Mysteriet med närsynthet

Närsynt

Närsynthet är oerhört vanligt i västvärlden. Runt var tredje barn blir närsynt idag. Men så verkar det inte alltid ha varit, och orsaken kan förvåna dig.

Här är ett avsnitt som inte fick plats i min kommande bok. Det var smärtsamt att prioritera bort, för ämnet är fascinerande.

Närsynthet: varför så vanligt?

Bland djur i naturen är dålig syn snarast en dödsdom, särskilt om de jagas eller jagar. Sådana gener borde snabbt sorteras bort. Faktum är att närsynthet knappt verkar existera bland vilda djur.

Samma sak bör ha gällt människor under vår utveckling. Vi behövde kunna se skarpt. De senaste 200 åren har uppfinningen av glasögon minskat problemet med närsynthet, men det är evolutionärt sett en ytterst kort tid. Våra gener har inte förändras mer än marginellt sedan dess. Så de kan inte förklara hur vanlig närsynthet är idag.

Mysteriet tätnar

Hur skarp syn hade människor innan vår nya mat? Det vet vi. På trettiotalet undersöktes olika stammar av jägare och samlare i Gabon i Afrika. Av 3 624 undersökta ögon var 14 närsynta, mindre än 0,4 procent, de flesta ganska lindrigt. Liknande resultat sågs hos eskimåer på femtiotalet. Men skarp syn skulle snart inte alls vara så självklar.

År 1969 undersöktes eskimåer i Alaska som nyligen tagit över de vitas kultur och mat. Hos eskimåer över 40 års ålder sågs då bara 1,5 procents närsynthet. Men hos yngre eskimåer var förekomsten över 50 procent! Liknande resultat har setts i andra befolkningar som just bytt till västerländsk livsstil. Skillnaden har förklarats med att bokläsande hos barn kanske ger närsynthet. Håller den förklaringen, eller har närsynthet samma förklaring som andra västerländska sjukdomar?

Det finns ett enkelt sätt att avgöra det. När både ny mat och bokläsande dyker upp samtidigt som närsyntheten vet man inte orsaken. Men vad händer i befolkningar som antingen får den nya maten eller böcker, men inte båda?

Barn på landsbygden i Nepal, söderhavsön Vanuatu och i Malawi har undersökts. De hade obligatorisk skolgång men begränsad tillgång till modern mat. Närsynthet var sällsynt trots att de läste (2,9, 1,3 respektive 4,1 procent).

Hur är det med motsatsen, modern mat i befolkningar som inte läser? När analfabeter i Kairo undersökts hade olika grupper mellan 11 och 39 procents närsynthet. Liknande resultat sågs hos Hong Kong-bor som aldrig gått i skola.

Det verkar inte spela någon roll om man läser eller inte. Äter man den moderna maten som barn blir man ofta närsynt. Annars får man nästan alltid skarp syn. Varför?

Långa ögon

Att äta mycket socker och stärkelse höjer insulinet och tillväxtfaktorn IGF-1. De får celler att dela sig, de ökar tillväxten i olika vävnader. När du vet vad närsynthet beror på kan polletten ramla ned.

Närsynthet

Överst normalsyn. Underst närsynthet.

När du tittar på något långt bort faller ljuset normalt in genom pupillen, bryts av linsen och ger en skarp bild på näthinnan.

Vid närsynthet är det för långt till näthinnan. När du tittar på håll hinner ljusstrålarna vidgas igen innan de når näthinnan. Bilden blir suddig, du kan inte se skarpt på avstånd. Varför? Ögat har blivit för långt.

Sockret och stärkelsen kan ge sjukligt höga nivåer av tillväxtfaktorer. Om det lurar ögat att växa sig för långt blir du närsynt. Barn som undviker den nya maten bör få skarp syn. Äter de maten de är designade för kan synen utvecklas normalt. Precis som för alla djur i naturen och alla människor förr i tiden.

Är det kört om du redan är närsynt? Ja, har du vuxit färdigt kan du inte påverka det med maten. Men fram till 20-årsåldern bör man åtminstone kunna bromsa ökningen av närsynthet. Ta bort det som får ögat att växa för snabbt. På 50-talet visade en forskare att närsynta i snitt åt mindre kött än andra. Han testade sen att låta en grupp barn äta mer kött och utvecklingen av deras närsynthet bromsades upp jämfört med en kontrollgrupp. De barnen lär ha fått mindre blodsockerhöjning efter maten och därmed mindre av insulin och IGF-1.

