En grupp läkare i Stockholm studerar nu det misstänkta sambandet mellan autism och D-vitaminbrist. Men finansieringen är ett problem, då inget företag kan tjäna pengar på sådan forskning. Jag har skrivit flera inlägg i ämnet tidigare.
Aftonbladet: För lite solljus kan ge autism (081218 )
Läs mer
D-vitamin och autism – bland annat om en artikel på DN Debatt sommaren -08, där två överläkare inom psykiatrin varnar för detta möjliga samband.
Övriga tidigare inlägg om D-vitamin
Helt ny översiktsartikel om Vitamin D, och forskningsläget på området, med fokus på ammande mödar och barn. D-vitaminbrist (på grund av för lite sol) är vanligt i befolkningen i västvärlden. Framförallt långt norrut som i Sverige. Brist hos mamman ger minskad halt D-vitamin även i modersmjölken, med potentiell risk för barnet. Intressant med tanke på diskussionen om autism-risk…
D-vitamin - huvudsidan
Vill du göra något?
Forskarna önskar enligt dagens artikel finansiering av studien via socialdepartementet. Jag kan inte tänka mig många områden där en sådan satsning kunde ge mer utdelning. Autism medför inte bara ett livslångt handikapp för drabbade, och påverkar anhöriga. Varje fall kan också vara mycket kostsamt för samhället. Om många fall kan förebyggas med ofarligt och billigt D-vitamintillskott blir vinsten enorm (både i minskat lidande och i kronor).
Forskarna vill ha ett möte med socialminister Göran Hägglund och jämställdhetsminister Syamki Sabuni för att diskutera saken.
Vill du hjälpa till? Maila då gärna ministrarna via länkarna ovan, och förklara saken för dem. Till höger på deras internetsidor finns länk för att skicka e-post.
(Tack till ”Kamelen” för tipset om dagens artikel)
210
67 kommentarer
Det är en intressant hypotes, som är väl värd utforska. Många problem och frågor kvarstår. Detta med att somalier i Stockholm har högre autism-prevalens än en jämförande grupp - hur ser det ut i andra mörkhyade grupper på andra håll i nordliga områden, hur ser egentliga autismprevalensen ut i Somalia, hur följer autismprevalensen geografin rent allmänt mm. Många frågetecken som man får hoppas fler studier kan räta ut. Genetik är nog en stark faktor, men utöver det kanske D-vitamin spelar in en hel del.
(Andreas, du behöver ta bort "cookieset=1" i länken till översiktsartikeln för att den ska fungera. Tack för länken)
medvetenskap,
tack för tipset - fixat.
Tillägg: För den som har åtkomst och intresse finns det en artikel om d-vitamin och autism i den spekulativa (och icke-peer-review'ade) tidsskriften Medical Hypotheses. Den ger översikt kring hypotesen att d-vitamin och autism hänger ihop. Kanske har du länkat till den tidigare. Här är i alla fall en länk:
http://dx.doi.org/10.1016/j.mehy.2007.08.016
(på tal om Medical Hypotheses och d-vitamin så har jag där sett tidigare en publikation om att hela överviktsepidemin skulle bero på d-vitaminbrist, som sagt så tillåts vilda spekulationer i den tidsskriften...)
Såvitt jag vet så upptäcks autism ofta i 2-3-årsåldern. AD-droppar slutar man ofta med vid två års ålder, även om man inte måste. Finns det nåt samband där kanske? Vid nyår börjar barnavårdscentralerna dela ut droppar utan A-vitamin så då kan man öka på dosen lite. Det kan inte vara till någon nackdel i alla fall. Det kan nog vara bra att fortsätta ge D-vitamindroppar även efter 2 års ålder. Fast jag vet inte varför de ska innehålla solrosolja. Man kanske likaväl kunde smula ner ett d-vitaminpiller i maten?
Danskarna har fått upp ögonen: http://nyhederne.tv2.dk/article.php/id-19178440.html
Stefan,
tack för tipset. Jag har ett inlägg på gång om det redan. Kommer under dagen.
Tim, att fortsätta ge vitamintillskott tror jag är viktigt. När vår son var så stor att AD-droppar började kännas "fel", gick vi över till ett tillskott som heter Sannasol. Det innehåller mer än bara A och D, ungefär som ett drickbart multivitamintillskott (10 ml/dag), men för barn från tre år.
