Expressen hade tre sidor om Skaldemans ”GI-noll” (en variant av LCHF-kost) i söndagsbilagan 7/12. Här är länkar till artiklarna på nätet. Och resultatet av ”frossar-omröstningen”.
Expressen: 69 kilo borta med GI-noll
Expressen: Inga-Lill slutade tänka på mat
Expressen: Detta är GI-0 – så här ska du äta beroende på din vikt
Här är inlägget jag skrev när artiklarna dök upp i söndagsbilagan härom veckan:
Här är bilagans förstasida
Observera rubriken ”NYA FROSSARDIETEN”
Frossande eller inte?
Jag hade en omröstning för folk som provat. Du kan fortfarande rösta:
Resultat efter 361 röster:
I stort sett alla brukar säga att man blir så mycket mindre sötsugen, och mätt längre tid på LCHF-kost. Och i studier äter deltagare ofta spontant mindre kalorier på fri mängd lågkolhydratkost, jämfört med kaloribegränsad(!) fettsnål kost.
Kul att omröstningen här visar samma resultat.
Läs mer
Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare – liknar Skaldemans “GI-noll” mycket.
Minus 65 kilo med bacon och entrecote – intervju med Skaldeman i Örnsköldsviks Allehanda
Skaldeman om LCHF-kost – Intressant inlägg från Skaldeman om hur många som i hans erfarenhet lätt går ner i vikt (eller inte) på LCHF-kost. Även länkar för den som vill läsa hans böcker i ämnet (rekommenderas varmt för intresserade).
104
B-M
Från början behöver barn lära sig att mat är energi och näring - inte tröst, sysselsättning, socialt samkväm eller andra ur ett näringsfysiologiskt perspekt irrelevanta faktorer.
Äta i goda vänners lag kan man väl göra, men faktum kvarstår - det är en stor skillnad mellan fysiologisk hunger och aptit. Hur många känner den skillnaden?
För övrigt - tror du inte att hetsätning kan triggas av de problem med blodsockerregleringen som kommer sig av intag av raffinerade kolhydrater och socker? Många slipper ifrån sin lust till frosseriattacker när fettprocenten ökas betydligt på bekostnad av kolhydratdito. .... Detta är iallafall sant om jag ser till mig själv... Jag följde SLV sågott jag kunde tom jag började med LCHF i februari och kan konstatera att oplanerade inköp av smörgåsar/godis/glass gått från någon gång i veckan till exakt 0 ggr sedan dess.
Anki Sundins formulering ovan "att det inte är fysiologisk hunger som ligger bakom överviktsproblematiken i samhället idag - det är felaktiga aptitregleringssignaler i kombination med överdådig tillgänglighet på undermåliga livsmedel" är mycket sann.
Det är här som livsmedelsindustrin hakat på. Man såg jättemarknaden efter 2:a världskriget och lyckades sedan manipulera myndigheter och hela befolkningar.....!
God Jul och ät all god Mat på julborden!
Rolf Aronsson
Den här kommentaren är faktiskt präktigt oförskämd. Jag har också en gång i tiden trott att det var fel i huvudet på mig, dvs. att det var fel på min relation till mat. Nu vet jag att jag är fullkomligt normal på den punkten. Det var maten det var fel på. Dessutom var det inte tal om något frossande. Jag kunde mycket väl gå upp i vikt på typ 1 300 kcal om dagen.
Ni kostcoacher, och allt vad ni kallar er, som jazzar runt och bjuder ut era tjänster till de desperata människor som förtvivlat letar efter ett halmstrå är bara alltför motbjudande.
jag tycker inte alls det är motbjudande så länge man tror på vad man gör. Personer som har utbildat sig och fått lära sig numera föråldrade förklaringsmodeller kan ju inte rå för vad som lärdes ut på den tiden.
Sen har man naturligtvis ett ansvar för att ta till sig av ny kunskap och ifrågasätta gammal sådan. Men sådant kan ju inte gå på en dag.
(Angående den "oförskämda" kommentaren tycker jag däremot du har en bra poäng)
det är ju lätt att förstå att det kan bli så! Samtidigt riskerar man att personer med annan synvinkel reagerar lika instinktivt tillbaka. Så jag tror det är väldigt bra varje gång som någon anstränger sig lite extra för att hålla debatten på en hövlig nivå. Så långt möjligt.
Själv har jag samma erfarenheter som kattmoster. Ja, jag höll till och med på att dö av de välmenande råd som nutrionister och andra plattjordsförespråkare spred omkring sig. De har bestulit mig på 20 år av mitt liv. Låter jag förtretad ibland så har det sin förklaring.
Sten Sture
absolut. Jag försöker bara uppmuntra till att göra sitt bästa utifrån förutsättningarna! Jag tror det ger bäst förutsättningar för att så få som möjligt skall drabbas på samma sätt i framtiden.
