Läkaren Sofie Hexeberg är en av de mest inflytelserika personerna bakom lågkolhydratkostens stora popularitet i Norge. Här är en intressant intervju med henne i Expressen:

Ät fett för hälsan

Särskilt positivt är fokuset på hälsovinster med lågkolhydratkost, inte bara snabb viktnedgång.

Ur artikeln om en svensk läkare som åkte till norra Grönland och jobbade:

Hon märkte snabbt hur vanligt det är med lungtuberkulos och diverse rökrelaterade sjukdomar på Grönland. Däremot förekommer sällan diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Beror det på kosten, genetiken eller att de rör på sig mycket? Jag vet inte men tycker att det är väldigt intressant. De äter fet mat från havet medan frukt och grönsaker nästan inte existerar. Ändå var kolesterolvärdena bra, berättar Barbro.

Själv rasade hon i vikt efter att ha börjat äta den traditionella grönländska maten i samband med en dramatisk händelse. Vid ett besök i en isolerad by slog en kraftig snöstorm till. Barbro och tolken blev insnöade i flera veckor och maten de tagit med sig tog snabbt slut.

– Handelsboden i byn gapade tom sedan flera månader tillbaka. För att överleva fick vi äta nyfångad säl, isbjörn, sjöborre och rått valspäck. Det var inte gott men man vänjer sig vid allting. Och med lite kryddning, så… Under de resterande månaderna fortsatte jag att äta grönländsk mat. Extrem LCHF-kost, skrattar hon.

Blir någon det minsta förvånad?

Vad ska diabetiker äta egentligen?  Idag kom efter åratal av förarbeten och expertgrupper Socialstyrelsens nya vägledning till sjukvården.

De gamla råden att akta sig för allt fett saknar vetenskapligt stöd och är uppenbarligen på väg ut. Men vad kommer istället? Förvirringen är stor idag.

Frågan är om Socialstyrelsens nya vägledning kommer att minska förvirringen. Istället för de gamla fettskrämda råden till alla förs nu (minst) fyra alternativ fram för rådgivning till diabetiker i sjukvården. Ett av dem är revolutionerande i sammanhanget.

Fyra huvudalternativ

Här är de huvudsakliga alternativen:

• Traditionell diabeteskost
• Måttlig lågkolhydratkost
• Medelhavskost
• Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)

”Traditionell” diabeteskost (sid 16)

Fettsnålt enligt alla gamla nyckelhålsmärkningar och tallriksmodeller. Den kolhydratrika kost vi fått råd om sedan 80-talet, medan fetmaepidemin tagit nya rekord varje år.

Nackdelarna verkar vara uppenbara även för Socialstyrelsen. Enligt vägledningen (sid 16) är det i sammanhanget viktigt att inte ersätta fettet man tar bort med för mycket söta (”skorpor, saft och läsk”) eller stärkelserika livsmedel (som ”bröd, frukostflingor eller gryn”) då dessa ”höjer blodsockret” och ”kan göra det svårt att gå ner i vikt”!

Ingen rungande rekommendation av tallriksmodellen precis. I praktiken skriver allså Socialstyrelsen att Livsmedelsverkets råd kan riskera att ge sämre blodsocker och högre vikt för diabetiker!

Måttlig lågkolhydratkost (sid 18)

Detta är revolutionerande och jag citerar direkt ur rapporten:

På senare år har måttlig lågkolhydratkost studerats vetenskapligt i allt större omfattning. I flera studier har man undersökt effekten av en måttlig kolhydratreduktion även hos diabetespatienter.

Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. [min fetstil]

Flera internationella riktlinjer för kostbehandling av personer med diabetes rekommenderar i dag en kost som i stort liknar måttlig lågkolhydratkost, särskilt vid övervikt och minskad känslighet för insulin.

…

Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

…

Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter (det vill säga ökar HDL-kolesterol hos patienter med lågt HDL-kolesterol).

Spektakulärt.

Visserligen brasklappar Socialstyrelsen med tal om ”måttlig” lågkolhydratkost (30-40% kolhydrater) och mest omättat fett. Men läs den markerade meningen om kosten ovan ett par gånger. Låter inte det som nästan exakt vad diabetiker bör äta?

Detta är ur Socialstyrelsens nya vägledning för sjukvården! En anledning att fira, absolut.

