LCHF-magasinet slaktar en älskad LCHF-myt

lchf-magasinet

Olofsson och Stefánsson – äkta och falsk profet?

Hur sunt är inte detta? Det senaste numret av LCHF-magasinet slaktar en högt älskad gammal LCHF-myt.

Många har sett inuiterna i norra Kanada som ett exempel på folkslag som länge ätit strikt LCHF-kost med fina resultat. Men den historien har minst två stora svagheter, som Per Wikholm går igenom.

De två problemen

För det första baseras mycket av historien på polarforskaren och författaren Vilhjálmur Stefánssons (1879-1962) böcker. Även om han levde ett spännande liv med många erfarenheter så var han inte alltid den mest trovärdiga källan. Den gode Stefánsson tenderade att skarva något med sanningen ibland, för att förbättra sina historier.

För det andra: Inuiternas kost var av nödvändighet mycket låg i kolhydrater, men var det strikt LCHF, var inuiterna verkligen i ketos hela tiden? Sannolikt inte, som Wikholm går igenom.

Som alla som försökt stanna i uttalad ketos märkt så kräver det att man håller proteinintaget moderat. Och inuiterna åt sannolikt så mycket protein att de endast periodvis – i samband med kortare fasta – var i tydlig ketos.

Detta är sunt – vi behöver våga ifrågasätta alla svagheter i teorin och historien bakom LCHF.

Mer om senaste numret

För hela historien kan du prenumerera på LCHF-magasinet som innehåller mycket annat matnyttigt också. Therese Olofsson ses på detta nummers framsida och berättar i detalj om sin makalösa viktminskning med LCHF-kost, hur hon sannolikt tog svenskt rekord i viktminskning.

Som vanligt är LCHF-magasinet det seriösa alternativet i tidningshyllan, LCHF-tidningen för dig som vill ha mer än bara vackra recept:

Läs mer om senaste numren och prenumerera

Mer

Inuit- och Stefánssondebatten fortsätter på Per Wikholms blogg.

Det finns en rättvis dokumentär om Stefánssons liv, jag såg den för några år sedan på DVD och nu kan man se den gratis på nätet: Arctic Dreamer – The lonely quest of Vilhjalmur Stefansson

Mer om ketoner och ketonmätning

Therese Olofsson kan du läsa mer av på hennes blogg – eller kolla in den här nya videointervjun:

Video

Therese Olofsson

 

43 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Bo Zackrisson
    Två tredjedelar av LCHF-magasinets grundare anser det vara viktigt att våra teorier hela tiden ska granskas och successivt läggas på en allt mer vetenskaplig grund, så långt det låter sig göras. Det är viktigt eftersom våra motståndare och vedersakare hela tiden strävar efter att slå hål på våra argument för LCHF. Några inom den så kallade LCHF-rörelsen ser upp till ett antal husgudar, vars skrifter betraktas som i det närmaste heliga och därför inte får diskuteras. Mot den bakgrunden är det föga märkligt att våra motståndare betraktar oss som en i det närmaste religiös sekt.
    För mig som medicinjournalist kan det ibland vara viktigt att granska de historiska argumenten. I många fall är de bärkraftiga, i andra fall kan de ha vissa brister.
    I fallet med inuitkosten och den helgonförklarade Ville Stefansson, tycks det finnas en del oklarheter som är värda att diskutera. Som ansvarig utgivare för LCHF-magasinet anser jag det vara av intresse att dessa oklarheter kan läggas fram i tidningen. Per Wikholms artikel publiceras som en debattartikel och därför välkomnar vi självklart en debatt om den. Det är själva syftet med publiceringen.
    Den sista tredje delen av LCHF-magasinets grundare är oenig med vår öppna publiceringsfilosofi. Det har säkert några av er noterat. Så kan det bli ibland och det är egentligen inget att förvånas över.
    LCHF-magasinet har ända sedan starten haft som publicistisk idé att lägga vår kost på vetenskaplig grund, såväl historiskt och vetenskapligt.
    Just nu deltar jag i en diskussion på Per Wikholms blogg, http://www.lchf.se. Några av inläggen är rent ut sagt förfärliga och gränsar till förtal, vilket både jag och Andreas Eenfeldt har kommenterat.
    Det är mycket som vi ännu inte vet när det gäller de mekanistiska orsakerna till att LCHF-kosten tycks leda till hälsa. Just därför bör vi vara både ödmjuka och lyhörda för sakargument som vid ett första påseende kan förefalla lite eljest.
    Men idag är mängden av vetenskapliga studier om lågkolhydratkost så många att vi lugnt kan påstå att den i de flesta fall leder till att väldigt många mår bättre av den och i vissa fall tycks den innebära att många kan bli av med "obotliga" kroniska folksjukdomar.
    LCHF-kosten bör idag betraktas som vetenskapligt trygg. Vi har ännu inte kännedom om alla metabola och hormonella mekanismer och vi vet ännu inte exakt vad det är i kosten som leder till hälsa.
    Det viktigaste i allt detta är att vi vet att LCHF-kost fungerar för de flesta som tillämpar den. Det är därför som LCHF-kosten biter sig fast och växer för varje år som går. Vi vet också att för ett mindretal passar den kanske inte så bra. Vi är alla olika.