"Jag har sett siffror på runt 30 procent som avser hetsätningsstörning hos överviktiga människor."
Hur många icke överviktiga har "hetsätningsstörning" då? Har du siffror på det också? Hur många har öht någon slags ätstörning?
Jag har ett betydligt sundare förhållande till mat nu för tiden. Även om jag aldrig har haft direkta problem, så var det närmaste periodvis hetsätning när jag åt betydligt mer kolhydrater. Särskilt allt bröd jag brukade baka... det går liksom inte att sluta!
Det var ang. "hur många icke överviktiga har hetsätningsstörning". Jag kan ha misstolkat vad du frågade efter också...
Nå, nu vet du att en del har lätt att äta ohemula mängder bröd.
http://blogg.chilihouse.se/chili/revbenspjall-pappy%C2%B4s-bbq-style-...
För övrigt blir man ju bara trött på alla dessa dieter hit och dit. Det enda som hjälper är att lyfta på sitt akterkastell och röra på sig, inkomster och utgifter.
Mvh Dennis på chilihouse.se
tro det eller ej - men om du rör dig mer blir du hungrigare. Så då ökar vanligen både utgifterna och inkomsterna.
Att gå ner i vikt av motion är inte den självklarhet det ofta målas upp som...
Om du har varit slav under rekommendationer hela ditt liv hoppas jag att dina ögon har öppnats på vid gavel nu.
Att skylla på någon annan än sig själv är den insiktslösa vägen. Sluta vara bitter och gläd dig över nuet!
God Jul!
Jag är inte det minsta bitter. Jag är en glad typ. Visst, det var korkat av mig att följa kostråden, men jag visste inte bättre. Ingen annan visste bättre heller, på den tiden. Idag är situationen helt annorlunda. Nu finns det information att tillgå, jag är en av dem som bidragit till den utvecklingen.
När man själv levt ett liv som mångårigt fläskberg vill man att andra ska slippa samma tillvaro. Därför är det viktigt att hålla efter profitörer, skojare och kostteologer. Såna där som rekommenderar hallonbåtsdieter, bröd till varje måltid, eller föreslår magstympning av tonåringar.
God Jul på dig själv!
Sten Sture
Ha d gott!
Kattmoster – det var inte min avsikt att vara oförskämd mot någon, och jag ber om ursäkt om jag uttryckt mig på ett sätt som förolämpat dig. Jag ser nu hur mitt inlägg kunde tolkas. Min fråga är snarare om vi löser överviktsproblematiken genom att hitta dieter och metoder som gör det möjligt att fortsätta att ”frossa” i mat (vilket var kontentan av artikeln), eller om vi ska gå till botten med problemet. Hur kommer det sig att många människor känner att de behöver frossa i mat? Vad triggar ett sådant förhållningssätt till energi och näring? Och hur kan den som upplever att det är ett problem få hjälp? Jag tror nämligen inte att ett fortsatt ”frossande” är receptet – till och med de mest energisnåla grönsakerna skulle man teoretiskt få bekymmer med vid en överdriven konsumtion.
Jag är också medveten om att många överviktiga inte ägnar sig åt att frossa, och att det finns många faktorer som spelar in. Det finns många intressanta teorier om hur det kommer sig att en mycket liten mängd energi inte är tillräcklig för att på lång sikt hjälpa en överviktig person att minska till en mer hälsosam kroppsvikt (eller kroppssammansättning, som det väl egentligen handlar om). Själv är jag kikat lite på bland annat leaky gut syndrom (intestinal hyperpermeabilitet), som är en mycket kontroversiell idé, men som kanske skulle kunna ha ett finger med i spelet hos en del via en ökad inflammationsgrad och i förlängningen en försämrad insulinresistens.
Alltså: artikeln jag kommenterade handlade om frossande och övervikt, och det var överviktiga människor som ägnar sig åt överdriven konsumtion av livsmedel som jag också fokuserade på när jag skrev min kommentar. Att sedan hetsätning i sin egentliga bemärkelse är en diagnos är inget jag lägger en värdering i. Jag tror att den som ägnar sig åt hetsätning behöver en annan behandlingsmodell än en ”frosseridiet” från en kvällstidning.
har du läst den där artikeln om "frosseri"?
Sten Sture
De som så vill kan ju ägna sig åt lågfettkost och psykoterapi, vi andra äter helt enkelt LCHF och blir friska och smala.
En mycket sannolik orsak till ätstörningar är att man äter en kost som består till övervägande delen av kolhydrater som ju inte skickar samma mättnadssignaler till hjärnan. Kroppen har behov av en viss mängd fett, innan den får den mängden får vi ingen komplett mättnad även om vi fyllt magsäcken så att den nästan spricker, vi får bara illamående av överätande men är trots det inte mätta i ordets rätta bemärkelse.
