Harvardprofessorn Frank Hu, ”världsledande expert på kost och diabetes”, har sett var faran finns. Och igår berättade han det för en inflytelserik publik på KI, som inkluderade SLVs Annica Sohlström och ledningen för SBU:s diabetesgrupp.
Bra och dåligt
Frank Hu hade bättre bilder än de flesta vetenskapsmän. Men det säger inte mycket, bara att de var mindre röriga än vanligt.
Varför ljusgul liten text på ljusblå bakgrund? Kanske var färgerna en flört med Sverige, men det framgick i så fall inte för någon med mindre än perfekt syn.
Katastrofal diabetesepidemi
Tänk på att de röda staplarna för år 2000 i sig är en enorm stegring mot några decennier innan, och hundra år tidigare hade de inte ens synts i den här skalan.
Sjukdomarnas pipeline
Om något decennium börjar den verkliga sjukdomskatastrofen att visa sig globalt, om inget görs. Och sen fortsätter det i så fall snabbt utför.
Vad ökar risken för diabetes? Högt kolhydratbelastning…
…högt intag av (vitt) ris…
…läsk såklart…
…och potatis!
Mättat fett då? Nej.
Vissa tror fortfarande att personer som äter mycket mättat fett får hjärtsjukdom eller diabetes. Inte så i Harvardgruppens enorma material: inget statistiskt signifikant samband, trots att de kan tänkas vara personer som bryr sig mindre om sin hälsa.
Det finns däremot ett tydligt samband med glykemisk belastning, kolhydrater alltså.
Coolast på hela dagen
En Harvardprofessor som pratar Gary Taubes? Tufft. Nu var det bara hans stora artikel i New York Times 2002, inte hans bok från 2007, men ändå. Professor Frank Hu är på rätt spår, om än några år efter oss.
Jag måste tipsa Taubes om detta. Den andra delen av min intervju med honom kommer strax!
Sammanfattning: dags att skifta paradigm!
De sista två punkterna i hans sammanfattning var musik för mina öron. Där avslutades föreläsningen, så det var därmed den poängen som de mäktiga i publiken mindes bäst. Stort.
SvD bjöd idag på en svensk sammanfattning: Cancerfallen kan halveras
Flera internationellt välkända forskare trummade in ett snarlikt budskap. Harvardprofessorn Frank Hu, som är världsledande expert på kost och diabetes, varnade för att vi bara står i början av en global diabetespandemi…
–Myndigheterna i många länder har länge rekommenderat lågfettdieter. Samtidigt har fetma och diabetes ökat dramatiskt. Rekommendationerna har uppenbarligen inte fungerat. Det är tydligt att dessa epidemier speglar konsumtionen av raffinerade kolhydrater och inte av fett, säger Frank Hu.
–Det är dags att skifta fokus från lågfettsdieter till att minska intaget av snabba kolhydrater med hög glykemisk laddning, säger Frank Hu.
Tidigare
Gary Taubes profetiska artikel i New York Times 2002: What if it’s all been a big fat lie?
215
111 kommentarer
Aldrig lätt när man har särskilda behov. Väldigt spännande att höra ditt perspektiv. Hur fungerar rotfrukter då?
För ett år sedan hade jag ett blodsocker som låg på gränsen till diabetes typ 2, var vältränad och rel smal, BMI 23 drygt. Åt enligt GI: Jag mådde inte bra med ett hastigt svängande blodsocker och ständigt ont i magen, näringsbrister mm.
Idag äter jag tex grönsaker som blomkål, broccoli, spenat med smör på och en köttfärsbiff eller en laxbit till middag. TIll frukost äter jag 2 ägg, turkisk yoghurt, hallon och några mandlar. Alla värden är på topp och jag riskerar inte längre diabetes enligt internmedicinaren. Äter jag däremot potatis eller något annat med högt GI så återkommer mina problem med blodsockret inom några timmar. Jag blir efter ett tag kallsvettig och känner att kroppen går på högvarv. Om jag håller mig till grönsaker istället för pasta, ris, potatis etc så mår jag perfekt fysiskt såväl som psykiskt.
Isabel, Uffe Ravnskov har i sin bok redovisat att De som fått stroke och hjärtinfarkt inte har ätit mera mättat fett än andra. I min Lista på vetenskapliga studier i bloggmarginalen har tex Bengt Vessby visat att de som ätit mera mejeriprodukter snarast haft bättre hälsoprognos än de som ätit mindre mejeriprodukter.
