Vad behöver du veta för att framgångsrikt äta LCHF resten av livet? Och hur går det att träna utan kolhydrater?

Läkaren och forskaren Stephen Phinney vet kanske mer om de frågorna än någon annan. Han har länge studerat anpassning till strikt lågkolhydratkost och träning. Här delar han med sig av sin kunskap, samt insikter från traditionella kulturer som aldrig åt större mängder kolhydrater. Vet du vad pemmikan är?

Dr Phinneys bok: The Art and Science of Low Carbohydrate Living (2011).

Fler liknande videos / Prenumerera

Under Ancestral Health Symposium blev det, föga förvånande, mycket prat om våra förfäders hälsa.

Mycket av det som diskuterades verkar troligt, som att våra förfäder antagligen var i utmärkt form jämfört med vilken soffpotatis som helst i dag. Men låt oss vara försiktiga med vilka slutsatser som dras. Det är nämligen väldigt lätt att hitta historiska ”bevis” för vad vi vill tro.

Var våra förfäder smala?

Bilden ovan är från föreläsningen av Boyd Eaton, den första på symposiet. Han visade grottmålningar som alla föreställde smala personer. Men bevisar grottmålningar verkligen att våra förfäder var smala?

För ett år sedan var jag på den internationella fetmakonferensen. Där lyssnade jag på George Bray, en av de ledande fetmaforskarna under de senaste tre-fyra decennierna. Han var övertygad om att fetma enbart var en fråga om för mycket kalorier in och för få ut. Hur förklarar man då att fetma är ett nytt problem? Enkelt, man förnekar det.

Enligt Bray har fetma alltid varit ett problem. Det vet han eftersom våra förfäder brukade tillverka statyer av feta kvinnor redan för 30 000 år sedan.

Var våra förfäder feta?

Detta är den berömda statyn Venus från Willendorf. Att tillverka liknande ”Venusfiguriner” var en tradition i Europa under perioden från 35 000 – 10 000 år sedan. Det kan betyda att det verkligen fanns problem med fetma då.

Men det är inte allt.

Var våra förfäder långa?

Det här fick mig att tänka på när jag reste runt i östra Afrika på nittiotalet. Varför? Eftersom de brukade göra trästatyer av väldigt långa människor.

Jag såg inte liknande extremt långa människor på gatorna. Men kanske brukade det finnas ett sådant folk för länge sedan, och man tillverkade fortfarande sådana statyer.

Var våra förfäder korta och blåa?

Å andra sidan bör vi ta med smurfarna i beräkningen. Jag tror inte att något sådant liten blått folkslag har existerat.

Enligt mina efterforskningar är smurfarna istället baserade på den belgiska serietecknaren Pierry Cullifords fantasi.

Beteendemässigt moderna människor

Frågan är: När utvecklade vi människor vår fantasi? När började de måla saker de bara sett inuti sina huvuden?

Människor som ser ut som oss har existerat i 200 000 år. Men människor som betedde sig som oss började dyka upp för ungefär 50 000 år sedan. Det var då vi började tillverka komplicerade föremål och måla. Det var då vår kulturella utveckling tog fart. Startskottet kan ha varit att våra hjärnor och stämband utvecklat förmågan att skapa modernt språk. Då kunde vi dela våra tankar och lära oss av varandra.

Människor har antagligen använt sin kraftfulla fantasi åtminstone lika länge.

Konst är inte verklighet

Det här betyder att vi inte kan se konst som bilder av verkligheten. Konst är inte ett fotografi. Inte nu, och inte för 30 000 år sedan.

Konst är fantasi. Det betyder att målningar eller statyer föreställande smala, feta, korta eller långa människor inte bevisar något.

Moderna jägare och samlare

Så vad vet vi om våra förfäder? Vi vet hur det gick för jägar- och samlarfolk som inte åt mat från jordbruk eller från industriell matproduktion. Sådana folkslag som levde in i moderna tider var nästan helt fria från dagens folksjukdomar som fetma, diabetes, hjärtsjukdom och till och med cancer.

