LCHF för nybörjare

2 667 kommentarer

1. 51
   Kenneth Ekdahl
   15 augusti 2008 14:42

   Torwald,
   Hur menar du att man skulle kunna få fettlever av en kolhydratfattig kost?
   Har du kommit på något sätt att åstadkomma detta borde du sälja den metoden till gåslevertillverkarna i Frankrike så att de slipper tvångsmata gässen med spannmålsgröt för att åstadkomma fettlever på dem.

   Icke alkoholrelaterad fettlever ökar ju för övrigt kraftigt och har gjort så i samma takt som folk i allmänhet äter allt mindre fett och allt mer kolhydrater.

   Tyvärr stämmer inte alltid verkligheten med teorierna, en människa med spår av vetenskapligt tänkade korrigerar då teorierna snarare än att blunda för verkligheten.

   Det finns ju för övrigt ett ganska stort antal människor i Sverige som äter ganska strikt LCHF, det skulle säkert inte vara svårt att hitta så många frivilliga för att ta ett leverstatusprov för att en jämförelse med motsvarande prov som ju redan finns tagna ifrån normala hälsotester hos en normalpopulation. Då skulle man på ett mycket enkelt och billigt sätt kunna få svart på vitt huruvida LCHF orsakar fettlever, eller kanske botar den?

2. 52
   Torwald Åberg
   15 augusti 2008 15:12

   Med vår erfarenhet från Sabbatsberg med drygt 2000 personer som har redovisat i dator ca 40000 kostregistrerade dagar med samtidig fett- och muskelmätning samt stor blodprofil vet vi att det är först när man lyckas komma ned under 25 e% fett som kurvorna för triglycerider, HbA1c, fasteinsulin, levervärden och andra parametrar vänder åt rätt håll. Ingen av de studier som lågkolhydratfolket presenterar uppvisar någon säker kostregeistrering. Beträffande fettlevern kom nyligen en avhandling som visade just på orsaken till de höga fastevärdena på blodsocker tillsammans med ett högt insulin. Skaldeman berättade för mig att han hade ett högt fasteinsulin, över 9 tror jag. Mitt fasteinsulin är 2. På 70-talet praktiserade jag Atkins modell på olika grupper. Alla mådde dåligt och jag själv fick ont i hela kroppen. Våra patienter på Sabbatsberg med ett intag av 30 gram fett per dag mådde utmärkt och en viktreduktion på 20 kg var inte ovanligt. Inom idrotten har vi sett samma resultat. När jag mätte Gunde Svans fettintag låg detta på 11 e% fett. Ingen kan alltså få mig att ändra ståndpunkt. Läs f.ö. Staffan Lindebergs avhandling.

3. 53
   Undrande
   15 augusti 2008 15:48

   Torwald, hur går det med pastaförsäljningen?

4. 54
   
   Doc
   15 augusti 2008 15:58

   Torwald,

   Du säger själv att orsaken till fettlever är högt fasteblodsocker och högt insulin. Lågkolhydratkost sänker båda dessa effektivt, det är enkel fysiologi du säkert känner till. Läs annars ex denna studie:
   http://annals.highwire.org/cgi/content/abstract/142/6/403

   Här är en studie som mycket riktigt visar att mer socker och kolhydrater, inte fettintag, kan ge leverpåverkan:
   http://www.kostdoktorn.se/?p=205

   Att du själv har lägre fasteinsulin än Skaldeman får du gärna berätta vad det har med saken att göra. Han vägde 140 kilo för några år sedan, men är nu normalviktig efter att ha ätit tvärtom mot vad du föreslår. Och ett fasteinsulin på 9 är rätt lågt, rek är <25 mIE/L.

   Gunde Svan må ha ätit 11% fett men tycker du verkligen att vanliga soffpotatisar skall äta som en extremt hårt tränande idrottsman?

   Jag är också intresserad om du fortfarande anser att människor vanligen behöver låsas in för att klara dina rekommenderade 20% i fettintag?

5. 55
   Kenneth Ekdahl
   15 augusti 2008 18:34

   Det hade varit intressant att veta hur Gunde hade presterat av riktig kost, då kanske han hade klarat annat än sprintdistanser?

