Är vanlig lågkolhydratkost inte nog för dig? Då har Mats Forsenberg ett tips – nollkolhydratkost.
Att bara äta kött, fisk, ägg och fett, går det? Forsenberg är övertygad.
Del 2
Strikt
Hur låter nollkolhydratkost tycker du? Har du testat, eller vill du testa?
Mer
Mer videointervjuer på Kostdoktorns YouTube-kanal
Carl von Linné om fettdebatten
Ingen karies på stenålderskost?
De västerländska sjukdomarnas ankomst
161
249 kommentarer till “Maximalt strikt: noll kolhydrater”
Fast å andra sidan. Hur normalt är det att vara konstant törstig och gå på toa 20 ggr per dag? Det enda jag förändrat för att bli fri från detta har varit att plocka bort D-vitaminerna. Eftersom jag har en väldigt minimalistisk kosthållning samt endast gått på D-vitamin som tillskott så är det därmed väldigt lätt att hitta vad som är fel. Utesluter man något ur ekvationen och man får effekt (dvs att jag nu är fri från detta) så borde det alltså bero på det man uteslutit eller hur?
Michel,
Inte nödvändigtvis. Det kan ha varit vilken övergående störning som helst. Kosttillskott är inte den enda tänkbara orsaken till övergående lindrigare hälsobesvär, som du säkert inser.
"Correlation does not prove causation" är det klassiska sättet att säga det.
Stephan Guyenet har ett intressant inlägg om en studie där deltagarna fick äta en multivitamintablett med lägre vikt, högre HDL, lägre LDL och ökad ämnesomsättning.
A new study in the journal Obesity, by Y. Li and colleagues, showed that compared to a placebo, a low-dose multivitamin caused obese volunteers to lose 7 lb (3.2 kg) of fat mass in 6 months, mostly from the abdominal region (4). The supplement also reduced LDL by 27%, increased HDL by a whopping 40% and increased resting energy expenditure.
http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/06/low-micronutrient-intak...
Kanske en laddning dåligt kött som legat i frysen och ätits under en tid?
Ne, absolut, det är ju rätt. Jag är dock säker på min sak och eftersom att jag inte har några bevis på mina D-vitaminnivåer så är det lönlöst att diskutera vidare. Vad säger ni om Don's inlägg jag refererade till tidigare för övrigt?
Hoppas åtminstone ni håller med mig om att man bör testa sig innan och under D-vitaminbehandling?
Egentligen ville jag bara lägga ut varningen så ser åtminstone någon det och tänker till. Med tanke på att jag mådde perfekt på denna kosten innan och nu återigen mår perfekt efter att jag plockat bort tillskott så blir det ganska logiskt i min värld. Det har iaf varit otroligt lärorikt hur elektrolyter påverkar uthållighet och muskelarbete iaf, något som inte går att beskriva i ord.
Hm, anpassning till till det begränsade solljuset på våra breddgrader har varit mycket snabb. Dvs då vi blev ljushyade. Ca 10000 år. Ungefär samma som jordbrukstiden faktiskt. Liksom att vi antar att tiden har varit för kort oss att tåla jordbrukets alla kolhydrater har tiden kanske varit för kort för att klara av så lite sol. Också undrar varför vi nordbor älskar solen? Kanske bör vi ha tillskott av D-vitamin.
Eller kompenserar vi för det faktum att vi är inomhus allt för mycket. Om vi tillbringade större delen av vår vakna tid ute kanske inga tillskott behövs? Det tror jag.
Tyvärr så tillbringar jag inte så mycket tid utomhus. Och jag tar lite D-vitamin under vintern i alla fall.
Är man frisk och har ätit lchf en längre tid, varför skulle man då ta D-vitamin.
Du får det om du är ute än om solen är i moln.
