Råd att äta fet mat ger bättre hälsovärden och minskat behov av medicinering hos diabetiker. Det visar den svenska studie som just publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Diabetologia.

Ingen här blir väl överraskad, men det är kul att nu även ha en välgjord svensk studie att peka på!

SR: Fettrik kost bra för diabetiker

Forskning.se: Fettrik kost sänkte blodsockret hos diabetiker

Tidigare om diabetes och mat

Finska forskare ritar om kartan

Många har tipsat mig om de stora rubrikerna i Finland igår. En ny doktorsavhandling tolkades som att kolhydrater skyddar mot diabetes. Lågkolhydratkost påstods därmed ge diabetes!

Som vanligt är det ett hopkok av en enda osäker observationsstudie (enkätundersökning) och rubriksökande journalister. Men detta är mer oansvarigt än vanligt.

Observationsstudier bevisar som vanligt inga liknande samband, de ger bara teorier som kan testas. Detta är vidare bara en enda sådan undersökning, titta man på alla sammantaget så finns ett klart samband mellan kolhydratbelastning och diabetes (samt många andra sjukdomar).

Vidare, om vi lämnar de osäkra enkätundersökningarna och tittar på betydligt säkrare vetenskap (välgjorda interventionsstudier) så har mat med mindre kolhydrater visats både förebygga diabetes och göra diabetiker friskare.

Det är välkänt att journalister har ett minne som guldfiskar när det kommer till hälsostudier. De börjar om från noll med varje ny studie, hur obetydlig den än är. De ritar gärna kartan upp och ner, mot all logik, så fort de får chansen till en säljande rubrik. Men forskare borde vara ansvarsfullare än så.

Mer om diabetes

PS: Har du finsktalande vänner du vill dela med dig av detta inlägg till? Det finns även på engelska på min blogg DietDoctor.com.

Så här kan det gå när någon kladdar på en reklamskylt och gör den sann, gör den till ren folkhälsoupplysning: Socker + socker + socker = diabetes.

Jag undrar hur många som har blivit feta och sjuka på Burger King?

Efter 150 år av ständigt återkommande popularitet så börjar lågkolhydratkost få den vetenskapliga tyngd som behövs för att tas på allvar.

Läkaren Eric C. Westman är nyvald president för American Society of Bariatric Physicians (fetmaläkare). Han har 15 års erfarenhet av att hjälpa patienter gå ner i vikt och förbättra sin hälsa med lågkolhydratkost. Han har också medverkat till flera högklassiga studier på lågkolhydratkost.

I den här intervjun som jag gjorde med honom vid det senaste ASBP-mötet så berättar han om vetenskapen och praktiken kring att använda riktig mat med mindre socker och stärkelse för att förbättra vikten och hälsan.

Fler liknande videos

Kan inte låta bli att dela med mig av den senaste recensionen av Matrevolutionen:

Matrevolutionen är den överlägset bästa boken jag har läst i mitt liv. Inte för att den har en bättre story, eller för att den är mer spännande, skrämmande eller på annat sätt mer underhållande, utan för att den har världens bästa slut. Ett slut som betyder att jag kan äta mig mätt på god mat och samtidigt bli av med min övervikt. Dessutom har jag efter att ha följt bokens kostråd i två månader kunnat sluta med alla mina diabetesmediciner.

Den här boken borde tamigfan ingå i grundpaketet som sjukvården ger ut till nyblivna diabetiker, och den borde ingå i den allmänna läroplanen i grundskolan så våra barn får rätt bild av hälsosam mat. Det är dags att vända skeppet som de senaste åren seglat rakt in i ett aldrig sinande berg av överviktiga och diabetiker. Dagens kostråd, baserade på livsmedelsverket är skit från början till slut. Köp boken. Du kommer inte att ångra dig.

Grattis Kent, och tack!

Beställ på Bokus

Det är hög tid att sluta ge föråldrade och potentiellt farliga råd om fettsnål mat i sjukvården. Läkaren och forskaren Anders Tengblad har skrivit ett högintressant inlägg om problemen med att fortsätta ge kostråd som varit verkningslösa eller farliga när de testats. Jag håller med honom fullständigt.

