Kommentarssida 1 - Snabbkurs i kolesterol

68 kommentarer till “Snabbkurs i kolesterol”

Kommentarssida: 1 2

1
B-O skriver:
december 31, 2007 klockan 10:57
Hej Doc! Du skriver ingenting om växtfetters ev. betydelse för blodfetterna. Tror du helt enkelt inte dessa har stor betydelse i sammanhanget? Ja, eller finns det måhända för få tillförlitliga studier om detta enligt din mening, för att du vill ta till orda om detta?
2
Doc skriver:
december 31, 2007 klockan 16:16
Hej B-O! Precis. Jag tror inte det är särskilt meningsfullt. Särskilt som det mesta man äter innehåller blandningar av olika fetter, vare sig det kommer från växter eller djur. Kött innehåller till exempel ofta upp mot hälften av fettet som enkelomättat, sådant som anses vara så nyttigt i olivolja.
Växter innehåller måhända mindre mättat fett, men eftersom det nu visat sig att mättat fett inte är farligt så finns ingen anledning att välja bara växtfett av den anledningen.
Så länge man håller sig till naturligt fett, inte industriframställt, och gärna får i sig lite extra omega-3, så tror jag inte man behöver tänka på mer. Vare sig för blodfetterna eller av annat skäl. Ät en lagom blandning av vilket naturligt fett du vill, helt enkelt. Försöker man äta ekologiskt uppfött kött/ägg och vildfångad fisk så får man mer omega-3 som bonus.

Att försöka utreda exakt vilka varianter av naturliga fetter i kosten som ger den ena eller andra effekten på blodfetter, för att leva hälsosammare, det är extremt svårt. Och kanske lika meningsfullt som att studera vilken färg på bilbältet som ger bäst skydd vid krock?
3
ake skriver:
januari 12, 2008 klockan 20:17
Vad har du för synpunkter på detta ?

http://dagensdiabetes.se/artiklar/artikelPost.cfm?show=2298&samma...

Som jag tolkar det har man faktiskt studerat "hårda ändpunkter"

Åke
4
Doc skriver:
januari 13, 2008 klockan 0:33
Åke, talet om hårda endpoints var väl ändå gällande om mättat fett eller annat fett ökar risk för sjukdom. Någon sådan studie har jag aldrig sett, däremot många som inte visar sådant samband.

Den studie du länkar till gäller statiner för personer med hög risk för hjärtsjukdom, och har inget med kost att göra. Att statiner minskar risk för de med högst risk för hjärtsjukdom är inte kontroversiellt, och det ifrågasätter jag inte. Totalkolesterol är dock inget bra mått på sådan ökad risk, då finns betydligt bättre, enligt ovan.

Ett annat intressant faktum, är att lågkolhydratskost visat sig ha delvis liknande effekter som statiner. Båda sänker aktiviteten hos HMG-CoA-reduktas, och minskar därmed kolesterolsyntes, varvid mer LDL tas upp ur blodet. Det är därför en tänkbar möjlighet att lågkolhydratskost kan ge liknande effekt som statiner mot hjärtsjukdom, och även att detta kan ske utan statiners biverkningar. För lite mer diskussion om detta kan man läsa här, på engelska. Vill man ta ut svängarna ytterligare kan man fråga sig om inte lågfetts-högkolhydratsdieter kan tänkas framkalla just den farliga blodfettsrubbning som statiner sedan kan behöva ordineras för att korrigera.
5
ake skriver:
januari 13, 2008 klockan 0:49
OK
Tack för ditt svar.
Jag har inte läst medicin så det är svårt för mig att bedömma det hela.
Eftersom jag möjligtvis tillhör riskgruppen så fortsätter jag med det min läkare ordinerat.