Vad gäller mättat fett vs fullkornsprodukter kan man mäta blodsokret efter måltid på en diabetiker och se vilket som höjer det. Det finns också många studier som visar lägre blodsocker med lägre kolhydratintag.
Karlshamnsstudien visar dessutom bättre långtidsresultat i hårda ändpunkter av lågkolhydratkost än av lågfettkost.
isabel
När verkligheten är i motsättning till 'vetenskapen' gäller alltid verkligheten. Så har det alltid varit som t. ex. när vetenskapen (för kanske fem hundra år sedan) hävdade att jorden var platt så gällde ändå hela tiden verkligheten att jorden är rund.
Ett känt exempel på hur god hälsa man kan ha om kosten domineras av mättat fett var befolkning på ön Tokelau långt ute i Stilla Havet där 70 % av kalorierna kom från kokosnötter. 50 % av kalorierna kom från fett varav 90 % var mättat.
Inga diabetesfall, inga hjärtsjukdomar men några astmafall rapporterades i de omfattande medicinska studierna som genomfördes från 1960 till 1980 på denna isolerad befolkning. Sitautionen ändrades sakta men säkert när de under 70-talet drabbades alltmer av vår 'välfärd' - inte minst i forma av socker och mjöl. De blev bl. a. tvugna att bygga ett sjukhus som man dock blev tvugna att stänga tillfälligt när transportbåten hade gått på grund och man blev utan 'godsakerna' under kanske ett halvår.
Och för den del av befolkningen som flyttade till Nya Zeeland gick det ännu snabbare utför med när det gällde våra 'välfärdssjukdomar'.
Sedan har vi ju samma visa för Massajerna och Eskimåerna.
Den vetenskap som inte kan förklara denna verklighet är faktiskt inte vetenskap i mina ögon och tyvär gäller detta mycket av den medicinska 'vetenskapen' beträffande det metabola syndormet och för mej som naturvetenskaplig forskare har faktiskt denna insikt kommit som en chock när jag fick klart för mej på vilken bräcklig grund som vår 'hälsovård' vilar.
Jag och min fru som båda själva är allvarligt drabbade av metabola syndromet (allvarlig hjärtinfarkt/ allvarlig diabetes) lever nu på ren eskimåkost (fetast tänkbara Kött) och har egentligen aldrig mått bättre.
Isabel #48,
De där artiklarna må låta imponerande vid en snabb läsning av abstractet. Men gräv djupare så ser du hur obefintliga bevisen är:
Simulerade "byten" av fettsorter i utvalda observationsdata (!), eller en icke-randomiserad interventionsstudie gjord på mentalsjukhus i Finland, på 1960-talet.
Det är inte nog för att ge kostråd till befolkningen. Det är snarare ett dåligt skämt.
Annika,
Då jag inte har läst Uffe Ravnskovs bok vet jag inte vilken forskning denna är baserad på men det visar alltså inte att mättat fett minskar risken för stroke och hjärtinfarkt? Dvs det går inte emot mitt argument att studier visar att fleromättat fett har större hälsofördelar än mättat fett.
Jag motställer mig inte konsumtion av mejeriprodukter. Angående Vessby studierna undrar jag vilken du refererar till: I artikeln från Nutrition Journal (2009) drog författarna slutsatsen att den statistiska styrkan var för låg för att kunna dra några slutsatser. Interventionsstudien som publicerades 2009 i Am J Clin Nutr gav resultaten inget stöd för att mjölkprodukter skulle kunna påverka det metabola syndromet. Forskningen på mjölk och mjölkprodukter är spännande med tanke på av vi i Norden konsumerar väldigt mycket av dessa i förhållande till andra länder. Detta innebär också att studierna inte kan baseras endast på dessa befolkningar i epidemiologiska studier då intagen inte skiljer sig tillräckligt mellan individerna.
Det är självklart att blodsockret stiger efter att man äter fullkornsprodukter. Blodsockersvar på kolhydrater är normalt, och inte farligt. Fördelen med fullkornsprodukter är att svaret blir långsamt och inte snabbt som vid konsumtion av t ex vitt bröd.
