Förra veckan debatterade jag i Nyhetsmorgon med Irene Mattisson från Livsmedelsverket. Jag blev då närmast beskylld för att vara en lögnare – eller åtminstone okunnig. Vad jag sade var ”inte sant” och jag hade ”fel” helt enkelt.

Nu är det dags för en granskning. Jag har slutligen hunnit skriva ner hela debatten (de sex minuterna som du också kan se ovan). Jag är tacksam för två saker:

1. Vem har rätt, jag eller Mattisson eller ingen av oss?
2. Tips på vad jag kunde ha gjort bättre i debatten.

Det blir snart nya TV-debatter i ämnet (minst två nästa vecka) så all din hjälp är välkommen!

Debatten nedskriven

JS = Jenny Strömstedt
ST = Steffo Törnquist
Mattisson = Irene Mattisson
Eenfeldt = Andreas Eenfeldt

JS: Enligt nya siffror så minskar utbudet av nyckelhålsmärkt mat, ni vet den där lilla gröna symbolen som man kan hitta på fettsnåla produkter, och i tjugo år har Livsmedelsverkets märkning hjälpt oss att hitta rätt i utbudet vad det gäller just fettsnåla produkter eh men det verkar inte vara lika viktigt längre. Vi har med oss två personer för att diskutera detta: Irene Mattisson, du arbetar på Livsmedelsverket som nutritionsepidemiolog…

Mattison: Ja.

JS: Välkommen också Andreas Eenfeldt som är läkare på en helt vanlig vårdcentral, träffar helt vanliga människor, i Karlstad. Och så bloggar du också om kost.

Eenfeldt: Ja, just det.

JS: Om vi börjar med dig Andreas, varför tycker du att den här märkningen är helt meningslös?

Eenfeldt: Jag tycker att det är bra att svenska folket börjar släppa på den här gamla onödiga rädslan för naturligt fet mat. Därför att moderna studier visar inget samband mellan mättat fett, som smör, och hjärtsjukdom så att jag tycker att det är dags för Livsmedelsverket också att uppdatera sina kostråd och sluta skrämma folk i onödan för mat med naturlig fetthalt.

ST: Ni skräms i onödan? Känns det igen?

Mattison: Eh, argumenten känns igen men det är inte så att de… samlade forskningen om vi pratar om det kring fett visar att det är väldigt viktigt för att förebygga till exempel förebygga hjärtkärlsjukdom att byta ut minska på det mättade fettet och öka det fleromättade. När det gäller de nyckelhålsmärkta produkterna så är det viktigt att… se en helhet i det här. Det handlar inte om fettsnåla produkter det handlar om att vi märker ut det som har bra fettkvalitet. Det handlar om att välja ut det bästa valet bland bröd med mycket fullkorn, låg sockerhalt, låg salthalt. Att märka ut dom bra flingorna så man har baserade på fullkorn och låg sockerhalt så att för konsumenten blir enkelt när man är i affären det skall vara väldigt enkelt att hitta det bästa valet inom den här produktgruppen bland bröden jag tar det nyckelhålsmärkta och då vet jag att jag får ett bra bröd.

ST: Det låter lovvärt?

Eenfeldt: Ja det där låter ju fint men problemet är ju att i moderna genomgångar av… här är till exempel fyra stycken alldeles nya sådana… genomgångar av all vetenskap på området, efter femtio års forskning på det här med mättat fett och hjärtsjukdom så finns det inget sammanlagt samband. Och det här tycker jag nog att Livsmedelsverket borde vara mer ödmjuka och ta till sig. Att när man gör stora systematiska genomgångar av all vetenskap så finns det inget samband – alltså personer som äter smör när dom vill, hur mycket dom vill, blir precis lika friska som dom som är rädda för det. Och det tycker jag är goda nyheter och jag tycker att det är bra att svenska folket enligt nya undersökningar här då eh slutar äta lightprodukter som lättmargarin, minimjölk och annat sånt här då med en doft av 80-tal. Jag tror det är dags att lägga det bakom oss.

