Kräv riktig mat till ditt barn

Uppdaterad 091116

Barn i Sveriges skolor tvingas idag att äta lightprodukter. Ibland har protester gett resultat, på andra ställen har man inte lyssnat. Vad gör man då?

Be inte om lov. Kräv din rätt som förälder.

Lämna in ett skriftligt krav. Du har rätt att slippa experimenterandet med ditt barns mat.

Argument mot light-hetsen

Barn behöver näring för att orka med skoldagen. De bör inte tvingas äta näringsfattiga lightprodukter, utspädda med vatten och tillsatser.
Margarin kan ge ökad astma, eksem, allergi, allergisk nästäppa och ulcerös kolit. Ett antal studier visar att barn och ungdomar som äter margarin och andra stora källor till Omega-6 har ökad risk för inflammatoriska sjukdomar. En ny studie visar att svenska barn som istället väljer smör har mindre astma.
Lightprodukter kan ge ökad vikt. Svenska barn som dricker fet mjölk är fyra kilo smalare än barn som dricker lättmjölk, enligt en ny doktorsavhandling från Sahlgrenska.
Lightprodukter är dyrare för samma näring. De är bara skenbart billigare, eftersom de innehåller högre andel vatten.

Livsmedelsverkets föråldrade råd får ignoreras

Livsmedelsverkets fettsnåla kostråd har fått hård läkarkritik på senare år, eftersom moderna stora studier visat att mättat fett är ofarligt. Tyvärr uppdateras råden bara ca en gång per decennium, nästa gång 2012.
Den kommande skollagen föreskriver ”näringsriktig” mat. Det finns däremot inget krav i lagen att följa Livsmedelsverkets föråldrade fettsnåla råd.

Detta borde vara självklart

Tvingar man inte vegetarianer att äta kött kan man knappast tvinga barn att äta lightprodukter, mot barnets och föräldrarnas vilja. Alltså kan föräldrar skriva under ett papper och lämna in, och kräva att alternativ också serveras.

Om det krånglar

Om skolan ändå skulle våga krångla kan man kräva en skriftlig förklarning och ansvarig för beslutet. Livsmedelsverket är inte ansvariga, de kommer bara med en (föråldrad) fettsnål rekommendation. Det finns inget krav i lagen att den måste följas. Någon i din kommun är ansvarig om barnen tvingas äta lightprodukter. Och lokala reportrar vill säkert veta vem det är.

Vem vill vara ansvarig för att tvinga barn äta lightprodukter mot deras och föräldrarnas vilja, när reportrarna ringer? Kanske är det då lättare att köpa in lite riktig mat som alternativ? Hur svårt är det att ha en bregottask och några standardmjölk i kylen?

Förslag

Utskrivbart kravblad (krånglar länken för dig? Högerklicka då på den och spara)

Tipsa gärna andra. Vad tycker du? Har du mer tips om hur man kan göra?

Mer

Kostdoktorn.se/skolmat – Ny samlingssida här

Inget fett är ”lagom fett” för barn

K ostdemokrati.se – organiserar protester mot light-tvång i skolan

utskrift Skriv ut skicka Skicka

Det här inlägget skrevs måndag, november 16, 2009 klockan 9:55 i kategori(erna) Mat till barn. Lämna gärna en kommentar, längst ner på sidan.

97 kommentarer till “Kräv riktig mat till ditt barn”

Kommentarssida: 1 2

51
Doc skriver:
november 16, 2009 klockan 22:46
Näringsfysiologen,
din uppdelning mellan "light-" och "lätt-" får du nog förklara för resten av svenska folket också. Liksom Livsmedelsverket, som inte precis verkar dela din mening:

Begrepp som mager, lätt och light syftar på att ett livsmedel har ett minskat innehåll av socker, fett eller annat näringsämne.

När det gäller tvärsnittsstudien påstår jag aldrig att den är något bevis, bara ett exempel.
52
Näringsfysiologen skriver:
november 16, 2009 klockan 22:53
Livsmedelsverket betonar näringsriktig mat. Mat som är rik på näring inga onödiga kalorier.