I allmänhet har få studier på blodsocker och kolhydratintag tagit hänsyn till typen av kolhydrater.
I Karlshamnsstudien är interventionsgruppen 16 diabetiker. Ska man basera kostråd till friska befolkningen baserat på 16 diabetiker?
Isabel
Men hur kan det komma sig att vi står inför en formlig epidemi av diabetes? Jag har som sagt ätit GI i7-8 år nu, men höll så när på att utveckla det i alla fall. GI är bättre än att äta produkter av snabba kolhydrater, men det räckte alltså inte för mig. Jag vet att jag hade dessa problem med svängande blodsocker redan i 20 årsåldern när jag var riktigt mager.
För 40 år sedan åt inte människor musli, pasta, ris och drack inte juice eller åt bananer varje dag. Däremot var de inte rädda för fettet. Frukt kanske tippar många av oss över kanten. Jag vet precis hur jag känner mig nu efter en banan. Det är ingen skön känsla att bli kallsvettig och liksom svag. Det slipper jag nu.
@Professor Göran
Jag ser det inte som en hållbar lösning att hela Sverige ska konsumera ren eskimåkost.... Ännu mindre ser jag det som ett alternativ för låginkomstländerna. Det finns dessutom många "verklighets" fall där individer som äter kost med mindre mättat fett och fullkornsprodukter, frukt och grönt lever långa liv utan metabolt syndrom, stroke och hjärtinfarkt.
@Personligt
Att vi nu står inför en epidemi av diabetes beror på ökande fetma (på grund av lägre fysisk aktivitet och ökat intag av energirika men näringsfatting livsmedel) och lavinartad ökning i konsumtion av raffinerade kolhydratsprodukter (godis, läsk, vitt bröd etc).
Isabel
Det finns tydligen dem som jag själv (nästan) som utvecklar diabetes utan att äta sådan mat! Det räcker med pasta, ris och bananer!
Isabel
Sedan undrar jag vad i min och många andra LCHF-ares kost som har med eskimåer att göra?
Du såg ju vad jag åt? Vad är det för fel på det ur ditt perspektiv? Att jag inte äter Pauluns fullkornsbröd eller importerar sydamerikanska quinoafrön?
isabel:
Nu gillar jag inte att gripa efter halmstrån och jag ser knappast den här studien som ett bevis på någonting men eftersom du verkar genuint intresserad länkar jag i alla fall:
http://www.lu.se/o.o.i.s?id=1383&visa=pm&pm_id=1315
Kul att du debatterar på ett så intresserat vis och inte bara vill vara motsträvig.
Personligt #57
Mina erfarenheter av frukt liknar dina. Det är inte svårt att skippa sådant som ger kallsvettiga närasvältdödenupplevelser, när man fått känna hur skönt det är att leva utan dem och utan några som helst magproblem. Jag har också minnen från min magra ungdom av att blodsockret svängde och bråkade.
Nordkarelenstudien, som ständigt valsar runt i debatten, är ett av mina favorithatobjekt, eftersom en av de "stora" som arbetar utifrån den, Pekka Puska, har sådan makt och håller Finlands hjärtsjuka och diabetiker i margarinfabrikörernas, kolesterolfobikernas och -bekämparnas, lightmatskolportörernas och pillertrillarnas grepp. Den studien står på Ancel Keys axlar och ska behandlas därefter.
Funderar också på frågan:
"I Karlshamnsstudien är interventionsgruppen 16 diabetiker. Ska man basera kostråd till friska befolkningen baserat på 16 diabetiker?"
Ska man verkligen göra allt man kan för att slippa ta i Karlshamnsstudien - när det gäller råd till diabetiker? Vad är det för fel på vetenskaparna om inte den studien ens väcker nyfikenhet bland dem som i tjänsten vill göra något åt diabetesepidemin?
Tänker också på frågan:
Ska man verkligen basera kostråd till diabetiker på hur friska kroppar tar hand om socker och kolhydrater, snabba som långsamma?
Mollalena, jag håller med. Jag undrar verkligen också hur man kan undvika att dra slutsatser från Karlshamnsstudien. Den borde genererat större bekräftande studier direkt.
isabel #33,
Det är sant att man kan minska GL genom att enbart minska GI. Problemet är att om man framhåller det så gör man begreppen GL och GI utbytbara. Dvs det är då ologiskt att använda båda begreppen, eftersom de egentligen betyder samma sak.