Den nya maten ger mer tillväxthormoner i blodet. De ökar celldelningen överallt i kroppen. Det kan vara skadligt i längden, och närsynthet kanske bara är början.

Referenser

Samtliga studier ovan finns refererade här:

Mer

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Ingen karies på stenålderskost?

Fullkornsbröd och cancer

Den västerländska sjukan: Metabolt syndrom

Mindre kolhydrater, längre liv?

 

1 2 3

120 kommentarer

  1. Ninnan
    GvDB
    Nä, det har vi inte, men just nu har jag det svårt med matsmältningen..
  2. Ninnan: Ja kameler är svårsmälta. Men varför "puckla" på stackars mej? 🙂
  3. Ninnan
    Hej stackaren!
    Därför att vi ser verkligheten på olika sätt
    godnatt
  4. Emlan
    Goran, Men ok varför ens debattera här om vi inte ska tänka?

    Jag tänker pà sàdana saker varje dag, de flesta människor är väl intresserade av hur andra lever, men det som är bra är väl att alla inte behöver leva pà samma sätt. Jag tycker det är tramsigt att försöka jämföra vad som pàverkar klimatet mest i matväg, även om man kommer fram till ngt kommer man ända vara hungrig i slutänden och behöva äta.

    Det viktigaste är väl att alla som är pà planeten fàr i sig föda, och att vi kan acceptera att det finns människor med defekter och att de ocksà fàr plats, och kan accepteras som de är. Det màste ju vara bättre för naturen att till exempel cykla istället för att ta bilen och att àteranvända saker, jag tror att man kan spara in mkt mer förorening pà sàdant än att sluta äta ris, man ska väl inte behöva svälta för att jorden ska överleva? Till exempel borde man kunna äta mer närproducerat och till exempel köpa mjölk och yoghurt i àteranvändbara flaskor, yoghurt förpackas ju ofta i pyttesmà plastpaket. Och till exempel ris i tygpàsar istället för plastpàsar, det màste ju vara bättre för de som arbetar i fabriker att hantera tyg och glas än plast om man nu ska tänka pà hälsan. Och det verkar lite onödigt att ta upp "Hur mànga människor ska vi bli?" Jag anser att alla fàr plats, och att vi i den "utvecklade" delen av världen stàr för mkt elände sà att skicka bistànd är väl det minsta man kan göra. Sàlänge det inte är ett maskerat bistànd, till exempel har EU dödat mànga inhemska marknader i tredje världen genom att dumpa överskott av produkter som har överproducerats och pà sà vis utarmat jorden i Europa istället för att bedriva handel med U-länder.. sà vem är egentligen den smartaste, U-landet eller I-landet?

  5. Emlan: Allt det där håller jag med om. Du är empatisk, klok och tänker rätt. Men har lärt mig efter alla år som rabiat miljö och människorättskämpe att chilla ner. Världens befolkning mår inte bättre för att jag mår sämre. Det var lite så..
  6. Mariann
    Ja Ninnan, Rosling är bra!
    http://video.google.com/videoplay?docid=4237353244338529080#
    och helt fantastisk rolig att lyssna på och han säger också viktiga saker 😉
  7. Det är onekligen en intressant hypotes att överdriven vävnadstillväxt skapar närsynthet. Vi skulle som sagt inte haft en chans i naturen med den synskärpa som råder nu i genomsnitt. Synen är vårt viktigaste sinne och närsynthet torde ha sållas bort, så det måste vara något som hänt och frågan är om det är maten eller läsandet och fixerande på kort avstånd? Måste nog läsa den där studien.

    Det verkar ju också troligt att denna överdrivna tillväxt också ligger bakom den ständigt ökande medellängden.