Säg gärna emot
Jag tror inte att 0 kolhydrater är det bästa för människan. Inuiterna visar att vi kan leva bra på en ren animalisk kost, men det finns lika många exempel på motsatsen, dvs kulturer som levt bra och haft väl utvecklade tänder som ätit en hög andel kolhydrater. Läs Weston Price bok Nutrition and Physical Degeneration där han beskriver de kulturer han besökte.
http://journeytoforever.org/farm_library/price/pricetoc.html
Orkar man inte läsa hela rekommenderar jag kapitel 15 Characteristics of Primitive and Modernized Dietaries http://journeytoforever.org/farm_library/price/price15.html
"When we discuss the successful dietary programs of the various groups from the standpoint of their ability to control tooth decay and prevent deformity we find that for the people in the high and isolated Alpine valleys their nutrition is dependent largely on entire rye bread and dairy products with meat about once a week and various vegetables, fresh in the summer season and stored for the winter season. "
Ninnan, det är svårt att säga emot. Förutom att många inte är ute så mycket
. Och att vi borde ta av oss kläderna lite mer 
.
I bland kan problemet ligga på det psykiska planet. Man får för sig saker helt enkelt, som i sig leder till en självuppfyllande profetia.
Som cyklist så är man ganska många timmar i solen, så för mig lär det räcka mer än väl.
janne: Det är iaf roligt att det psykiska går att mäta med labutrustning. Telepati kanske?
#61, då cyklar du på lunchrasten, då solen verkligen ger d-vitamin?
Michel, Intressant, vilket d-vitamintillskott åt du?
Faktiskt, det har hänt ett par gånger (inte så många förstås), men jag har fått med personal upp på taket på jobbet och slappa i solen också. 5-timmars distansträning en stekhet solig lördag ger säkert också lite D på kontot.
pibi: Pharma Nords D-Pearls i huvudsak (har provat lite olika, men mest av denna).
Michel, antar att du även äter gelatinkapseln? Många kosttillskott innehåller diverse andra saker än just det ämne man vill åt, gelatin innehåller alltid en viss del glutamat, äter jag mat med tillsatser måste jag springa på toaletten oftare, är inte säker på vad det är jag reagerar på eftersom en tillsats sällan kommer ensam. Men äter vanligtvis endast mat jag lagar själv på "riktiga råvaror" äter jag på restaurang eller hemma hos någon får jag så gott som alltid tillbaka gamla symptom som jag förr trodde var ett normaltillstånd. Har ätit holistics d-vitamin under vintern (utan kapsel) och det har funkat för mig.
Inte bara ökat fettintag ger mer d-vitamin, är du spannmålsfri ökar upptaget av vitaminer och mineraler och du behöver därmed inte få i dig lika mycket av dessa som en spannmålsätare.
pibi: jo det är min uppfattning också (något jag iaf inte står ensam om - alla paleo-förespråkare har samma inställning - spannmål minskar upptaget av inte bara mineraler utan även vitaminer). Spannmål har jag inte ätit på 10 månader då jag upptäckte att spannmål va boven bakom min magkatarr, men inte nog med det - E250 och E251 ger mig magkatarrkänningar även idag (en dosfråga förstås), därför är charkvaror (förutom parmaskinka) uteslutet.
Jag har också ätit Holistics utan kapseln (blandade pulvret med talgfett/smör), det va faktiskt det jag åt innan jag slutade.
#22 Michel, jag undrade ju bra vilka symptomen var, men nu fick jag ju svar på mycket mera. Jag uppfattade det från början som att du hade konstaterad förgiftning. Jag tycker dina symptom låter lite diffusa. Synd att du inte gick till doktorn och fick prover tagna.
LK #47
Läs ”The Fat of the Land” som jag länkade till på #37 så får du se det.
Eller börja ät helt utan kh eller åtminstone så lite kh för dig att de inte stör din kropp på något sätt så märker du det på dig själv vad som är "normalt". De flesta äter då 2ggr per dag men eftersom energi in och energi ut helt separerar sig så har man hur bra ork som helst även om man inte ätit på några dagar.
Cumulus #46, ja precis så känns det verkligen. Ett tydligt mönster att ju mer vi tar bort av det som är fel (=kh), desto mindre behöver vi av tillskott och desto bättre mår vi.