Det är möjligt att Frank Hu gjorde sig skyldig till att förvirra åhörarna på detta sätt (jag var ju inte där), vilket i så fall är synd. Men för den som sedan tidigare känner till begreppen GI och GL borde det inte så svårt att förstå att det är lättare att realisera "[a] shift ... toward reduced GL" om man inte bara minskar GI. Dvs det är en betydande skillnad i praktiken på att realisera en reducering av GI och reducering av GL.
Jag är distinkt oimponerad av GI-begreppet:
http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/03/its-time-to-let-go-of-g...
I kontexten av en verklig måltid (inte bara kolhydrater utan även fett och proteiner) gör GI marginell skillnad. GL är bättre men egentligen kan man helt enkelt nöja sig med att räkna gram kolhydrater. Fruktos är ju inte heller bra.
Doc
Nu när du har varit på ett antal konferenser så tror jag att denna bok skulle intressera dig. Eller har du läst "UPPKOMSTEN OCH UTVECKLINGEN AV ETT VETENSKAPLIGT FAKTUM
Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv" av läkaren och tyfusforskaren Ludvik Fleck?
En helt fascinerande bok om hur något blir "sant" i ett tankekollektiv där alla är bärare av samma tankestil. Thomas Kuhn "snodde" mycket av sin paradigmteori från just Fleck, som inte var så känd då hans bok publicerades på tyska 1935. Fleck tar sjukdomen syfiis som exempel men beskriver även andra "fakta" och hur de just kommer att betraktas som sanna medan allt annat faller i glömska eller trycks bort från kunskapsläget.
http://www.symposion.se/books/old/uppkomst.html
#67,
intressant lästips. Jag har nu uppgivet den som inköpsförslag till mitt bibliotek. Hoppas de nappar.
Vetenskap ja,
Den är beställd, tack för tipset!
Nu skall man bara hitta ett sätt att få fler timmar på dygnet.
Kul.
Jag måste säga att jag hänger här dels för att få bra info så klart, men också för att det är så intressant att följa ett vetenskapligt paradigmskifte live, Fleck skulle ha beskrivit det på pricken. Hans bok är så bra att man faktiskt gärna sträckläser den, så det blir nog någon aktivitet som får stryka på foten...
Isabel,
"Och när du nu berör hållbarhet undrar jag hur tankarna rör sig kring att rekommendera en kost som utesluter många livsmedel med bra näringsinnehåll vars produktion är en viktig försörjning i många länder?"
De får väl lägga om produktionen till något annat som folk efterfrågar istället. Det är ungefär som att tycka synd om bönderna och knarklangarna som odlar opiumvallmo och kokablad, för att polisen tvingar dem att odla något annat istället.
Om nu jordens resurser inte klarar av att leverera nyttig mat till dess befolkning så är det ju inte matens fel, utan storleken på befolkningen. Varför skall alla människor byta till en kost som är sämre för dem, bara för att det skall kunna trängas en extra miljard människor? Vad händer sedan då, när den gränsen är nådd?
Nu säger jag inte att en fettdiet är någon lösning på något, men att argumenten för hållbarhet när det gäller produktionsmängd känns ganska meningslösa.
Låt oss först enas om vilken mat som inte skadar oss, sedan kan man försöka att optimera produktion för sådan mat osv...
När det gäller mättat fett, så har jag uppfattningen att det just inte har någon effekt på hjärtsjukdom. Det räcker gott nog för att uppmärksammas, pga det ENORMT spridda budskapet att det är skadligt för hjärtat.
Jag ser inga hälsoproblem att byta ut en del långsamma kolhydrater mot mättat fett. För det finns väl inga studier som visar att fullkorn är bättre för hälsan/hjärtat än mättat fett?
Omättat samt fleromättat fett får man ju ändå i sig, ganska svårt att undvika faktiskt om man äter tex smör, fisk och ägg.
En annan sak som jag antar att du har reflekterat över, vilka av de fleromättade fetter är bra för hjärtat?