[02:46]

JS: Många vänder sig ju mot det onaturliga…

Mattisson: [upprört] Ja, jag ska bara säga att det där du säger är inte sant. För det visar…

Eenfeldt [pekar på studier]

Mattisson: För gör man en systematisk genomgång och tar hänsyn till alla studier, inte plockar vissa studier…

Eenfeldt: Det är precis vad man har gjort här, gång på gång.

Mattisson: Och det visar att byter du ut mättat fett mot fleromättat fett så sjunker hjärtkärldödligheten. Gör man en interventionsstudie där man följer våra kostråd då sjunker med 70 procent. Västerbottenprojektet visar att 70 det sjunker med 70 procent… sjukligheten. Det är inte så att svenska folket följer våra kostråd, det är inte de… bekymret är inte att man följer våra kostråd utan bekymret är att man inte följer våra kostråd. Hade man följt våra kostråd hade det sett helt annorlunda ut och det är det som är viktigt, vi arbetar för folkhälsan, vi har inga kommersiella intressen att sälja några produkter utan vi…

Eenfeldt: Ja man kan dra upp sådana här Västerbottenprojekt och så, där har man ju ändrat, det är ju tusen saker som ändrats under den här tiden och hjärtsjukligheten har ju sjunkit i övriga delar av landet under den här tiden också. När man gör interventionsstudier alltså noggranna studier där man får en grupp människor att äta mindre fett och en annan att fortsätta som vanligt så har det inte varit någon skillnad. Den absolut största sådana är ju Women’s Health Initiative, 50 000 kvinnor i USA slumpades till antingen mindre fett och mer grönt eller äta som vanligt – och det var ingen skillnad. Dom blev inte friskare.

ST: Känner du till de här studierna eller?

Mattisson: Ja de här studierna känner jag väldigt väl till och vad det gäller Women’s Health Study så handlade det inte så mycket om fettkvalitet, det var ingen interventionsstudie för att titta på hjärtkärl och man skall inte använda…

Eenfeldt: Jo det var det, och det blev ingen skillnad.

Mattisson: Nej, det var det inte. Nej, det handlade om… Det handlade om… Den var designad för… Kan jag få prata färdigt? Den var designad för att titta på förekomst av cancer, man hade inte tittat på fettkvalitet. Där har du, där har du he… du har fel.

Eenfeldt: Det är ändå den absolut största studien som någonsin har gjorts…

JS: Det är väldigt svårt för konsumenten, nu sitter ni två vetenskapligt utbildade personer och säger att man kan tolka så här och man kan tolka så här. Du har rätt och du har rätt. Vad…

Eenfeldt: Men jag skulle säga så här…

JS: Borde det inte finnas en försiktighetsprincip?

Eenfeldt: Ja, jag tycker att en försiktighetsprincip borde ju vara att man inte försöker skrämma en hel befolkning som riktig naturlig mat som ägg eller kött eller smör utan att ha torrt på fötterna. Det tycker jag borde vara en försiktighetsprincip och den tycker jag man borde ta till sig, och sluta säga att man ska äta lightprodukter istället. Vilket man ju gör, även om det är vackra ord här, men barn från två års ålder ska bara dricka lättmjölk och det ska vara lättmargarin och det ska vara lättprodukter i skolorna. Problemet är ju att folk blir inte mätta då.

ST: Och äter för mycket annat då?

Eenfeldt: Ja, äter för mycket av sämre saker, läsk och godis kanske.