Vad skulle hända om vi kombinerade dagens moderna samhällen med våra förfäders hälsa? Använd din fantasi.

Mer

Mysteriet med närsynthet

Skåningar om hur man blir fet

Carl von Linné om fettdebatten

Ingen karies på stenålderskost?

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Tillägg

Vissa hävdar ändå att statyer som Venus från Willendorf bevisar att uttalad fetma var vanligt förekommande på stenåldern. Hur kunde de annars skapa en så ”realistisk” avbildning av kvinnlig fetma, om de aldrig sett feta kvinnor?

Det är förstås möjligt att viss fetma förekommit. Men jag är inte så imponerad av den så kallade realismen hos figuren. Notera mellan benen så ser man en groteskt överdriven vulva. Varför skulle då inte andra kvinnliga delar, bröst och höfter, vara överdrivna? Liknande statyer kan exempelvis ha varit någon form av fruktbarhetsgudinnor, med överdrivna kvinnliga former och attribut.

Det finns även en lång tradition genom historien av fallosfigurer med överdrivet stora penisar. Bevisar kvinnliga Venusfigurer att extrem fetma var vanligt? Då bevisar fallosfigurer att det brukade vara vanligt med penisar på en halv meter eller mer.

Reimers blogg: Var Hedenhös kärnfrisk på LCHF-kost?

Uppdatering – här är min kommentar:

Kommentar

Mats,
Tackar för den fortsatta granskningen! Det är bra med en fullblodig skeptiker som dig för att hitta eventuella svagheter i argumenten.

Däremot tycker jag (som Per Wikholm nedan) att det denna gång är en överdriven bild du attackerar. Du skriver att jag i boken ”talar tyst” om fördelarna jordbruket ändå hade. Men här är hur jag introducerar jordbruket, på sid 16:

”Med jordbruk kunde vi odla vår egen mat. Vi kunde få mycket mer mat från samma yta land än när vi jagade och samlade. Befolkningstätheten ökade, städer dök upp, civilisationen tog fart. Den nya maten förde med sig mycket gott men också nya problem. Här ska vi bara diskutera ett av dem. Vad gjorde det med vår hälsa?”

Jag ser ingen större skillnad mot din egen argumentation ovan.

När det gäller västerländska sjukdomar så har du säkert helt rätt i att många av dem förekom även förr i tiden, inte minst cancer förstås. Men den intressanta poängen är ju att mycket tyder på en extremt kraftig ökning, sammanfallande med förändringar av vår kost.

Dina länkar ovan är mycket intressanta och jag har läst vidare på flera av dem. Inte minst denna:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ijc.20610/full

I reviewartikeln ovan förs fram att cancer är sällsynt hos vilda djur och hos lämningar från tidiga människor för att sedan bli vanligt i dagens samhälle och hos djur i fångenskap (!) – bör inte det leda till nyfikenhet? Visst kan man försöka vifta bort det med tal om ökad livslängd, men det verkar bara förklara en mindre del av förändringen.

Att medellivslängden ännu ökar innebär förstås inte att fetmaepidemin är betydelselös. Vi skulle mycket väl kunna leva ännu längre i snitt om vi inte hade så mycket fetma och diabetes som idag, det är mycket sannolikt. Detsamma gäller alla observationsdata du tar upp från senare tid.

Jag tror helt enkelt att det är dags att höja ambitionsnivån. Att vi redan lever länge hindrar inte att vi borde försöka leva friskare också.

Jordbruket må ha varit en förutsättning för dagens civilisation. Men nu kan vi flyga till månen. Vi borde kunna finna sätt att anpassa vår mat också, så den inte gör folk feta och sjuka utan friska och välmående.

Mer

Carl von Linné om fettdebatten

Ingen karies på stenålderskost?