Åke
6
Doc skriver:
januari 13, 2008 klockan 0:56
Det låter klokt. Det bästa är ju om man kan ta sig ur riskgruppen. Därefter kan man i så fall överväga vilka mediciner man behöver ha kvar.
7
Nancy skriver:
januari 13, 2008 klockan 15:00
Men alltså Doc och Åke, om man äter LC kost och sänker sitt blodsocker och sin vikt, då är man ju inte i riskgruppen längre, eller hur? Isåfall har väl kosten en enorm betydelse när det gäller användande av Statiner? Men jag kanske uppfattade något av era inlägg... så att ni redan sagt det...
8
Doc skriver:
januari 13, 2008 klockan 15:12
Nancy, precis så menade jag. Men det är bra ta en sak i taget, och inte tro att man garanterat är ur en riskgrupp från dag 1 som man ändrat kost. När det gäller mediciner rekommenderar jag såklart att eventuell nedtrappning eller utsättning sker i samråd med läkare om möjligt.
9
Rolf L skriver:
januari 22, 2008 klockan 21:42
Tack för en mycket bra sida med klarläggande fakta.

För den intresserade har professor Göran Petersson på Chalmers en lång rad med intressanta artiklar om fetter, transfetter, glukos mm.

Se: https://www.chalmers.se/chem/SV/amnesomraden/kemisk-miljovetenskap/pe...

Det är roligt att se att hans forskning stämmer med det som framförs här hos Kostdoktorn.

Rolf L
10
evin58 skriver:
april 22, 2008 klockan 21:04
Om man redan har konstaterat att man har en genetisk ärftlighet av förhöjt värde, vilken kost rekommenderas då?
Eva
11
Doc skriver:
april 23, 2008 klockan 3:23
Det tror jag ingen vet säkert då det inte är studerat på något bra vis, men många kan nog komma med säkra påståenden ändå. Kanske beror det på vilken typ av genetisk variant det handlar om. Jag skulle rekommendera att undvika modern ofta sjukdomsframkallande kost ändå, och äta sånt som folk åt förr.
12
malin skriver:
juni 9, 2008 klockan 20:54
Hej!
Jag har blivit ordinerad av min läkare att äta Simvastatin då mitt koleostrolvärde ligger över 8. Min pappa och min farmor har också för höga koleostrolvärden så jag har alltså den ärftliga varianten.

Jag är 35 år och äter en vegetarisk kost.

Jag har slutat ta min medicin för ca en vecka sedan eftersom jag läste att Simvastatin var cancerframkallande och att högt koleostrol inte har något samband med hjärtsjukdom. Nu känner jag mig totalt förvirrad, ska jag dö i cancer eller i hjärtsjukdom...?

Tacksam för ett lite klargörande svar!

Malin
13
Doc skriver:
juni 9, 2008 klockan 21:00
Enbart totalkolesterol drygt 8 hos en frisk 35-åring skulle jag inte reagerat särskilt på, om inte fördelningen var starkt avvikande. Som jag förstår det är det vetenskapliga stödet för effekt av statiner på sjuklighet i det läget rätt obefintligt.
14
Zepp skriver:
juni 9, 2008 klockan 21:44
En fråga.. hur konstaterar läkaren att man har ärftligt högt kolesterol till skillnad från högt kolesterol av andra orsaker?

Om man har högt kolesterol av andra orsaker kanske man skulle försöka åtgärda de orsakerna i stället för att skriva ut tvivelaktig medecin!?
15
Doc skriver:
juni 9, 2008 klockan 22:12
För att vara säkert skulle man behöva göra genanalyser - något som ej är praktiskt genomförbart än.

Så här ser det i praktiken ut istället:

Familjär hyperkolesterolemi
Tre kriterier skall uppfyllas:
1. Oftast S-kolesterol > 9 mmol/L hos vuxna och > 8 mmol/L hos
barn
2. Inte sekundär hyperkolesterolemi
3. Minst ett av följande:
– känd familjär hyperkolesterolemi hos en eller flera förstagradssläktingar
(mor, far, syskon, barn)
– xantom över senor (hälsenor, handrygg, fotrygg; sällsynt före 30 års
ålder)
– förstagradssläkting med ischemisk hjärtsjukdom i unga år (män < 45
år, kvinnor < 55 år)
16
Henke H skriver:
juni 28, 2008 klockan 6:30
Kan du rekomendera någon läkare eller klinik där man kan göra en undersökning och testa blod, blodfetter etc enl LCHF. Jag var till husläkaren nu i veckan, jag har ätit LCHF i ca ett år och mår prima. EKG, blodtryck, blodsocker var tydligen ok, som en 18 åring sa läkaren, men när det kom till blodfettet så blev det recept på Simvastatin 20mg direkt, det låg tydligen på 9. Jag mår perfekt och jag vill inte börja äta denna medicin om det inte är nödvändigt.
17
Doc skriver:
juni 28, 2008 klockan 12:12
Om du är frisk, utan andra riskfaktorer som du säger och har en bra blodfettsfördelning (hdl över 1,5 i ditt fall, och relativt låga triglycerider) hade jag inte jag oroat mig över att totalkolesterolet låg på 9.
18
Anonym skriver:
juni 28, 2008 klockan 13:49
Ok Doc
Tack för info, jag ska kolla upp och få en kopia över alla testvärdena
Jag är frisk o kry och mår toppen.
19
Henke skriver:
juli 1, 2008 klockan 18:46
Hejsan Alla!