6. 56
   Torwald Åberg
   15 augusti 2008 19:13

   Spekulera kan man alltid. Jag har inte sagt att orsaken till fettlever är högt fasteblodsocker och högt fasteinsulin utan på grund av fettlever som man får genom att äta mycket fett. Är min text för svår? Genom att Skaldeman äter mycket fett får också levern ta emot ta emot mycket fett och stänger vägen för socker. Därmed får levern ingen information om sockervärdet i blodet och producerar följaktligen socker av protein med inflytande av kortisol. Äter man inga kolhydrater räcker leverns socker inte till för att stimulera till höga insulinvärden och därförlågt insulin på morgonen. Men varför har Skaldeman ett högt insulinvärde då. Kurt som gick hos oss på Sabbatsberg vägde 138 kg och efter ett år var han nere på 92. Insulinet sjönk från 18 till 4 och alla andra blodvärden gick åt rätt håll. Han åt 20 g fett, 110 g protin och 280 g kolhydrater, säkra värden per dag. Han behöll sin muskelvikt eftersom han inte behövde använda sitt protein för att producera glukos.

   Leversteatos

   Redan 1963 visade Randel och medarbetare att det råder en konkurrens mellan fria fettsyror (FFA)och glukos i muskelcellen (1, 2, 3). Ett högt intag av fett liksom en hög frisättning av FFA från fettcellerna ökar koncentrationen av acetyl-CoA i mitokondrierna. Följden blir en hämmande effekt av pyrovatdehydrogenas och därmed mitokondriernas upptag av pyrovat som då ökar i cytoplasman. En samtidig ökning av citrat och ett tillbakaflöde till cytoplasman hämmar fosfofruktokinas (PFK) vilket i sin tur ökar förekomsten av glukos-6-fosfat (G6P). Därmed hämmas hexokinas (HK) aktivitet vilket kraftigt minskar cellens upptag av glukos (4, 5, 6, 7, 8).

   Trots ett högt insulin efter 12 timmars fasta finner man hos diabetes 2 även höga värden av fasteglukos.

   Börjar i levern
   Umeåforskarna Helena Edlund och medarbetares resultat bekräftar, vilket börjar bli mer och mer erkänt, att levern spelar en central roll när det gäller att utveckla insulinresistens.
   – Mycket tyder på att levern är det första organ som påverkas av fetma och att insulinresistensen i muskler och fettvävnad troligen är sekundär och inte har lika stor betydelse initialt, säger Helena Edlund.
   Insulinresistensen gör att levern fortsätter att pumpa ut glukos trots för höga glukosnivåer och man vet att insulinresistensen utvecklas relativt snabbt vid fetma.
   Idag är det svårt att få acceptans för att glukosintolerans är en indikation på diabetes, påpekar Helena Edlund.
   – Motståndet mot detta är självfallet att det skulle resultera i enormt många fler potentiella patienter och därmed ökade kostnader för behandling. Samtidigt är det en stor vinst på sikt om man kan förhindra att personerna utvecklar diabetes, dels i form av livskvalitét för den enskilde individen och dels för att det kostar mycket mer än att behandla förstadier till sjukdomen.

   Ökar hos unga
   En effekt av fetma, som uppmärksammats mer och mer, är den stora ökningen av leversteatos eller fettlever som inte har något med alkohol att göra. Hos ungdomar i USA har frekvensen av leversteatos ökat dramatiskt och det är direkt kopplat till övervikt.
   – Det här är ett växande och underskattat problem, säger Helena Edlund.
   Dessutom ökar leversteatos risken för levercancer. En ny undersökning visar att typ 2-diabetiker har tre till fyra gånger högre risk att utveckla levercancer än andra.

7. 57
   Kenneth Ekdahl
   15 augusti 2008 19:41

   Bästa sättet för en person som börjat visa tecken på begynnande metabolt syndrom att undvika att utveckla socker sjuka (diabetes T2) är väl naturligtvis att undvika det som orsakar sockersjukan, alltså socker och sådant som orsakar högt blodsocker. Det vill säga undvika alla former av kolhydrater och då i synnerhet de snabba.

   Även personer med långt gången insulinberoende sockersjuka kan bli symptomfria och därmed även slippa att drabbas av alla följdsjukdomar som av större delen av sjukvården anses oundvikliga genom att helt enkelt utesluta kolhydraterna ur kosten.