Jag är helt säker på att det finns en helt klar uppdelning mellan lätt och light. Jag har lärt mig att det är en skillnad, och jag ser att andra också gör det.
http://nystilbloggen.se/2008/06/26/light-eller-latt.htm

Jag anser bara att man ska skilja på produkter där man har reducerat kaloriinnehållet och där man även har tillfört tillsatser. Det enda man har gjort med lättmjölk är att man har tagit bort fett, inte tillfört tillsatser annat än vitaminer.
53
Frida Lundberg skriver:
november 16, 2009 klockan 22:58
Uhm, jag var seriöst intresserad av att få veta mer om denna indelning, och ville då ha en seriös källa snarare än en länk till en webbutik (?)
54
Lisa skriver:
november 16, 2009 klockan 23:03
Rådet att dricka lättmjölk gäller alla
barn oavsett kroppsvikt och syftar inte i första hand till att
minska intaget av energi, utan av mättat fett.
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/bra_mat_i_forskolan_2...
sid 16 om du vill kolla
55
Gunilla skriver:
november 16, 2009 klockan 23:03
hehe, alla som kallas sig "näringsfysiologer" eller "dietister" är hjärntvättade med termoynamikens första lag

Kost är som en religion för dem, de "tror" att fett är dåligt. Frukt, grönt, antioxidanter, fibrer och väl sammansatt kost är sanningen som alla skall följa..

Det går inte att diskutera med människor som tror saker - och som inte söker bevis för sin tro. De sprider tyvärr sina Memes, till stor skada för friska och sjuka (och diabetiker har fått lida länge nog.. och där kommer nog första sprickan i deras tro att komma)

http://en.wikipedia.org/wiki/Meme
56
Trance skriver:
november 16, 2009 klockan 23:09
Gunilla:

Till skillnad från den totala öppenhet och vetenskaplighet som LCHF-rörelsen är känd för?
57
Doc skriver:
november 16, 2009 klockan 23:09
Näringsfysiologen #52,
du är alltså "helt säker" på en "helt klar uppdelning mellan lätt och light".

Som stöd hänvisar du till ett inlägg på en blogg om "accessoarer, mode, livsstil och företagande" där någon skriver att "för mig är lightprodukter förknippade med att..."

Övertygande.
58
Miller skriver:
november 16, 2009 klockan 23:11
Man tar inte bort fett från mjölk. Man separerar mjölken och får grädde och typ mjölkvatten eller vad det kan heta. Sedan blandar man ihop det till olika fetthalter efter behov. Så fick jag det förklarat på ett mejeri.

Sedan tillför man tyvärr vitaminer som gudarna vet var de kommer ifrån, antagligen Kina eftersom det är billigast. Man får hoppas att mejerierna har bra pejling på dessa tillsatser, när man frågar Arla hänvisar de till affärshemligheter.
59
Lasse P skriver:
november 16, 2009 klockan 23:18
Hej Trance! Back in business?? Tror Du skrev fel i ditt inlägg #56 Skall det inte vara ! istället för ? i slutet
60
Näringsfysiologen skriver:
november 16, 2009 klockan 23:39
Jag menade att jag inte är helt säker. Och ser nu att SLV inte har denna uppdelning. Men jag vill fortfarande påpeka att jag tycker att det är viktigt att inte blanda ihop lättmjölk med produkter där man har tillsatt sötningmedel mm.