Har nu fått mina testresultat (Vv se ovan). Fastande. Morgon test kl 08,30.

B-Erytrocyter = 4.1

B-EVF = 0.41

kP-Glukos = ------

B-Hb = 139

B-LPK =5.5

B-MCH = 34

B-MCHC = 342

Erc-Medelvolym = 100

fs-Triglycerider = 1.5

fs-HDL = 1.2

fs-LDL = 7.7

LDL/HDL kvot = 6.4

S-Kolestrol = 9.6

S-Glukos = 5.6

S-Kreatinin = 65
20
Doc skriver:
juli 1, 2008 klockan 19:52
Ok, ja det var ju ett ordentligt högt LDL. Resten ser bra ut. Svårt för mig säga om du kan ha mer nytta än risk för biverkningar av Simvastatin, trots att du är frisk i övrigt.

Om jag varit din läkare hade jag kanske kompletterat med en apo-kvot (ApoB/ApoA1) för en säkrare bedömning... Detta för att se om allt LDL innehåller mycket små elaka lättoxiderade LDL eller om det är stora snällare "fluffiga" LDL.
21
Henke skriver:
juli 1, 2008 klockan 20:18
Tack för info.
Veckan före hade varit "tung" med mycket vispgrädde och jordgubbar kan det ha haft inverkan.
Annars äter jag vanlig mat men undviker kolhydrater, har nu efter testen dragit ned på vispgrädden och smöret en del, för att se om jag ätit för mycket av det goda.
Mår i övrigt helt förträffligt.
22
Doc skriver:
juli 1, 2008 klockan 20:26
Det är möjligt att mycket vispgrädde dagarna innan ett prov kan tillfälligt driva upp LDL.

Tycker hursomhelst inte man skall överväga att sätta in Simvastatin efter ett ensamt prov, utan åtminstone kontrollera om det innan. Det är också vad som brukar rekommenderas. Gärna som sagt inklusive en apo-kvot.

Hur går det med vikten då?
23
Henke skriver:
juli 1, 2008 klockan 21:07
Tack Doc.
Ska ha detta i åminnelse.
Vikten har gått ner från 93-94kg till ca 89kg. Men däremot har svångremmen blivit ca 3 cm längre. Mao viktnedgång ca 4-5 kg, men jag har inte vägt mej på ca 6mån innan detta med blodvärdena kom upp. Känner mej mera "fast i köttet" nu för tiden med denna diet. Är aldrig speciellt vrålhungrig och sugen på fika och annat mellanmål nu längre.
24
rose-marie skriver:
juli 12, 2008 klockan 12:11
har läst eran atikel har höga kolestreolvärden ock minst 40 kg i övervikt i våran släkt struma äter levaxin coszzar för njuren furix-retard skall jag börja äta denna kost villken motion skall jag ha i så fall jag rör mig inte annash har typ -diabetes -2- hoppsas på ett bra svar
25
Doc skriver:
juli 13, 2008 klockan 9:34
Rose-Marie,
utifrån vad du säger ser jag inga hinder att äta LCHF-kost. Är dina njurar så väldigt dåliga att du fått råd om minskart proteinintag får du ha det i åtanke bara. Blodtryck blodfetter och framförallt vikten blir oftast bättre i längden för överviktiga som börjar med LCHF-kost.
26
Sophia skriver:
juli 14, 2008 klockan 17:25
Hej!
Har börjat med lchf-kost för tre veckor sedan mest för min typ-2 diabetes vilket redan har börjat ge resultat! Men jag oroar mig lite för mina blodfettsvärden . Är ej tillräckligt insatt för att avgöra om jag ska slopa mina mediciner helt vad det gäller EZETROL 10mg, läste ju att det ingen nytta gör och det har det ej gjort på mig enl. tidigare undersökningar. Nu ville min läkare tillsätta LIPITOR igen vilken jag slutade med eftersom den ökade på min värk jag har av reumatism. Och den vägrar jag helt enkelt att ta!
F.ö. har jag blodtrycksmediciner vilket också höjdes vid mitt senaste besök

