Nyheter

”Jag känner mig frisk och stark och tycker att livet leker”

Före och efter

Före och efter

Vilken förändring!

Ingegerd Salomonsson har en erfarenhet som många delar: Hennes övervikt kom i samband med graviditeter. Hon var smal som ung, men under tre graviditeter gick hon upp mycket i vikt. Mer än de flesta. Till slut vägde hon 140 kilo och hade sannolikt även typ 2-diabetes.

Efter att ha försökt minska i vikt på många olika sätt fick hon redan på 80-talet möjlighet att genomgå en fetmaoperation (gastric banding). Hon tappade mycket i vikt – men den kom tillbaka med åren. En andra fetmaoperation (gastric bypass) gav ny viktminskning – men återigen började sen vikten krypa tillbaka uppåt med åren.

Vad gör man när inte ens två fetmaoperationer löser ens viktproblem?

Slutligen hittade Ingegerd det som fungerade för henne – utan nya operationer eller mediciner. En livsstilsförändring fick alla hennes hälsovärden att bli perfekta och hennes vikt att falla tillbaka till ungefär vad hon vägde i sin ungdom. Och även fast livsstilsförändringen är kontroversiell så gör hennes läkare tummen upp och tycker hon bör fortsätta.

Här är hennes historia:

Mejlet

Min viktresa (i korta ordalag)
Jag är född under andra världskriget. När jag växte upp var det ovanligt att barn och ungdomar var överviktiga. Man hade helt enkelt inte råd att äta för mycket och man åt som regel på bestämda tider. När jag tog studenten 1961 vägde jag under 60 kg trots att jag var 179 cm lång. Men vad jag minns var det ingen som tyckte att jag var mager. Samma sommar träffade jag min blivande man. Vi gifte oss och fick tre söner. Under graviditeterna gick jag upp mycket i vikt utan att gå ned särskilt mycket mellan varje barn. För varje år ökade jag i vikt. Som mest har jag vägt 140 kg.

1987 såg jag en annons i tidningen att Sahlgrenska sjukhuset sökte feta människor som var villiga att delta i SOS-projektet (Swedish Obese Subjects). Jag hade under årens lopp försökt banta på alla tänkbara sätt – men misslyckats. Det är det gamla vanliga: gå ned några kilon för att efter ett tag gå upp ännu mer. Jag var närmast desperat och såg det här som en sista möjlighet. Jag kom med i projektet!

Alla deltagarna fick genomgå en massa provtagningar. Idag när jag tittar på resultaten av undersökningarna, blir jag förvånad över att jag inte förstod att jag var på god väg att få diabetes, typ 2. Som mest hade jag 30,37 mU/l insulin i serum (normalvärde 2–15). När jag vägde som mest hade jag 36,00 mmol/l socker i urinen. Varför berättade ingen läkare för mig vad dessa värden betydde? Själv minns jag inte att jag hade träffat på någon typ 2-diabetiker. Detta var ju för nästan 30 år sedan. Numera känner jag många som har denna sjukdom.

Min första magoperation gick till så att man satte ett plastband runt magsäcken. På det sättet kunde man inte äta stora kvantiteter. Jag gick ner kraftigt i vikt till 73 kg, men sedan började jag åter igen gå upp. Plastbandet vidgades och försvann helt så småningom. Jag blev erbjuden att göra om operationen men på ett annorlunda, nytt sätt som skulle vara effektivare. Vad hade jag för val? Efter vad jag då visste om viktminskning, var detta min enda möjlighet. Hade jag inte gått med på denna operationen så hade jag förmodligen inte levt idag. Möjligen sittandes i rullstol med diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Så hopplös var min situation.