Jag förstår inte varför lättmjölk skulle vara mer onaturligt än standardmjölk. Varför ger man isåfall inte grädde till barnen. Det borde väl vara det allra bästa för de stackars barnen som inte får något fett.
61
Miller skriver:
november 16, 2009 klockan 23:42
Eller ännu bättre; drick vatten. Och använd smör och grädde i matlagningen och ät ost.
62
Lasse P skriver:
november 16, 2009 klockan 23:45
Det enda naturliga är den mjölk som kommer ur kossans spene, ALL annan processerad mjölk är onaturlig.
63
Pia skriver:
november 16, 2009 klockan 23:49
För att tillgodogöra sig D-vitamin behövs fett är det inte då rent vanvett & slöseri att berika lättmjölk med D-vitamin? Räcker det lilla fett som finns där? Någon som vet? Grädde är nog för dyrt annars vore det väl fantastiskt om de som ville fick grädde kanske med xtra D-vitamin! Skillnaden mellan standardmjölk och lättmjölk är bla att i standardmjölken finns redan D-vitamin bundet till det fett som man från lättmjölken har tagit bort.......
64
JAUS skriver:
november 17, 2009 klockan 0:52
#62 Ja, opastöriserad mjölk vore kanon för barnen hälsa t.o.m. laktosintoleranta kan dricka det då mjölken själv innehåller enzymer som kan bryta ner laktosen. Dessa enzymer förstörs dock av pastörisering tillsammans med alla de goda bakterier som finns i mjölken. Tyvärr finns det inget mejeri som säljer opastöriserat i det här landet.
65
hemul skriver:
november 17, 2009 klockan 2:19
EHEC någon?
66
hemul skriver:
november 17, 2009 klockan 2:29
Det är klart att det är skillnad på 'lätt' och 'light'. Det ena är svenska och det andra är engelska. Det är därför man mest ser 'light' på mer fartiga produkter. Skulle nån ens köpa lightmjölk? Det fåniga i att använda det engelska ordet skulle nog bli nog för uttalat där. Bara att vänta på att 'lite' slår igenom på bred front.
67
Lisa skriver:
november 17, 2009 klockan 10:04
hemul: i frankrike där man äter mycket opastöriserade ostar har man de senaste 30 (om jag kommer ihåg rätt) åren haft ETT fall av listeria. Det är betydligt fler som drabbats i "pastöriserings" länderna. Det man påvisat är att eftersom inga bakterier tas bort från osten så "äter" de goda bakterierna upp de onda. Om man däremot tagit bort alla bakterier från osten men en "ond" blir kvar eller tillsätts så växer den otroligt fort - det finns ju inga motståndare för den. Frågan är om det inte är samma sak med Ehec bakterien?
68
Anna Delin skriver:
november 17, 2009 klockan 10:25
Pia, här är en bra länk om D-vitamin i lättmjölk:

http://www.nytimes.com/2003/01/14/science/vitamin-d-in-milk.html

Utdrag:

"Vitamin D3, or cholecalciferol, the form of D found in milk, is practically insoluble in water, he said, so one would think there would be none or very little in fat-free milk. But, he said, vitamin D in any type of milk, fat-free or not, is mainly bound to proteins (which are the same in all types of milk) and is not found free in solution or bound to the wall of the milk carton."

"This is also how vitamin D is transported in the blood,'' he said, ''bound to vitamin D-binding proteins in the blood."

Experten de tillfrågat är Dr. Sheldon S. Hendler.
69
Catta skriver:
november 17, 2009 klockan 10:42
Nu har jag fixat så bladet är på min förskola. Sen har vi länkat in den på föräldramötet på nätet och dessutom fixat fler medlemmar till FB-sidan.

*stolt*
Det verkar inte bara vara jag som vill ändra kosten, här ser det faktiskt ut som att det är någon mupp på kommun som är ensam ansvarig...
70
Miller skriver:
november 17, 2009 klockan 11:03
Det är ju faktiskt en viss skillnad mellan:
a) mjölk som får olika fetthalter efter att först separerats till grädde och skummjölk, och därefter åter tillsatt grädde till lämplig fetthalt, och
b) t.ex. leverpastej light där man drygar ut med vatten, bindemedel och smakförstärkare, och ersätter socker med sucralos
71
Addoshi skriver:
november 17, 2009 klockan 12:44
Mycket bra jobbat med bladet Doc. Jag kommer att skriva ut och dela ut vid nästa möte på skolan, men det jag inte hänger med på här är att till vem ska dessa påskrivna papper skickas? Jag litar inte på att skolan skulle ta hand om dessa papper och skicka iväg det till rätt instans. De har framför allt inte tid för något eg.
72
Eskil Richardson skriver:
november 17, 2009 klockan 20:00
Mycket bra, men det är fel att kalla 3 %-ig mjölk för fet.
Eskil R.
73
doc2 skriver:
november 17, 2009 klockan 20:21
Addoshi # 71 Som jag skrev i # 35 det är v-i-k-t-i-g att skicka med vanligt post till "Kostchefen XY kommun" Lokalpressen kommer dessutom att blir varse på det när det plötsligen dimpar ner en massa brev från föräldrar med kostkrav. Vill man spetsar till det kan man ju även skicka ett öppet brev direkt till de...
Lita inte på personalens välvilja, deras chefer, mellanchefer och mellanmellanchefer är effektiva att "filtrara bort" mycket på vägen igenom hierarkien.
74
Pia skriver:
november 17, 2009 klockan 21:21
Tack för länken Anna!

