Cissi Wallin: Reality Check

Relativt lindrig bukspottskörtelinflammation av okänd orsak alltså, ett par månader efter att hon ätit LCHF. Visst står det alla fritt att spekulera. Men bukspottskörtelinflammation av oklar orsak är inte helt ovanligt även hos personer som försöker undvika fett. Man kan hitta hundratals sådana fall att skriva om.

Naturligtvis kan man bli sjuk även efter att ha ätit LCHF. Det är den enda säkra slutsats jag kan dra av den här historien.

Från Cissi Wallins Twitter

Aftonbladet och Expressen skriver idag om TV4-profilen Cissi Wallin som legat inlagd några dagar för gallsten och bukspottskörtelinflammation. Lyckligtvis verkar hon vara på väg hemåt igen idag.

Enligt Aftonbladet tror hon sig ha fått gallbesvären av LCHF-kost. Tittar man på hennes Twitter så verkar hon dock ha ätit annan mat under de sista månaderna. Men Aftonbladet skulle förstås sälja färre tidningar om de skrev att en TV-profil fick gallstensanfall när hon åt ”balanserat och bra”.

Fet mat och gallan

Fet mat kan visserligen på kort sikt utlösa gallstensanfall – om man redan har gallstenar. Fet mat gör nämligen att det bildas mer galla och gallvägarna sköljs igenom. Men det verkar inte vara fallet här eftersom besvären kom ett par månader senare.

Den enda säkra slutsats jag kan dra är den uppenbara. Man blir inte för evigt immun mot alla sjukdomar av LCHF.

Kolla inte en bra story

Både Aftonbladet eller Expressen skriver i sina artiklar att man inte lyckats nå Wallin för en kommentar. Man kollar inte fakta innan man skriver förstås. Då kan det ju visa sig att storyn inte håller.

Intresset för LCHF tar ständigt nya rekord. Via Google kan man se hur många som söker på ”LCHF”. Google släppte redan i höstas en pressrelease om Sveriges hetaste sökord, och bland dem fanns LCHF. Vad har hänt sedan dess?

Som du ser i diagrammet ovan (via Google Trender) har ökningen pågått från 2007 fram till nu. Och i år har det formligen exploderat.

LCHF har gått från ett okänt begrepp till obestridd kung bland kostråden på nätet. Viktväktarna har kört bombmattor av TV-reklam i år, ändå är de långt efter.

Ett skäl kan vara att information om LCHF finns gratis tillgänglig för alla: LCHF för nybörjare

Å ena sidan menar Rössner att det är oklart om det är bra att äta LCHF i längden då det saknas långtidsstudier, vilket även Socialstyrelsen säger. Men Rössner vet också med sig att dieten ökar risken för ”demens och Alzheimer”. Långtidseffekter om något. Hur kan han veta det?

Vem behöver studier?

Detta illustrerar problemen i dagens debatt. Många poängterar, helt riktigt, att det saknas studier längre än två år på LCHF-liknande kost. I de studier som gjorts blir vikt, blodsocker, kolesterolfördelning och blodtryck bättre, men ingen kan säga säkert vad som händer i längden.

Detta hindrar dock inte mindre nogräknade debattörer från att hota med långtidseffekter som cancer, hjärtsjukdom, demens och andra former av evig förbannelse. Antagligen får man flatlöss och fläcktyfus av LCHF också i längden.

Men som sagt, det finns inga långtidsstudier gjorda. Vissa gillar helt enkelt att äta kakan och ha den kvar. Att både beklaga bristen på långtidsstudier och hota med garanterat farliga långtidseffekter.

DN fortsätter sina granskningar av LCHF för en tredje dag med en hel hög artiklar. Bland annat går jag och professor Hellenius en duell:

Hellenius mot Kostdoktorn

• ”LCHF den farligaste modediet vi haft”

Som vanligt är argumenten mot LCHF bara baserade på osäkra statistiska samband ur enkätundersökningar (observationsstudier). Även med så preliminär forskning får man tydligen tulla på sanningen för att hitta något att varna med.

Det Hellenius kallar ”lågkolhydratkost” är 37% kolhydrater (i Fung et al) och det hon kallar ”strikt lågkolhydratkost” är hela 43% kolhydrater (i den famösa Uppsalastudien).

I sammanhanget är det väl mest en parentes att Hellenius påstående om ”förhöjd risk att dö” i verkligheten inte ens är statistiskt signifikant.