Blodtryck 155/95 Kvinna 60 år.
Tydligen förväntas det ligga på 140/80?

COZAAR COMP 10 MG

NORVASC 10 MG vilken ökades ifrån 5 MG

EMCONCOR 5 MG

Mina värden 08-06-27

ALAT-P 1.18
KOLESTEROL-FS 7.0
TG-FG 1.8
HDL-KOLESTEROL 1.3
GLUKOS-P 8.6
LDL-KOSTEROL 5.0

Mitt fastevärde gick direkt ner på 6.3 hoppas på ytterligare sänkning allteftersom min kropp ställer om sig på lchf-kosten!
Vore tacksam om du ville råda mig ang. mina frågor och bringa reda i min värld vad det gäller mina mediciner och värden.
F.ö. blev min läkare sur när jag sa att jag skulle testa lchf! Det är inget fel på mitt hjärta enl. undersökningar men jag har en viss genetisk faktor i släkten kanske.
Kan jag vänta mig att mina värden förbättras och våger jag fortsätta och äta lchf?
Tacksam för svar, känner mig lite orolig.

P.s Viktnedgång på tre veckor 2,8 kg! Har 10-12 kg övervikt vilket det gnälls om väldigt ifrån läkarhåll, är ingen godis ätare men förmodligen väldigt kolhydratkänslig.
27
Doc skriver:
juli 14, 2008 klockan 18:04
Sophia,
att testa kolesterolet tre veckor efter start av LCHF är att be om en orolig doktor - de vet inte att LDL för många går upp lite första månaderna (troligen dock i form av snällare stora LDL-partiklar). Även LDL brukar snarast bli lägre/bättre i längden, särskilt om man går ner i vikt. Även HDL - goda kolesterolet - går upp. Jag tycker i sammanhanget inte dina kolesterolvärden är något att oroa sig för - ganska genomsnittliga hos en svensk 60-årig kvinna. Med all sannolikhet blir de bättre med tiden, kolla gärna om efter ett halvår eller ett år.

Vid typ 2 diabetes har LCHF den allra mest lovande effekten. Jättefint att ditt fastesocker redan blivit nästan helt normalt. Tror det vore utmärkt för dig att fortsätta.

Ang Ezetrol - det har ingen visad effekt mot hjärtsjukdom alls varför allt fler läkare tvekar att skriva ut det, själv gör jag det aldrig numera. Om du har nytta av Lipitor? Tveksamt då du inte har någon hjärtsjukdom. Mår du dåligt av den tror jag alls inte det är värt det.
28
Sophia skriver:
juli 16, 2008 klockan 13:16
Tack för ditt svar!
Nu var det så att när jag tog proverna var det efter tre dagar på LCHF! Blodtryck efter 5 dagar vid besök hos läkaren.
Men jag känner mig lugnad av ditt svar och efter att kollat runt lite på sidorna ang.LCHF så kör jag vidare på detta och struntar i Ezetrolen.
Måste fråga är det vanligt att man får ökad urinering vid LCHF? Tycker jag inte gör annat !
29
Doc skriver:
juli 16, 2008 klockan 15:30
Ökad urinering? Inget jag brukar höra talas om. Jag kan tänka mig att man i vissa fall samlar på sig mindre vätska i kroppen vid övergång till lchf, kanske är det sådan du nu gör dig av med? Om så är det ju en övergående effekt.
30
Sophia skriver:
juli 17, 2008 klockan 11:04
Tack Doc!
Det är nog så plus att jag intar mycket vatten! F.Ö har aldrig varit så bra i magen som nu!! Ett stort Tack till dig och Annika Dahlqvist för er service här på nätet!
31
Johnny Mango skriver:
augusti 9, 2008 klockan 23:27
Doc,