Mattisson: Här är det väldigt mycket som är väldigt fel. Det vi arbetar för, vi arbetar för folkhälsan, för att förebygga sjukdom att förebygga man får komma man måste skilja till exempel från behandling av sjukdomar, och det är otroligt viktigt att man ser har ett helhetsperspektiv att man ser till att man har tillräckligt med frukt och grönt att man har fullkorn, att man har bra fettkvalitet. Och vi förespråkar lättmjölk som ett bra sätt att minska det mättade fettet för att ge utrymme för rapsolja, olivolja, margariner och inom helheten utan att öka sitt energiintag. Det ska också finnas utrymme för frukt och grönt, det ska finnas utrymme för fullkornsprodukter, vilket man inte, LCHF är ju begränsar ju sitt livsmedelsval väldigt mycket och vi vet att när det gäller att man ökar köttintaget ökar risken för tjocktarmscancer, minskar man…

JS: Vi får tacka er så länge, tiden har tyvärr runnit ut men jag vet att man kan gå in på Livsmedelsverket.se och läsa mer och du bloggar under Kostdoktorn också, om man vill läsa vad Andreas tycker.

ST: Så är det!

Inte sant?

Allt fler ifrågasätter rädslan för naturligt fett, men på nutritionsavdelningen på Livsmedelsverket håller man fast vid det gamla så att knogarna vitnar. Hur är det egentligen med sanningshalten i deras argument?

Jag lade i studion fram fyra aktuella genomgångar av all forskning som inte visar samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom. Då ropar Mattisson att ”det där du säger är inte sant”. Jag beklagar, men här är genomgångarna jag visade och vad jag sade är helt sant. Granska gärna:

• Berglund B, et al. Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007;49:3780-4.
• Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 13. [Epub ahead of print]
• Skeaff CM, et al. Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Ann Nutr Metab 2009;55:173–201.
  
• Mente A, et al. A Systematic Review of the Evidence Supporting a Causal Link Between Dietary Factors and Coronary Heart Disease. Arch Intern Med. 2009;169(7):659-669.

Sen kommer det mest komiska. Mattisson anklagar mig (vid 3:00) för att bara handplocka studier trots att jag just hänvisat till flera systematiska genomgångar av all forskning.

Ironiskt nog fortsätter Mattisson raskt med att enbart handplocka ”Västerbottenprojektet” (multifaktoriellt och utan kontrollgrupp) som den enda vetenskap hon tar upp som stöd under hela debatten. Kastar Mattisson möjligen sten i glashus?

Women’s Health

Som lättgrädde på lightmoset hävdar Mattisson bestämt att Women’s Health Initiative inte var någon interventionsstudie för att titta på hjärtkärlsjukdom. Trots att det är den största (50 000 deltagare) och dyraste (hundratals miljoner dollar) sådana studie som någonsin gjort det. Se själva:

Hemsidan för WHI / Deltagarinformation

WHAT WAS THE PURPOSE OF THE DIETARY MODIFICATION CLINICAL TRIAL?

The dietary modification (DM) clinical trial component studied the effect of a low-fat, high fruit, vegetable and grain diet on breast cancer, colorectal cancer and heart disease in postmenopausal women.

Resultaten av fettsnål kost på hjärtsjukdom:

• Howard BV, et al. Low-Fat Dietary Pattern and Risk of Cardiovascular Disease. The Women’s Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA 2006;295(6):655-666.

Conclusions  Over a mean of 8.1 years, a dietary intervention that reduced total fat intake and increased intakes of vegetables, fruits, and grains did not significantly reduce the risk of CHD, stroke, or CVD in postmenopausal women…

Surt sa räven

Att hitta ursäkter för att blunda för den gigantiska WHI-studien (och dess obekväma resultat) har sedan den kom 2006 varit en populär sport bland fettfobiker. Mer kommentarer i detta inlägg från 2008 – lika aktuellt än idag:

Surt sa räven

Vad säger du?

• Vem har rätt, jag eller Mattisson eller ingen av oss?
• Har du något tips på vad jag kunde ha gjort bättre i debatten?

Tack för din hjälp i kommentarerna nedan!

DN fortsätter sina granskningar av LCHF för en tredje dag med en hel hög artiklar. Bland annat går jag och professor Hellenius en duell:

Hellenius mot Kostdoktorn

• ”LCHF den farligaste modediet vi haft”

Som vanligt är argumenten mot LCHF bara baserade på osäkra statistiska samband ur enkätundersökningar (observationsstudier). Även med så preliminär forskning får man tydligen tulla på sanningen för att hitta något att varna med.