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Profeten: Weston A Price

Skåningar om hur man blir fet

Närsynthet är oerhört vanligt i västvärlden. Runt var tredje barn blir närsynt idag. Men så verkar det inte alltid ha varit, och orsaken kan förvåna dig.

Här är ett avsnitt som inte fick plats i min kommande bok. Det var smärtsamt att prioritera bort, för ämnet är fascinerande.

Närsynthet: varför så vanligt?

Bland djur i naturen är dålig syn snarast en dödsdom, särskilt om de jagas eller jagar. Sådana gener borde snabbt sorteras bort. Faktum är att närsynthet knappt verkar existera bland vilda djur.

Samma sak bör ha gällt människor under vår utveckling. Vi behövde kunna se skarpt. De senaste 200 åren har uppfinningen av glasögon minskat problemet med närsynthet, men det är evolutionärt sett en ytterst kort tid. Våra gener har inte förändras mer än marginellt sedan dess. Så de kan inte förklara hur vanlig närsynthet är idag.

Mysteriet tätnar

Hur skarp syn hade människor innan vår nya mat? Det vet vi. På trettiotalet undersöktes olika stammar av jägare och samlare i Gabon i Afrika. Av 3 624 undersökta ögon var 14 närsynta, mindre än 0,4 procent, de flesta ganska lindrigt. Liknande resultat sågs hos eskimåer på femtiotalet. Men skarp syn skulle snart inte alls vara så självklar.

År 1969 undersöktes eskimåer i Alaska som nyligen tagit över de vitas kultur och mat. Hos eskimåer över 40 års ålder sågs då bara 1,5 procents närsynthet. Men hos yngre eskimåer var förekomsten över 50 procent! Liknande resultat har setts i andra befolkningar som just bytt till västerländsk livsstil. Skillnaden har förklarats med att bokläsande hos barn kanske ger närsynthet. Håller den förklaringen, eller har närsynthet samma förklaring som andra västerländska sjukdomar?

Det finns ett enkelt sätt att avgöra det. När både ny mat och bokläsande dyker upp samtidigt som närsyntheten vet man inte orsaken. Men vad händer i befolkningar som antingen får den nya maten eller böcker, men inte båda?

Barn på landsbygden i Nepal, söderhavsön Vanuatu och i Malawi har undersökts. De hade obligatorisk skolgång men begränsad tillgång till modern mat. Närsynthet var sällsynt trots att de läste (2,9, 1,3 respektive 4,1 procent).

Hur är det med motsatsen, modern mat i befolkningar som inte läser? När analfabeter i Kairo undersökts hade olika grupper mellan 11 och 39 procents närsynthet. Liknande resultat sågs hos Hong Kong-bor som aldrig gått i skola.

Det verkar inte spela någon roll om man läser eller inte. Äter man den moderna maten som barn blir man ofta närsynt. Annars får man nästan alltid skarp syn. Varför?

Långa ögon

Att äta mycket socker och stärkelse höjer insulinet och tillväxtfaktorn IGF-1. De får celler att dela sig, de ökar tillväxten i olika vävnader. När du vet vad närsynthet beror på kan polletten ramla ned.

Överst normalsyn. Underst närsynthet.

När du tittar på något långt bort faller ljuset normalt in genom pupillen, bryts av linsen och ger en skarp bild på näthinnan.

Vid närsynthet är det för långt till näthinnan. När du tittar på håll hinner ljusstrålarna vidgas igen innan de når näthinnan. Bilden blir suddig, du kan inte se skarpt på avstånd. Varför? Ögat har blivit för långt.

Sockret och stärkelsen kan ge sjukligt höga nivåer av tillväxtfaktorer. Om det lurar ögat att växa sig för långt blir du närsynt. Barn som undviker den nya maten bör få skarp syn. Äter de maten de är designade för kan synen utvecklas normalt. Precis som för alla djur i naturen och alla människor förr i tiden.