@Personligt
Du får inte glömma bort att utveckling av diabetes till stor del även är genetiskt betingat. Att skylla det på bananerna känns inte helt genomtänkt... Sen att vi i Sverige är överdrivet förtjusta i just bananer och tenderar glömma bort annan frukt och framförallt grönsaker är ju en annan fråga. Referensen till eskimåer var åt Prof Göran som enligt egen utsago äter renodlad eskimåkost. Jag har inte sagt något om just LCHF kost men förundrar mig att en kost som framförallt är tänkt att rikta sig mot diabetiker, som refererar till mindre studier på diabetiker anser att denna är bäst lämpad även till friska individer. Framförallt med tanke på att befolkningen inte följer dagens rekommendationer (ca 2% av Sveriges befolkning äter fullt enligt kostrekommendationerna), vad hade man inte kunnat åstadkomma med enbart energibalans och mindre socker? Underverk tror jag.
@Mollalena
Jag har inte pratat om råd till sjuka utan pratar om råd till friska, dvs allmänna kostrekommendationer. Självklart bör man basera råd till diabetiker på studier på diabetiker, förhoppningsvis är fler sådana på väg!
@Patrik Hägglund
Min kommentar ursprungligen handlar alltså om hur Frank Hu sammanfattade läget, samt den genema konsensus hos alla talare på symposiet under panelduskussionen på frågan om de ansåg att man bör revidera rekommendationerna.
@Rozbet
Nej det är inte samma sak som att tycka synd om bönderna som odlar opium och koka... väldigt konstig och oartig liknelse... Problemet med undernäring är fortfarande större än övernäring i många låginkomstländer. Att föringa svält är faktiskt väldigt otäckt. Ungefär som att berättiga förintelsen för att minska antalet människor på jorden. Inte ok.
Dessutom är hjärtsjukdomar inte det enda stora folhälsohotet. Flera former av cancer är också associerade med kosten, och där är det definitivt bäst bevis vad gäller fullkorn.
#67
Annerledestenkerne av Per Arne Bjørkum, gjenutgitt på universitetsforlaget i 2009, har fått my positiv omtale her. Høyst relevant i denne sammenhengen.
Se omtale her:
http://www.forskning.no/artikler/2003/november/1067532125.89
Isabel
Jag förstår inte vilka slutsatser du drar. Hur ska man kunna veta tidigt i livet om man har den gen som gör att man inte tål kolhydrater? Det är ju inte säkert att man för den skull har några sjuka släktingar. Och förstår du inte att bananen var ett exempel? Jag mår precis lika dåligt på ris eller pasta.
Jag tillhör eller kanske rättare sagt tillhörde de där 2 procenten som åt enligt SLV som du pratar om (hur man nu kan veta det?). Det finns fler som skriver på den här sidan som försökt hålla sig till råden men som ändå utvecklat diabetes.
Idén om att man ska byta ut fett mot en massa kolhydrater har inte haft någon vetenskaplig förankring. Tyvärr lydde jag under många år och åt extremt fettfattigt. Ersatte fettet med lightprodukter, fiberprodukter etc. Om jag inte gjort hade jag dessutom sluppit ha jätteont i magen varenda dag. Vilken skillnad i livskvalitet nu!
Isabel,
Ett intressant argument. Diabetes existerade knappt (mer än enstaka fall) innan vi fick vår moderna mat, med socker och vitt mjöl. Det är bara något hundratal år, vi hade nästan exakt samma gener då.
Det visar ju att det inte handlar om gener som ger diabetes. Det måste handla om gener som ger risk för diabetes, om man äter modern mat. Visst spelar fysisk aktivitet in lite också, men sockret verkar vara en förutsättning.
Med andra ord: att ha diabetes i släkten är inget skäl till fatalism, tvärtom är det en god anledning att tänka mer på vad man äter, eftersom det är extra viktigt.
Många påstår att fullkorn och frukt är jättebra eftersom det är långsamma kolhydrater. Det stämmer kanske att de är långsamma jämfört med vissa andra produkter, men de kan ändå höja blodsockret blixtsnabbt. Det glöms ofta när det pratas om långsamma/snabba kolhydrater. Skillnaden är ofta marginell och inte särskilt betydelsefull, kanske särskilt för den som redan har en svajig blodsockerkontroll.
Det viktiga är att minska den totala belastningen.
Doc, det du skriver i inlägg #75 torde gälla alla autoimmuna sjukdomar, eller vad tror du?
Argumentet genetiskt betingat har jag ofta fått höra av reumatologer jag mött, vars enda lösning på problemet är symtomdämpande mediciner.