Subcalva #58
• Det kommer att visa sig i framtiden att det är stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater. En del kh kan vi nog äta utan att det stör vårt system men jag har fortfarande inte sett/läst om en enda människa som inte mått bättre av färre kh.
• Jag läste drygt halva din länk och insåg att alla de folkslag som räknades upp var högfett-ätare, med all sannolikhet även de som var tveksamma i beskrivningen som de du tog upp som exempel. Men det jag läst om byar i Schweiz o Österrike så är de högfettätare också.
• Från början, innan vi blir överkänsliga mot kh så ”tål” vi nog fler kh innan det stör våra kroppar. Men jag tror inte det går att hitta en enda människa idag i västvärlden som inte redan förstört sin kropp, mer eller mindre, p.g.a. för mycket kh.
• Att röra på sig mycket är det bästa sättet att minska skadeverkningarna av kh. Det hjälper inte tänderna (tror jag i alla fall).
Jag brukar växla mellan att äta helt kolhydratfritt (dvs inte ens grönsaker) och lite kolhydrater (grönsaker mest), det funkar bra för mig. Kolhydratfritt påverkar inte min vikt speciellt och jag skulle tycka att det vore väldigt tråkigt i längden att aldrig äta grönsaker, så det är inget alternativ för min del. Sen blir jag fortfarande irriterad över att det fokuseras på viktminskning hela tiden!
För min del har det ännu inte hänt så mycket med vikten (efter 2½ år med LCHF), men jag har haft så många andra vinster att det inte spelar nån roll. Det har hela tiden känts som att kroppen måste repa sig ordentligt först plus att det tog tid för att bli av med kolhydratsuget för min del (drygt ett år). Jag kommer personligen aldrig att äta enl konventionella råd igen, aldrig kolhydratrik mat och aldrig socker i nån större mängd (men heller lite socker än sötninsmedel, fast numera använder jag Stevia eller Lucuma). Så LCHF är absolut min kosthållning för resten av livet.
När det gäller vikten har jag dock äntligen börja tappa kilon, men det är sen jag börjat använda MSM tillsammans med några andra bär- och fruktpulver, till frukostfilen (fjällfil+grädde). Jag är inte helt säker på kopplingen, men det känns som att det händer saker i kroppen sen jag börjat äta det här. Kanske kroppen äntligen vågar släppa på fettreserverna... vad vet jag? Ett tips är det i alla fall, för den som är nyfiken att prova. Läs mer på min blogg.
När det gäller D-vitamin är Möllers Tran bra - inga tillsatser, inga gelatinkapslar. Det tar jag under vintern, under sommarn jobbar jag utomhus 8 tim om dan så då får jag nog D-vitamin den vägen så det räcker.
#70 Jag tror det är kvaliten det hänger på oavsett om vi pratar kolhydrater, protein eller fetter, men det är kolhydraterna som är "lättast" att modifiera för att få fram produkter som är billiga att tillverka och som innehåller lite näring. Men precis som LCHF förspråkar är det lika viktigt att få i sig bra fetter, liksom protein. De flesta vet ju nu att det är bättre att äta gräsbeteskött istället för det som är uppfött på spannmål.
Men ibland blir jag lite frustrerad när jag läser LCHF-mantrat - dra ner på potatis, ris och pasta. Om vi för enkelheten skull bortser från pastan så tror jag faktiskt att det är värre för oss att äta fleromättade fetter med högt innehåll av O6 eller rester av de kemiska tillsatser man använder för att extrahera vissa oljor än att äta potatis eller ris.
När det gäller överkänslighet mot kh så är det väldigt intressant. Har vi verkligen förstört våra kroppar för all framtid? Förutsatt att man inte gått för långt på det metabola syndromets väg, borde inte rätt kost läka kroppen?
Mats Forsenberg:
Har du aldrig mött en person som mått dåligt av färre kolhydrater!!?