   För att det skall vara hållbart i längden krävs naturligtvis en ersättande energikälla och eftersom det inte är bra att leva på en allt för stor andel protein återstår fett. När det skall användas som energikälla är deten fördel ifall fettet som används är till stor del mättat eftersom framför allt fleromättat fett har flera andra effekter på kroppen, bl.a. hormonella, samt att de lätt härsknar. Vi bör alltså inte få i oss alltför mycket fleromättat fett, men den mängd vi behöver skall vara i balans mellan omega-3 och omega-6 och i så låg grad som möjligt de vegetabiliska varianterna eftersom de bidrar kraftigt till att förskjuta balansen över till omega-6.

   Genom att äta på det sättet har ett stort antal insulinberoende sockersjuka blivit symptomfria samt normaliserat sin vikt. Ingen av dem har rapporterat några leverproblem heller.

   Det är en sak att spekulera utifrån enbart teori, en helt annan att studera verkligheten. En del saker är svåra att lära sig genom att titta i provrör, ibland måsta man testa på människor. Speciellt svårt är det att studera teoretiskt ifall man gör det utifrån förutfattade meningar utan att acceptera att desa kan vara fel. Människan är en enormt komplicerad mekanism, det kommer nog att ta många år till innan vi vet tillräckligt för att kunna förstå dess funktion helt, fram tills dess gör vi bäst i att inte bara titta i böcker utan även titta på människor.

   Sysslar man med forskning är det dessutom av största vikt att man ständigt försöker falsificera sina hypoteser och lyssnar på när någon annan lyckas göra det. Bland besökarna här finns ett stort antal människor som blivit friska av att äta en kost som i allt vesäntligt liknar den människa ätit under tusentals generationer, och blivit friska på kuppen. Det är alltså inte något fruktbart ställe att försöka övertala oss att vi inbillar oss att vi blivit friska och gått ner i vikt, i mitt fall 40 kg på ett år.

8. 58
   Kenneth Ekdahl
   15 augusti 2008 19:44

   PS
   Det är skillnad på att vara fet och äta fett.

   Man blir inte fet av fett, man blir fet av kolhydrater.

   Det är möjligt att ditt resonemang stämmer när det gäller fetma och i så fall är det ju ytterligare en anledning att göra sig av med fetman, och den hittills effektivaste metoden att göra det med ett i längden hållbart resulat är att äta mindre kolhydrater och mer fett.

   Dessutom har ju många nu visat att blodfetterna minskar av att äta mer fett och mindre kolhydater.
   DS

9. 59
   Johnny Cocosnöt
   15 augusti 2008 20:59

   Hej Kenneth Ekdahl,

   Jag instämmer med vad du skriver om att människan utvecklats till köttätare och intressant att läsa om tillbakabildningen av förmågan att syntisera hälften av alla aminosyror och att de bara finns i animalisk föda.

   Du utgår från människa som 100% herbivore (gräsätare och bladätare) och jag utgår från chimpansen som människan har 82.5% gener gemensamt och som är en frugivore som äter ca 62% frukt, 35-37% blad, växter, nötter, frön, blommor samt 1-3% insekter, larver, kräldjur, ägg, djur.

   Chimpansen är alltså 62% rå frugivore (frukt), 35-37% rå herbivore (blad och växter) och 1-3% rå carnivore (animaliskt protein och fett).

   Jag spekulerar i hur stor andel av respektivie födoämne som homo sapiens åt av före elden för att överleva i sitt naturliga habitat före utvecklingen av stenverktyg och kontrollerade av elden för belysning, skydd, värme, matlagning och eftersom vi har lyckats öppna både en kokosnött och en mussla mot en sten (städ) och en sten i handen som en hammare mot en mussla eller snäcka mot underliggande sten som städ, två olika sten tekniker, havsuttern öppnar sin mussla genom att slå musslan mot stenen på magen. Kokosnötter är mycket kallori rika och kan lätt ersätta alla kalorier från växter och frukter, sannolikt är att människochimpansen började ersätta kalorierna från blad och växter med kokosnöt mellan frukternas säsong i tropiska skogen och gjorde oss mindre beroende av kalorierna i frukterna, råa frukter och växter behöver bara ätas för sin goda smak och näringsämnen inte i huvudsak som kalorier, den stora tillgången på växter, frukt, kokosnötter och av animalier på stranden och i havet samt i skogen och savannen (senare när vi kunde jaga).