Man genomförde en gastric-by-pass-operation. Jag lyckades åter igen gå ner i vikt och mina värden var i stort sett bra. Lyckan var stor! Jag kände mig ung, frisk och stark. Min man och jag flyttade till Brasilien år 2003. Då hade vi blivit pensionärer men arbetade en del bl.a. med turism. Sakta men säkert gick vi upp i vikt, både min man och jag. Somrarna brukade vi tillbringa i Sverige tillsammans med släkt och vänner. Vi ville så klart vara smala och fina i kroppen när vi kom hem. Vi ansträngde oss verkligen båda två för att gå ned i vikt. Till en del lyckades vi – tillfälligt. Vi vägde båda omkring 85 kg.

När vi hälsade på en av mina systrar och hennes man, blev vi förvånade över hur mycket smalare de hade blivit. Detta var första gången jag hörde talas om LCHF. De lovprisade denna kosthållning. Det var som om de hade fått en ny religion. När jag sa att man måste äta frukt och grönsaker för att få tillräckligt med vitaminer och antioxidanter, påstod de att man fick all näring om man höll sig till kött, fisk, ägg och smör. Jag påpekade naturligtvis att de skulle få hjärtinfarkt av allt mättat fett.

”Mättat fett är det bästa för människokroppen” svarade min svåger. Han berättade om Annika Dahlqvists och Sten-Sture Skaldemans böcker. Jag köpte böckerna. Erik, min man, läste Skaldemans bok och jag läste Annikas. Erik tyckte Skaldemans bok var rolig att läsa och bilden på framsidan där den smala mannen står med sina alldeles för stora byxor väckte verkligen intresset. Annikas bok upplevde jag som insiktsfull. Kunde detta vara sant? Jag började tänka till. Innan vi reste till Sverige det året hade jag uteslutit vissa livsmedel för att gå ner i vikt: öl, ris och mjöl. Helt enkelt för att det bara var tomma kalorier. Jag hade faktiskt gått ner ungefär fem kilo och var stolt över det. Det var ju faktiskt en hel del kolhydrater som jag inte hade ätit och bara mått bra av.

När vi kom tillbaka till Brasilien i september 2008 bestämde vi oss för att testa LCHF. Det kunde väl inte vara farligt att testa ett tag i alla fall? Sagt och gjort. I stället för minimjölk, flingor och frukt eller juice till frukost blev det ägg och bacon. Till lunch och middag: kött, fisk, ägg och smör. Vispgrädde fanns inte att köpa i Brasilien, annars hade jag gillat att ha det i kaffet. Vi, både Erik och jag, gick ner kraftigt i vikt. Efter ett par veckor sa Erik att han inte hade ätit en enda Novluzid på flera dar. I flera decennier hade han dagligen ätit medicin mot sura uppstötningar. Kunde det bero på maten? Han sa också att han aldrig hade ätit så gott till vardags förut. Vi var glada och lyckliga över att ha blivit friska och över att ha gått ner i vikt.

Men inom mig växte en ilska och förtvivlan alltmer. Här hade jag i flera decennier ätit helt fel för jag hade trott och litat på bl.a. Livsmedelsverket. Jag hade i bästa välmening gett mina barn helt fel mat. Som tur har våra barn tröstat oss med att vi inte hade haft en chans att veta bättre. Även Annika Dahlqvist som är läkare hade ju inte vetat bättre utan fått lov att ändra sig. Vi fortsatte med vår lågkolhydratkost. Dock inte strikt. Jag skaffade en burk med keton- och blodsockerstickor. Jag gick över till strikt LCHF och mätte ketoner i blodet. Men en dag impulsköpte jag en stor mjukglass med chokladsås. ”Det kan väl inte vara så farligt”, tänkte jag. När jag kom hem testade jag för att se om jag fortfarande var i ketos. Till min stora förvåning gjorde mätstickan utslag på blodsocker i urinen. Då blev jag rädd och skaffade en blodsockermätare och gick tillbaka till strikt LCHF.