Jag åt en moderat lchf under ett år och var trött och orkeslös, som om jag gick omkring i ett svart hål. Det gick över så fort jag började äta kolhydrater igen...
Är det inte dåligt för njurarna att äta enbart protein och fett?
Jag har en vän som fått förhöjda kreatinin värden och som äter noll kolhydrater
Hanna, jag har hör några stycken som mått dåligt av extrem LC. Jag tycker detta är intressant, så jag undrar hur mycket kolisar du åt på en höft?
hemul: Diffusa? Konstant törst, dricka vatten hela dagen, gå på toa 20 ggr per dag. Muskelsvaghet som visserligen inte va så farlig under träning, men hade omöjliggjort tävling. Inte diffust i min värld - men jag mår ju som sagt vanligtvis toppen så det ruckade min värld ganska lätt kan man säga. Jag lyckades ju inte motivera läkaren till ett prov - läkaren tyckte att mina symptom inte va tillräckligt allvarliga för att motivera ett dyrt D-vitaminprov, fick dock givetvis rådet att sluta med D-vitamin. Som sagt, det är inte meningen att man ska vara tävlingsduglig, då är man för frisk för vården.
Om jag accepterar er inställning att det kunde vara "vad som helst" så betyder det iaf att jag löst problemet (genom att plocka bort D-vitaminerna).
Om man äter D-vitamin och inte mår så här efter ca 6 månader så är dosen säkert alldeles lagom.
Hanna: man kan må väldigt dåligt från början, i övergången från glycosdrift till fettdrift, så att säja. För mig tog det lång tid innan jag kunde skära ner helt på kolhydrater, drygt ett år (äter LCHF sen 2½ år tillbaka nu). Så, visst kan man må dåligt och det har jag hört fler säja. En del ger upp pga av det här, men alternativet är att inte dra ner på kolhydrater så snabbt utan trappa ner under en längre tid. Man kan börja med att skippa bröd, ris, potatis och pasta men i övrigt äta mycket grönsaker, gärna rotfrukter som innehåller mer kolhydrater och annat som har relativ låg andel kolhydrater och dessutom se till att man äter rejält med fett (smör, fet mat osv). Det är mitt tips utifrån egen erfarenhet.
Från början åt jag t ex Flatbröd när jag kände att jag behövde mer kolhydrater än vad jag åt i övrigt. Några skivor med mycket smör/bregott gjorde susen! Flatbröd ger få kolhydrater per skiva, det är samma med Finncrisp, men kan ändå hjälpa till att häva den värsta abstinensen.
hemul:
Det varierade rätt kraftigt. Mellan 20-80 g om dagen skulle jag tro.
Tant Grön:
Som du hör åt jag redan "moderat" lågkolhydratkost. 80 g är ju en del. Jag åt grönsaker till alla mål och en hel del mejeriprodukter. Jag tror för övrigt att de flesta skulle bli tveksamma till kosten om de visste att de måste må rejält dåligt under mer än ett år...
Hanna: ja, då åt du ju ganska mycket kh ändå. Det kanske inte passar dig helt enkelt, med LCHF... Dom flesta verkar kunna må dåligt under en övergångsperiod, men om det aldrig släpper så förstår jag att man inte vill fortsätta. Då är det rätt meningslöst, kan man tycka. Syftet är ju att må bättre.
Det finns massor med skäl till att man kan må dåligt under en övergångsperiod (som för de flesta inte är särskilt lång). Det finns en hel del sätt att minska och ta bort så att man slipper det, beroende på vad anledningarna är.
Av de jag sett som långvarigt mår sämre (vilket är extremt få människor) är det hittills enbart på grund av att man skadat kroppen på något sätt innan p.g.a. olika former av felätande. Det kan t.ex. vara thyroid-problem, bortopererad gallblåsa, olika mediciner, olika tillskott m.m.
Men vem vet, jag kanske hittar någon i framtiden som inte tål att vara utan kh trots att kh inte är något vi människor skall behöva öht.