Angående animaliska fetters och växtfetters så verkar du säga att det inte spelar någon roll om det är animalisk fett eller växtfett och dett finns mycket mättat fett i både animalisk föda och kokosnötter som bara finns naturligt i tropikerna. Oljorna från oliv, avocado, kokosnöt, och maj, soya, raps och olika nötter och från är 100% fett och oftast mest fleromättade och enkelomättande. Kokosnötten är mig veterligen den frukt (stenfrukt) som innehåller mest andel mättat fett på nästan 50% och har ett sött fruktkött och saft. En del andra hävdar att vi måste äta animalisk föda och en del till 100%, helst rå eller lättstekt, men att båda fungerar. En del andra säger att vi måste äta färsk frukt och grönt för att inte få sjörbjugg.

En del andra har uppfattningen att det går bra att äta både råa vegitarier och råa animalier i lagom portioner vid olika måltider som de naturliga frugivorerna och omnivorerna gör. Att människan inte skulle äta solmogna frukter och kokosnötter vid stranden i Tropikerna verkar mycket osannolikt enligt mig, människor har alltid mig veterligen ätit frukt på sommaren i vårt kalla tempererade klimat och stora delar av året i Sub Tropiska klimat zooner, samt året om i tropiska länder.

Detta naturliga frukt och solunderskott i den subtropiska och tempereade klimatzoonerna har ersatts med grillad och ibland rå animalsik föda i stora mängder, tack vare utvecklingen av vapen, verktyg, kläder, kanot och eld så började människan emmigrera norrut från Afrikavi och äta mycket mer grillat kött, fågel, fisk och det har människosläktet gjort i minst 790.000 år över eld och som morderna människor och 1.0 - 1.8 miljoner år tillbaka som förmänniskor enligt wikepedia. Jag frågar mig hur en art som Homo Eructus som är några miljoner år äldre än Homo Sapiens som sägs ha uppstått för 270.000 år sedan i Kenya i Tropiska Afrika kan dö ut och en ny art som Homo Sapiens kan uppstå som en mutation från Homo Erectus? Det har jag svårt att förstå?

Hur äter du i praktiken?
32
Doc skriver:
augusti 10, 2008 klockan 0:14
JM,
jag äter ungefär som jag föreslår här på sidan. Men visst slinker det ner en potatis eller brödskiva då och då. Jag tycker inte jag behöver vara så jättenoga då jag inte har diabetes eller någon övervikt att bli av med.

Angående fetter, precis som du säger tror jag inte det är så noga utan man kan äta lite av alla sorter.

Skörbjugg är svårt att få och lätt att bota så det tycker jag inte är något att oroa sig för. Jag har bara hört en person som åt extrem LCHF-kost lång tid och fick det, började blöda i tandkött etc. Det gick snabbt över med lite citrusfrukt. Broccoli eller paprika hade säkert fungerat minst lika bra.

Jag antar att Homo sapiens konkurrerade ut Homo erectus på samma sätt som de konkurrerade ut Neanderthalarna... det är tydligen rätt lätt att göra på bara några tusen år, kräver bara en mindre fördel i konkurrensen.
33
david Engberg skriver:
augusti 12, 2008 klockan 16:07
Hejsan!
Jag tror på detta som finns att läsa på denna sida men mina funderingar går till alla experter och politiker som tycker annorlunda. Många läkare hävdar bestämmt annorlunda men hur sjutton skall en vanlig människa förstå vad som är vad. Det hemska är att läkares ord står mot varandra. Att det är pengar med i bilden förstår alla tänkande människor men bevisen saknas. Jag har tagit mig en liten funderare och då måste det som sägs här vara närmast det rätta. För mer än tusentals år sedan så kom människan till denna jord och det var då givetvis på dom betingelserna som var miljön för henne. Alltså där ligger grunden till vår existens! Om detta är logisk tanke så kan logiken fortsätta med att gissa vad hon åt. Inte var det hamburgare i alla fall. Kanske inte ens kött för det var svårfångat. Naturen har funnits längre än människan! Att bara tänka på stenåldern är kanske inte rätt. Nu kan vi inte börja äta insekter och blad igen men i grova drag borde intelligensian kunna fundera ut något som är mera rätt än piller och floskler. Dessa forskare skulle sponsras av oss mot prestationsresultat. Äh, det kanske är bättre att grubbla på planeten Mars och göra som vår stat gör att lägga ner millioner och åter millioner på en fantasi med status. Hoppas att vissa bokar plats dit för här har dom inte lyckats.
Alltså tanken om det rätta bör någon med kunskap göra men vi kan inte vänta på resultat så snart så vi får börja så smått och istället för vårdcentraler bilda sundhetscentraler.
34
Doc skriver:
augusti 12, 2008 klockan 16:18
David,
självklart är det inte lätt att veta vad man skall tro när läkare och andra säger olika.