    Vänliga hälsningar
    Bo Zackrisson
    redaktör och ansvarig utgivare
    LCHF-magasinet

    Svar: #32, #36
    Läs vidare →
  2. Tuva
    Jag kan förstå fascinationen med inuiternas kosthållning ur ett rent teoretiskt perspektiv men som sinnebilden för den ultimata mänskliga kosthållningen är det ju faktiskt ett skämt.

    Ja, ett skämt.
    Vi pratar om människor som bebor de yttersta gränserna för beboelighet. Inte direkt människodjurets första alternativ, eller hur? "Hey, här fattas ofta mat och näsan fryser av om du inte aktar dig och solen skiner fan inte 6 månader om året! Fuck tempererade zoner, vi flyttar hellre hit!"

    Lika lite som alla andra marginal-zoner; öknar, höga berg o.s.v.. De befolkades senare än de trevliga, tempererade zonerna med bördiga fält och smaskiga vilda bytesdjur i skogen.

    Om vi placerar människan i Paradiset så travar hon runt och plockar frukt, bär, nötter, rötter och bladgrönt. Så jagar hon och fiskar hon och sen är det fest. Sen sitter man runt elden och snackar skit, sjunger och dansar lite.
    Sen tar man om det.
    Man går inte och rynkar på näsan åt de mogna frukterna. Eller får diabetes av dem. Inte heller skär man bort den smakrika och energitäta och smakgivande fettranden. (Man ägnar heller inte tid åt att gå och pilla med gräsfrön, man har roligare (och godare) saker för sig, se ovan.)

    Det är först när vi blir för många för de trevliga platserna som vi har flyttat till de mer svårbeboeliga, som norra Kanada och Grönland o.s.v.. Det slår ju ändå att svälta ihjäl eller bli ihjälslagen av konkurrerande stammar.

    *end of rant*

    Svar: #6, #16
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Frida D
    Snyggt och spännande omslag! Cleant. Bra där.
    Fortsätt slakta myter, tack!
  2. SGK
    Har inte läst allt i det här numret än, men jag gillade verkligen reportaget om Thess. Ska bli spännande att följa henne fortsättningsvis angående hennes träningsprogram.
  3. Tuva
    Jag kan förstå fascinationen med inuiternas kosthållning ur ett rent teoretiskt perspektiv men som sinnebilden för den ultimata mänskliga kosthållningen är det ju faktiskt ett skämt.

    Ja, ett skämt.
    Vi pratar om människor som bebor de yttersta gränserna för beboelighet. Inte direkt människodjurets första alternativ, eller hur? "Hey, här fattas ofta mat och näsan fryser av om du inte aktar dig och solen skiner fan inte 6 månader om året! Fuck tempererade zoner, vi flyttar hellre hit!"

    Lika lite som alla andra marginal-zoner; öknar, höga berg o.s.v.. De befolkades senare än de trevliga, tempererade zonerna med bördiga fält och smaskiga vilda bytesdjur i skogen.