Problemet är att för 70-80% människor så är det inga problem att börja äta LCHF. Men de resterande behöver proffessionell hjälp av olika slag, de behöver individanpassad hjälp på grund av deras sjukdomar/medicinering.
Det är ett av skälen att jag (i alla fall just nu) "specialiserat" mig på att äta noll kh för det är så mycket enklare att hitta felen då och göra något åt det.
Du har ju redan hittat en - Hanna.
Tack för svaret, Hanna. Nej, det var ju inga extrema nivåer. Skumt. Man blir nyfiken på vad det kan bero på, men det får vi nog inte veta. Äter du normalkost nu eller äter du fortfande mindre kolisar även om inte LC-nivå?
Hemul,
Nej det har jag inte och det var det jag försökte förklara i mitt inlägg, vilket tydligen inte gick fram ordentligt
Jag har 2 personer jag hjälper nu där vi inte har löst/hittat problemet ännu så där vet jag inte.
Men Hanna, om du är intresserad, registrera dig på http://www.lchf.se, skapa en journal där du skriver om dig så jag kan få lite mer detaljer om dig för att möjligen kunna hjälpa dig. Jag fick just reda på att det är gratis under juli månad.
Det är stor skillnad på att äta lite kolhydrater och inga alls.
Den som inte har prövat på allvar förstår inte skillnaden.
Jag började med LCHF i början av 2005 och låg länge "under 20g" om dagen. Redan när jag startade Kolhydrater iFokus sommaren 2006 uppfattades jag som ganska fanatisk. 10kg försvann redan sommaren 2005 rätt enkelt, men sen dess har det inte hänt någonting på vågen. Jag har pendlat ca +-2,5kg från min "setpoint".
För knappt två år sedan skar jag ner till under 5g om dagen och uttrycket UFO myntades (UnderFemgramOm-dagen). Jag fick fler radikala hälsovinster men ingen viktminskning då heller.
17 maj antog jag Mats Forsenbergs utmaning. Det tog mig ca 10dagar att komma ner från mina 5g UFO till 0g. Jag är ett vanedjur.
När jag väl var där fick jag några dagar kraftiga omställningsbesvär. Jag hade aldrig fortsatt igenom om jag inte varit så mentalt förberedd som jag var. Det var bland det värsta jag varit med om som "frisk". Jag kröp mellan sängen och datorn i flera dagar och fick faktiskt stanna hemma från jobbet en dag.
------------------
Så här skrev jag när det var som mest akut:
Idag har varit en hemsk dag - jag har flera gånger undrat vad jag håller på med och framförallt tänkt på yrseln. Som tur är vet hela min familj om det och de är bra på att ta hand om mig - tur är väl det när man inte klarar det själv. Jag har så ont i korsryggen att det inte hänt sen jag var gravid med mina första två och hade problem med bäckenbotten och hela den regionen. Jag kan inte gå, inte stå, inte sitta och inte ligga. Det molar och håller på som ungefär innan en förlossning sätter igång. Det som gjorde min tredje grav annorlunda var upptäckten av Mg så jag kopplar detta till det. Jag har tagit 3*500mg idag - men än märker jag bara marginell skillnad. Det enda stället som fungerat har varit i vårt SPA-bad med massagemotorerna på full effekt - så där har jag tillbringat min dag. Jag har sovit middag och jag har sovit en middag till. Den första i soffan och den andra i sängen. Jag tvingar mig att sova för att slippa värken. Kan detta vara omställning - eller vad är det?
-------------
Att det skulle bli omställninsbesvär på den lilla skillnaden kolhydrater hade jag aldrig trott, men det blev det och eftersom jag inte gjorde någon annan förändring eller ansträngde mig på annat sätt, kan jag inte tolka det till annat. Jag blev efter några dagar helt återställd och mår sen dess som en prinsessa.
De största skillnaderna nu med så nära 0 kolhydrater jag kan komma är att vikten kryper neråt. Väldigt sakta, men neråt.