Det jag inte fattar är varför D-vitaminet då försvinner när man tar bort fettet eller gör det inte det? Varför berikar man lättmjölk men inte standard i så fall?
För att få d-vitaminet att lösa sig i lättmjölken har jag läst att man använder olja. Kan det möjligtvis vara en omega6 rik variant? Det är ju ingen höjdare även om det säkert också hjälper till att ta upp av vitamin D.
75
Lasse P skriver:
november 17, 2009 klockan 22:19
Goderafton alla stadsbarn!
Det har skivits en del om mjölk ett tag nu och för Er som aldrig druckit riktig mjölk kan jag bara tycka synd om. Har vuxit upp på ett jordbruk och att få hämta "egen" oseparerad mjölk, där man kan skumma av riktig grädde, finns det ingenting som slår!!
76
Gunilla Inger skriver:
november 17, 2009 klockan 22:37
Kräv även RIKTIG MAT på våra sjukhus, jag blev förskräckt när jag tillbringade några dagar ivåras på sjukhus, som måltidsdryck serverades Fun Light, sönderkokta grönsaker (frysta) varmhållen potatis och kött, korv eller fisk av obestämbar kvalitet, sallad minimal . Vi måste stå på oss när det gäller mat både till våra barn, de sjuka och de äldre. Vi som är friska kan klara oss själva men vi måste göra våra röster hörda för de grupper som har svårt att göra sig hörda
77
hemul skriver:
november 17, 2009 klockan 22:40
Tycker det är värst med de gamla. De ska ju inta alla dagens måltider på hemmet. Dessutom har de ju för det mesta absolut inget alternativ. Barn är inte tvingade att äta i bespisningen.
78
Lasse P skriver:
november 17, 2009 klockan 22:59
Håller med dig, Hemul men tror du inte ekonomi har ett finger med i spelet, jag menar att allt skall bli "kostnadseffektivt" och när t.ex en skola eller någon åldringsvårdsenhet lyckats uppnå "kostnadseffektivitet" så sänker man på bidragen med motiveringen "ni måste bli kostnadseffektivare" ett s.k ekorrhjul, sedan sänker man på skatten och privatiserar för att konkurrens gör att man måste titta över sin "ryggsäck" = spara pengar. OM jag skulle starta ett politiskt parti och gå till val på "Höj skatten och öronmärk pengarna till Åldringsvård, Skola och Sjukvård" hur många väljare tror Du/Ni att jag skulle få??
Jag kan definitift tänka mig att betala några hundra mer i månaden OM jag var säker att pengarna gick till just Åldringsvård, Skola och Sjukvård.
79
hemul skriver:
november 17, 2009 klockan 23:21
Det är klart det är frågan om ekonomi, även om ofta på falska premisser som Bert visat. Fattar inte riktigt nu.
80
Lasse P skriver:
november 17, 2009 klockan 23:26
hemul: vad förstår du inte?
81
hemul skriver:
november 18, 2009 klockan 0:01
Hi hi! Varför du sa det just nu. Jag fick känslan av att det var apropå det jag sa. Det var det jag inte förstod. Nu blev det rörigt!
82
Anna Delin skriver:
november 18, 2009 klockan 0:19
Pia #74

D-vitamininnehåll i mjölk:
Mjölk 3% fett: 0.02 mikrogram D per 100 g,
Mjölk 0.5% fett: 0.38 mikrogram D per 100 g,
Vispgrädde 40% fett: 0.28 mikrogram D per 100 g.