   Den tropiska jägar- och samlar dieten efter elden på den tropiska söderhavsön Pukapuka där man erhåller äter 34% av kalorierna från kokosnötter (79% fett varav 76% mättat), 52% från kolhydrater (brödfrukt, grönsaker och kokade stärkelserika rotfrukter) och 13% av animalierna från havet vardagar och gris och fågel till fest, ägg åts sällan. De åt 2120 kalorier för män fördelade 34% fett, 52% kolhydrater, 13 proteiner och detta är en diet som de själva valt att äta under hela sin historia på öarna.

   Efter utveckling av stenvapen fick vi tillgång till kött från stora djur och stora mängder skaldjur och fisk med spjut, juster, nät, krok, duka, plocka och efter utvandringen efter strand och land samt hav fick vi anpassa oss efter de animalier och veggitabilier, frukter och nötter som finns där.

   Det signifikanta med kokosnötten är att den innehåller så mycket kalorier och de utgörs av 79% huvudsakligen sött mättat fett 79%, övriga fetter 21% och sött är det vi gillar så mycket i frukt men även efter elden i stärkelserika rotfrukter som ex morot och potatis och i socker produkter som läsk och godis men även i bröd och flingor. Sedan äter vi gärna salt fett och protein från animalier och sötvatten har vi alltid behövt dricka och äta i stora mängder i vårt varma habitat där vi bara har päls på huvud och armhåller och könsorgan och i betydligt mindre omfattning på kroppen som tål mycket solsken och gillar hav, vind, och skugga. Varför går majoriteten av alla chartresor till tropikerna på vintern?

   Sedan är det naturligtvis upp till var och en hur man vill äta men jag ser inga större svårigheter i att överleva på beachen i Brasilien (både utan eld eller med) genom att äta en kokosnöt till frukost och 1-2 kg frukt till lunch under dagen, samt några råa ostron med citron och sallad till middag på kvällen, plus några kalla öl för mindre än 100 kr om dagen,

10. 60
    
    Doc
    15 augusti 2008 22:33

    Torwald,
    inget svar på mina frågor, istället lite osammanhängande påståenden och därefter kopierar du in en lång text från en gammal spekulativ artikel utan någon självklar relevans i diskussionen.

    Jag börjar tvivla på att våran "diskussion" leder någonstans alls. Vi får kanske vara nöjda med att komma överens om att vi inte är överens.

11. 61
    Kenneth Ekdahl
    15 augusti 2008 22:55

    Johnny Cocosnöt,
    Det är väl ganska ointressant vad människan åt innan elden? Sedan dess har människan som art förändrats så mycket att vi inte skulle klara oss speciellt länge med bibehållen hälsa på den kost de åt då.

    Jag skulle sannolikt kunna ge mig ut i skogarna i ex. Värmland nu med bara kläderna jag hade på mig i dag och kunna överleva hela vintern där med bibehållen god hälsa ifall jag inte skadar mig genom någon olycka.

    Ok, det skulle vara lite fusk eftersom jag alltid har lite prylar i fickorna som skulle vara till stor nytta, t.ex. ett litet eldstål, en victorinoxkniv, en leatherman, ett litet diamantbryne, ett par meter persiennsnöre och lite annat.

    Men jag är rätt säker på att jag skulle klara mig även om jag var tvungen att tömma fickorna.

    Däremot förutsätter det att jag inte behövde bry mig om jakt- och fiskelagar och liknande. Anledningen att jag helst skulle börja redan nu är att jag helst skall hinna hitta flinta eller kvarts till eggverktyg samt gärna få letat mig fram till ett lämpligt ställe att bygga en koja samt hunnit bygga klart den innan snön kommer. Jag skulle då också kunna klara mig på fiske tills jag fått kläm mer exakt på några lämpliga fällor för olika djur och gärna hunnit ordna en fångstgrop eller fålla att jaga in en älg i, sedan skulle jag har mat i en månad eller två och även kläder som klarar kylan.