  8. Hanna
    Ökar verkligen meddellängden fortfarande? Jag tycker att unga idag verkar bli allt mindre... Men det är ju min subjektiva uppfattning...
  9. Jag vet inte hur det är med svenskarna på senare tid, men jag läste nyss om att holländarna fortsätter att växa. De unga männen där är i genomsnitt 183 cm nu och de unga kvinnorna strax över 170 cm.
  10. Emlan
  11. Kerstin
    Jag blev närsynt vid 11 års åldern. Synen försämrades under årens lopp och idag förstår jag varför. Jag är uppväxt på socker, läsk, kakor, bullar mm. Jag t.o.m åt sockerbitar som liten.
    Jag var mycket överaktiv å alltid på språng, svårt att sitta still o.s.v.
    Som vuxen fortsatte jag med en chokladkaka ibland, socker på filen, gröten i allt.
    Kakor bullar mm. Jag har aldrig varit överviktig men min mamma å en syster är det.
    Jag är mer lik pappa, förmodligen högre förbränning. Vid 45 års ålder kom socker debatten igång och GI infördes i vårt hem då min man börjat få bukfett och jag själv gått upp 7kg på några år.
    Vikten gick ner och alla mådde bättre. Idag mår vi utmärkt, äter Omega3 samt nu på vintern även D-vitamin. Sedan vi började med D har vi varit mycket friskare och piggare. Barnen klarar även skolan mycket bättre.
    Så man kan undra om dagens dåliga skolresultat beror på kosten och brist på D-vitamin. Det är vad jag och flera med mej tror.
    Slutsats: Vi är vad vi äter och vi mår bra av att lägga om till en sundare kost.
  12. Kryddan
    På tal om närsynthet så kan jag ju nämna att sen jag började äta lchf så har min syn blivit något bättre.
    Var så närsynt att jag inte kunde se siffrorna på min våg när jag vägde mej. Fick stå böjd eller ha glasögon. Nu kan jag stå rak o se siffrorna. Är 38 år så några underverk sker väl inte med min syn, men jag blev ändå glad.

    Jag är uppväxt på bröd. Endast 1 lagat mål mat om dagen. Det är för sorgligt.

  13. Jag har inte läst igenom alla kommentarer, så ni får ursäkta om jag kommer med "gamla nyheter"
    närsynthet beror på att vi ackommoderat mycket under tidig barndom, dvs ställt in synskärpan på läsavstånd. då har vi inte tränat ögat tillräckligt mycket för att också se bra på långt håll. ackommodationsförmågan (förmågan att snabbt och smidigt ändra fokus från avståndsseende till seende på nära håll, och vice versa) tränas bla när spädbarnet ligger på rygg och griper efter föremål som de tar till sig för att studera närmare. då färre och färre barn ges tillfälle att ligga på mage och utvecklas motoriskt, utan istället tillbringar stor del av sin vakna tid i bilbarnstolar, babysitters eller gå-stolar, missar många barn viktiga delar av den motoriska utvecklingen. detta är ett fenomen som också ökat, utöver socker-hysterin. många viktiga förmågor tränas under spädbarnstiden, under förutsättning att barnet ges möjlighet och utrymme att röra på sig och utvecklas i sin egen takt.
  14. edit: allt "närarbete" dvs aktiviteter som gör att vi måste fokusera på läsavstånd större delen av vår vakna tid bidrar också till detta, liksom att vi börjar läsa allt tidigare. jämför närsynthet bland barn med när de börjar läsa i skolan, så tror jag du hittar en del samband.
    Vi är främst anpassade till ett liv på savannen, då vi främst fokuserade på långt håll, inte som nu...
  15. Kryddan
    Sandra, var hittar du den informationen?
  16. bla "rörelser som helar" Harald Blomberg, och under min utbildning hos http://www.allasinnen.se
  17. Hm intressant. Kan ju bara papeka att när jag var hos ögonläkaren för ca ett ar sen sa ville han ge mig nya kontaktlinser där ena ögat minskade ett steg. Han sa alltsa att jag faktiskt sag bättre pa det ögat än vad den förra läkaren ansett. Jag vet inte om detta har nagot med LCHF att göra, och att jag faktiskt fatt bättre syn sen jag började med det. Men jag kom bara att tänka pa det när jag läste inlägget.
  18. Pingo
    Det här är en gammal tråd som handlar om IGF-1 och närsynthet. Jag slås av tanken att kan det vara den ökade tillgången på kolhydrater och dämed Insulin/IGF-1 som också ligger bakom att unga vuxna blir allt längre för varje årtionde. Man har ju brukat mena att det beror på att kosten förbättrats men kan det i verkligheten vara ökad tillgång på kolhydrater som ligger bakom?
  19. Gun
    Hur förklarar man asymmetrisk närsynthet med kosten? Har betydligt mkt mer närsynthet på höger öga än på vänster och med åldern har den betydligt minskade närsyntheten har följt samma olikhet mellan vänster och höger öga. Letade sig effekten av socker sig så mycket mer till ena ögat?
  20. Stefanie
    @Gun Hos Kostdoktorn beror alla sjukdomar just på kosten, det är så det fungerar hos extremister
1 2 3
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av