    Om vi placerar människan i Paradiset så travar hon runt och plockar frukt, bär, nötter, rötter och bladgrönt. Så jagar hon och fiskar hon och sen är det fest. Sen sitter man runt elden och snackar skit, sjunger och dansar lite.
    Sen tar man om det.
    Man går inte och rynkar på näsan åt de mogna frukterna. Eller får diabetes av dem. Inte heller skär man bort den smakrika och energitäta och smakgivande fettranden. (Man ägnar heller inte tid åt att gå och pilla med gräsfrön, man har roligare (och godare) saker för sig, se ovan.)

    Det är först när vi blir för många för de trevliga platserna som vi har flyttat till de mer svårbeboeliga, som norra Kanada och Grönland o.s.v.. Det slår ju ändå att svälta ihjäl eller bli ihjälslagen av konkurrerande stammar.

    *end of rant*

    Svar: #6, #16
  4. Sune
    Att kroppen bränner fett bäst i Ketos vet jag, men hur är det med hälsoeffekterna? Krävs Ketos för alla positiva effekter vi läser om för diabetes, epilepsi, cancer osv, eller är det ett stabilt blodsocker som är det viktiga för oss som inte är intresserade av någon viktnedgång?
  5. My "LCHFingenjören"
    Thess, du är så ball så ja dör! SJUKT snyggt omslag <3
  6. SGK
    Hade varit spännande att smaka de ursprungliga frukterna. Jag som inte gillar sött hade säkert uppskattat de frukter som fanns ursprungligen innan idealet blev "så sött som möjligt".
    Svar: #18
  7. Lasse1
    Denna artikel Säger mig ingenting, fattar inte riktigt vad poängen är?
    1. "För det första baseras mycket av historien på polarforskaren och författaren Vilhjálmur Stefánssons (1879-1962) böcker. Även om han levde ett spännande liv med många erfarenheter så var han inte alltid den mest trovärdiga källan. "

    om de inte håller protienet på en moderat nivå borde de vara feta då överskottet torde bli fett, eller har jag fel?.

    Betyder det att han absolut inte talar sanning i detta fall?

    2." För det andra: Inuiternas kost var av nödvändighet mycket låg i kolhydrater, men var det strikt LCHF, var inuiterna verkligen i ketos hela tiden? Sannolikt inte, som Wikholm går igenom."

    Nog åt de LCHF alltid, att de inte följde våra rekommendationer för strikt må vara en sak, hur ofta de faktiskt var i ketos kanske står i tidningen, men tror ingen tror att de aldrig gick ur ketos.

    Måste nog läsa hela om jag hittar den någonstans.

  8. Lasse1
    en annan sak jag undrar är, vad jag hört så blir ett överskott av protein till fett, så om inuiterna ät för mycket torde de vara feta.

    "Som alla som försökt stanna i uttalad ketos märkt så kräver det att man håller proteinintaget moderat. "

  9. Lasse1
    Tycker det låter troligare att de inte åt för mycket protein, åtminstone inte mer än de behövde.

    Medan kroppen kan använda protein som energikälla i en nödsituation, är det inte alls hälsosamt att använda denna metod på lång sikt. Alla kolhydrater består av bara tre element: kol, väte och. syre. Alla fetter är också gjorda av samma tre delar. Proteiner emellertid också innehålla kväve och andra element. När proteiner används för att ge energi, måste dessa blivit av på något sätt. Detta är inte bara slöseri, kan det innebära påfrestningar på kroppen, särskilt på lever och njurar.

    Överskott intag av kväve leder i en kort tid till hyperammonemi, vilket är en ansamling av ammoniak i blodet. Detta är giftigt för hjärnan. Många mänskliga kulturer överlever på en rent animalisk produkt kost, men bara om det är mycket fett [xii] [xiii] Ett magert kött diet, å andra sidan inte kan tolereras. det leder till illamående på så lite som tre dagar, symptom på svält och ketos i en vecka till tio dagar, svår försvagning i tolv dagar och eventuellt dödsfall på bara några veckor. En fettrik kost är dock helt frisk för en livstid.

  10. Thomas Jansson
    Thess borde ha hjälm på sig när hon kör motorcykel!
  11. Jacob Gudiol
    Att inuiterna inte ätit LCHF är ju knappast en nyhet. Inte heller att Vilhjálmur Stefánssons var ganska känd på sin tid för att ljuga ganska friskt om sina bravader och upplevelser. Men som du skriver är det ju bra att det tas upp.