12. 62
    Zepp
    16 augusti 2008 1:25

    "Whenever and wherever it was ecologically possible, huntergatherers
    would have consumed high amounts (45–65% of total
    energy) of animal food. Most (73%) hunter-gatherer societies
    worldwide derived > 50% (³56–65%) of their subsistence from
    animal foods, whereas only 13.5% of these societies derived
    more than half (³56–65%) of their subsistence from gathered
    plant foods. In turn, this high reliance on animal-based foods
    coupled with the relatively low carbohydrate content of wild
    plant foods produces universally characteristic macronutrient
    consumption ratios in which protein intakes are greater at the
    expense of carbohydrate."

    http://www.ajcn.org/cgi/reprint/71/3/682.pdf

13. 63
    Torwald Åberg
    16 augusti 2008 14:34

    Vilka frågor och jag håller med om att vår "diskussion" inte leder någon vart. Jag lär mig ingenting och ni andra saknar tillräckliga kunskaper i nutritionsfysiologi för att vi skall komma vidare.

14. 64
    Undrande
    16 augusti 2008 15:04

    Torwald,
    precis, hur var det nu med Pastan
    http://www.handex.se/dontomaso/foretaget.html

15. 65
    Kenneth Ekdahl
    16 augusti 2008 15:05

    Det jag saknar i detaljkunskaper på cellnivå uppvägs nog av mina praktiska erfarenheter, när mina personliga erfarenheter, och tuserntals andras personliga berättelser, visar att de teoretiska "kunskaperna" är fel så väljer jag att tro på verkligheten.

    Och de teoretiska kunskaper jag saknar håller jag snabbt på att skaffa mig, men något som gör att det går något långsammare är att jag inte bara kan läsa slutsatserna i studierna utan själv måste läsa studierna för att upptäcka hur slutsatsen och dess motivation ofta visar på desperation att försöka få studien att ge ett resultat som stämmer med "vad man redan vet", alltså alla förutfattade meningar, och i många fall även vad den som står för pengarna vill att studien skall visa.

    I många fall har jag sett studier som ger väldigt motsägande resutat, så länge man försöker passa in dem i det etablerade paradigmet, men tolkar man resultatet från LCHF-perspektiv försvinner plötsligt många av motsägerlserna och alla pusselbitar passar ihop utan att man behöver banka dem på plats med hammare eller klippa dem till rätt form.

16. 66
    Sagajo
    16 augusti 2008 15:22

    Hej Torwald!

    Jag tycker att du har en ganska gräslig inställning. Om du är så kunnig och insatt, var är din nyfikenhet? Passion för att försöka förstå och lära dig mer? Och speciellt, var är din ödmjukhet? Riktigt kunniga och framstående akademiker brukar ofta besitta dessa egenskaper. Jag tror att de flesta här försöker hitta en logik och teori att arbeta utifrån som hjälper patienter och sjuka. Att dom inte tveklöst köper din tolkning av forskningsresultat gör dom inte okunniga.

17. 67
    
    Doc
    16 augusti 2008 15:42

    Torwald,
    dina kunskaper i "nutritionsfysiologi" må vara större än din ödmjukhet, det kan jag erkänna.

    Vilka frågor? Vad sägs om denna, för tredje gången:

    Anser du fortfarande att människor vanligen behöver låsas in för att klara dina rekommenderade 20% i fettintag?

18. 68
    Torwald
    19 augusti 2008 22:00

    Doc

    Nej det anser jag inte. Men skall man vara säker på att ett uppgivet näringsintag stämmer med verkligheten är det det ultimata sättet. Med en utbildning där man lär sig koppla näringen till maten genom träning i speciellt utvecklade dataprogram kan man ändå nå målet. Detta har vi visat i omfattande studier. Vilka studier har du deltagit i? Du verkar inte ha den ringaste kunskap om de krav som finns på en evidensbaserad medicinsk studie. Din amatörfilosofi om ödmjukhet imponerar inte det minsta. Med detta sagt avslutar jag alla inlägg då de inte leder till något.

19. 69
    
    Doc
    19 augusti 2008 22:36

    Torwald,
    din sista mening är ett exempel på vad vi trots allt är överens om. Gott så!

20. 70
    Kärnfrisk
    20 augusti 2008 6:07

    Mat som ger naturlig mättnad och aptitreglering måste ju vara det vi är anpassade till, det är ju så logiskt och självklart att det knappast behövs en akademisk titel för att förstå det. För inte hade väl människorna för 250 000 år sedan tillgång till datorer med kaloriberäkningsprogram som talade om för dem hur mycket de skulle äta?