Det Hellenius kallar ”lågkolhydratkost” är 37% kolhydrater (i Fung et al) och det hon kallar ”strikt lågkolhydratkost” är hela 43% kolhydrater (i den famösa Uppsalastudien).

I sammanhanget är det väl mest en parentes att Hellenius påstående om ”förhöjd risk att dö” i verkligheten inte ens är statistiskt signifikant.

Underhållning

Tidningen bjuder också på den sedvanliga lustiga krönikan:

• Svenskarna har funnit tron – fettet

Bristande sjukdomsinsikt?

Slutligen får Livsmedelsverket säga sitt. De kan inte förstå varför folk tycker att de har fettfobi:

• Livsmedelsverket: LCHF fara för folkhälsan

DN spikar i kistan

DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs är inte imponerad av föråldrade varningar. Att äta mer fett är inte farligt och det är tveksamt om ens mättat fett är något att bry sig om slår hon fast i en två minuters videointervju:

• ”Hög andel fett är inte farligt”

Vad tycks? All feedback, inklusive kritisk sådan, är välkommen!

• LCHF för nybörjare
• Vetenskapen kring LCHF

Vidare rapport kommer. Vad tycker du som såg programmet?

PS: Här är flera nya genomgångar av all vetenskap på området som inte hittar samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom, samt 16 jämförande studier av högsta klass (RCT) som visat effektivast viktminskning med råd om strikt lågkolhydratkost:

Inget samband mellan fett eller mättat fett och hjärtsjukdom

1. Berglund B, et al. Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007;49:3780-4.
2. Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 13. [Epub ahead of print]
3. Skeaff CM, et al. Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Ann Nutr Metab 2009;55:173–201.
   
4. Mente A, et al. A Systematic Review of the Evidence Supporting a Causal Link Between Dietary Factors and Coronary Heart Disease. Arch Intern Med. 2009;169(7):659-669.

Bevisligen bättre viktnedgång med lågkolhydratkost

1. Shai I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359(3);229–41.
2. Gardner CD, et al. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and learn Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women. The a to z Weight Loss Study: A Randomized Trial. JAMA. 2007;297:969–977.
3. Brehm BJ, et al. A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:1617–1623.
4. Samaha FF, et al. A Low-Carbohydrate as Compared with a Low-Fat Diet in Severe Obesity. N Engl J Med 2003;348:2074–81.
5. Sondike SB, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on weight loss and cardiovascular risk factor in overweight adolescents. J Pediatr. 2003 Mar;142(3):253–8.
6. Aude YW, et al. The National Cholesterol Education Program Diet vs a Diet Lower in Carbohydrates and Higher in Protein and Monounsaturated Fat. A Randomized Trial. Arch Intern Med. 2004;164:2141–2146.
7. Volek JS, et al. Comparison of energy-restricted very low-carbohydrate and low-fat diets on weight loss and body composition in overweight men and women. Nutrition & Metabolism 2004, 1:13.
8. Yancy WS Jr, et al. A Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet versus a Low-Fat Diet To Treat Obesity and Hyperlipidemia. A Randomized, Controlled Trial. Ann Intern Med. 2004;140:769–777.
9. Nichols-Richardsson SM, et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High- Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005;105:1433–1437.
10. Krebs NF, et al. Efficacy and Safety of a High Protein, Low Carbohydrate Diet for Weight Loss in Severely Obese Adolescents. J Pediatr 2010;157:252-8.
11. Summer SS, et al. Adiponectin Changes in Relation to the Macronutrient Composition of a Weight-Loss Diet. Obesity (Silver Spring). 2011 Mar 31. [Epub ahead of print]
12. Daly ME, et al. Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes–a randomized controlled trial. Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15–20.
13. Westman EC, et al. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low- glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr. Metab (Lond.)2008 Dec 19;5:36.
14. Halyburton AK, et al. Low- and high-carbohydrate weight-loss diets have similar effects on mood but not cognitive performance. Am J Clin Nutr 2007;86:580–7.
15. Dyson PA, et al. A low-carbohydrate diet is more effective in reducing body weight than healthy eating in both diabetic and non-diabetic subjects. Diabet Med. 2007 Dec;24(12):1430-5.
16. Keogh JB, et al. Effects of weight loss from a very-low-carbohydrate diet on endothelial function and markers of cardiovascular disease risk in subjects with abdominal obesity. Am J Clin Nutr 2008;87:567–76.