    Ska bli spännande att se om det försvinner som argument nu. Jag är tveksam. Lasse1 har tex redan visat fantastiskt prov på vad kognitiv dissonans kan fixa för en. "Skit i fakta, jag resonerar mig fram till egna slutsatser baserat på mina egna tidigare påhittade slutsatser".

    Svar: #12, #14, #15, #17
  12. Strikt ketogen LCHF var det sannolikt sällan eller aldrig. Men nog lär det ha varit en variant av mer måttlig eller liberal LCHF.

    Åtminstone om man ser i grova drag 10% kolhydrater, 30% protein och 60% fett som "low-carb high-fat", vilket de flesta rimligen gör.

    Svar: #19
  13. Walter Levy
    Per är inne på ett viktigt spår, nämligen en brutal ärlighet. Kost är komplext, och det vetenskapliga kunskapsläget är minst sagt bräckligt. Jag har länge undrat varför så många inom LCHF envisas med att tro att de vet VARFÖR LCHF FUNGERAR. Istället för att nöja sig med ATT LCHF FUNGERAR, vilket redan det är fantastiskt. Flera andra kosthållningar fungerar också, t.ex. paleo.
    När jag skriver fungerar, menar jag att de flesta kan få hälsovinster genom att äta på detta sätt (trots att vi inte riktigt vet varför).
  14. Lasse1
    Inte heller att Vilhjálmur Stefánssons var ganska känd på sin tid för att ljuga ganska friskt om sina bravader och upplevelser.

    Och då kan vi slå fast att vederbörande
    ALDRIG NÅGONSIN har sagt något som innehåller någon som helst sanning, undrar om du farit med osanning någongång? 😉
    Jacob håller sig alltid med hårda sanna fakta signerade i 3 kopior osv...

  15. Lasse1
    Att inuiterna inte ätit LCHF är ju knappast en nyhet.

    Du får nog läsa lite noggrannare, det är inte vad Per skriver 😉

  16. MJ
    Det är inte så att de här nischerna har befolkats sist eller i brist på utrymme. I Nordamerika fanns det ju enorma mängder jordbruksmark och knappast skäl att söka sig norrut för att få plats. Det är just för att det varit nischer med någon resurs som gjort att de har befolkats TROTS andra nackdelar.
    Att det funnits feta bytesdjur har alltså övervägt nackdelarna med låga temperaturer och andra hårda förhållanden.

    Du pratar om när VI placerar människan i paradiset. Tänkt då på att paradiset ser annorlunda ut beroende på i vilket klimat människorna hittat på det. I kalla klimat så är paradiset varmt, i varma klimat så är det svalt, i karga miljöer så är det prunkande osv. Man fyller paradiset med sådant som man tycker att det är brist på i livet.

    Självfallet åt de vilda människorna frukt. Att vi gillar sött så mycket som vi gör beror på att vi, i vår naturliga miljö, ska försöka peta i oss allt sött vi hittar.

  17. MJ
    "...men var det STRIKT LCHF, var inuiterna verkligen i ketos hela tiden? Sannolikt inte..."
    (Min emfas)
    Kognitiv dissonans var det ja...
  18. MJ
    Att frukter skulle ha varit osöta i någon form av forntid är en myt.
    Visst har man förädlat frukter väldigt länge, men under större delen av tiden har ju den förädlingen handlat om att de ska ge mer frukt och vara tåligare. Ät äpplen från ett 250 år gammalt träd och se om du kan känna någon skillnad i söthet med en modern sort.
    Svar: #42
  19. Jacob Gudiol
    Strikt ketogen LCHF var det sannolikt sällan eller aldrig. Men nog lär det ha varit en variant av mer måttlig eller liberal LCHF.Åtminstone om man ser i grova drag 10% kolhydrater, 30% protein och 60% fett som "low-carb high-fat", vilket de flesta rimligen gör.

    Det beror ju på vad man vill lägga i ordet LCHF. Om du helt plötsligt bara ska räkna kolhydrater så ja, då är det lågkolhydratkost och likt LCHF även om proteinintaget är högre hos inuiter.