Underhållning

Tidningen bjuder också på den sedvanliga lustiga krönikan:

• Svenskarna har funnit tron – fettet

Bristande sjukdomsinsikt?

Slutligen får Livsmedelsverket säga sitt. De kan inte förstå varför folk tycker att de har fettfobi:

• Livsmedelsverket: LCHF fara för folkhälsan

DN spikar i kistan

DN:s vetenskapsredaktör Karin Bojs är inte imponerad av föråldrade varningar. Att äta mer fett är inte farligt och det är tveksamt om ens mättat fett är något att bry sig om slår hon fast i en två minuters videointervju:

• ”Hög andel fett är inte farligt”

Vad tycks? All feedback, inklusive kritisk sådan, är välkommen!

• LCHF för nybörjare
• Vetenskapen kring LCHF

Vidare rapport kommer. Vad tycker du som såg programmet?

PS: Här är flera nya genomgångar av all vetenskap på området som inte hittar samband mellan mättat fett och hjärtsjukdom, samt 16 jämförande studier av högsta klass (RCT) som visat effektivast viktminskning med råd om strikt lågkolhydratkost:

Inget samband mellan fett eller mättat fett och hjärtsjukdom

1. Berglund B, et al. Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007;49:3780-4.
2. Siri-Tarino PW, et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 13. [Epub ahead of print]
3. Skeaff CM, et al. Dietary Fat and Coronary Heart Disease: Summary of Evidence from Prospective Cohort and Randomised Controlled Trials. Ann Nutr Metab 2009;55:173–201.
   
4. Mente A, et al. A Systematic Review of the Evidence Supporting a Causal Link Between Dietary Factors and Coronary Heart Disease. Arch Intern Med. 2009;169(7):659-669.

Bevisligen bättre viktnedgång med lågkolhydratkost

1. Shai I, et al. Weight loss with a low-carbohydrate, mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008;359(3);229–41.
2. Gardner CD, et al. Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and learn Diets for Change in Weight and Related Risk Factors Among Overweight Premenopausal Women. The a to z Weight Loss Study: A Randomized Trial. JAMA. 2007;297:969–977.
3. Brehm BJ, et al. A Randomized Trial Comparing a Very Low Carbohydrate Diet and a Calorie-Restricted Low Fat Diet on Body Weight and Cardiovascular Risk Factors in Healthy Women. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:1617–1623.
4. Samaha FF, et al. A Low-Carbohydrate as Compared with a Low-Fat Diet in Severe Obesity. N Engl J Med 2003;348:2074–81.
5. Sondike SB, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on weight loss and cardiovascular risk factor in overweight adolescents. J Pediatr. 2003 Mar;142(3):253–8.
6. Aude YW, et al. The National Cholesterol Education Program Diet vs a Diet Lower in Carbohydrates and Higher in Protein and Monounsaturated Fat. A Randomized Trial. Arch Intern Med. 2004;164:2141–2146.
7. Volek JS, et al. Comparison of energy-restricted very low-carbohydrate and low-fat diets on weight loss and body composition in overweight men and women. Nutrition & Metabolism 2004, 1:13.
8. Yancy WS Jr, et al. A Low-Carbohydrate, Ketogenic Diet versus a Low-Fat Diet To Treat Obesity and Hyperlipidemia. A Randomized, Controlled Trial. Ann Intern Med. 2004;140:769–777.
9. Nichols-Richardsson SM, et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High- Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005;105:1433–1437.
10. Krebs NF, et al. Efficacy and Safety of a High Protein, Low Carbohydrate Diet for Weight Loss in Severely Obese Adolescents. J Pediatr 2010;157:252-8.
11. Summer SS, et al. Adiponectin Changes in Relation to the Macronutrient Composition of a Weight-Loss Diet. Obesity (Silver Spring). 2011 Mar 31. [Epub ahead of print]
12. Daly ME, et al. Short-term effects of severe dietary carbohydrate-restriction advice in Type 2 diabetes–a randomized controlled trial. Diabet Med. 2006 Jan;23(1):15–20.
13. Westman EC, et al. The effect of a low-carbohydrate, ketogenic diet versus a low- glycemic index diet on glycemic control in type 2 diabetes mellitus. Nutr. Metab (Lond.)2008 Dec 19;5:36.
14. Halyburton AK, et al. Low- and high-carbohydrate weight-loss diets have similar effects on mood but not cognitive performance. Am J Clin Nutr 2007;86:580–7.
15. Dyson PA, et al. A low-carbohydrate diet is more effective in reducing body weight than healthy eating in both diabetic and non-diabetic subjects. Diabet Med. 2007 Dec;24(12):1430-5.
16. Keogh JB, et al. Effects of weight loss from a very-low-carbohydrate diet on endothelial function and markers of cardiovascular disease risk in subjects with abdominal obesity. Am J Clin Nutr 2008;87:567–76.