Är det kört om du redan är närsynt? Ja, har du vuxit färdigt kan du inte påverka det med maten. Men fram till 20-årsåldern bör man åtminstone kunna bromsa ökningen av närsynthet. Ta bort det som får ögat att växa för snabbt. På 50-talet visade en forskare att närsynta i snitt åt mindre kött än andra. Han testade sen att låta en grupp barn äta mer kött och utvecklingen av deras närsynthet bromsades upp jämfört med en kontrollgrupp. De barnen lär ha fått mindre blodsockerhöjning efter maten och därmed mindre av insulin och IGF-1.

Den nya maten ger mer tillväxthormoner i blodet. De ökar celldelningen överallt i kroppen. Det kan vara skadligt i längden, och närsynthet kanske bara är början.

Referenser

Samtliga studier ovan finns refererade här:

• Cordain L, et al. An evolutionary analysis of the aetiology and pathogenesis of juvenile-onset myopia. Acta Ophthalmol. Scand. 2002: 80: 125–135.

Mer

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Ingen karies på stenålderskost?

Fullkornsbröd och cancer

Den västerländska sjukan: Metabolt syndrom

Mindre kolhydrater, längre liv?

Hur tufft var inte detta? En video där Weston A Price själv berättar, 1936, om sina fynd. Han reste till naturfolk runt om i världen som fortfarande åt sin traditionella mat. Ca 4 minuter in i videon kan han ses.

Här är mannen som sade samma sak som vi börjar göra nu. Han gjorde det för 75 år sedan.

Mer

Ingen karies på stenålderskost? Mer om Dr Price.

Videon via Matsmurfen

Hur tänkte man här?

Basal logik är inte något krav i kostdebatten. Men det här argumentet för att undvika fläsk är kanske det sämsta jag hört.

Ny debattartikel

”Modedieter i all ära, men vi behöver ökat fokus på näring” (Medicinsk Access 6/2009)

Ur artikeln:

…Ett exempel på detta är den storskaliga uppfödningen av svin som till övervägande delen nu föds upp på säd. Men svin är ur evolutionssynpunkt inga fröätare. Detta har visats i en intressant svensk studie, där man visat att svin uppfödda på säd blev tyngre och fetare men kraftigt inflammerade (högt CRP). Individer med inflammatoriska sjukdomar bör därför aldrig äta produkter från svin…

Analys

Svin, som evolutionärt inte är fröätare, blir sjuka av säd.

Alltså bör människor, som evolutionärt inte heller är fröätare, undvika… svin?

Fler exempel

Resten av artikeln är inte så dum, och huvudbudskapet om näringstätare mat är utmärkt. Så det var nog en tillfälligt logik-miss.

Vad säger du – tar exemplet ovan priset? Eller har du värre exempel på bristande logik från kostdebatten?

PS (tillägg)

Att ovanstående resonemang haltar kraftigt hindrar naturligtvis inte att det kan finnas ett samband mellan att äta griskött och inflammationer ändå. En möjlig orsak kan då vara att griskött ofta innehåller mer Omega-6 fett än annat kött. Se kommentarer nedan, och detta senare inlägg.

Mer

LCHF-kost mot smärta?

Carl von Linné om fröätare

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Norsk fiskodling

På Toxiska Epistlar kan man läsa om hur odlad norsk lax ofta blir hjärtsjuk. Det skylls av vissa på att den inte simmar lika mycket som den vilda laxen.

Men det finns en skillnad till. Istället för småfisk äter odlad lax numera ”nyckelhålsmärkt” mat: billiga raffinerade kolhydrater och omega-6 rika växtoljor.

Toxiska epistlar: Odlad lax blir hjärtsjuk

Ur inlägget:

Sammanfattar man detta så framträder bilden av en lat odlad lax som äter en halvvegetarisk kost. Påminner lite om en svensk soffpotatis som följer Livsmedelsverkets kostråd.

På sätt och vis är maten bra. Det gör att man inte behöver fiska ut haven på småfisk att ge till laxen. Dessutom är det billigare för producenten. Liksom för människor: utfodring gjord på raffinerade kolhydrater och växtoljor är lönsamt att sälja till oss.