Jobbar du i sjukvården? Vill du undvika att skada dina patienter? Då bör du läsa detta:

Dr Anders Tengblad: Att rekommendera lågfettkost kan skada patienten

Läkaren Sofie Hexeberg är en av de mest inflytelserika personerna bakom lågkolhydratkostens stora popularitet i Norge. Här är en intressant intervju med henne i Expressen:

Ät fett för hälsan

Särskilt positivt är fokuset på hälsovinster med lågkolhydratkost, inte bara snabb viktnedgång.

Ur artikeln om en svensk läkare som åkte till norra Grönland och jobbade:

Hon märkte snabbt hur vanligt det är med lungtuberkulos och diverse rökrelaterade sjukdomar på Grönland. Däremot förekommer sällan diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Beror det på kosten, genetiken eller att de rör på sig mycket? Jag vet inte men tycker att det är väldigt intressant. De äter fet mat från havet medan frukt och grönsaker nästan inte existerar. Ändå var kolesterolvärdena bra, berättar Barbro.

Själv rasade hon i vikt efter att ha börjat äta den traditionella grönländska maten i samband med en dramatisk händelse. Vid ett besök i en isolerad by slog en kraftig snöstorm till. Barbro och tolken blev insnöade i flera veckor och maten de tagit med sig tog snabbt slut.

– Handelsboden i byn gapade tom sedan flera månader tillbaka. För att överleva fick vi äta nyfångad säl, isbjörn, sjöborre och rått valspäck. Det var inte gott men man vänjer sig vid allting. Och med lite kryddning, så… Under de resterande månaderna fortsatte jag att äta grönländsk mat. Extrem LCHF-kost, skrattar hon.

Blir någon det minsta förvånad?

Vad ska diabetiker äta egentligen?  Idag kom efter åratal av förarbeten och expertgrupper Socialstyrelsens nya vägledning till sjukvården.

De gamla råden att akta sig för allt fett saknar vetenskapligt stöd och är uppenbarligen på väg ut. Men vad kommer istället? Förvirringen är stor idag.

Frågan är om Socialstyrelsens nya vägledning kommer att minska förvirringen. Istället för de gamla fettskrämda råden till alla förs nu (minst) fyra alternativ fram för rådgivning till diabetiker i sjukvården. Ett av dem är revolutionerande i sammanhanget.

Fyra huvudalternativ

Här är de huvudsakliga alternativen:

• Traditionell diabeteskost
• Måttlig lågkolhydratkost
• Medelhavskost
• Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index (GI)

”Traditionell” diabeteskost (sid 16)

Fettsnålt enligt alla gamla nyckelhålsmärkningar och tallriksmodeller. Den kolhydratrika kost vi fått råd om sedan 80-talet, medan fetmaepidemin tagit nya rekord varje år.

Nackdelarna verkar vara uppenbara även för Socialstyrelsen. Enligt vägledningen (sid 16) är det i sammanhanget viktigt att inte ersätta fettet man tar bort med för mycket söta (”skorpor, saft och läsk”) eller stärkelserika livsmedel (som ”bröd, frukostflingor eller gryn”) då dessa ”höjer blodsockret” och ”kan göra det svårt att gå ner i vikt”!

Ingen rungande rekommendation av tallriksmodellen precis. I praktiken skriver allså Socialstyrelsen att Livsmedelsverkets råd kan riskera att ge sämre blodsocker och högre vikt för diabetiker!

Måttlig lågkolhydratkost (sid 18)

Detta är revolutionerande och jag citerar direkt ur rapporten:

På senare år har måttlig lågkolhydratkost studerats vetenskapligt i allt större omfattning. I flera studier har man undersökt effekten av en måttlig kolhydratreduktion även hos diabetespatienter.

Kosten utgörs av kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter och vegetabiliska proteiner samt fett från olivolja och smör. Kosten innehåller bland annat mindre socker, bröd, flingor, potatis, rotfrukter och ris än traditionell diabeteskost. [min fetstil]

Flera internationella riktlinjer för kostbehandling av personer med diabetes rekommenderar i dag en kost som i stort liknar måttlig lågkolhydratkost, särskilt vid övervikt och minskad känslighet för insulin.

…

Med en kost med lågt kolhydratinnehåll är det lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid.

…

Måttlig lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes. Kosten har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C) och vikt samt förbättrar blodfetter (det vill säga ökar HDL-kolesterol hos patienter med lågt HDL-kolesterol).

