HD.se: Full koll på energi och insulin

Något är på väg att hända kanske. Vad tror du?

Tidigare om diabetes

Allt fler barn får diabetes typ 1

SR: Antalet barn med diabetes fördubblas

Vad har det med T-tröjor att göra? Läs vidare.

Ny typ 1 diabetiker och LCHF-kost

Isac´s mamma Jeanette berättar:

Isac är 17 år, fick diagnosen 14/4 i år. Vi låg inne tillsammans på US i Linköping under 1 vecka.

Isac tog 102 enheter/dygn när vi åkte hem… Hemma dammsög vi nätet på info, hamnade på bla. din sida, Annikas blogg, Kolhydrater i Focus mm. Vi fick sänka insulindosen i takt med att vi plockade bort kolhydrater. Många blodsockerkontroller blev det!

Efter tre månader var Isac så gott som insulinfri och Hba1C hade gått från 14 till 7,4, för att ytterligare efter några månader gå ner till 5.9. Isac tar nu insulin när han ”syndar” Kanske någon gång/vecka. Vi har provat att ta basinsulin men han blir då låg… Det är kanske idé att få en spruta som ger halva enheter.

Vi undviker allt konstlat, köper vildsvin, hjort, älg mm. Vi bor mitt i en skogs/jaktbygd. Isac äter också extra d-vitamin, zink, rosenrot och kalk, och en slurk omega3olja.

Jag inbillar mig att om vi ger kroppen allra bästa möjlighet till ”reperation” så kanske betacellerna vill vara så snälla och fortsätta sitt arbete med att producera insulin. (jag vill gärna tro det!)

Vi är medvetna om att Isac är i början på sin diabetes och att läget kan ändra sig, men vetskapen om att ”man kan göra något själv” tror jag ger en trygghet och en bra känsla av att kunna styra sjukdomen.

Vi är oerhört tacksamma för din och andras sidor…där vi får både stöd och goda råd.

T.o.m Isac´s läkare är nu positiv till kosten, det var han inte i början.

Kommentar – typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes (”ungdomsdiabetes”) innebär att de insulinproducerande ”betacellerna” i kroppen dör, varvid man får brist på hormonet insulin. Detta gör att blodsockret lätt blir alldeles för högt. Som nydebuterad typ 1 diabetiker har man vanligen ändå en del sådana celler kvar, så lite insulin kan man bilda.

Typ 1 diabetes och LCHF

Ju mindre kolhydrater man äter, desto mindre insulin behöver kroppen för att ta hand om dem. Det betyder att typ 1 diabetiker som har tillräcklig insulinproduktion kvar kan få normalt blodsocker bara genom att äta strikt LCHF-kost.

Åtminstone under en tid. Om betacellerna fortsätter att dö kommer man förr eller senare att behöva insulin. Det är dessutom möjligen en fördel att ta små mängder insulin för att låta sina kvarvarande betaceller ”vila”, och inte jobba onödigt hårt. Även om det inte är nödvändigt för blodsockret.

I detta fallet har tydligen även små mängder blivit för mycket. Blir insulindosen för hög sjunker blodsockret för mycket, varefter man måste äta något kolhydratrikt för att få upp det igen. Det tjänar man inget på.

Därför kanske det är så fint att Isac tills vidare inte har anledning att ta insulin. Utom när han äter något med större mängd kolhydrater i.

En sak som tål att poängteras är att LCHF-kost i sig gör att kvarvarande insulinproducerande celler får vila mer – eftersom man minskar blodsockertoppar. Förhoppningsvis kan det göra att kvarvarande celler lever länge!

T-tröjor

Nu är det så att Isac säljer T-tröjor med tryck. Han ville gärna göra en Kostdoktorn-tröja och hur kunde jag säga nej till det?

Själv tar jag inget betalt, utan gläder mig åt lite extra reklam. Och vetskapen att här och där kan det gå runt folk med en Kostdoktorn-tröja. Mycket coolt!

Länk till Isacs tröj-sida. Så här ser det ut:

Julklappstips?

Läs mer

Så här kan det gå med blodsockret för en person med typ 1 diabetes som börjar äta lågkolhydratkost:

Klicka på kurvan för länk till studien på området som den är tagen ur.

Allt om diabetes

Anekdotiska bevis – här finns länkat till historier från typ 1 diabetiker som bytt till lågkolhydratkost (en bit ner på sidan)

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare

Blodsocker och diabetes

Klicka på rubrikerna för länkar till artiklarna.

Därför minskade jag på kolhydrater

En översatt artikel av Ron Raab, 57, tidigare vice ordförande för Internationella diabetesfederationen och nu ordförande för organisationen ”Insulin for Life”. Raab är själv typ 1 diabetiker sedan sex års ålder. Han berättar att han sedan tio år tillbaka minskat kolhydratmängden i sin kost med ungefär 2/3, till runt 80 gram om dagen. Resultatet?

Han har kunnat sänka sina insulindoser till hälften, med ett mycket stabilare blodsocker som följd. Hans långtidssocker, HbA1c, har blivit ”kraftigt förbättrat”. Hela konceptet upplever han har lett till en ”enorm förbättring” av hans liv.

Jag rekommenderar varmt att de som kan läser originalartikeln på engelska. Den svenska översättningen är en förkortad version som saknar en hel del intressant och inte är perfekt översatt. Exempelvis har ”tablespoon” (matsked) översatts till tesked.

Ron Raab hör tydligen till de som fortsatt är försiktiga med just mättat fett, vilket jag tror är helt onödigt. Men det går ju att äta lågkolhydratkost ändå. Möjligt är att han uttrycker sig taktiskt för att tas på allvar i världens landet med störst andel feta personer, USA, där fetträdslan också är som störst (att det finns ett samband tror jag definitivt).

Tallriken ut i kylan

En artikel om den stora och välgjorda israeliska studien som kom för en månad sedan. Studien jämförde lågkolhydratkost, medelhavskost och fettsnål kost liknande den som fortfarande ofta rekommenderas för diabetiker. Resultaten var bäst för lågkolhydratkost.

Den fettsnåla kosten var sämst såväl för vikt som för blodfetter, och diabetiker som åt den fettsnåla kosten fick även sämre blodsocker. Inte särskilt förvånande då man vid fettsnål kost behöver äta mer blodsockerhöjande kolhydrater.

Artikeln i Diabetes avslutas:

Med den israeliska studiens resultat i bakhuvudet blir det nog svårt att vid rådgivning framöver kunna säga att tallriksmodellen är det enda och bästa alternativet för alla som vill gå ned i vikt.

Årets understatement?

Läs mer

Allt om diabetes