Jag har lärt mig, tror jag, vad jag kan och vad jag inte kan äta för att hålla mig frisk. Men en dag i somras, när jag var ensam hemma, hade jag ingen lust att laga mat. Dum som jag var, tog jag ett par Polar Rågkakor och hyvlade rikligt med smör och ost på. När det var så mycket fett på smörgåsarna, kommer nog inte blodsockret att stiga mycket, tänkte jag. Efter ungefär en halvtimme mätte jag blodsockret. Till min fasa hade det stigit till över 13 mmol/l. När jag testade blodsockret i urinen så gjorde det utslag även där. Nu äntligen har jag förstått att jag måste hålla mig till strikt LCHF. Jag brukar tänka att jag är hyperallergisk mot kolhydrater. Faktiskt känner jag inte längre något sug vare sig efter frukter, mackor, kaffebröd eller godis som jag tyckte så mycket om förr.

Här följer en mycket kortfattad redovisning av mina läkarkontakter på senare år: 2010 när vi hade flyttat tillbaka till Sverige, var jag på ett läkarbesök och en massa prover togs. Det jag framför allt minns från det besöket är att blodtrycket var 110/60 och att doktorn sa att jag skulle fortsätta med min livsstil. Jag vågade inte berätta att jag åt LCHF eftersom jag hade hört hur kontroversiellt det var och dessutom hade jag då ännu inte upptäckt vilket skenande blodsocker jag hade. På försommaren 2014 var jag hos en annan läkare eftersom vi hade flyttat till en annan ort med en egen vårdcentral. Även denna läkare ville att en massa prover skulle tas eftersom jag hade gastric-by-pass-opererats. Jag berättade att mitt blodsocker sticker i höjden om jag inte passar mig. Läkaren svarade att både mitt ögonblicks- och mitt långtidsblodsocker var bra. ”Det är för att jag knappast äter några kolhydrater, jag håller mig till strikt LCHF”. ”Då tycker jag att du ska fortsätta med det” blev hans svar. Även denna gång var alla prover bra.

Jag väger idag ungefär 64 kg och är 176 cm lång. Jag känner mig frisk och stark och tycker att livet leker.

Stort tack till er alla som arbetar med detta!
Det har betytt mycket för mig!
Hjärtliga hälsningar

Ingegerd Salomonsson

Kommentar

Grattis till hälso- och viktvinsterna Ingegerd!

Många undrar om man kan äta LCHF även efter en fetmaoperation och jag har hört många historier från personer som framgångsrikt gör det. Det verkar vara ett utmärkt sätt att förebygga att vikten sticker iväg igen med åren.

Har du en framgångshistoria du vill dela med dig av här på bloggen? Skicka den (gärna med bild) till andreas@kostdoktorn.se. Berätta om det är ok att publicera namn och bild eller om du vill vara anonym.

Nedan kan du läsa och se hur du kan göra om du vill testa LCHF själv, samt historier från andra som testat.

Mer

Mer video

Hur du blir friskare från diabetesHur du äter LCHF - presentationsbild

Intervjuer

HeidlingTengblad

FredrikCarola Bakke

diabetiker Bengt-ÅkeNoakes

Mary VernonAnn Fernholm

 

41 Kommentarer

Toppkommentarer

  1. Annelie
    2008 genomgick jag oxå en GBP operation med 50 kg viktnedgång. 2010 kom jag i kontakt med LCHF vilket jag aldrig hört talas om tidigare. Jag hade då börjat gå upp i vikt igen o förstod inte varför. Men som sagt när jag fick kunskapen om LCHF så har min vikt stabiliserat sig. Jag kan intyga att som opererad så funkar denna livsstil perfekt. Men hade jag känt till detta innan operationen så hade jag aldrig opererat mig. Med den kunskap jag har idag så blir jag oxtokig över hur lurad man blivit under åren som resulterade i att jag blev överviktig o till slut opererade bort ett friskt organ. Helt sjukt vad korkat.
    Läs vidare →
  2. Henrik
    Ingegerds historia borde läsas av alla som funderar på gastric by pass. Eftersom det många gånger bara blir en tillfällig räddning. Det är hälsomässigt bättre att äta LCHF, och för 50 år sedan fanns det inte GBP, och inte heller folk som behövde det.