Det tog inte lång tid innan bluffen blev synad.

Livsmedelsverkets stort uppblåsta påstående om att bara 3 procent svenskar tror att fetare mat är bra (verklig siffra: 32 procent), och att de själva fortfarande åtnjuter stort förtroende hos allmänheten, punkteras med besked av DN idag.

Lightprodukter är ute

DN: Nyckelhålet lockar färre

Livsmedelsverkets märke för näringsriktig mat står inte längre högt i kurs…

Enligt nya siffror från undersökningsföretaget Nielsen sålde Arla cirka 9 procent mindre lättmjölk och hela 18 procent mindre minimjölk under förra året. Livsmedelsverkets rekommendation för fullt friska människor är lättmjölk från två års ålder. Försäljningen av lättmargarin har mer än halverats på fyra år.

DN: Nu köper vi mer fet mat

– Det här är både en effekt av LCHF och en rädsla för tillsatser. Människor vill ha naturlig mat, säger Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på livsmedelskoncernen Ica.

Enligt Lantmännens senaste kvartalsrapport uppger 20 procent av svenskarna att de anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det har gett en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl.

– Förra året gick branschens försäljningsvolym av vitt mjöl och mjölblandningar ned 5 procent. Det är en kraftig nedgång på bara ett år för en basvara som mjöl…

Även TV4 tog upp reportaget i morgonnyheterna.

Skiftande budskap från Livsmedelsverket?

”Livsmedelsverket och dietister” varnar enligt dagens DN att ”20 års folkhälsoarbete kan vara förgäves”. Men DN:s reporter är inte imponerad. I tidningen (sid 22) skriver man att det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets fettsnåla kostråd är svagt:

Flera stora välgjorda studier visar att andelen fett i kosten saknar betydelse för både övervikt och sjukdom.

Detsamma gäller det mättade fettet från mejerivaror. Människor som dricker mjölk, har grädde i såsen och smör på mackan är lika friska som andra.

De möjligen tvära kasten i uttalandena från Livsmedelsverket tas upp på Per Wikholms blogg idag:

För övrigt är det ju fascinerande att Livsmedelsverket för inte så många dagar sedan hävdade att intresset för LCHF var betydligt överdrivet och att bara 3 % följade dieten och att samtidigt förtroendet för Livsmedelsverket och dess kostråd var starkt. Nu gör Livsmedelsverket en juholtare och säger att förtroendet för deras kostråd är i fritt fall. Hur ser mediastrategin ut på verket ifråga?

Det är oklart vem DN:s citat om ”20 års folkhälsoarbete” egentligen kommer ifrån. Kanske är det bara en journalistisk tolkning.

Någon journalist borde fråga ansvariga på Livsmedelsverket rakt ut om de nu två veckor senare fortfarande vill påstå att ”få svenskar tror på fettdieter”. Svaret vore intressant.

Heter det LHCF (”low high carb fat”)? Det säger journalisten i gårdagens rapportinslag, vinklat som att bara tre procent av svenskarna tror på fettdieter och Annika Dahlqvist.

Är det dessa tre procent som gör att mängder av LCHF-böcker toppat försäljningslistor under januari och att smöret tagit slut? Nja, det är kanske snarare de ytterligare 29 procenten i undersökningen som inte längre tror på att fett är farligt för hälsan. Den knappa tredjedel av alla svenskar som varken Livsmedelsverket eller Rapport nämner med ett ord.