Själv har jag troligtvis en gen som ger risk för reumatism. Nu när jag uteslutit sädesslagen ur kosten och börjat äta mera fett och elliminerat en del andra födoämnen så har min kroniska ledgångsreumatism stannat upp helt.
Jag tror att kvaliten på vår mat är viktigare än fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Om vi bara skulle tillaga mat på färska råvaror med traditionella metoder så spelar inte fördelningen lika stor roll. Men tittar vi på maten vi äter idag så är det just kolhydraterna som är lättast att processa och förändra, vilket görs för att öka den ekonomiska vinningen för företagen. Naturligt mättat fett har vi genom LCHF lärt oss är OK att äta, men allt naturligt fett är förmodligen OK. Problemet uppstår när vi producerar fleromättat fett genom att extrahera det med diverse kemiska produkter för att göra växtoljor. För att inte tala om processen när man gör margarin, men det där kan ni. Ytterligare ett problem är att fleromättade fetter härsknar mycket lättare än de mättade.
Spannmål åts också i många traditionella kulturer där västerländska sjukdomar inte existerade. Men de var färskmalt spannmål som man fermenterade innan det åts. Inte vårt snabbjästa bröd som kan vara gjort på mjöl som maldes för ett par år sedan. Dessutom berikat med diverse tungmetaller genom avloppslam.
Min IBS försvann också när jag slutade följa dietistens råd och övergick till LCHF. Då hade jag under flera år gått hos "världsledande specialister" på Sahlgrenskas mag o tarm. Till ingen nytta alls. Till o med hade jag ställt mig i den fleråriga kön för att få den enda behandling sjukvården erbjöd mig - hypnos. Men nu kan jag med glädje tacka nej till hypnosen också, eftersom jag upptäckt att felet inte låg hos mig, utan i den kost sjukvården föreslår för IBS-patienter.
Janne,
Du har förmodligen lika mycket gener för reumatism som alla andra.
Kolla följande länk: http://coolinginflammation.blogspot.com/2010/05/healthcare-dna-testin...
Bloggägaren skriver i inlägget om gener kontra kost och träning. Hela bloggen är för övrigt intressant läsning.
Martin #80
Tank för länken! Ska läsa in mig där, verkar mycket intressant.
Gjorde en första snabbkoll. Han anser att mättat fett primärt inte är bra om man har en pågående inflammation. Däremot är det välgörande när inflammationen är borta. Intressant att veta varför?
Bakterieflora i balans med "rätta" bakterier verkar varra ledordet och där håller jag bara med.
Han har reviderat sina kostrekommendationer. Den har typen av förslag ger han i kommentarerna till sina inlägg.
Make sure that your anti-inflammatory diet includes:
1) checking your serum vit.D and adjusting to 70ng/ml
2) eliminate veg. oils, use only olive oil/butter; supplement with fish oil
3) low carb/most calories from saturated fat; eat meat/fish/eggs/dairy/veggies
Help your gut and gut flora by supplementing your diet with:
glutamine, probiotics/live yogurt, lactulose, pectin, inulin
You should have normal bowel movement as a goal and avoid antibiotics.
Janne,
Det är inter bara rätts sorts bakterier som gäller utan även en diversifiering av bakteriefloran, dvs många olika sorter.
Okej, Bra Martin. Mycket tack!
Doc: "Det visar ju att det inte handlar om gener som ger diabetes. Det måste handla om gener som ger risk för diabetes, om man äter modern mat. Visst spelar fysisk aktivitet in lite också, men sockret verkar vara en förutsättning."
Rent genetiska sjukdomar är ovanligare än man först trodde, och de kopplingar till gener som hittas är i regel rätt lösa. I.e, se:
http://www.nytimes.com/2009/04/16/health/research/16gene.html?_r=1�...
Det gäller bl.a. diabetes.
Det är inget vi ska överraskas över - våra gener har inte utvecklats för att döda oss. Det gör det än troligare att vad den genetiska variationen egentligen visar oss är hur pass väl våra gener klarar av en plötslig miljöförändring.
Inte ens Irene Mattisson verka vara medveten om vad hon som andreförfattare har skrivit 2002:
Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93.
Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids (Sweden).
Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G.