    Nu finns kunskapen, för att inga skulle behöva bli feta och behöva GBP, så nu är det bara att förändra samhället, så det blir så....

    Svar: #5
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. jala
    En riktig solskenshistoria,kul att läsa.Hon skriver att hon är hyperallergisk mot kolhydrater,tror att det är många som är det.
  2. Peter
    Ja grattis till alla hälsovinster. Men hyperallergisk mot kolhydrater blir de flesta av att totalt utesluta de för att sedan testa sig med värsta möjliga. Det ger ett kraftigt blodsockerpåslag och paniken kryper på.

    Testa istället små mängder dagligen, trappa upp det och se om du märker skillnad. Och det är, precis som med fett, skillnad på kolhydrater och kolhydrater. Det är alltså inte kaffebröd du ska testa med.

  3. Henrik
    Ingegerds historia borde läsas av alla som funderar på gastric by pass. Eftersom det många gånger bara blir en tillfällig räddning. Det är hälsomässigt bättre att äta LCHF, och för 50 år sedan fanns det inte GBP, och inte heller folk som behövde det.

    Nu finns kunskapen, för att inga skulle behöva bli feta och behöva GBP, så nu är det bara att förändra samhället, så det blir så....

    Svar: #5
  4. 1 kommentar borttagen
  5. jala
    Mycket förnuftigt skrivit Henrik,,det ger dig en tumme.
  6. Berit
    Spelar roll om man äter det med fibrer också. Vilket inte hon gjorde.
    Svar: #7
  7. jala
    Hur tänker du då Berit?
    Svar: #10
  8. Maria
    Härligt!!
  9. Sandras LCHF-blogg
    Grattis Ingegerd! Vad härligt att höra att du mår så bra.

    Det är egentligen konstigt att det ska vara så kontroversiellt att bara äta ren och bra mat som inte höjer blodsockret!

    Min sambo blev helt salig när vi åt vår första LCHF-måltid - wallenbergare med gräddsås och broccoli. Sen har vi bara fortsatt på det välsmakande spåret!

    http://lchfblogg.sandramedin.se/#home

  10. Berit
    Om du äter en macka som inte innehåller så mycket av bra fibrer som gör att blodsockernivån inte höjs så mycket får du ju högre utslag. Mycket av det har du i grönt, och frukt. Bär såsom blåbär är bra på att se till att blodsockrets inte höjs så mycket tex. Skulle hon ätit blåbär till mackan hade effekten varit mycket lägre. Som Peter skrev ovan, det är skillnad på kolhydrater och kolhydrater samt i vilken form de kommer och vad man konsumerar ihop med dem.
    Svar: #12, #13, #14
  11. Anna
    Vilken fin historia. Grattis Ingegerd!
  12. jala
    Tack för svar Berit.
  13. Johan
    Jason Fung som Andreas trâffa
  14. Johan
    Jason Fung som Andreas träffade i Kapstaden skriver intressant om just hur fibrer är naturens "motgift" till kolhydrater - stoppar för stort kh-intag, och att de erbjuds naturligt tillstånd i "fullfiberversionen" . Ett exempel hur de skyddar han tar upp är att man inte slänger i sig 4-5 apelsiner, men kan dricka ett par dl apelsinjuice (processad produkt motsvarande detta apelsininantal) utan att blinka. Det är hans förklaring av att vissa folkslag också mått bra på en diet av oprocessade kolhydrater (befolkningen på Okinawa t ex) innan de kom i kontakt med processad mat.
    Svar: #18, #23, #35
  15. Annelie
    2008 genomgick jag oxå en GBP operation med 50 kg viktnedgång. 2010 kom jag i kontakt med LCHF vilket jag aldrig hört talas om tidigare. Jag hade då börjat gå upp i vikt igen o förstod inte varför. Men som sagt när jag fick kunskapen om LCHF så har min vikt stabiliserat sig. Jag kan intyga att som opererad så funkar denna livsstil perfekt. Men hade jag känt till detta innan operationen så hade jag aldrig opererat mig. Med den kunskap jag har idag så blir jag oxtokig över hur lurad man blivit under åren som resulterade i att jag blev överviktig o till slut opererade bort ett friskt organ. Helt sjukt vad korkat.
  16. en lång man på resa
    "Vi springer runt, runt i våra ekorrhjul utan att komma någon vart. Med förbundna ögon rusar vi fram utan att se vart vi sätter fötterna. Vi tror att vi färdas framåt men vi ser inte att vi springer i ett hjul..."

