2 presenteras bara delar av resultatet vilket ger en skev bild av undersökningen. Vid 2 år fanns det en signifikant skillnad mellan barn som fick gluten vid 6 mån och de som fick gluten först vid 12 mån. När barnen är 5 år är dock skillnaden försvunnen. Tidpunkten för glutenintroduktionen påverkade alltså enbart hur tidigt man utvecklade celiaki, inte huruvida man utvecklade celiaki över huvud taget. Tvärt emot vad som hävdas med "Råd om att vänta med gluten åtminstone till 12 månaders ålder mer än halverade alltså risken att få glutenintolerans!", vilket är ett fult sätt att välja ut resultat som gynnar ens egna åsikter. Har man inte tänkt att utesluta gluten hela livet, eller absolut inte vill utveckla sin glutenallergi innan 5 års ålder om man nu råkar drabbas, så spelar det ju ingen roll alls när man introducerar det!

    Bra och "säkra studier" behöver inte förskönas för att visa på resultaten.

  43. Martin
    Oerhört dålig hantering av vetenskapliga resultat i den här artikeln! Precis som Hanna skriver ovan så visar undersökningarna inte alls de resultat som Kostdoktorn påstår. Att en icke-signifikant skillnad mellan 5,9% och 4,5% skulle vara tillräckligt för att säga att "Denna första test sågar alltså fullständigt råden att ge gluten tidigt, det fungerar inte" är extremt missvisande. Om man ÄNDÅ, felaktigt, vill tolka resultaten på det sätt du gör så faller de ju faktiskt inom Livsmedelsverkets ramar - de som fick gluten lite för tidigt (strax innan fyra månader) utvecklade intolerans tidigare och oftare än de som fick dem vid rekommenderad ålder (ca fem och en halv månad).

    I den andra studien så var det ju i slutändan inte heller någon skillnad då båda grupperna utvecklade intolerans i 16% av fallen.

    Slutsatsen jag tycker man verkar kunna dra är att det är väldigt svårt att diagnosticera. Det är bra att sprida kunskap från nya studier etc, men gör det korrekt utan att övertolka och överdriva resultaten.

    Svar: #44
  44. Andreas Eenfeldt
    Studierna är förstås inte perfekta och man kan alltid ha invändningar. Dock får man väga resultatet i dessa interventionsstudier mot stödet för Livsmedelsverkets råd som är fantasifull statistik och spekulation, dvs nästan inget alls. Då blir det tills vi har bättre kunskap en total sågning av dagens råd eftersom resultaten i dessa överlägset säkraste studier som gjorts om något pekar mot att råden är rent skadliga.

    Att skillnaden i glutenallergin på många års sikt när barnen äter lika mycket gluten blir mer liknande är ofrånkomligt. Att göra längre studier på glutenreducerad/eller glutenfri kost vore intressant.

  45. Eva-Lott Jönsson
    En av mina döttrar föddes på 80 talet. Då jag inte kunde amma introducerades välling ganska tidigt som det gärna gjordes då. Runt fyra månaders ålder. Hon lärde sig sitta och stå. Men hon började få kräkningar och diarrér
    Och vid sju månaders ålder var hon så utmärglad att hon såg ut som bilderna från svältande varn i Afrika. Vi åkte till Mölndals lasarett i omgångar som sa att det var magsjuka och att vi skulle ge henne morotsjuice att dricka och när magen blev bättre skulle vi fylla på med välling. Självklart blev hon ju sämre så fort hon började få välling i gen. Nu var hon så mager att vi var rädda att skada henne då vi bytte blöjor. Hon orkade defenitivt i stå och kunde inte sitta upprätt själv. Vi sökte hjälp på barnmedicin i hemorten också. Men igen visste var det var för fel. Vår dotter höll på att dö för oss och ingen visste var det var för fel. Till slut eftersom jag också varit i kontakt med BVC och min äldre dotter skulle dit för vaccinering frågade den läkaren om jag hade några frågor. Jag frågade om han kunde säga vad det var för fel på den dotter som jag var i famnen. Den syster som arbetade på BVC hade talat med honom om min dotter. Han tittade på henne "nöp" henne i huden och sa hon har celiaki glutenintolerans. Vi fick en snabb remiss till sjukhuset för biopsi. Fanns inte ett tarmludd kvar.
    Efter att ha uteslutit gluten i kosten blev hon starkare friskare piggare orkade sitta stå och började gå.
    Hon fick ett nytt liv.
    Efter några år skulle hon konfronteras med gluten igen för att säkerställa att hon verkligen var intolerant mot gluten. Jag tyckte detta var hemskt med tanke på hur sjuk hon varit som bäbis. Kommer inte ihåg hur länge hon åt mat med gluten, men hon blev inte sjuk och jag var glad och trodde hon var frisk. En ny tarmbiobsi gjordes. Och svaret? Nästan inget tarmludd kvar alls. Enligt läkarna mycket känslig för gluten.
    Vid en provtagning av mig framkom det att jag har antikroppar mot gluten vilket gjort att jag avstår från detta i kosten. Då jag alltid haft problem med min mage. Vi har också andra autonoma sjukdomar som fläckvis hår avfall. Mjukdels reumatism eksem etc. De som inte har glutenintolerans har ibs.
    Vi mår bättre då vi inte äter gluten.
    En del tror att man "bara" blir lite förstoppad av att äta gluten. Att ha lite magknip. Att fuska lite inte gör något. Men har man en autonom sjukdom så är det ju som att slå undan benen på kroppen om den ska behöva kämpa med allt vad det innebär om man utsätter den för gluten också.
    Gluten är inte något som är livsviktigt.
    Mår man bättre av att avstå så gör det.
    Vill man äta gör det.
    Men nonchalera inte den forskning och de rön som visar hur man antingen kan slippa drabbas. Eller att skjuta upp insjuknandet till senare i livet.
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av