Jag är piggare, starkare och sover automatiskt mindre. Jag är inte särskilt hungrig utan äter för att man ska. Hela jag känner mig friskare på något vis.
Problemet är bara socialt - att äta när andra serverar. Själv har jag inga problem med att äta så här. Jag kan göra det både varierat och enkelspårigt - allt efter humör.
Jag har coachat lågkolhydratätande människor i många år. De enda som mått dåligt av "få" kolhydrater är de som ätit ganska mycket kolhydrater...
Det är bara någon procent av mina elever som nollat uthålligt, ett par hundra på sin höjd. De har inte haft några problem, annat än de sociala. De erfarenheter som Mats redogör för stämmer bra med mina egna.
/SSS
Jag ser lchf som en mellanväg och en version av "noll"kolhydrat, inte tvärtom. Lite lättare socialt med lchf också. Om man följer lchf-"filosofin" så leds man till noll
Mats, nej det förstod jag inte och jag förstår nog inte riktigt nu heller. Om man bara äter kött och fett, vad kan orsaka problem, menar du? För lite/mycket protein, för lite/mycket fett, för lite/mycket av allt... några andra parametrar finns ju inte.
Har läst lite om bas och syra balansen i kroppen, stämmer detta, och isåfall, hur blir det med detta med en kost enbart på "syra sidan"? Någon från noll-kolhydratsgänget som kan svara på detta? Michel, Mats, Sten..
#82
Samt betala 100 kr/mån.
#70 Mats Tack för tips. I intervjun så nämner du att det är ett problem för många att man inte märker att man gradvis mår sämre på ökad mängd kolhydrater efter att ha ätit t ex LCHF. Är det rätt uppfattat?
När det gäller att vi alla skulle må mättre på att helt utesluta kolhydrater så måste det väl rimligtvis bero på våra arvsanlag. Det finns ju trots allt människor som har hunnit anpassas genetiskt till mer kolhydrater. Jag tror dock att jag själv är en sådan som skulle må bra med 0 KH. Det som framför allt lockar, är att slippa tänka på mat hela tiden. Eftersom min son har en ämnesomsättningssjukdom så ägnar jag väldigt mycket tid på hans mat, och slipper jag då tänka på min egen så är det en rejäl vinst.
Det känns dock lite sorgligt att veta att min son antagligen är tvingad livet ut att leva efter SLVs normer med hög E% kolhydrater, även om det problemet är sekundärt (än så länge). Kanske hittar jag ett bra sätt för honom att äta också när den kreativa sidan får tid o utrymme.
Denna tråd har ju fått stickspåret "d-vitamintillskott, bra eller dåligt" och jag kan inte låta bli att komplettera lite med mina upplevelser.
Jag började i vintras med att ta 2000 E som jag sakta ökade till 6000 E. Allt enligt vit. d councils rekommendationer. Tillsammans med detta åt jag magnesium och ibland en multivitamintablett. Jag hittade Michels blogg och gjorde som han dvs slängde i mig en flaska d-droppar ~66000 E för att snabbt få upp mina (förmodat) låga värden.
Tyvärr kunde jag inte känna av några direkta förbättringar, möjligtvis att den förkylning jag hade klingade av väldigt snabbt. Däremot började det smyga på sig lite otrevligheter för en tid sedan.
Jag började få huvudvärk, något jag inte haft tidigare, och jag blev tröttare och tappade orken. Samtidigt kunde jag vakna flera gånger på natten och ha svårt att somna om. Något som jag initialt inte förknippade med d-vitaminet. Men av en slump hittade jag en sida som handlade om d-vitaminöverdos där jag såg mina symptom dyka upp: http://ctheblog.cforyourself.com/2008/12/overdosing-on-vitamin-d-side...
Jag slutade således med tillskotten (för kanske tre veckor sedan) och nu har jag helt blivit av med huvudvärken och sover nättterna igenom.