    Läs vidare här:
    http://enlangmanparesa.blogg.se/2015/march/fastna-inte-i-era-ekorrhju...

  17. Majoren
    För Ingegerd blev LCHF "tredje gången gillt". Jag hoppas att LCHF blir "första gången gillt" framöver istället för magoperation.
  18. Åsa
    Robert Lustig säger exakt samma sak - "drick inte juicen, ät apelsinen"
    Svar: #19
  19. jala
    Sten Sture Skaldeman fick mig att plocka bort min råsaftcentrifug redan 2008.Att det är bättre att äta apelsinen än att dricka en massa råsaftcentrifugerade apelsiner har jag förstått.Då är min fråga,är det så bra att äta apelsiner?
    Svar: #24, #31
  20. Anette
    Gjorde själv en Gbp operation 1996 och gick ner 37 kg. Men av dessa letade 25 kg sig tillbaka igen. Nu äter jag normal lchf och se- 10 kg borta efter 2 månader.
  21. Jaa menee
    Andreas Eenfeldt, varför inte skicka alla anekdoter till Claude Marcus som förespråkar Gbp,
    inte bara på äldre, utan han vill även introducera denna djävulska stympning även på våra ungdomar.
    Det visar sig ju gång efter annan att endast ett fåtal får en positiv och ihållande fördel av denna metod.(till skillnad från LCHF som verkar fungera som ett mycket bättre alternativ)
    Dessutom måste man ta en mängd olika mediciner/preparat efter en Gbp.
    Behepan 1 mg
    Calcichew D3 500mg/ 400E två gånger om dagen
    Duroferon 100 mg 1-2 gånger om dagen
    Folacin 5 mg en tablett morgon och kväll
    Fragmin 5000E i sprutform en gång om dagen
    Pantoprazol 20 mg en om dagen i tre månade
    Plus andra hela livet ut, och det gagnar naturligtvis läkemedelsindustrin.
    Så, det kanske inte räcker med att övertyga bara herr Herr Marcus, utan hela etablissemanget.
  22. Bengt
    Tack för att du delar med dig Ingegerd. Många kommer att fundera lite extra efter att ha läst din historia.
  23. MJ
    Ann Fernholm sa samma sak på en föreläsning och hänvisade då till forskare som upptäckt det i början av 1900-talet.
  24. MJ
    Du kan använda jospressen ändå. Men efter att du fått fram saften så låter du jäst förädla sockret i den till alkohol.
  25. MickeB
    Måste beundra Rössners självtillit, trots att han misslyckats att få folk att gå ner i vikt, så vet han fortfarande hur man gör

    http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Kultur/recensioner/2015/03/Matn...