Extrem lågkolhydratkost (sid 24)

Striktare lågkolhydratkost som LCHF och Atkins är också med i vägledningen. De rekommenderas dock ännu inte bland förstahandsalternativen då man anser att de studier som finns inte räcker för att bedöma de långsiktiga effekterna.

Dock medger man att liknande kost kan ge snabb initial viktminskning och något förbättrade (!) blodfetter och ”lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid”.

Här är ytterligare framsteg:

Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt. [min fetstil]

Det står inget om att försöka övertala patienter att sluta. Inget om några bevis för att det skulle vara farligt. Istället ska sjukvården kunna informera och följa upp effekterna!

Särskilt viktigt är det (helt riktigt) att vid strikt lågkolhydratkost vara uppmärksam på risken för blodsockerfall vid behandling med insulin eller liknande mediciner (man kan snabbt bli för frisk för dem, även om Socialstyrelsen inte formulerar sig så).

Invändningar

De som föredrar att se glaset som halvtomt kommer att peka på alla föråldrade gamla idéer i rapporten (det finns många), samt klaga på att Socialstyrelsen inte genast rekommenderar LCHF för alla diabetiker. Men låt oss vara realistiska: Det var aldrig ett alternativ redan i år.

Denna typ av förändringar tar tid, det blir aldrig några 180 graders vändningar genast. I praktiken kan en del äldre experter i expertråden kan behöva pensioneras ut och ersättas innan friskare nytänkande kan få friare spelrum.

Låt oss se det väldigt positiva istället:

Ett stort steg åt rätt håll

Socialstyrelsens nya vägledning slår alltså undan benen för tallriksmodellens gamla monopol över kostråden i sjukvården. Istället öppnas helt för flera olika alternativ, inklusive en måttlig lågkolhydratkost som på beskrivningen låter utmärkt.

Dessutom informeras om striktare varianter av lågkolhydratkost för (smarta) patienter som själva väljer detta.

Resultat? Många dietister i sjukvården kan behöva lära sig nytt nu och deras patienters hälsa kan förbättras. Låt oss välkomna alla nyfikna hit!

Vägledningen

Läs själv:

Socialstyrelsens Kost vid diabetes – En vägledning till hälso- och sjukvården

SoS: Större variation i kostråden i sjukvården

Fler kommentarer

Dagens Medicin: Flera sorters kost bra vid diabetes

DiabetesDoc: Socialstyrelsens vägledning i kostfrågan

Mer

SVT Vetenskapens värld om diabetes och LCHF – rekommenderas varmt

Finsk TV om LCHF

Diabetesförening ser ljuset

Fetare mat förebygger diabetes

Bra diabetesmat i praktiken

Mindre kolhydrater eller mindre fett för diabetiker i studier? 12 – 0

Vill du veta mer om LCHF som en behandling för fetma och sjukdomar? Den som förklarar det bäst och mest entusiastiskt kan vara dr Mary Vernon.

Vernon är en av världens främsta experter på att behandla fetma och diabetes med lågkolhydratkost. Hon arbetar som familjeläkare i USA, utbildar andra läkare om lågkolhydratkost och är aktiv i och tidigare president för American Society of Bariatric Physicians (läkare som specialiserar sig på fetmabehandling).

Här är en intervju jag gjorde med henne under ASBP-konferensen i Las Vegas nyligen.

Fler liknande videos

HD.se: Full koll på energi och insulin

Diabetiker typ 2 ska bli lite sjukare varje år – det ses som normalt. Nyligen såg jag återigen ett exempel på motsatsen.

En av mina nya diabetespatienter hade i våras ett långtidssockervärde, HbA1c, på oroande höga 68 (normalt är mellan 31 och 46). Härom dagen kom samma patient på återbesök. Jag trodde först jag såg fel. Det nya långtidsvärdet låg på 32. Inte skrämmande högt längre, inte det minsta förhöjt utan helt normalt. Faktiskt lägre än hos de flesta icke-diabetiker. Omöjligt, eller åtminstone otroligt.

Vikten var också bättre, kolesterolet var bättre och blodtrycket var bättre.

Skillnaden? Patienten har börjat med strikt LCHF-kost. Inget socker, inget bröd, pasta, ris eller potatis. Och inga undantag. Det är då det omöjliga händer. Boom.