Malmö Diet and Cancer Study: Department of Medicine, Surgery and Orthopedics, Lund University, Sweden. elisabet.wirfalt@smi.mas.lu.se
Abstract
OBJECTIVE: To estimate the postmenopausal breast cancer risk associated with total fat intake, different types and relative proportions of dietary fat using a nested, matched case-control study within the Malmö Diet and Cancer (MDC) cohort, Sweden. METHODS: Among women 50 years or older at baseline (n = 12,803), incident breast cancer cases (n = 237) were matched to controls (n = 673) on age and screening date. Data were obtained by a "novel" diet history method, a structured questionnaire, and anthropometric measurements. Conditional logistic regression examined breast cancer risks associated with quintiles of fat intake residuals adjusted for energy and potential confounders. RESULTS: Saturated fat and the omega3-omega6 fatty acid ratio were not related to increased risks, but positive trends were seen for total (p = 0.031), monounsaturated (p = 0.002), and polyunsaturated fat (p = 0.0009), especially omega6 fatty acids and the polyunsaturated-saturated fat ratio (p = 0.004). With mutual adjustment for different types of fat, an elevated risk remained significant in the highest omega6 fatty acid quintile (RR= 2.08, 95% CI 1.08-4.01). CONCLUSIONS: Postmenopausal breast cancer was positively associated with total, monounsaturated, and polyunsaturated fat. However, with mutual adjustment for other types of fat, specifically high intakes of omega6 fatty acids were associated with an increased risk.
PMID: 12588084 [PubMed - indexed for MEDLINE]
"lavinartad ökning i konsumtion av raffinerade kolhydratsprodukter (godis, läsk, vitt bröd etc)."
För det första, vaddå lavinartad? Jämfört med vad?
För det andra
Fruktjuicer - är lika illa som läsk
Pasta - är lika illa som vitt bröd
Potatis och ris - har samma effekt som vitt bröd
Mörkt bröd- är ytterst marginellt bättre än vitt
ÖL - är en riktig killer som många dricker litervis av
Det vore schysstare om SLV gick ut och sa ta det lugnt med kolhydratsprodukter som Ris, Potatis, Pasta, Fruktjuicer, och allt bröd och öl.
Att godis och läsk är onyttigt är liksom redan hemma.
Ärftlighet när det gäller diabetes kan man väl inte slå bort bara sådär... När det gäller det funderar man väl på de där anlagen som kan slås på och av vid vissa förutsättningar.
Det finns ju den där forskningen som gjordes på ett litet (förr ganska isolerat) samhälle i norr, där man konstaterade att om föräldrarna svalt under en viss period i sitt liv så fick avkomman diabetes. Det hade aktiverat anlagen.
Det är säkert likadant med många andra sjukdomar. Och hur och varför anlagen slår på och av vet man ju knappt något om. Så genetiken förstår vi säkert fortfarande väldigt lite om.
Hanna #89.
I och för sig.
Märkligt dock att anlagen helt plötsligt slår på och av i den takt den gör idag, när av och på knappen i stort sett var helt avstängd för bara C.a 150 år sedan.
"Ärftlighet när det gäller diabetes kan man väl inte slå bort bara sådär... "
Tycker inte det handlar om att "slå bort" ärftligheten, utan om att sätta in den i rätt kontext, I.e. vad "ärftlighet" verkligen betyder i sammanhanget.
isabel
'Eskimåkost' (fettt kött, fet fisk) är en förenkling för jag själv och min hustru äter också stora mängder Brieost och tjock grädde. Jag är lite misstänksam mot den senare eftersom den innehåller några procent kolhydrater (laktos) och om min allvarligt diabetessjuka hustru avstår från den också mår hon precis 'hur bra som helst'.
Vetenskap ja
Fint tips om Ludvig Fleck (en stor fördel med sådan här bloggar där Doc. t. ex. tidigare tipsade mig om Gary Taubes). Egentligen är det just om vad som är 'vetenskap' det hela handlar. Så länge det vi 'tror på ' eller snarare 'det vi tror oss veta' gör att vi orkar leva på ett någorlunda hyfsat sätt så 'bryr vi oss knappast'. Det finns därför egentligen in skillnad på tro och vetande.