  26. MickeB
    Trots att han misslyckats i 30 år med att få folk att gå ner i vikt, skulle det vara
    Svar: #32
  27. D
    "Den dära fettdieten är inget för mig! Jag lever gott på makaroner och ravioli för det låter så normalt" sa en till mig. Lchf låter inte normalt än. Allt är en fråga vad folk är van. Nu när jag är inne på mitt 11e år med det här tänket så tycker jag att det ser "konstigt" och onormalt ut att äta makaroner. Är inte så ofta jag ser det. Men väldigt många är rädd för att inte smälta in så de kör på som de alltid har gjort, tills mer än 50% av befolkningen ändrat sig. Hur länge tar det tror ni? känner ju betydligt fler som äter lchf än som är vegetarian tex. Men att det var en fluga som många sa stämmer ju inte. Då skulle ju alla slutat nu.
  28. Birgitta Höglunds mat
    Fantastisk förändring av livet och hälsan, grattis Ingegerd <3
    Du bevisar att det aldrig är för sent att ändra livsstil.
  29. Sivan
    Grattis!
    Underbart att läsa.
  30. A-L
    Åh va kul att läsa om dig på Kostdoktorns sida, moster Ingegerd!
    Och jag är så glad för din (och Eriks) skull att du hittat rätt till slut. Lågkolhydratkost med fett som energikälla är rena hälsomaten. Kroppen mår prima! Det märkte även jag när mamma och pappa också fick mig intresserad av den här kosten för några år sedan.
    Kram från A-L
  31. Åsa
    Frukt, bär, råkost och grönsaker är bland annat rika på antioxidanter som minskar den oxidativa stressen och de fria radikalerna.
    Samt att råkost göder den goda mikrofloran i tarmen.
    Nej jag är inte vegetarian och jag äter inte Rawfood.
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Antioxidant
    Svar: #33
  32. Johan
    Det är väl inte hans fel att folk är lata och har svag karaktär? 🙂

    Om alla käkade bara max 50g geléhallon / dag som enda föda skulle ingen bli fet.

    (skulle han väl säga)

  33. jala
    Tack,Åsa.Nu var min fråga mer specifikt om det var bra att äta apelsiner,och då tänker jag mer på alla gifter som våra frukter besprutas med.Tulpanblomman är ätbar men det är inte läpligt att ställa fruktkorgen nära för då åldras den fortare och dör.Är det inte lämpligt för tulpaner så kanske det även är olämpligt för människor(vinkie)?
    Svar: #34
  34. Berit
    Köp ekologiska frukter och annat grönt, ät det färskt och moget (många äter omogen frukt, tex bananer). Det är etylengas från frukt som gör att tulpanen och annat åldras men det anses inte vara farligt för människor. Problemet för de som jobbar med det är att det är antändningsbart samt att det blir höga nivåer så de får lite syre, kan bli illamående, eller yra.
    Svar: #36
  35. Berit
    Intressant! Har du länk till detta?
  36. jala
    Har du länk till detta?
    Svar: #37, #40
  37. Anne
    Svar: #38
  38. jala
    Förstår inte vad du sysslar med.
    Svar: #41
  39. jala
  40. Berit
    Jag sökte bara på ethylene gas human effect, eller liknande och läste igenom en hög artiklar och summyra av nån studie. Så det verkar vara så att det inte är vidare skadligt för oss. Fanns mycket info om det. Att etylangas åldrar vegetabilier är vedertaget.

    " Ethylene is of low toxicity to humans and exposure to ethylene is unlikely to have any adverse health effects. However, inhalation of air containing extremely high levels of ethylene may lead to effects including headache, drowsiness, dizziness, nausea, weakness and unconsciousness."

    http://apps.sepa.org.uk/spripa/Pages/SubstanceInformation.aspx?pid=54
    https://www.google.se/#q=ethylene+gas+human+effect

    Som sagt, det finns mycket info om det.

    Men själva frågan var ju besprutning av gifter, vilket var det du tänkte kring, och det är en annan femma. Varför du ens tog upp tulpanbiten är för mig helt oförstående.

  41. Anne
    Du ville ju ha en länk, jala. Eller var det någon annan typ av länk du ville ha?
  42. Berit Strandberg
    Underbart att läsa om viktminskningen. Jag är 165 cm lång och väger 95 kg alltså för mycket. Har obotlig lungcancer och har även fått diabetes typ 2. Har fått besked från läkaren att jag inte skall banta, mina extrakilo behövs när jag blir "sämre" ... men jag vill ju själv gå ner lite i vikt. Försöker nu med LCHF och hoppas lite bukfett skall försvinna. Är 72 år och mår jättebra trots skräcken i lungan ...

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg