Ny studie: Lågkolhydratkost bra vid typ 1-diabetes

rct1-2400x1305

Får typ 1-diabetiker bättre hälsa med lågkolhydratkost? Svaret verkar vara ett rungande JA, men otroligt nog har det inte funnits några högkvalitativa studier att visa upp… tills nu.

Varför denna tidigare frånvaro av studier? Det kan delvis bero på det faktum att alla företag som säljer insulin för typ 1-diabetiker genast skulle förlora runt hälften av sin försäljning och det mesta av sin vinst om typ 1-diabetiker började äta lågkolhydratkost.

Den nya studien

Nu har den första högkvalitativa (RCT) studien på lågkolhydratkost och typ 1-diabetes publicerats. Den visar precis det som kan förväntas. Jämfört med konventionell behandling uppvisade tolv veckor på liberal lågkolhydratkost (75 g per dag) flera fördelar:

  • Sänkt HbA1c, 63 to 55 mmol/mol (8.9 to 8.2%)
  • Minskade insulindoser, från 64 till 44 enheter per dag
  • Viktnedgång, från 83 till 78 kg (ej statistiskt signifikant)

Det är en liten studie – tio personer uppdelade jämnt på de två grupperna. På ett sätt gör detta de statistiskt signifikanta förbättringarna ännu mer imponerande. De flesta läkemedelsprövningar behöver tusentals deltagare för att kunna visa en förbättring. Här behövdes bara fem personer i lågkolhydratgruppen för att ge tydliga resultat. Det tyder på att fördelarna är stora.

Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition: A Randomised Trial of the Feasibility of a Low Carbohydrate Diet vs Standard Carbohydrate Counting

PS

Vid typ 1 diabetes rekommenderar jag i första hand relativt liberal lågkolhydratkost (minst 50 gram kolhydrater per dag). Detta då strikt lågkolhydratkost kan tänkas öka risken för ketoacidos vid oväntade händelser såsom magsjuka eller pumpfel, eller någon glömd insulindos.

Ät bara strikt lågkolhydratkost vid typ 1 om du verkligen vet hur du ska hantera denna risk. Med liberal lågkolhydratkost får du 90% av vinsterna – stabilt blodsocker, minskad insulinbehov, viktminskning – på ett säkrare vis.

Mer

Så reverserar du typ 2-diabetes

LCHF för nybörjare

Mer om typ 1-diabetes

Video

Boethius
Heidling
Carola Bakke

Tidigare

Dr Bernsteins Diabetes Solution – briljant kort video

Ett diabetesbarns dagbok

”Jag har 13 kilo kvar att gå ner, men jag är redan en vinnare”

Kolhydratsnål eller kolhydratrik kost – en diabetikers jämförelse

 

12 kommentarer

  1. Björn Hammarskjöld
    Jörgen Vesti Nielsens artikel från 2008 är den första artikeln och hade 16 respektive 15 patienter i behandlingsgruppen respektive kontrollgruppen. Och försöket höll på i knappt fyra år (44 månader)
    http://nutritionandmetabolism.biomedcentral.com/articles/10.1186/1743...

    Större försök och längre tid. Dessutom upprepades försöker inom försöket med hjälp av kontrollgruppens patienter.
    Ett perfekt försök som inte går att bortförklara

    Svar: #2
  2. Andreas Eenfeldt
    Vesti Nielsens studie är på typ 2, inte typ 1. 😉
  3. Björn Hammarskjöld
    Patienterna med sockersjuka tål inte kolhydrater oavsett om det är typ 1 eller typ 2.
    11 av Vesti Nielsens 16 patienter hade insulin vid försökets början vilket tyder på låg egen insulinproduktion à la typ 1 som tillägg till sin sockersjuka typ 2.
    Svar: #4, #9
  4. Mats Lindberg
    Björn,
    gör inte misstaget att likställa olika typer av diabetes, det gagnar inte saken. Som typ1:a kan jag bara hålla med Kostdoktorn om rådet att körs "liberalt". Det finns säkert de som fixar strikt LCHF, men för mig blev det mycket problem med insulindoserandet. På min liberala lågkolhydratkost har jag förvånat min diabetesläkare genom att ha ett konstant och bra HbA1c de senaste dryga två åren (minns inte exakta siffran). "Det ska man inte kunna ha" var kommentaren senaste besöket.
    Svar: #5
  5. YAT
    ..men för mig blev det mycket problem med insulindoserandet.

    Berätta gärna på vilket sätt. Tror det är fler än jag som skulle vilja veta.

    Svar: #6
  6. Mats Lindberg
    Jag klarar mig inte utan snabbverkande insulin och måltider utan kolhydrater slutade ofta med för lågt blodsocker efter måltiden. Med en mindre mängd kolhydrater vid varje måltid är det enklare för mig att räkna ut insulinåtgången. Jag skulle möjligen kunnat experimentera med andra insulintyper, men det är i sig ett riskabelt äventyr.
  7. Q
    Vesti Nielsen har publicerat sig om typ 1 men det kanske inte räknas till gruppen högkvalitativa studeier

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3583262/

    Svar: #8
  8. Andreas Eenfeldt
    Den är absolut intressant, men har den stora svagheten att den helt saknar kontrollgrupp
  9. Andreas Eenfeldt
    Patienterna med sockersjuka tål inte kolhydrater oavsett om det är typ 1 eller typ 2.
    11 av Vesti Nielsens 16 patienter hade insulin vid försökets början vilket tyder på låg egen insulinproduktion à la typ 1 som tillägg till sin sockersjuka typ 2.

    Många får insulinsprutor vid typ 2 trots hyperinsulinemi och grav insulinresistens.

  10. Lars Sundström
    Bara ett inflik angående diabetes och LCHF i stort;

    "Nyströms senaste kliniska doktorand Hans Guldbrand har undersökt effekterna av högfettkost jämfört med traditionell tallriksmodell vid typ 2 diabetes och såväl bättre blodsocker, bättre blodfetter, mindre inflammation och högre skattad livskvalitet kunde ses hos de som lottats till högfettkost (vilken också innebar en större andel kalorier från mättat fett)"

    https://www.imh.liu.se/kardiovaskular-medicin/staff/fredrik-nystrom?l=sv

  11. Ylva
    12 veckor! Haha, det är ju ingenting att komma med. Den krasch som så många råkar ut för (och som är anledningen till att så många inte orkar hålla ut med LCHF, de mår helt enkelt inte så bra som de som klarar LCHF och skapar bloggar) kommer oftast efter tidigast 16 veckor, men kan dröja 2-3 år om man inte är alltför skör.

    Kom igen med en studie som sträcker sig över minst 3 år.

    Svar: #12
  12. MJx
    Jag har aldrig hört om någon krasch.
    Vad är det?
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av