Men nu vill de inte vara med längre, och Kostdebatten avslutas därför. Deras sista svar innehåller en del intressant.

Hela Livsmedelsverkets svar här. Ett utdrag:

”om Kostdebatten

…Det har varit en värdefull erfarenhet för Livsmedelsverket att som myndighet att delta i Kostdebatten. Debattlustan är onekligen stor och frågorna många, men trots allt begränsade till ett mycket smalt fält på nutritionsområdet. Livsmedelsverket arbetar i alla konsumenters intresse för bra matvanor, säkra livsmedel och ärlighet i livsmedelshanteringen. Sett ur ett helhetsperspektiv, från Livsmedelsverkets totala verksamhetsområde, är frågorna som ställs på Kostdebatten väldigt nischade.

Livsmedelsverket är en statlig myndighet som finansieras gemensamt av alla konsumenter via skattsedeln. Vår slutsats är det inte är rimligt att långsiktigt lägga så mycket tid och resurser på att besvara frågor inom ett så smalt område och på en enskild blogg. Vi har däremot alltid ett ansvar gentemot konsumenten och välkomnar alla intresserade läsare till vår webbplats.”

Kommentar

Det var ändå bra av Livsmedelsverket att ställa upp och svarade på ett tiotal frågor eller mer. Jag kan delvis förstå att man inte har tid i längden. Särskilt när de intressantaste frågeställningarna ändå redan tagits upp.

Däremot hade jag hoppats på intressantare svar på frågorna man besvarade. Intrycket blev tyvärr att Livsmedelsverket knappt resonerade kring frågeställningarna. De hänvisade i stort sett bara till hur deras riktlinjer ser ut. Inte varför. Man kunde nästan tro att de egentligen inte vet själva, utan bara blint följer kostråden från USA. Världens fetaste land.

Svar på debattartikeln?

När Livsmedelsverket nu slutar svara på Kostdebatten kanske man har tid med ett svar på debattartikeln i Dagens Medicin för en dryg månad sedan. 12 professorer och läkare skrev där att Livsmedelsverkets fortsatta råd att undvika naturligt mättat fett saknar all trovärdighet. Det vetenskapliga stödet för det rådet existerar helt enkelt inte.

Lite uppseendeväckande är det att Livsmedelsverket inte svarat än. De utlovade tidigare ett svar ”efter påsk”. Har man inget att komma med, och hoppas att det bara skall glömmas bort? 

Sista svaret

Fråga nummer 21:

Till Bohman/Livsmedelverket: Varför väljer Livsmedelsverket att inte använda resultaten från s k ”bantarstudier”?

Svar:

Att banta innebär att försätta kroppen i en obalans genom att skapa ett energiunderskott på ett eller annat sätt.

Näringsrekommendationer och kostråd bygger på att individen ska vara i balans såväl när det gäller energi som olika näringsämnen. Studier på människor som går ned i vikt, det vill säga är i obalans kan vara intressanta på många sätt men inte ligga till grund för näringsrekommendationer eller allmänna kostråd.

Kommentar

Livsmedelsverket väljer alltså att bortse från alla ”bantarstudier” när de redovisar sina studier om hälsoeffekter av fett. Därmed kan de bortse från alla studier där lågkolhydratkost testats och gett mer viktnedgång och förbättrade blodfetter jämfört med fettsnål kost.

Nu säger Bohman att det beror på att deras ”kostråd bygger på att individen skall vara i balans…när det gäller energi”.

Är det då inte deras mål att den halvan av Sveriges befolkning som är överviktig eller fet skall kunna gå ner i vikt? Eller tänkte Bohman inte efter vad han skrev?

Skulle man tro på det uttalandet så verkar Livsmedelsverket vilja undvika kostråd som feta kan gå ner i vikt av. 

Mer

Livsmedelsverket avfärdas i Dagens Medicin

Läs och gråt, Bohman

Tidigare intressanta frågor och svar på Kostdebatten

Vilka är de viktigaste studierna som stöder att mättat fett är farligt? På KOSTDEBATTEN får Ulf Bohman, talesman för SLV, den frågan.

Svaret måste läsas för att man skall tro det.

Frågan

Frågan är ställd av Annika Dahlqvist och är riktad till Ulf Bohman på Livsmedelsverket:

SLV:s lista på 72 studier som visar att mättat fett är farligt är ju svår att, som icke forskarutbildad, sätta sig in i och svara på. Vilka är de 5-10 viktigaste studierna som visar att mättat fett är farligt? Och då menar jag inte sådana som visar den ena eller andra effekten på kolesterolvärden, eftersom jag tycker att de är tämligen ointressanta, utan på hårda ändpunkter som sjukdom och död, och andra reella hälsovariabler.

Svaret

Ulf Bohman svarar:

Hej Annika och alla läsare av Kostdebatten!