Självklart kan det vara slump, placebo m.m och det är jag fullt medveten om. Därför kommer jag i höst att återuppta d-vitaminet och se om jag får tillbaka symptomen. Nu under sommaren kommer jag lita på min huds förmåga till syntes!
#88 Nollkolhydratexperimentet har varit en gratistjänst på LCHF.se under den här testperioden.
#86 Jag tror Mats F menar att han har inte stött på någon bland de han coachar. Mig veterligt har han inte coachat Hanna och det är det han nu erbjuder. I #83 beskrev jag hur han coachade mig ur det som alla gånger stoppat mig när jag testat och då är jag ändå en LCHF-räv sen 5½ år tillbaka och vet att man kan få omställningsproblem.
#34 Tack för den informationen.
Då är det nog ingenting jag har problem med.
Kör mina 4000 - 6000 IE D-vitamin från Hollistics även fortsättningsvis.
Har sluppit influensa och andra infektionen den gångna vintern. Inbillar mig att det beror på D-vitaminet.
"The proof of the pudding is the eating"
Jag själv har allvarliga hjärtproblem (ett huvudkranskärl är helt blockerat och ett klart fall för by-pass redan 1999 - en operation som jag dock avstod ifrån) och hos min fru konstaterade vi allvarlig diabetes i samband med att hon drabbats av kraftig perifer neuropati (mycket kraftiga domningar och smärtor i fingrar och tår) för drygt ett år sedan. Eftersom hon bevisligen blev sjuk av att äta socker, dvs. är sockersjuk, bestämde vi oss då omedelbart för att inte äta socker eller kolhydrater och detta med "nolltolerans" - dvs. samma som Mats Forsenberg rekommenderar.
Resultatet blev överväldigande positivt. Min frus tarmproblem som hon dragits med i trettio år försvann på några dagar. Hennes nervskadorna läkte ut på ett halvår. Mina igensatta kärl kan jag tyvärr inte påverka men annars känner jag mig hur frisk som helst. "Har inte mått bättre på trettio år." Utan att tänka på det har vi båda två gått ned tio kilo var under detta år och därmed tappat all övervikt men det var ju inte därför vi satsade på noll kolhydratskost utan av egen "överlevnadsinstinkt".
"Om aktuella teorier om verkligheten inte stämmer med denna så gäller faktiskt verkligheten och inte teorierna och därför kan inte heller dessa teorier räknas till vad vi kallar vetenskap."
#92 Tror inte det enbart beror på D-vitaminet att man slipper förkylningar. Själv har jag varit förhållandevis förkylningsfri sen jag la om till LCHF, utan tillskott av D-vitamin. Tror att även fettbytet, dvs från margarin/olja till smör har gjort sitt (lägre intag av Omega 6 som uppenbarligen är väldigt inflammatorieframkallande). Vintertid tar jag numera Möllers tran som inte ger extrem hög dos av D-vitamin men funkar bra. Sommartid får jag massor av sol på mig i jobbet...
F ö undrar jag vad som krävs för att bli LCHF-coach??
Förkylningar ja!
Så länge jag kan minnas så har jag haft minst en kraftig influensa varje år och ofta ett par stycken och med hög feber. Under det gågna året har jag på sin höjd varit lite snuvig några gånger.
Jag har ätit LCHF i 1 ½ år men i princip aldrig noll-kolhydratskost. Intervjun med Mats, tillsammans med att jag nyss införskaffat en blodsockermätare, gör mig nyfiken på noll-kolhydratskost, så efter semestern ska jag prova ett par månader. (Äta ca en gång per dag har jag dock kört med ett tag redan.)
Några större omställningsbesvär, som Margareta beskriver i #83, förväntar jag mig faktiskt inte, eftersom jag har provat att fasta i upp till fem dagar (och noll-kolhydratskost borde vara "snällare") utan att märka något som skulle kunna räknas som omställställningsbesvär. Det jag märkte var att sötsuget helt försvann (som Mats också beskrev i intervjun), vilket jag såg som en fördel.