Det som står på denna sida är vad jag kommit fram till efter en hel del läsande av studier, och funderande på saken. Själv tycker jag det hänger ihop på ett rätt logiskt sett, även om man tänker evolutionärt som du är inne på!
35
MJ skriver:
augusti 13, 2008 klockan 8:16
Doc,

Du skriver att "Fettet man äter transporteras först till levern, där det packas in i stora förpackningar vid namn VLDL. Dessa släpps ut i blodet och binds periodvis till celler i kroppen som behöver tillskott av fett (för energi, eller som byggmaterial)."

Men är det så? Är det inte så att VLDL transporterar endogena produkter, medan kylomikroner transporterar exogena produkter (dvs lipider från kosten). D v s förklaringen måste vara att äter man lite kolhydrater eller lite kalorier så kommer levern inte att producera speciellt mycket VLDL.
36
Doc skriver:
augusti 13, 2008 klockan 8:30
MJ,
jo, jag har som sagt förenklat det hela en aning där. Jag försökte låta bli att blanda in ytterligare en partikel. Kylomikroner heter de partiklar som transporterar fettet från upptaget i tarmen till levern. På vägen tas en del (eller en större del) upp av andra celler som behöver fett. Resten hamnar i levern (inklusive ev kolesterol), och kan packas in i VLDL. Som jag förstår det kan alltså VLDL innehålla såväl endogena som överskott av exogena fetter.
37
MJ skriver:
augusti 13, 2008 klockan 10:02
Så hade jag också förstått det men när man läser det ovanstående så kan man inte förstå det på annat sätt än att ökad konsumtion av fett leder till fler VLDL-partiklar, d v s man får också fler små täta LDL-partiklar. Följaktligen så borde risken för hjärt- kärlsjukdomar öka med ökad fettkonsumtion. Alltså framstår det som helt ologiskt att äta LCHF. Nu är det ju inte så men texten ovan bör ju skrämma eller åtminstone förvirra en och annan observant läsare.

ApoB är väl bl a ett slags indirekt mått på hur mycket VLDL som levern tillverkar. ApoB är väl inte heller något annat än en riskmarkör, för det finns väl de som råkar ut för en infarkt som inte har förhöjda värden och vice versa?

Sen kan man ju fråga sig om det finns någon logik i att lipoproteinen, eller kolesterolet, skulle orsaka hjärt- kärlsjukdomar.
38
Doc skriver:
augusti 13, 2008 klockan 10:13
MJ,
jag får se över vad jag skrivit. Jag menar dock (och jag tror det står så) att mer fett ger visserligen lite mer VLDL och LDL men ett mycket litet antal av dessa blir små täta LDL då de hinner tas upp innan dess.

Det är med hjälp av kolhydrater, resulterande stora mängder insulin och därmed ökad kroppsegen kolesterolsyntes som cellernas upptag av LDL minskar varvid ett större antal av dem når stadiet små, täta LDL.

ApoB är såklart också bara en riskmarkör.

Jag tror inte lipoproteiner eller kolesterol i normala fall orsakar hjärtsjukdom, utan att det är den metabola störningen av omsättningen av dem, enligt ovanstående, som kan öka risken.
39
Perenna skriver:
augusti 31, 2008 klockan 12:07
Var vänlig och kommentera den här studien, Doktorn:
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/88/1/203

Full texten här, antar jag:
http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-8312-1...

Jag blev lite förskräckt. Har vi alla orätt, efter allt?