Åter till LHCF. Ska vi verkligen tro att reportern har dyslexi? Senast jag hörde någon genomgående stava fel till LCHF i större media var det Rössner som avfärdade lågkolhydratkost i Läkartidningen.

Vad tror du: dyslexi eller försök till gammal genomskinlig härskarteknik? Varken Rössner eller Rapport nämner en enda av alla studier som testat lågkolhydratkost.

I DN tar man åtminstone upp de 29 procenten, med några kommentarer av mig: Få svenskar tror på fettdieter

Illegal?

Jag tyckte det lilla LCHF-märket på den feta mejeriprodukten Smetana var ganska gulligt. Livsmedelsverket gör en annan bedömning.

Bokstäverna LCHF får över huvud taget inte finnas på matvaror påstår de, i en skrivelse som luktar dammig byråkrati. Anar man även en ton av censur?

Valio förbjuds LCHF-märka sin Smetana

SvD har också synpunkter: Nyckelhålsmonopolet

P4 Göteborg: Fritt välja mjölkens färg

Vilken blir nästa kommun som inför valfrihet?

Många föräldrar har berättat för mig att när de klagat har de fått höra från ansvariga på skolorna att barnens skolmat måste följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Det måste vara fettsnål mat alltså, lättmjölk och så vidare. Mat som inte mättar. Det ”är lag på det” får många föräldrar höra.

De som känner till den nya skollagen på området vet att det inte är sant. Det finns inget krav i skollagen att följa Livsmedelsverkets råd. Var kommer denna vanliga missuppfattning ifrån? Vem sprider den?

På Livsmedelsverkets egen blogg kan man nu läsa samma sak. De påstår att det är lag på att lunchen ska följa deras råd. Ljuger Livsmedelsverket eller är de verkligen okunniga om något så centralt?

Problemet med hungriga skolbarn

Dagens fettskrämda skolmat är en riktig björntjänst till våra barn. Inte nog med att det är onödigt och föråldrat med rädsla för naturligt fett. Det är också ett potentiellt problem. Lättmjölk, lightost och lightmargarin i maten mättar inte lika bra. Mat utan naturlig fetthalt gör barnen hungrigare.

Vad gör hungriga skolbarn? Jo de köper mer chokladkakor, läsk och sockerspäckade energidrycker på rasterna. Tala om björntjänst.

Är det verkligen lag på detta? Är det olagligt med riktig mjölk i skolan?

Lögn eller okunskap

Från Livsmedelsverkets blogg:

Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Sanning

I den nya skollagen står endast att maten ska vara ”näringsriktig”. Inget annat. Inte ett enda ord om Livsmedelsverkets råd.

Så vad betyder ”näringsriktig”?

Det kan via läsa om i regeringens proposition på området samt Skolinspektionens promemoria om lagen:

Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt.

Att slira med orden

Är det skillnad på ”bör… vara en utgångspunkt.” och ”ska uppfylla”?  Självklart. Det är helt olika saker juridiskt sett.

Den som följde med i debatten om lagen 2009 vet att Livsmedelsverket då önskade sig just att lagen skulle säga att deras råd måste följas. Regeringen sade nej. Ändå låtsas Livsmedelsverket tydligen att de fick som de ville. Ansvarig personal i skolorna tror att Livsmedelsverkets råd måste följas enligt lagen. Livsmedelsverket skriver det själva i sin blogg.

Är detta okunskap eller är det en lögn?

UPPDATERING 111125

Efter påstötningar ändrades faktiskt ordet ”ska” till ”bör” på bloggen. Men fortfarande står det inget om någon utgångspunkt…

Har du egna förslag på vad som kan göras? Tipsa gärna i kommentarerna!

Titta gärna in på NaturligMatiSkolan.se och gilla dem på Facebook.

Ytterligare en organisation som jobbar för naturligare skolmat utan light-tvång är Kostdemokrati.se.

Här är min huvudsida om skolmaten (ska uppdateras): Kostdoktorn.se/skolmat

Kommentera gärna på Livsmedelsverkets blogg.