# 96
Drack du enbart vatten när du fastade? Jag fastade en vecka en gång på 70-talet (och det gör jag aldrig om) men då drack jag frukt- och grönsaksjuicer samt örtte. Kolhydrater, med andra ord. Jag mådde sk-t hela tiden och kunde inte tänka på något annat än mat.
Jag blir lite sugen på att testa nollvarianten men Margaretas erfarenhet känns ju inte så lockande. Å andra sidan hade jag nästan inga övergångsbesvär alls när jag en gång började med Skaldemans strikta variant så det kanske inte behöver bli så farligt.
Ni kan ju se det så här också:
Värre än jag hade det kan man knappast få och även det står man ut med om man är förberedd. Jag visste ju hela tiden vad det var (även om jag tvivlade någon kort stund...). Jag vet att jag testat både fasta (typ kattmoster) och fakir enligt Sten Sture och avbrutit för att jag mått så illa att det känts osunt (yrseln är värst). Nu har så många före mig sagt att det går över att jag ville ge det en chans och det var det värt.
Jag har haft stora övergångsbesvär vid allmän sänkning innan, men det har mer handlat om sockerabstinens och blodsockersvängningar. Mitt blodsocker låg redan under 5 när jag började med detta. Stickorna tog slut så jag vet faktiskt inte vad jag har nu.
Hej , jag kom in på den här tråden och såg vissa kommentarer angående ätströningar och nollning. Jag är en 19 årig tjej som ända sen jag var 13 eller till och med 12 varit fokuserad på vikt och träning. och sen 16 års ålder så tog det över mitt liv, jag tänkte ständigt på att träna och vad jag åt, om jag inte tränade 5 dagar i veckan så fick jag dåligt samvete och om jag tog bussen istället för att cykla så fick jag dåligt samvete, om jag åt för mycket fick jag dåligt samveta m.m. min vardag var fylld med dåligt samvete och träning och maten likså, tänkte alltid på mat, nästa gång jag skulle få äta, vilket var var tredje timma annars skulle jag få blocsocker fall ! sen började jag med LCHF i februari () bara för att jag gått upp 3 kilo( från 58 till61.5) under julen som jag ville gå ner, i början blev allt ett ända vägning och räkningsätt( fick rekomendtioner att äta 0.8 g per kilo protein, under 10 gr kolhydrater och resten fett, jag tänkte mycket på vad j ag skulle äta, och jag frös konstant och kände inga tydliga hälsofördelar, tillslut så börjadejag prata med mats och michael, som rekomendera mig att äta tills jag blev mätt vänta med att äta tills jag blev hungrig, och äta så lite kolhydrater som möjligt, och det här var i april. Det var nu jag för första gången släppte fokuset på mate och började leva i stället, för första gången kände jag mig fri. fokuset på mat försvann helt och hållet, förutom då i sociala fall då det kunde vara lite jobbigt men för mig själv så var det som bortblåst. Hälsofördelarna kom som ett brev på posten, lugnare , gladare, mindra irreterad, blev aldrig frustrad, mjukare hud, minskad akne, slutade frysam.mg kan räkna upp hur mycket som helst.
Men det jag egentligen ville komma fram det här sättet att äta hjälper en som haft ätströningar, från att ha tänkt på mat 90% av min vakna tid så tänker jag på det 10%. jag äter tills jag är mätt och nästa gång jag är hungrig, och vet att jag ger den mängd min kropp behöver. Jag är en sån som äter 1 ggn per dag vill jag också tillägga. Och i dag 3 månader efter jag började nolla lever för första gången efter mig själv och inte länge efter maten.
Så de som anser att detta är fel för en med ätströningar har ingen aning om vad de pratar om, brist på kunskap skulle jag vilja säga, det här är hjälpen bort från en sjukdom som hindrar än att leva livet fullt ut !! det vet jag !
Grattis till att du blivit av med problemet, men vad var problemet? Eller menar du att du behövde stöd p.g.a. omställningsproblemen? Inte att det var nåt som var galet eller som du gjorde fel alltså?