MVH
Perenna från Finland
40
Doc skriver:
augusti 31, 2008 klockan 13:10
Den avhandlingen är jag tveksam till om den säger något vettigt alls. För att dra sina slutsatser förutsätter de att nästan allt mättat fett i blodet kommer från mättat fett i kosten. De erkänner dock att detta inte är helt sant:

sid 48: "Also, there is some endogenous production of 16:0 from
carbohydrate but this contribution is small from a Western high fat diet" (8).

Faktum är att ett stort intag av kolhydrater (särskilt socker) som inte genast förbränns leder till en kraftig nybildning av fett för lagring - i form av mättat fett! (den enda sorts fett som kroppen kan nybilda) Deras enda referens att detta inte skulle spela någon större roll är en lärobok från -03 som tydligen inte tar hänsyn till nyare fynd.

En relativt ny studie visade till exempel att man kan få MER mättat fett i blodet genom att ersätta fett och mättat fett i kosten med mer kolhydrater!

Med andra ord går det inte från den studie du tar upp att säga om riskökningen de ser beror på mättat fett från kosten, eller kolhydrater/socker i kosten som kroppen själv bildat mättat fett av!

En enorm svaghet i avhandlingen, om man vill kunna dra några säkra slutsatser av den överhuvudtaget.
41
Saga skriver:
augusti 31, 2008 klockan 13:59
Doc, jag var på en fest igår och berättade lite om vad jag åt. Jag fick då veta att mättat fett är farligt och det refererades till en studie med finländare, japaner och ett annat folkslag (kanske greker?). Är det the seven country studies som man referar till eller en annan studie? Har du någon aning om vilken studie de menar?
42
Doc skriver:
augusti 31, 2008 klockan 15:40
Om det är Seven Countries study de pratar om så är det en studie gjord på 70-talet som inte håller modern kvalitet. Utöver det handlar det om epidemiologi dvs den visar (även om man vill tro på resultatet) inte några orsakssamband.

Läs här hur den sågades i Läkartidningen nyligen:
Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?
43
Perenna skriver:
augusti 31, 2008 klockan 17:59
Tack så mycket, Doc, för inlägget 13:10! Du sa exakt detsamma som nån sa på en finsk LCHF-forum.
44
Saga skriver:
augusti 31, 2008 klockan 21:20
Tack så mycket för länken!
45
Mikael Jansson skriver:
oktober 12, 2008 klockan 19:06
Om Apo-testet mäter kvoten mellan *antalet* LDL- och HDL-partiklar, i vilken enhet är då LDL/HDL-kvoten som man normalt får ut på blodprov?
46
Doc skriver:
oktober 12, 2008 klockan 19:25
LDL- och HDL-kolesterol mäts i mmol/l, ett mängdmått.

Själva kvoten blir förstås utan enhet, i båda fallen...
47
Jonas skriver:
oktober 12, 2008 klockan 19:34
Mängd per volym = koncentration.

Koncentration/koncentration = 1 (ingen enhet).

Dock är ju volym konstant, vilket betyder att högre koncentration är samma sak som högre mängd för en enskild individ. Men att person A har högre LDL än person B betyder bara att koncentrationen är högre. Annars vore det missvisande om olika stora individer jämfördes.
48
Doc skriver:
oktober 12, 2008 klockan 19:54
Ok mängd per volym, jag uttryckte mig slarvigt.
49
Mikael Jansson skriver:
oktober 12, 2008 klockan 20:50
Hrm. Så vad är skillnaden på LDL/HDL-kvoten och Apo-kvoten?
50
Doc skriver:
oktober 12, 2008 klockan 21:09
LDL/HDL = kvoten mellan koncentrationerna av LDL resp HDL i blodet, alltså i mängd kolesterol.

Apokvoten = mellan antalet LDL resp HDL-partiklar

Dvs stora fluffiga snälla LDL-partiklar ger ordentlig höjning av LDL och LDL/HDL-kvoten, men mindre påverkan på apokvoten.

Små elaka LDL ger mindre påverkan på LDL/HDL och relativt sett större påverkan på apokvoten.

Med andra ord bör det göra apokvoten till ett bättre riskmått, vilket är precis vad man sett i studier.