När verkligheten allt mer brutalt avviker från 'tron' gör detta att vi är öppna för att börja ifrågasätta 'det vi tror oss veta' men vi gör det utifrån olika förutsättningar. Många här i vårt eget LCHF 'trossamfund' har personligt drabbats (inte minst jag själv och min fru) av den 'officiella tron' på 'det mättade fättets farlighet' och dumheter - ja rena stupiditeter - om viktsminskning med hänvisning till 'termodynamikens första huvudsats'. När man synar detta senare resonemang som naturvetenskaplig forskare (jag har själv insupit termodynamiken med modersmjölken på KTH) så tror man faktisk inte det kan vara sant hur otroligt naivt dessa grundläggande fakta behandlas inom den medicinska vetenskapen. Det är i mina ögon barnsligt löjligt och med detta förenklade resonemang (från de högsta auktoriteterna) så skjuter sig hela detta etablissemang sig självt i båda fötterna. Man tar sig för pannan!
En tröst, med tanke på uppförsbacken, för vårt LCHF 'trossamfund' är därför att att vi har den grundläggande naturvetenskapen (och termodynamiken) på vår sida. Redan i början av 50-talet (Gofman som fysiker visste vad han höll på med och undersökte bl. a. VLDL i sin ultracentrifug) lämnade naturvetenskapen de officiella dumheterna om blodliper pakom sig. Frågan är nu bara med vilka medel det officiella etablissemanget kan klamra sig fast vid de vrakspillror som återstår av det skjunkande skeppet.
Man har ju försökt 'frysa ut' Annika Dahlkvist och det har faktiskt förvånat mig att Doc. har klarat sig hittills. Att svära i kyrkan har alltid varit förenat med viss risker viket föstås är lätt för mig att säga som metallurg.
Verkligheten är alltid starkare än vilken vetenskaplig tro vi än bekänner oss till!
Hanna
"Det finns ju den där forskningen som gjordes på ett litet (förr ganska isolerat) samhälle i norr, där man konstaterade att om föräldrarna svalt under en viss period i sitt liv så fick avkomman diabetes. Det hade aktiverat anlagen."
Japp, Bygrens forskargrupp undersökte befolkningen i Överkalix. Några av Bygrens studier i ämnet:
Bygren LO, Kaati G, Edvinsson S. 2001. Longevity determined by paternal ancestors’ nutrition during their slow growth period. Acta Biotheor 49:53–59.
Kaati G, Bygren LO, Edvinsson S. 2002. Cardiovascular and diabetes mortality determined by nutrition during parents’ and grandparents’ slow growth period. Eur J Hum Genet10:682–688.
Kaati G, Bygren LO, Pembrey M, Sjostrom M. 2007. Transgenerational response to nutrition, early life circumstances and longevity. Eur J Hum Genet 15:784–790.
Pembrey ME, Bygren LO, Kaati G, et al. 2006. Sex-specific, male-line transgenerational responses in humans. Eur J Hum Genet 14:159–166.
Professor Göran # 92 och Doc. Andreas.
Skickade iväg en beställning till Symposion omedelbart när jag läste om tipset igår. Den var tyvärr slut, fick jag veta idag. Synd. Undrar om vi var många som fick samma svar, ska kanske fråga förlaget. Gick det åt en hel drös med beställningar igår kanske, så att böckerna tog slut.
Mollalena,
Jag beställde den på engelska:
http://www.bokus.com/b/9780226253251.html
Kul, ni kan ni fram emot en läsupplevelse som i alla fall förändrade mitt sätt att se på tillvaron och jag hade ändå läst mycket vetenskapsteori innan.
Vi stärker vår 'tro' på 'verkligheten'!
Tack för tipset Doc.
Det borde kanske finnas en permanent tråd för lästips från kommentatörerna? Jag tycker ofta det är intressant att höra vad andra tycker om böcker.
Jag sitter faktiskt nu och läser en bok av Jenny Reimers från 2006 om evolutionen, maten och hälsan. Jag har inte kommit så långt, men med tanke på de första sidorna är jag förvånad att jag inte hört talas om den här!
Nicklas @ Träningslära:
Tack för det! Jag såg bara ett inslag om det på TV en gång och tyckte det var väldigt intressant!
Janne:
Antagligen är det ju inte bara svält som slår på de anlagen (skulle jag tro i alla fall). Men när anlagen väl slagits på så verkar de i alla fall ärvas vidare, vilket var vad jag ville påpeka. OCH vad jag kommer ihåg så fick inte föräldragenerationen själv diabetes...