    Men du vet precis som jag att LCHF väldigt ofta också pratar om typen av fett och även mycket annat. Och tittar man tex på marinfetter från de djur som inuiterna ätit så är det klart lägre på tex mättat fett än den ganska mejeriproduktsdominanta och feta köttprodukts LCHF som kokböckerna lär ut. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/0889157591900344

    Att simma runt med mycket mättat fett i kroppen i iskallt vatten hade varit en väldigt dålig idé. Du hade stelnat till ganska rejält 🙂

    Så säger vi att LCHF bara handlar om mängden kolhydrater du äter och inget annat så kan jag ge dig att de åt en kost som var ganska lik LCHF förutom då att proteinmängden var klart högre. Men annars finns där inte många likheter.

  20. Lasse1
    Gott om fett fanns det nog.
    Att hitta tillräckligt med magert kött är ju inte en enkel sak & fett var nog inget de lämnade med tank på att de frossa på inälvsmat.
    angående mängden protein, så är det många som äter mer än vad SLV rekommenderar, om kriteriet går vid vad SLV rekommenderar så tror jag inte de åt LCHF 🙂
    Men det gör inte jag heller 🙂
  21. Lasse1
    Hur mycket protein/fett finns det på en 250g Entrecote eller fläskkottlet?
    Någon som har koll? cirka?
  22. Per Wikholm
    Läs LCHF Magasinet för att få helhetsbilden samt följ Andreas länk här ovan till lchf.se där fler länkar ges. Främst rekommenderar jag att läsa H. M. Sinclars 10 sidor långa översiktsartikel om inuiternas (då kallade eskimåer) kost. Notera att artikeln är övertygad om att den var näringsmässigt fullvärdig och hälsosam men han slår tydligt fast varför den inte var ketogen p g a det höga proteinintaget.
    Svar: #23, #24
  23. Lasse1
    Läs LCHF Magasinet för att få helhetsbilden samt följ Andreas länk här ovan till lchf.se där fler länkar ges.

    Det verkar inte som eran server klarar belastningen riktigt?
    Länken till M. Sinclars leder inte någonvart, eller så är det bara belastningen som spökar.

  24. Lasse1
    Sinclar hade tydligen även han sin övertygelse. Fast han verkar mer varit inne på att felsorts fetter är boven.
    Hugh Macdonald Sinclair, FRCP (4 February 1910 – 22 June 1990) was a doctor, medical researcher, and expert in human nutrition. He is most widely known for claiming that what he called "diseases of civilization" such as coronary heart disease, cancer, diabetes, inflammation, strokes and skin disease are worsened by "bad fats".

    Vilken forskare man än läser om så verkar resultaten spegla deras förutfattade meningar 🙂
    Påminner lite om JG 🙂

  25. Per Wikholm
    Lasse 1
    Ja, det verkar som LCHF.se inte riktigt klara belastningen just nu men här är länken till Sinclaris artikel:
    http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&...
    Svar: #26
  26. Lasse1
    Tack, jag lyckades klura ut den, ni har ett mellansllag i början och saknar : i eran länk.

    den ser ut så här
    "%20http//journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=779864"