Källa: SLVs databas.

Rekommenderat dagligt intag av D-vitamin (kalciferol): Vuxna: 7,5 mikrogram. För att få denna mängd D-vitamin från dessa mjölkprodukter måste man dricka 2 liter lättmjölk, alternativt 2.7 liter vispgrädde om dagen. Som synes är mängden D-vitamin i standardmjölk försumbar. I USA tillsätts D-vitamin även i deras motsvarighet till standardmjölk.

Det verkar som att en hel del av det naturligt förekommande D-vitaminet i mjölk inte är bundet till proteinet: standardmjölk har 3.4 gram proteiner per 100 gram, och grädde har 2.1 gram proteiner per 100 gram, dvs proteinhalten skalar inte alls med D-vitaminhalten. Däremot är D-vitaminhalten drygt tio gånger större i vispgrädde jämfört med standardmjölk, och fetthalten är också drygt 10 gånger högre. Jag gissar därför att det mesta av det naturligt förekommande D-vitaminet i mjölkprodukter är löst i fettdropparna. Hur det förhåller sig med det tillsatta D-vitaminet i svensk lättmjölk (bundet till proteiner eller löst i fettdroppar?) får någon livsmedelskemist svara på. Eller så kanske det står någonstans på mjölkfrämjandets hemsida eller hos Arla.
83
Andreas Eriksson (TPC) skriver:
november 18, 2009 klockan 6:16
#82, Sedan har ju nyare forskning visat att 7.5 mikrogram d-vitamin inte på långa vägar är tillräckligt, och att 50-100 mikrogram (2000-4000 IE) är mer lagom. Finns flera sidor om det här på kostdoktorn om man vill veta mer.

Det skulle ju altså innebära att man behöver dricka minst 13,1 liter lättmjölk om dagen för att komma upp i en hyffsad dagsdos av d-vitamin från det, helst ännu mer. Helt löjligt med andra ord.

Man dricker knappast mjölk för att få i sig d-vitamin, och om det är enda fördelen med lättmjölken så håller jag mig hellre till standardmjölken, eller ännu hellre, gammaldags helfet mjölk.
84
Anna Delin skriver:
november 18, 2009 klockan 8:06
... och i linje med inlägg 83 tipsar jag gärna vidare om grassrootshealth.net om man vill få sin D-vitaminstatus 25(OH)D uppmätt för en relativt billig penning. Men man måste fylla i ett livsstilsformulär först som är en deprimerande påminnelse om amerikanska matvanor. Var i deras formulär fyller jag i skaldjur, anyone? Lever? Annan inälvsmat?

http://www.grassrootshealth.net/
85
Lisa skriver:
november 18, 2009 klockan 8:24
Hemul, jag kan meddela att man INTE får ta med sig annan mat till sitt barn i förskolan. De är tvingade att äta det som serveras eller inte äta något alls.
86
Kenneth Ekdahl skriver:
november 18, 2009 klockan 11:08
Med till visshet gränsande sannolikhet varierar den naturliga halten av D-vitamin i mjölk kraftigt under året, bara kor som går ute i solen under juni, juli och augusti kan producera D-vitamin. I dag när mjölkbönderna helst inte släpper ut korna alls tvivlar jag på att mjölken kan innehålla ens spår av D-vitamin.
87
Mimmi skriver:
november 18, 2009 klockan 15:03
Det är bara att harva på och inte ge oss, det är skrämmande otäckt med den här kostdiktaturen. Informera vänner och bekanta och släktingar och be dem vänligen skriva på Andreas´upprop.
88
hemul skriver:
november 18, 2009 klockan 15:58
Men i skolan går det väl bra, Lisa?
89
Lisa skriver:
november 18, 2009 klockan 16:09
(för)skolan

jag ska inte försöka mig på någon sanning om skolan eftersom jag inte har något barn där - bara i förskolan. Men jag har hört diskussioner om att det inte är så skälvklart eftersom en del skolor enbart har micro i lärarrummen.