    Torwalds inställning är ju typisk kostetablissemangets, nämligen: stämmer verkligheten och teorierna inte överrens, är det verkligheten det är fel på.

21. 71
    
    Nadia
    21 augusti 2008 16:02

    Jag har egentligen en liten undran. Sk abörja med LCHF så snart jag varit och handlat. Men funderar över det här med rotsaker.

    Hur är det egentligen, finns det en lista på vilka som går att äta utan problem och vilka som inte går att äta. Jag brukar nämligen äta mycket morrötter och kronärstkockor etc, Finns det någonstans en lista att tillgå med sådana saker.

    Så man får veta om de har låga kolhydrater,

    är det liksom kört med rotsaker men helt ok med allt som växer ovan jord? som squasch och liknande ?

    vill bara skapa lite klarhet i detta så jag vet var jag ska ta vägen bland alla grönsaker. =)

    kanonsida som redan nu är bokmärkt, och smörstekt (kokboken) är beställd och på väg hem i brevlådan =)

    tack för en grymt lätt sida som är enkel att hitta på (även om jag inte förstått det här med rotsaker)

    Ser fram emot att få börja med den här kosten, och hoppas på att få bli av med min övervikt som jag haft sen jag gick i grundskolan.

22. 72
    
    Doc
    21 augusti 2008 17:06

    Nadia,
    Ovanjordsgrönsaker = lite kolhydrater och underjordsgrönsaker = mer kolhydrater är en mycket god grundregel.

    Kronätskocka är säkert bra, morötter inte så bra (mer än i liten mängd kanske).

    Vill man specialkolla något rekommenderar jag att titta på http://www.fineli.fi där man kan kontrollera innehållet i de flesta grönsaker (och annan mat).

    Lycka till!

23. 73
    Tove
    22 augusti 2008 10:52

    Hej!
    Jag undrar hur det funkar att äta LCHF när man har äter mjölkfritt? Ersättningsprodukter med soja funkar inte heller för mig. Blir det väldigt krångligt då tro?

24. 74
    
    Doc
    22 augusti 2008 11:08

    Det tror jag går bra. Då blir det ungefär som stenålderskost, dvs man äter sådant som alla människor gjorde innan introduktionen av jordbruk och djurhållning. För 8-10,000 år sedan eller tidigare. Sådant levde våra förfäder på under miljontals år så varför skulle inte vi kunna äta det?

25. 75
    Patrik
    23 augusti 2008 9:37

    Hej!
    Mycket intressant läsning. Jag undrar om brödet Fiber+ som nämns ovan. Jag hittade "GI-bröd" från Axa som har betydligt mindre kolhydrater, 33g/100g mot 48/100 i Fiber+.
    Är detta ett relevant sätt att jämföra två produkter för mig?

26. 76
    
    Doc
    23 augusti 2008 10:08

    Patrik,
    det kan vara relevant i viss mån, men bröd är en komplicerad historia. Som jag ser det är allt bröd "mer eller mindre dåligt" men jag äter själv en del av det "mindre dåliga".

    Själv brukar jag titta på innehållsförteckningen och försöka välja bort alla bröd som har sirap/glukossirap eller härdade/delvis härdade vegetabiliska fetter eller liknande industriskräp i sig.

    Och så vill jag gärna att det skall vara en stor andel fullkornsmjöl.

    Men det allra viktigaste för att minska andelen kolhydrater kan vara att man sen inte bara äter brödet, utan fyller på med en rejäl mängd gott (fett) pålägg!

    Jag kan rekommendera leverpastej, bara som exempel. Naturligtvis med bregott under.

27. 77
    Kenneth Ekdahl
    23 augusti 2008 15:55

    Jag undviker bröd helt, och då inte bara för kolhydraterna utan även för antinutrienterna.

    Skulle jag äta någon form av bröd skulle det vara surdegsbakat på gammalt vis, alltså helt utan jäst. Ett sådant bröd tar cirka tre dagar från det att man sätter degen tills limporna skall in i ugnen, då hinner det mesta av antunutrienterna förstöras. Jag skulle dessutom bara baka med biodynamiskt odlad råg, bl.a. för att slippa mögelgifterna som så lätt bildas i säd odlad med konstgödning. Sedan skulle jag köpa hela korn och mala dem själv precis innan de skall användas, för att minimera härskningen av fetterna i kornet.