Mer

Allt om diabetes /  Fler diabetiker på LCHF

I torsdag föreläste jag på en studiedag om mat och hälsa för Landstinget i Växjö. Det blev en riktigt trevlig dag och nog är det en förändring i luften – sällan har motståndet mot nytänkande varit mindre.

Professor Fredrik Nyström (ovan, i nytt skägg) föreläste underhållande om alla sina kontroversiella studier. Sammanfattningsvis verkar fet mat vara positivt för hälsan i dem. Och Nyström var inte ensam om liknande budskap.

Dr Sara Holmberg

Moderatorn Sara Holmberg, med dr och specialist i allmänmedicin, introducerar professor Christian Berne på bilden ovan. Innan dess hade hon själv föreläst om hur oron för fett allt mer verkar vara omotiverad.

Holmberg står bland annat själv bakom en observationsstudie (som vanligt osäker forskning) som liksom de flesta andra sådana inte visar något positivt av att följa den gamla fettsnåla tallriksmodellen:

Svenskar som åt mycket ”fruktogrönt” samt lite fett fick mest hjärtsjukdom. Ooops.

Läs mer om studien i Läkartidningen.

Professor Christian Berne

En av de kunnigaste och klokaste (men försiktigaste) diabetesexperterna i Sverige är professor Christian Berne. Man kunde bland annat se honom i Vetenskapens värld förra veckan. Han föreläste om SBUs rapport om mat vid diabetes. Den kunde ju inte ge något klart besked angående strikt lågkolhydratkost, på grund av för få stora långa studier (de mindre som finns visar en klar fördel mot dagens kostråd).

Det finns dock hopp. Detta var en intressant bild som professor Berne visade:

Forskningen på lågkolhydratkost vid diabetes tog alltså fart först 2005-2006 (understa gråa kurvan). Nu kommer allt fler studier. Enligt Berne verkar den trenden fortsätta – ett stort antal av de studier som nu undersöker kost vid diabetes och fetma är studier som jämför olika varianter av lågkolhydratkost mot mer konventionella råd.

Vi kan alltså se fram emot allt bättre vetenskap som dokumenterar effekterna av LCHF. Det går allt snabbare.

Sammanfattningsvis

Föreläsningsdagen avslutades med en paneldebatt med alla föreläsare. Ett och annat skilde oss åt. Men vi var förvånansvärt överens om att socker och stärkelse kan vara det största problemet för många överviktiga och diabetiker. Och att varningarna för mättat fett varit åtminstone kraftigt överdrivna, om inte helt värdelösa.

Kvällsföreläsning

Efter landstingets hälsodag höll jag en föreläsning för allmänheten på stan. Det blev välbesökt och uppskattat. Inte minst var det kul att få sällskap på scenen av två praktexempel på vad lågkolhydratkost kan göra med hälsan.

Tommy Runesson och Mats Wiman var på plats och berättade kortare versioner av sina historier:

LCHF och viktnedgång

LCHF och diabetes

Nästa större föreläsning i Sverige

Göteborg torsdag 13/10 – biljetterna är just släppta.

Mer

Tommy Runessons blogg

Planerade föreläsningar framöver

Allt om viktnedgång

Allt om diabetes

LCHF för nybörjare

Tips via Monique Forslund som medverkade i programmet

Läkaren Anders Tengblad, även känd som DiabetesDoc, var i dagarna på den enorma diabeteskonferensen EASD i Lissabon. Särskilt hans rapport från första dagen är intressant. bland annat rapporterar han från professor Fredrik Nyströms presentation. Vad hände när Nyström hävdade (sant, men kontroversiellt) att en ”high fat diet” är bäst för diabetiker tror du?

DiabetesDoc: EASD dag 1 / 2 / 3

Själv var jag på EASD förra året när den var på närmre håll, i Stockholm. Utställningssalen gav en känsla av Las Vegas – diabetesmedicin är big business.

Lunchen som dr Tengblad var nära att drabbas av påminner om min skräcklunch på Världsfetmakonferensen 2010.

Många har efterlyst Vetenskapens världs program om LCHF på YouTube. Versionen på SVT Play kan nämligen inte ses utanför Sveriges gränser. Nu kan alla se programmet ovan (om än med ljudet aningen osynkat).

Fortsättning: Del 2 / Del 3