Jag vet iallafall att jag när jag gick på gymnasiet för 10 år sedan svor över att vi inte kunde äta varma matlådor för att det inte fanns någon micro.
90
addoshi skriver:
november 18, 2009 klockan 16:18
Lisa #89
Jag har till och med frågat om jag kunde själv ta med mig smör och ställa i kylen till sonen på förskolan, men det fick jag inte göra. De är la nog rädda att den ska vara förgiftad eller något, och det kan jag förstå och acceptera, men då får de banne mig köpa in bregott eller rättare sagt riktig smör själva och servera.
91
Frida lundberg skriver:
november 18, 2009 klockan 19:19
Såg just en snutt ur REA, konsumentprogram för barn, där snabbmat synades i sömmarna. Dietisten som barnen anlitade kom fram till att den minst dåliga snabbmaten var falafel, för den hade minst fett och mest fibrer...
92
bluegoose skriver:
november 20, 2009 klockan 11:45
Hej Doc!

Jag skickade det här bladet till kostchefen i min kommun. Hon bollade frågan vidare till Livsmedelsverket, som föga förvånande svarade med att hänvisa till sina rekommendationer:
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/L...

Kostchefen fortsätter att gömma sig bakom argumentet att de följer Livsmedelsverkets rekommendationer. H*n tänker inte ta något eget ansvar.

Frustrerande, minst sagt!
93
Doc skriver:
november 20, 2009 klockan 11:52
bluegoose,
då föreslår jag att du kontaktar en lokaljournalist. Det är kostchefen som tvingar barnen att äta lightprodukter mot föräldrarnas skriftliga krav. SLV kommer bara med rekommendationer, inga krav.

Rekommendationerna är dessutom löjliga. Mättat fett har man aldrig kunnat visa att det skulle vara skadligt ens för vuxna. Menar Livsmedelsverket verkligen allvar med sin hysteri om att barn riskerar hjärtinfarkt om de får normalfet mat som alternativ i skolan?
94
bluegoose skriver:
november 20, 2009 klockan 12:19
Doc (93): Jag ska börja med att skriva ett medborgarförslag till kommunen tror jag. Skicka med Partilles beslut, bl.a. för att visa att det GÅR att fatta självständiga beslut.
95
Nadja skriver:
november 20, 2009 klockan 21:27
Jag fick idag veta att mina barns skola (OCH FÖRSKOLA) numera serverar lättmjölk och Lätta som enda alternativ i skolmatsalen.

Mina förskolebarn (3 och 5 år gamla) har tidigare fått mat på sin förskole-avdelning, och då åtminstone mellanmjölk och, tackolov, Bregott. Men från och med mitten av november ska de nu äta i skolmatsalen och där serveras alltså inget annat alternativ än lättmjölk och Lätta! Upprörande, minst sagt!

Jag har skickat mail till rektorn på skolan med en fråga vem som är ansvarig för skolmaten. Vi har en mycket bra friskola med Montessori-inriktning, men troligtvis är det kommunen som ansvarar för skolmaten, då våra barn delar matsal med en kommunal skola.

Så snart jag vet vem som är ansvarig så kommer jag skicka bladet till vederbörande!

TACK Doc, för ditt bidrag med vettiga argument som jag aldrig själv hade kunnat formulera!
96
hemul skriver:
november 25, 2009 klockan 19:28
Tierp hakar på.
http://svtplay.se/v/1785118/abc/tierp_hakar_pa_trend_med_hemlagad_sko...
97
Sandra skriver:
januari 26, 2010 klockan 11:29
Hur ska man veta om den egna kommunen serverar lightprodukter eller inte? Någon som vet?
Har inga barn (än), så jag har ingen koll på hur det funkar i Borås där jag bor. Men jag vill ju ändå se till att ungarna och de äldre får välja om de ska ha light-produkter eller riktiga varor!