    Det finns alltså många hälsoproblem med bröd, men många av dem har kommit med moderna produktionsmetoder.

    Mycket tyder på att det var för att man började baka med jäst som Engelska sjukan började dyka upp, då kunde man baka brödet så fort att antinutrienterna inte förstördes vilket orsakade bristsjukdomar som t.ex. Engelska sjukan.

28. 78
    MJ
    23 augusti 2008 21:28

    Kenneth,

    Surdegsbröd tar inga tre dagar att baka. Om du med total längd menar tiden från det att det tar att starta en surdeg från noll så finns det ingen chans att du fixar ett bröd på tre dagar om det inte är något fel på mjölet alltså. Om du menar att du bakar från en befintlig surdeg som är relativt aktiv så tar det - enligt min mening - optimalt omkring 24-36 timmars jäsning för att få ett bra bröd beroende på temperaturen brödet jäser på, även om jag i min beräkning antar att jäsningen sker på relativt kall temperatur. Det är fullt möjligt att baka surdegsbröd med mycket snabbare jäsning än så. I normal rumstemperatur går det, beroende på aktiviteten i surdegen, att göra det på 7-9 timmar. Surdegsbakning är en skön konst. Det tar många, många år att förstå alla aspekterna. Alex Croquet, förmodligen Mozart bland dagens franska bagare, berättade för mig nyligen att han till och med gör brioche på surdeg!!! För att göra detta måste man ha en surdeg (alltså som man utgår från) som är på väg att explodera. Degen jäser endast ett par timmar före bröden gräddas.

    Jag har själv sedan barnsben bakat surdegsbröd. Min mormor lärde mig hur hennes mormor gjorde. Intressant är att tekniken för flera av bröden liknar Croquet's teknik.

    Sedan jag började med LCHF har jag dragit ner på brödätandet. Jag bakar i dag enbart surdegsbröd på biologiskt speltmjöl. Tillsvidare har jag bestämt mig för att speltmjöl, i alla fall det jag kan få tag på i Frankrike är ok, men jag vet inte. Att man på 1700-talet i Frankrike åt sisådär ett kilo bröd per person och dag får mig att tro att traditionellt surdegsbröd bör vara helt ok. På den tiden fanns knappast kalljäsning så några 24-36 timmar var det inte frågan om. I dag äter man mycket mindre mängd bröd än så i Frankrike. Dock är den generella kvaliteten på bröd vida bättre än i Sverige, såvitt avser mjölkvalitet och jäsningstid.

29. 79
    Kenneth Ekdahl
    23 augusti 2008 22:32

    Din kommentar väntar på moderering.
    augusti 23rd, 2008 klockan 21:35

30. 80
    
    Doc
    23 augusti 2008 23:23

    Ser ingen?

31. 81
    Kenneth Ekdahl
    24 augusti 2008 1:06

    Den verkar ha försvunnit?

32. 82
    Kenneth Ekdahl
    24 augusti 2008 1:08

    Det var en länk till en artikel på westonaprice.org med namnet "Our Daily Bread".
    Det finns flera intressanta artiklar om surdeg där under rubriken "Food features"

33. 83
    MJ
    24 augusti 2008 13:47

    Man kanske skulle kunna kalla det "lite om surdeg för pre-dummies".

34. 84
    Muskelwannabe
    3 september 2008 22:28

    Undrar om jag kan äta morötter? är det lika dåligt som potatis?

35. 85
    
    Doc
    3 september 2008 23:07

    muskelwannabe,
    det beror ju på vad du vill åstadkomma. En bra grundregel är att alla underjords-grönsaker innehåller en hel del kolhydrater.

    Potatis och morötter innehåller båda runt 85% av energin i form av kolhydrater. Potatis innehåller dock, per vikt, ungefär 3 gånger mer (15g/100g). Morötter innehåller mer vatten.

    Du kan alltså äta 3 gånger mer morötter än potatis när det gäller kolhydrater. Men vill man äta så lite kolhydrater som möjligt är det bäst att äta så lite som möjligt av båda.

36. 86
    Muskelwannabe
    4 september 2008 9:30

    Ok då tack!