Livsmedelsverket grundar alla kostråd och rekommendationer på bred vetenskaplig grund. Det innebär att vi först utvärderar de vetenskapliga artiklarna på området och sedan utifrån dem formulerar kostråd. Det är den helhetsbild som de vetenskapliga artiklarna ger som gör att vi kan gå ut till allmänheten med råd och rekommendationer om mat och hälsa.

Jag förstår verkligen att det kan vara svårt för personer som inte är forskare att sätta sig in alla studier på de komplexa vetenskapsfält som kostråden innefattar. Livsmedelsverket har egna anställda forskare, en stor expertgrupp och dessutom nära samarbete med internationella forskningsinstitutioner och myndigheter i andra länder för att hela tiden kunna hålla koll på och utvärdera den aktuella forskningen på området.

De 72 artiklar du nämner är kvalitetssäkrade och författarnas trovärdighet bekräftad. Det vore fel att lyfta fram enskilda studier, just för att Livsmedelsverkets kostråd inte bygger på enskilda studier utan på den betryggande vetenskap som vi får fram genom att se på ett stort antal studier.

Kommentar

Personer som inte är forskare har alltså svårt att förstå ämnet enligt Bohman?

Det inkluderar kanske då Bohman själv? Han har nämligen inte forskat, åtminstone har han medverkat i precis noll publicerade artiklar på PubMed.

Den intressanta frågan här är alltså om Bohman och Livsmedelsverket själva förstår vetenskapsfältet de ger råd om? Om man själv är insatt bör man väl lätt kunna nämna de bästa studierna på området?

Eller litar de blint på sina expertgrupper, där många visats ha ekonomiska bindningar till Livsmedelsindustrin? Livsmedelsverkets fettexpert Bengt Vessby hade exempelvis sin lön från margarinföretag medan han utformade kostråden att äta konstgjort margarin istället för naturligare fett.

Att kasta fram 72 utvalda artiklar som var för sig knappt bevisar något, bevisar inte heller mycket tillsammans. Särskilt när andra moderna stora studier motsäger dem.

Det är dags för Livsmedelsverket att skärpa sig, lägga korten på bordet och sluta bluffa.

Den som vill kan uppmana dem här:  livsmedelsverket@slv.se

Mer

Livsmedelsverket om mättat fett: 72-8

“Skrämselpropaganda av amatörer” - Livsmedelsverkets studie-lista får hård kritik av docent.

Livsmedelsverket rasar - Allt färre litar på Livsmedelsverkets fettsnåla råd. Här bara 19%.

“De flesta struntar i Livsmedelsverkets kostråd”

Livsmedelsverket bluffar - Artikel på Newsmill härom dagen.

“Sumobrottare har bättre fettkoll än SLV” - Debattartikel

“Livsmedelsverket vägrar inse fakta” - Debattartikel

Bröstmjölken farligt fet enligt Livsmedelsverket?

Bloggen Kostdebatten startades härom månaden. En oberoende plats för meningsmotståndare att debattera kostråden. Nu överväger grundaren att lägga ner. Det är svårt att få svar nämligen. Åtminstone från vissa.

Nerläggning?

KOSTDEBATTEN – vara eller inte vara?

Funderar just nu på om det är någon mening att forsätta att lägga tid och kraft på KOSTDEBATTEN! Bloggen ”lever” inte, för att svaren tar för lång tid. Finns självklart de som svarar både bra och snabbt, där man inte behöver lägga tid och kraft på att ”jaga” in svar.

Jag blev oerhört glad och inspirerad när parterna ställde sig positiva till att ställa upp i KOSTDEBATTEN. Men det har visat sig att ”glöden” i debatten inte riktigt infinner sig, när alla inte är lika intresserade av att svara och debattera.

Intresset från er läsare har varit riktigt stort, vilket har gjort att man trots allt har orkat hålla bloggen igång. Men som det är just nu, äter det bara massa tid som man ser inte får ut något av.

Den närmaste veckan får avgöra om jag fortsätter att lägga min tid på detta. Ska avvakta svar på de 3 frågor som ligger ute och sedan försöka att få någon form av accept från parterna på ett antal frågor som ska besvaras per vecka.

Lyckas inte detta, låter jag med all säkerhet KOSTDEBATTEN ”gå i graven” och låter parterna föra debatten i andra forum.

Frågor som väntar svar

Kommentar till den här centrala frågan.