Spektakulärt.

Visserligen brasklappar Socialstyrelsen med tal om ”måttlig” lågkolhydratkost (30-40% kolhydrater) och mest omättat fett. Men läs den markerade meningen om kosten ovan ett par gånger. Låter inte det som nästan exakt vad diabetiker bör äta?

Detta är ur Socialstyrelsens nya vägledning för sjukvården! En anledning att fira, absolut.

Extrem lågkolhydratkost (sid 24)

Striktare lågkolhydratkost som LCHF och Atkins är också med i vägledningen. De rekommenderas dock ännu inte bland förstahandsalternativen då man anser att de studier som finns inte räcker för att bedöma de långsiktiga effekterna.

Dock medger man att liknande kost kan ge snabb initial viktminskning och något förbättrade (!) blodfetter och ”lättare att undvika blodsockerstegring efter måltid”.

Här är ytterligare framsteg:

Det är ännu oklart om extrem lågkolhydratkost kan vara bra vid diabetes, eftersom det saknas vetenskapligt underlag för att bedöma långsiktiga effekter och långsiktiga risker. Om en person ändå väljer att pröva extrem lågkolhydratkost är det viktigt att hälso- och sjukvården kan ge information om hur denna typ av kost är sammansatt samt följa upp personens hälsotillstånd och vad kosten har för effekt. [min fetstil]

Det står inget om att försöka övertala patienter att sluta. Inget om några bevis för att det skulle vara farligt. Istället ska sjukvården kunna informera och följa upp effekterna!

Särskilt viktigt är det (helt riktigt) att vid strikt lågkolhydratkost vara uppmärksam på risken för blodsockerfall vid behandling med insulin eller liknande mediciner (man kan snabbt bli för frisk för dem, även om Socialstyrelsen inte formulerar sig så).

Invändningar

De som föredrar att se glaset som halvtomt kommer att peka på alla föråldrade gamla idéer i rapporten (det finns många), samt klaga på att Socialstyrelsen inte genast rekommenderar LCHF för alla diabetiker. Men låt oss vara realistiska: Det var aldrig ett alternativ redan i år.

Denna typ av förändringar tar tid, det blir aldrig några 180 graders vändningar genast. I praktiken kan en del äldre experter i expertråden kan behöva pensioneras ut och ersättas innan friskare nytänkande kan få friare spelrum.

Låt oss se det väldigt positiva istället:

Ett stort steg åt rätt håll

Socialstyrelsens nya vägledning slår alltså undan benen för tallriksmodellens gamla monopol över kostråden i sjukvården. Istället öppnas helt för flera olika alternativ, inklusive en måttlig lågkolhydratkost som på beskrivningen låter utmärkt.

Dessutom informeras om striktare varianter av lågkolhydratkost för (smarta) patienter som själva väljer detta.

Resultat? Många dietister i sjukvården kan behöva lära sig nytt nu och deras patienters hälsa kan förbättras. Låt oss välkomna alla nyfikna hit!

Vägledningen

Läs själv:

Socialstyrelsens Kost vid diabetes – En vägledning till hälso- och sjukvården

SoS: Större variation i kostråden i sjukvården

Fler kommentarer

Dagens Medicin: Flera sorters kost bra vid diabetes

DiabetesDoc: Socialstyrelsens vägledning i kostfrågan

Mer

SVT Vetenskapens värld om diabetes och LCHF – rekommenderas varmt

Finsk TV om LCHF

Diabetesförening ser ljuset

Fetare mat förebygger diabetes

Bra diabetesmat i praktiken

Mindre kolhydrater eller mindre fett för diabetiker i studier? 12 – 0

Vill du veta mer om LCHF som en behandling för fetma och sjukdomar? Den som förklarar det bäst och mest entusiastiskt kan vara dr Mary Vernon.

Vernon är en av världens främsta experter på att behandla fetma och diabetes med lågkolhydratkost. Hon arbetar som familjeläkare i USA, utbildar andra läkare om lågkolhydratkost och är aktiv i och tidigare president för American Society of Bariatric Physicians (läkare som specialiserar sig på fetmabehandling).

Här är en intervju jag gjorde med henne under ASBP-konferensen i Las Vegas nyligen.

Fler liknande videos