Så var det dags för debatt igen! Imorgon torsdag kl 07:15 (och sju minuter framåt) drabbar jag samman med en representant för Livsmedelsverket i TV4 Nyhetsmorgon.

Ämnet är förstås dagens goda nyheter om att allt färre svenskar bryr sig om Livsmedelsverkets föråldrade fettsnåla kostråd. Spännande.

Har du tips om vad jag bör fokusera på?

Det tog inte lång tid innan bluffen blev synad.

Livsmedelsverkets stort uppblåsta påstående om att bara 3 procent svenskar tror att fetare mat är bra (verklig siffra: 32 procent), och att de själva fortfarande åtnjuter stort förtroende hos allmänheten, punkteras med besked av DN idag.

Lightprodukter är ute

DN: Nyckelhålet lockar färre

Livsmedelsverkets märke för näringsriktig mat står inte längre högt i kurs…

Enligt nya siffror från undersökningsföretaget Nielsen sålde Arla cirka 9 procent mindre lättmjölk och hela 18 procent mindre minimjölk under förra året. Livsmedelsverkets rekommendation för fullt friska människor är lättmjölk från två års ålder. Försäljningen av lättmargarin har mer än halverats på fyra år.

DN: Nu köper vi mer fet mat

– Det här är både en effekt av LCHF och en rädsla för tillsatser. Människor vill ha naturlig mat, säger Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på livsmedelskoncernen Ica.

Enligt Lantmännens senaste kvartalsrapport uppger 20 procent av svenskarna att de anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det har gett en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl.

– Förra året gick branschens försäljningsvolym av vitt mjöl och mjölblandningar ned 5 procent. Det är en kraftig nedgång på bara ett år för en basvara som mjöl…

Även TV4 tog upp reportaget i morgonnyheterna.

Skiftande budskap från Livsmedelsverket?

”Livsmedelsverket och dietister” varnar enligt dagens DN att ”20 års folkhälsoarbete kan vara förgäves”. Men DN:s reporter är inte imponerad. I tidningen (sid 22) skriver man att det vetenskapliga stödet för Livsmedelsverkets fettsnåla kostråd är svagt:

Flera stora välgjorda studier visar att andelen fett i kosten saknar betydelse för både övervikt och sjukdom.

Detsamma gäller det mättade fettet från mejerivaror. Människor som dricker mjölk, har grädde i såsen och smör på mackan är lika friska som andra.

De möjligen tvära kasten i uttalandena från Livsmedelsverket tas upp på Per Wikholms blogg idag:

För övrigt är det ju fascinerande att Livsmedelsverket för inte så många dagar sedan hävdade att intresset för LCHF var betydligt överdrivet och att bara 3 % följade dieten och att samtidigt förtroendet för Livsmedelsverket och dess kostråd var starkt. Nu gör Livsmedelsverket en juholtare och säger att förtroendet för deras kostråd är i fritt fall. Hur ser mediastrategin ut på verket ifråga?

Det är oklart vem DN:s citat om ”20 års folkhälsoarbete” egentligen kommer ifrån. Kanske är det bara en journalistisk tolkning.

Någon journalist borde fråga ansvariga på Livsmedelsverket rakt ut om de nu två veckor senare fortfarande vill påstå att ”få svenskar tror på fettdieter”. Svaret vore intressant.

Blodfull Colting

Ska skolbarn äta vegetariskt en dag i veckan? Jonas Colting kommer att vara med i TV4 Kvällsöppet ikväll måndag kl 23 och debattera den frågan. På plats är också upphovsmannen till ”köttfri måndag”, miljöpartisten Jonas Paulson.

Jag tycker Colting har en klok inställning i frågan. Det är inte nödvändigtvis fel att skolbarn äter vegetariskt ibland. Men som Colting säger:

Vad jag är negativ till är demoniseringen av kött och den politiska färgade tonen i förslaget. Man sätter fokus på helt fel saker när det gäller folkhälsa och barnens väl och ve.

Veganer på internet och deras argument ger inte Colting mycket för som du kan läsa på hans blogg idag.

Uppdatering 31/1 med fler bra synpunkter från Colting: Måste jag wallraffa skolmaten? Jag utmanar dig rektor i Borås!