    Svar: #28
  27. Bo Zackrisson
    Två tredjedelar av LCHF-magasinets grundare anser det vara viktigt att våra teorier hela tiden ska granskas och successivt läggas på en allt mer vetenskaplig grund, så långt det låter sig göras. Det är viktigt eftersom våra motståndare och vedersakare hela tiden strävar efter att slå hål på våra argument för LCHF. Några inom den så kallade LCHF-rörelsen ser upp till ett antal husgudar, vars skrifter betraktas som i det närmaste heliga och därför inte får diskuteras. Mot den bakgrunden är det föga märkligt att våra motståndare betraktar oss som en i det närmaste religiös sekt.
    För mig som medicinjournalist kan det ibland vara viktigt att granska de historiska argumenten. I många fall är de bärkraftiga, i andra fall kan de ha vissa brister.
    I fallet med inuitkosten och den helgonförklarade Ville Stefansson, tycks det finnas en del oklarheter som är värda att diskutera. Som ansvarig utgivare för LCHF-magasinet anser jag det vara av intresse att dessa oklarheter kan läggas fram i tidningen. Per Wikholms artikel publiceras som en debattartikel och därför välkomnar vi självklart en debatt om den. Det är själva syftet med publiceringen.
    Den sista tredje delen av LCHF-magasinets grundare är oenig med vår öppna publiceringsfilosofi. Det har säkert några av er noterat. Så kan det bli ibland och det är egentligen inget att förvånas över.
    LCHF-magasinet har ända sedan starten haft som publicistisk idé att lägga vår kost på vetenskaplig grund, såväl historiskt och vetenskapligt.
    Just nu deltar jag i en diskussion på Per Wikholms blogg, http://www.lchf.se. Några av inläggen är rent ut sagt förfärliga och gränsar till förtal, vilket både jag och Andreas Eenfeldt har kommenterat.
    Det är mycket som vi ännu inte vet när det gäller de mekanistiska orsakerna till att LCHF-kosten tycks leda till hälsa. Just därför bör vi vara både ödmjuka och lyhörda för sakargument som vid ett första påseende kan förefalla lite eljest.
    Men idag är mängden av vetenskapliga studier om lågkolhydratkost så många att vi lugnt kan påstå att den i de flesta fall leder till att väldigt många mår bättre av den och i vissa fall tycks den innebära att många kan bli av med "obotliga" kroniska folksjukdomar.
    LCHF-kosten bör idag betraktas som vetenskapligt trygg. Vi har ännu inte kännedom om alla metabola och hormonella mekanismer och vi vet ännu inte exakt vad det är i kosten som leder till hälsa.
    Det viktigaste i allt detta är att vi vet att LCHF-kost fungerar för de flesta som tillämpar den. Det är därför som LCHF-kosten biter sig fast och växer för varje år som går. Vi vet också att för ett mindretal passar den kanske inte så bra. Vi är alla olika.

    Vänliga hälsningar
    Bo Zackrisson
    redaktör och ansvarig utgivare
    LCHF-magasinet

    Svar: #32, #36
  28. Per Wikholm
    Tack Lasse 1.
    Nu har jag fixat länken även på LCHF.se
  29. Lasse1
    🙂
    Du som är van i att läsa om forskning.
    Vad tror du om inlägget nr 24, hur mycket tror du forskarens egna värderingar/övertygelser spelar in i rapporterna, jag talar inte om rent fusk utan snarare att man lyfter fram resultat man själv tror på samt kanske glömmer/gömmer sånt som motbevisar en? Ändå är de aldrig någnsin överens

    Om nu forskning skall vara så vetenskaplig, så visar den endå åt helt olika håll beroende på vem som lägger fram den.

    Det verkar ju vara lite svårt att hitta forskning där aktuell person har haft fel så att säga 🙂

    Svar: #30
  30. Per Wikholm
    Självklart finns det ingen levande människa på denna som kan definieras som helt objektiv och det gäller även forskare. Men läs Sinclair och vad han skriver om inuitkosten och gör din egen bedömning.
    Svar: #31
  31. Lasse1
    Det är det jag gjort också i brist på annat 😉
    fett är farligt tror han så det kan inte vara orsaken till deras hälsa.
    mindre kolhydrater tror "Stefansson".
    Jag går nog på Yudkins linje färre kolisar han också.
  32. Walter Levy
    Det är befriande att läsa Din kommentar Bo. Vilken härligt ödmjuk inställning, och samtidigt med stor skärpa. Får genast lägga in en beställning på tidningen. Instämmer till 100% med de två tredjedelarna 🙂
  33. Walter Levy
    Gudiol skrev förresten om inuitkosten redan 2011:
    http://traningslara.se/eskimaernas-verkliga-diet/
    Kanske dags att bjuda in honom för ett debattinlägg i nästa nummer av LCHF-tidningen? Det vore intressant och kul tycker jag!
    Svar: #34
  34. Lasse1
    Tror det är en "osynlig vägg" där som inte finns på kartan.
    uppriktigt så tror jag inte JG skulle klara kraven om att behandla andra med respekt.
  35. Frank Nilsson
    Är det ingen som tycker att det är fantastiskt, att vi lyckats uppfinna en kost (strikt LCHF) som bättre botar/lindrar allvarliga sjukdomstillstånd som t.ex. epilepsi och diabetes, än någon kost som vi tillämpat under evolutionen och följaktligen inte borde vara fullt anpassade till?
    (Claude Marcus, Jacob Gudiol och Per Wikholm lär ju oss att inget folkslag ätit ketogen kost, utom möjligen momentant).
    😉
  36. Sockerberoende
    Är det inte just oförmågan att ta till sig ny forskning och ifrågasätta gamla sanningar som "vi" kritiserar det så kallade etablissemanget för? Tycker det är självklart att vi ska granska all forskning och alla teorier om kost och hälsa oavsett om de handlar om lågkolhydratkost eller annat, annars kommer vi ju aldrig framåt. Om vi inte kan ta debatten, titta på det nya, ifrågasätta och förändra allteftersom ny vetenskap blir tillgänglig är vi ju inte bättre än de "vi" kritiserar, dvs SLV, Hellenius, C EA & co. Ju mer vi kan lära oss, desto bättre för varje individs hälsa och inte att förringa de samhällsekonomiska vinsterna om folk äter sig friska.