Fråga #2 – Vad är nyttigt/skadligt med att äta ägg? Och finns det någon övre mängdgräns?
Uffe Ravnskov och Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket

Fråga #3 – På vilket sätt skiljer sig transfetterna i smör från transfetterna i industriellt tillverkade margariner och hur påverkar detta kroppen?
Irene Mattisson – Livsmedelsverket och Andreas Eenfeldt – Kostdoktorn

Fråga #4 – Hur ska/bör en diabetiker typ 2 äta och gäller samma rekommendationer för diabetiker typ1?
Lars-Erik Litsfeldt, författare/diabetiker och Kajsa Asp Jonson, Dietisternas Riksförbund

Fråga #5 – Jag vill att parterna klargör var man står i Omega 6/Omega 3 balansen, alltså n6/n3 som det kortare kan skrivas?
Dr Annika Dahlqvist och Kajsa Asp Jonson – Dietisternas Riksförbund

Fråga #6 – Ancel Keys vetenskapliga underlag finns det helt olika åsikter om.Jag vill gärna veta hur ni ser på hans studier och varför?
Uffe Ravnskov och Wulf Becker, Livsmedelsverket

Fråga #7 – Många livsmedel har tillsatta fibrer. Behövs det? Vad gör fibrer i kroppen? Är det skillnad på fibrer och fibrer?
Eva Kullenberg, dietist och Anna Hallén, kostrådgivare

Fråga #10 – Hur ska jag äta för att gå ner i vikt? Och hur ska jag sedan äta för att bibehålla den vikten?
Eva Kullenberg, dietist och Anna Hallén, kostrådgivare

Tre nya frågor är besvarade på KOSTDEBATTEN. Jag och en nutritionist på Livsmedelsverket utreder skillnaden mellan naturliga och industriellt framställda transfetter. Som vanligt ser inte Livsmedels(industri)verket någon skillnad mellan naturlig mat och fabriksmat. Men vad säger vetenskapen?

Naturliga och konstgjorda transfetter

Industriella (konstgjorda) transfetter hittas i diverse skräpmat. Naturliga transfetter finns i mindre mängder i mat från idisslande djur. Exempelvis i mjölk.

Fråga #3: På vilket sätt skiljer sig transfetterna i smör från transfetterna i industriellt tillverkade margariner och hur påverkar detta kroppen?

Kommentar

Livsmedelsverket hänvisar här bara till korta studier på surrogatvariabler som blodfetter, och menar att det inte finns någon ”avgörande skillnad” mellan naturliga eller industriellt framställda transfetter.

Man låtsas då inte om att observationsstudier genomgående visar att personer som äter mycket industriella transfetter är sjukare än andra. Personer som äter mycket naturliga transfetter verkar tvärtom om något vara friskare än andra.

Nu är observationsstudier inte den säkraste sortens studier. Men i detta fallet är de nog den bästa vetenskap som finns tillgänglig. Faktum är att vetenskapen när det gäller transfetter är rätt osäker.

Men de industriella transfetterna hittas generellt i den mest onyttiga mat man kan tänka sig – kakor, godis, kex, industrimargarin, pommes frites osv. Det finns många goda skäl att undvika sådant.

Mer nytt på KOSTDEBATTEN

Fråga #4: Hur ska/bör en diabetiker typ 2 äta och gäller samma rekommendationer för diabetiker typ1?

Fråga #7: Många livsmedel har tillsatta fibrer. Behövs det? Vad gör fibrer i kroppen? Är det skillnad på fibrer och fibrer?

Tidigare

Ofarligt att äta ägg

Är mättat fett farligt?

Svaret på fråga #2 på KOSTDEBATTEN gäller ägg. Är de farliga? Docent Ravnskov säger nej. Och nutritionisten på Livsmedelsverket säger också nej (”Någon övre maxgräns för hur många ägg man bör äta finns egentligen inte”).

Alla verkar överens alltså. Ägg är ofarligt. Synd då att jag ätit för många själv, och tills vidare tröttnat på dem…

Svaret på fråga #1 har nu lagts ut på KOSTDEBATTEN. Jag och Ulf Bohman (chefsnutritionist på Livsmedelsverket) kommer till olika slutsats. Läs svaren här:

Fråga #1. Är mättat fett farligt?

Kommentar till Bohmans svar

Inga större nyheter vad jag kan se. Deras lite märkliga 72-8 lista har jag skrivit om tidigare. Man kan också läsa docent Ravnskovs sågning av den på Aftonbladet debatt.

Vad säger du?

Efter att ha läst svaren från KOSTDEBATTEN, vilket av följande svar passar bäst för dig?

Har du en kommentar?

Berätta gärna din uppfattning om de två olika svaren på frågan.

Läs mer

Livsmedelsverket rasar
Livsmedelsverket insisterade i Aftonbladet härom veckan på att vi måste lita på deras gamla fettsnåla kostråd. Men 81% av läsarna svarade att de inte längre tror på dem.

Livsmedelsverket om mättat fett: 72-8
Vetenskap enligt Livsmedelsverket: handplocka önskvärda studier och addera antal?

Alla inlägg om Livsmedelsverket

Detta är ett intressant initiativ tycker jag. En ny sida med ambition att båda ”sidor” i kostdebatten skall komma till tals, på ett seriöst sätt. Maila in frågor så väljer upphovsmannen Peter Johnsson ut lämpliga sådana. Och försöker få svar på från kunniga personer med olika åsikter: Kostdebatten