Men den billigaste maten är inte nödvändigtvis hälsosam. Inte för laxen, och inte för oss heller.

Mer

Kostförändringen som den hjärtsjuka laxen påtvingats påminner alltså om kostförändringen människor gjort de senaste 200 åren:

Ingen karies på stenålderskost?

Carl von Linné: mjöl gör dig ”stor, grott, styv, stark, sen, tung”

De västerländska sjukdomarnas ankomst – Kenya: från 0 till 14% diabetes på tre generationer.

Sjuka indianer snabbt friskare på lågkolhydratkost – Om en mycket intressant kanadensisk studie.

Metabolt syndrom – den västerländska sjukan – Hur allt hänger ihop?

Ovan ses den explosionsartade ökningen av fetma hos svenska 18-åriga pojkar sedan 60-talet.

Under samma period har vi översköljts med dåligt underbyggd propaganda om att undvika naturligt fett. Samt att äta mer kolhydrater, som riskerar att öka fettinlagringen. Att döma av statistiken ovan – verkar det ha varit en bra idé?

Tiodubblad extrem fetma – på en generation

Här är vår före detta statsminister vid mönstringen:

Han mönstrade (med vissa viktproblem) just innan statistiken ovan börjar – 1969. Då var fetma bland 18-åriga svenska män ovanligt. Mindre än en på hundra var fet.

Nu, en enda generation senare, är fetma inte längre ovanligt. Mer än fem procent är nu feta – drygt fem gånger fler. Och extrem fetma har blivit tio gånger vanligare.

Detta har som sagt inträffat medan vi felaktigt fått veta att allt naturligt fett är farligt, och uppmuntrats att äta mer kolhydrater. Raffinerade kolhydrater ger lätt fettinlagring. Är det huvudorsaken till utvecklingen?

Nytänkande vs. kvitt eller dubbelt

Det rimliga alternativet till de fettsnåla kolhydratspäckade råden är att istället råda befolkningen att äta naturligt fet mat igen. Och akta sig för större mängder socker och andra raffinerade kolhydrater.

En del menar att vi behöver mer långtidsstudier innan vi ändrar något. De menar alltså att vi skall fortsätta på samma kurs i åratal, kanske decennier.

Jag menar att de leker kvitt eller dubbelt med fetmaproblemet. Och inget tyder på att resultatet blir ”kvitt”.

Mer

Carl von Linné talar ut – han hade knappast gjort samma misstag

Mer smör, mindre fetma?

Handlingsplan mot fetma havererar – ”världens ambitiösaste” fettsnåla handlingsplan mot fetma gav mer fetma.

Göran Persson äter lågkolhydratkost

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Professor: mättat fett naturligt och ofarligt

Allt om viktnedgång

Referens

Neovius M et al. Shift in the Composition of Obesity in Young Adults between 1969 and 2005. Int J Obes (2008 ) 32, 832–836.

Jag fick tips om en gammal skånsk sång. Redan i det gamla bondesamhället anade man tydligen (liksom Carl von Linné verkar ha vetat) hur man lättast blev fet.

Mycket kolhydrater kan göra en fet, det var allmänt känt förr. Och modern forskning pekar åt samma håll. Någon som vill tipsa ”kostideologerna” på Livsmedelsverket?

Och vet någon mer om sången ovan?

Mer

Carl von Linné om mat som gör en ”tung” eller ”lätt”

Hur man istället fick för sig att naturligt fett var farligt

Mer om den nyare vetenskapen på området

Hela texten till ”Skåningen”

Du skåning, du skåning,
i morgon får du äta gröt
och doppa den i honung
så du blir tjock och fet
Och när jag säga stopp,
så får du hålla opp.
Tra lalalala lala lala
lala lala stopp.

Mer om sången här.

Tack till Stefan ”HerrBanan” Sjögren för tipset om sången