    Det är just det vetenskapliga och ifrågasättandet som gör att jag prenumererar på LCHF-magasinet 🙂

    Svar: #37
  37. Lasse1
    Frågan är bara hur "ny" en rapport från 1953 är 🙂
  38. Lasse1
    Dessutom gjord av en forskare som var övertygad om att dåliga fetter var orsaken till vår tids alla sjukdomar från fetma,kärlkramp, cancer till hudproblem.
    Svar: #39
  39. Per Wikholm
    Lasse 1,
    Fördelen med äldre studier på inuiter är att deras kost då var mindre påverkad av Västerländsk mat och Sinclar-rapporten är en översiktsartikel som går igenom av vad man på den tiden visste om inuiternas kost och vetenskapliga experiment, egna och många fler andras av relevans för frågan. Jag har svårt att se hur man kan trolla bort alla de fakta som tyder på att inuiternas kost var en högproteinkost.

    Men vill du så har du här en studie av modernare datum från 1972 gjort i ett avsides beläget inuitsamhälle i Alaska, så finns denna:
    http://ajcn.nutrition.org/content/25/8/737.full.pdf

    Även denna visar att de inte var i ketos. Uppskattningen är att de åt ca 50 % fett, 30-35 % protein och 15-20 % kolhydrater men problemet är att det kontaminationen av västerländsk kost ökar ju senare de är gjorda även om författarna skriver att de bara åt 3 g socker/dag, begränsat med mjölmat och att huvudparten av deras kolhydratintag fortfarande kom från animaliskt glykogen.

    Svar: #40
  40. Lasse1
    Jag trollar inte bort något eller tror att de lever dygnet runt i ketos, har aldrig gjort, har heller inte hört om någon som tror det.
    Jag tror endast att de som alla andra kan befinna sig i ketos ibland.
    Det enda jag sett av denna diskussion och LCHF är att de LCHF frälsta tror de åt en låg kolhydrat kost och jag ser inget bevis för att det inte skulle vara så.
  41. Lasse1
    I min värld kan man bara kalla kost för Högproteinkost om majoriteten av den vanliga förbrukningen kommer från protein som energikälla, i detta fall tror jag fortfarande att den mesta energin kommer från fett även om i deras fall de äter mer protein än vad SLV rekomenderar.
  42. Daniel Högberg
    Jag har ätit äpplen flera gånger från gamla fruktträd. Gemensamt är att de äpplena aldrig kommer förbi äpple-kart-stadiet, dvs, mycket sura och goda 🙂

    Är det bara jag som tycker äpplena från mat-affären inte smakar sött utan snarare ruttet??

    Men, så är detta förstås bara ännu en anekdot som jag inte orkar "bevisa".

    Ha en bra dag!

    Svar: #43
  43. MJ
    Du menar troligen från gamla cideräppelträd. Cideräpplen är avlade för att vara små, osöta och ha tjockt skal.
    Jag har några 250 år gamla äppelträd som när de planterades var en gammal svensk sort. De är lika söta som de man köper i affären.
    Frukten är söt för att vara eftertraktad som mat, det är så de sprider sina frön. De vill bli uppätna av större däggdjur.
up

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av