37. 87
    Raili Pudas
    9 september 2008 12:56

    Hej.
    Läste nånstans att denna diet kan vara positiv för ledreumatiker... Finns det någon som har erfarenhet av detta.??? Det vore ju ett himmelrike för många många

38. 88
    
    Doc
    9 september 2008 13:14

    Raili Pudas,
    en del upplever sig ha blivit mycket bättre i sin reumatism av LCHF - se rapporter här. Några vetenskapliga studier på det har jag inte sett...

39. 89
    Kenneth Ekdahl
    9 september 2008 14:41

    Med tanke på att LCHF bl.a. innebär att man undviker inflammationsdrivande ämnen i kosten är det ju rätt sannolikt att inflammatoriska sjukdomar blir bättre av den.

40. 90
    pia
    14 september 2008 22:26

    Med tanke på att LCHF minskar risken för inflammatoriska sjukdomar har jag fått upp ögonen för denna kost. Men om man som jag är mager, hur ska jag då äta då jag absolut inte vill gå ner i vikt?

41. 91
    
    Mikael Jansson
    14 september 2008 22:39

    pia,
    Utan att vara Andreas, så gissar jag på att du inte går ner i vikt bara för att du äter LCHF, utan snarare hamnar på den nivån du borde ligga på. Om det är neråt, uppåt eller samma vet du inte förrän du testat.

    Jag har ätit LCHF i sex veckor, och min vikt är oförändrad.

42. 92
    Kenneth Ekdahl
    14 september 2008 23:19

    Många underviktiga har rapporterat att de går upp av samma kost som vi överviktiga går ner av, möjligen kan det vara en bra idé att öka på lite grand med proteinet eftersom man ju vill och kommer att i första hand lägga på sig muskler, det är ju antagligen inte fett man vill ha, i alla fall inga större mängder.
    Genom lite väl vald styrketräning kan man antagligen även styra lite grand var musklerna skall hamna.
    Sannolikt behövs ingen hård träning.

43. 93
    
    Doc
    14 september 2008 23:50

    Pia,
    man brukar bara minska i fettvikt av LCHF-kost. Är man underviktig lägger man ofta istället på sig en aning muskulatur så länge som man äter sig mätt. Det brukar alltså gå utmärkt även för underviktiga att äta LCHF-kost.

44. 94
    pia
    15 september 2008 20:53

    Tack för dessa inlägg. Jag känner mig verkligen inspirerad att testa.

45. 95
    Louise
    18 september 2008 16:03

    Hej alla!
    Har nyss hittat en ny metod att äta sig frisk på, aldrig hört talas om LCHF tidigare. Kan det verkligen stämma att man kan äta så mycket god mat men ändå gå ner/bibehålla sin vikt?! Verkar vara lite "mirakelaktigt" men jag ska ge det ett tappert försök! Fett är ju så GOTT... Tack för alla goda tips och råd på sidan.

46. 96
    
    Doc
    18 september 2008 16:22

    Visst kan det stämma. Läs några berättelser från folk som provat här:
    http://www.kostdoktorn.se/?page_id=61

47. 97
    
    Mikael Jansson
    18 september 2008 16:44

    Louise,
    Jag räknade på vad jag äter en dag för att se vad det blev..

    15g kolhydrater, ~140g protein, ~240g fett. Jag äter 200-250g fett om dagen, och har gjort det i sex veckor nu. Med vanligt diettänkande borde jag vara smällfet vid det här laget. Men, det kan ju inte jag säga något om, så jag överlåter det åt andra:

    Vad tror du om min karriär som Michelingubbe, Doc?

48. 98
    
    Doc
    18 september 2008 17:03

    Jag tror att det är nästan omöjligt för dig att öka i fettvikt med så lite kolhydrater. Muskelvikt går säkert att öka i däremot, särskilt om du styrketränar lite.

    Vad är facit efter sex veckor?

49. 99
    
    Mikael Jansson
    18 september 2008 17:59

    Ja, det var det jag tänkte att du skulle avgöra. Du såg ju mig igår. Hade jag gått och blivit en Michelingubbe av de 9 kilona fett jag ätit de senaste sex veckorna, eller vad säger du?

    (för att öka trovärdigheten för Louise blir det bättre om du ger din åsikt om min kroppsbyggnad)

50. 100
    
    Doc
    18 september 2008 18:08

    Du såg ut att vara i finfin form. De nio kilona fett du ätit vet jag inte var du gömt undan!