Grönsaker på keto & LCHF – bäst och sämst

Vilka grönsaker är har ett lågt innehåll av kolhydrater?1Det finns en enkel regel:

  • Grönsaker som växer ovan jord har lågt kolhydratinnehåll och kan ätas friare.
  • Grönsaker som växer under jord (rotfrukter) innehåller mer kolhydrater och du behöver vara mer försiktig (speciellt med potatis).
DD+ MEDLEMSKAP

Som med alla regler finns det undantag. Fortsätt läsa!

Ovan jord

Alla siffror är viktprocent kolhydrater per 100 gram.2

 
LCHF-grönsaker

Under jord

under jord grönsaker LCHF
  1. Spelar det någon roll om grönsaker är LCHF? För att begränsa kolhydratintaget kan det göra det. Vetenskapliga studier visar nu att jämfört med andra typer av kosthållning är lågkolhydrat generellt mer effektivt för viktnedgång och vissa hälsomarkörer:

    PLOS ONE 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens]

    De flesta studierna på lågkolhydratkost innehåller så lite kolhydrater per dag (under 20 gram) att grönsaker inte kan ätas obegränsat. Läs mer i vår guide om vetenskapen bakom LCHF.

  2. Siffrorna gäller råa grönsaker. Kolhydratinnehållet i tillagad form är vanligen något lägre.

    Rå broccoli har exempelvis 4 gram kolhydrater per 100 gram, kokad broccoli innehåller omkring 3 gram. Vatteninnehållet ökar vanligen i kokta grönsaker.

    Uppgifterna är tagna från databasen USDA. Det finns små skillnader mellan olika databaser. Det kan vara olika arter av grönsaker som varierar i kolhydratinnehåll och det kan förekomma säsongsvariationer. I de fall där det finns signifikanta skillnader har vi valt ett medelvärde.

  3. Grönsaker med siffran 5 eller lägre på bilden ovan.

  4. Grönsaker anses i allmänhet vara mycket hälsosamma, möjligen på grund av de vitaminer och mineraler som de innehåller. Tron på att det potentiellt är hälsosamt att äta grönsaker baseras dock främst på svaga observationsdata och därför är det är svårt att veta säkert.

    British Medical Journal 2014: Fruit and vegetable consumption and mortality from all causes, cardiovascular disease, and cancer: systematic review and dose-response meta-analysis of prospective cohort studies [svaga bevis för en blygsam positiv effekt på hjärthälsa och livslängd av att äta grönsaker]

    I en stor studie på kvinnor i USA, WHI studien, lottades kvinnor till att äta som förut eller till att konsumera mindre fett, mer fibrer/fullkorn mer frukt och mer grönsaker. I jämförelsen i hela studien så blev det ingen skillnad i hjärtkärlsjukdom mellan grupperna. Men de som lottats till mer grönsaker/frukt/fibrer och mindre fett, och som redan hade en känd hjärtkärlsjukdom (totalt 1656 personer) så ökade risken för en ny händelse med 26%.

    JAMA 2006: Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women’s Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial

  5. Rankningen är relativt subjektiv och öppen för debatt.

  6. Rädslan för mättade fetter, inklusive mejeriprodukter verkar ha varit helt vilseledande:

    Nutrition Journal 2017: The effect of replacing saturated fat with mostly n-6 polyunsaturated fat on coronary heart disease: a meta-analysis of randomised controlled trials [stark evidens] (analys)

    Läs mer

  7. Näringsfakta avokado

  8. Näringsfakta spenat

  9. Här är en studie som undersöker om ägg varje dag till frukost har några negativa effekter på kolesterolnivåerna. Man hittade inga, däremot rapporterade den äggätande gruppen större mättnad:

    American Journal of Clinical Nutrition 2015: The effect of a high-egg diet on cardiovascular risk factors in people with type 2 diabetes: the Diabetes and Egg (DIABEGG) study-a 3-mo randomized controlled trial [måttlig evidens]

    En daglig konsumtion av ägg på lågkolhydratkost kan förbättra HDL-kolesterol:

    The Journal of Nutrition 2008: Dietary cholesterol from eggs increases plasma HDL cholesterol in overweight men consuming a carbohydrate-restricted diet [måttlig evidens]

  10. Wikipedia: Sparris

  11. Näringsfakta sparris

  12. Näringsfakta grönkål

  13. Bevisen mot att äta rött kött, inklusive bacon, verkar vara mycket svaga. Läs mer

    American Journal of Clinical Nutrition 2017: Total red meat intake of ≥0.5 servings/d does not negatively influence cardiovascular disease risk factors: a systemically searched meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens för att rött kött inte höjer blodtryck eller försämrar blodfetter]

  14. Näringsfakta brysselkål

  15. De räknas till fröväxter:

    Wikipedia: Majs

    Wikipedia: Quinoa

  16. Wikipedia: Grönsaker

  17. Även livsmedel gjorda av fullkornsmjöl smälter relativt snabbt och höjer blodsockret snabbt, även om det är något långsammare än livsmedel på vitt mjöl:

    The American Journal of Clinical Nutrition 2018: The effects of whole-grain compared with refined wheat, rice, and rye on the postprandial blood glucose response: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]

    Journal of the American Medical Association 2002: The glycemic index. Physiological mechanisms relating to obesity, diabetes, and cardiovascular disease [översiktsartikel; ograderad]

    British Medical Journal 1980: Rate of digestion of foods and postprandial glycemia in normal and diabetic subjects [svag evidens]

  18. Till skillnad från fullkornsvete och råg kan fullkornsris ge ett något mindre snabbt stigande blodsockersvar, jämfört med vitt ris, men i förhållande till lågkolhydratkost är det fortfarande mycket kolhydrater, även om det blir ett lite förlångsammare upptag.

    The American Journal of Clinical Nutrition 2018: The effects of whole-grain compared with refined wheat, rice, and rye on the postprandial blood glucose response: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]