Läs lite om Nordamerikas Indianer och uttrycket "fetthunger".
Är din uppfattning att alla människor bör äta en lågkolhydratkost?
Och hur definierar du lågkolhydratkost i det här sammanhanget?
Mat fungerar ju som tröst och sysselsättning för många, så jag undrar om den sortens relation till mat bara går över om man skulle lägga om till LCHF. Jag har inte din långa erfarenhet av att jobba med människor som drabbats av övervikt, men i det lilla urval jag har kommit i kontakt med finns det båda varianter - de som känner att LCHF fungerar för dem, och de som inte gör det.
Försök själv hetsäta smör.
Har man drabbats så allvarligt av ätstörning att man inte klarar att hålla sig till LCHF behöver man säkerligen hjälp. Men jag är rätt säker på att även de allvarligaste fallen kan bli friska, även om det tar lång tid för de allvarligast drabbade ifall man skall klara det på egen hand. Sannolikt kommer man att drabbas av bakslag på bakslag, men förhoppningsvis blir det allt längre mellan dem.
Några smakprov:
""""
Här har du en till. Jag har ätit Lchf nu i fem månader och inte hetsätit en ända gång sedan jag startade med kosten!!!!!
Ett helt nytt liv har jag fått. Inga sötsug ingen oro inget letande och planerande eter att tillfredställa matdjävulen......
"""
"""
Mina ätstörningar bestod i att jag kördecolalight och åt massor med kolhydrater. Alltid sugen hittade ingen mättnad. men oj så nyttig jag var.
Nu har jag kontakt med min kropp slutar äta när jag är nöjd
"""
"""
Jag har lidit av Bulimi i över 20 år. Det har varit ett rent helvete! För 6 veckor sedan halkade jag av en slump in på Annika D:s blogg och kunde där läsa om de som hade blivit hjälpta med denna kost. Jag som varit svårt kolhydratberoende och fettskrämd (när jag inte hetsätit förstås) tänkte att jag inte hade något att förlora på att försöka.
Från att ha kräkts upp till 10 gånger om dan i perioder, har jag nu inte kräkt en enda gång på dessa veckor. Jag har inget sug, jag har nästan ingen ångest, jag börjar bli med social och mycket gladare!
"""
"""
Själv har jag haft bulimi i "bara" i 6 år, men vägen dit började jag som BED samt en släng av ortorexi, gått på två ätstörningsbehandlingar där summan av kardemumman varit ; ÄT KOLHYDRATER, de är bra för dig.
LCHF har funkat sådär för mig, har haft lite svårt att låta bli choklad, men nu är det bättre, å det är så himla skönt att vara mätt, att slippa gå å tänka på när nästa måltid är(typ en halvtimme efter man ätit en kolhydratrik måltid).
"""
osv...
Det jag reagerar på är mediaromantiska begrepp såsom frosseri, där man föreställer sig hur en person utan konsekvenser kan äta ohejdade mängder mat. "Ät hur mycket du vill och gå ned i vikt/hitta din matchvikt" är ofta förekommande rubrikslag i bantningsartiklar - ett koncept som fungerar med bra aptitregleringssignaler. Men alla människor har inte bra regleringssignaler. Jag är också osäker på om LCHF alltid leder till sådana. Därför tror jag heller inte att en viss typ av kostregim alltid är svaret för alla överviktiga, även om jag alltså har insett att många mår väldigt bra av att äta lite eller inga kolhydrater och istället mycket fett och protein.
Men vi tycker att alla som har problem bör tillåtas att prova om LCHF kan hjälpa, utan att skrämmas för död och förintelse av det mättade fettet.
Det naturliga mättade fettet som är det allra bästa för oss att äta.
Bra, Annika!
Innan man psyksjukförklarar människor bör man rekommendera LCHF. Gissningsvis försvinner 99 % av problemen då.
Vad gäller frosseri är det nog så, i alla fall enligt min i dagarna treåriga erfarenhet, att man i början äter ganska mycket men efter något år äter mycket mindre än s.k. normalkostare. Skälet till det tror jag är att kroppen känner att den äntligen får riktig mat och har så mycket att reparera. När den reparerat talar den om att det räcker med mindre.
Säkert är det så, Kenneth. Innan jag började med LCHF kunde jag mycket väl, någon timme efter en rejäl middag med kött, potatis och grönsaker, smälla i mig ett paket knäckebröd med Bregott på. Gott? Nej, det tyckte jag inte ens då men kroppen SKREK efter dessa kolhydrater. Nu äter jag mycket mindre tack vare att jag lämnar kolhydraterna därhän.
Och i dessa tider när maten har så mycket med miljö att göra vore kanske en bra slogan: Ät miljövänligt, gå över till LCHF!
Jag tror inte att det egentligen var kolhydrater kroppen skrek efter utan fett!