Jag ser också fram emot årsskiftet och att kunna byta ut AD-dropparna till dottern mot D-droppar, och då förstås i större dos. 
I dagens DN finns finns en artikel om svag skolhälsovård. Man anser sig inte ha några verktyg eller: "anser inte att regeringens folkhälsomål ger dem vägledning i arbetet för barnens hälsa". Inte så konstigt kanske till till den kostdebatt som förs. Och utifrån de evidensbefriade kostråden som SLV för fram måste väl inte minst vården bli handlingsförlamad.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=865079
Tim,
"Såvitt jag vet så upptäcks autism ofta i 2-3-årsåldern. AD-droppar slutar man ofta med vid två års ålder, även om man inte måste. Finns det nåt samband där kanske?"
Ja du. Det är en bra fråga...
Kan det vara till någon nytta att gravida tar lite extra D-vitamin under graviditet och amning? Många äter lite torftigt under graviditeten, illamående eller behov av snabba kolhydrater.
Det kan säkert vara bra, särskilt om man inte fått regelbundna stunder med (sommar)sol sista månaderna.
Jag har skrivit om lämplig dosering i övriga inlägg om d-vitamin.
Det rekommenderas på bvc att man ger AD-droppar året runt upp till 5-års ålder. Var får ni ifrån att man bara ger AD-droppar till 2-års ålder?
Jenjen,
Livsmedelsverkets sida om AD-droppar:
"Alla barn bör få D-/AD-droppar de första två åren.
För barn som får D-vitaminberikade matfetter (i praktiken alla margariner), berikad mjölk (mini-, lätt- och mellanmjölk) och brukar vara ute i solen är D-/AD-profylaxen efter två års ålder inte lika viktig.
Barn som däremot inte får berikade produkter och inte vistas utomhus tillräckligt kan behöva få D-/AD-droppar ända upp i femårsåldern, i synnerhet om de har mörk hudfärg. Pigmentet hindrar nämligen till viss del bildningen av vitamin D. Detsamma gäller om barnet även på sommaren har kläder som täcker ansikte, armar och ben när det är utomhus."
Som vanligt älskar Livsmedelsverket fortfarande att göra reklam för fettsnåla produkter. Dessa har tillsatt D-vitamin för att det naturliga D-vitaminet (från kon, särskilt under sommaren/hösten när den varit i solen) försvinner när man tar bort fettet, eftersom det är fettlösligt.
Ironiskt nog måste man ändå äta fett för att få bra upptag av sådana vitamin.
Apoteket avser (som tidigare noterats i tråden) ta bort A-delen från AD-dropparna till årskiftet. Var på Scheeleapoteket i centrala Stockholm för några dagar sedan och frågade om de börjat sälja dessa, men fick beskedet att de ej fått dem från leverantören ännu men blivit lovade leverans till den 1:a januari 2009.
... Tänker att dessa nya droppar borde bli ett bra alternativ till t ex Holistics D-vitamin även för vuxna.
Jenjen,
På BVC sa hon till mig att min son bara behöver dessa droppar tills han är två år. Så om jag inte säger till så lär det bli så. Men det kanske finns förnuftiga på andra BVC som rekommenderar att barnen ska fortsätta med dropparna tills de blir fem år.
Patrik,
Nja, något bra alternativ för vuxna blir det nog inte. Dess innehåll av solrosolja kan jag vara utan. Det går dessutom åt många droppar för att komma upp i nån större mängd. BVC lär undra varför du vill ha en ny flaska varje vecka
Patrik,
Ah, du menade att köpa det på apoteket. Vad kostar en flaska?
Tim - Hittar inget pris på D-dropparna ännu, men ser att de har AD i vatten också om du vill undvika solrosoljan:
http://www.apoteket.se/rd/d/6171
En liten jämförelse mellan apotekets droppar och Holistics D-tabletter ...
En flaska D-droppar från apoteket innehåller 25ml kostar 46,00 och 1 ml innehåller: Verksamma ämnen: retinolpalmitat 3,88 mg motsvarande 6600 IE vitamin A, kolekalciferol 66 mikrogram motsvarande 2640 IE vitamin D3.
Övriga innehållsämnen: butylhydroxianisol, solrosolja
Om man antar att de nya D-dropparna har samma D3-innehåll och att man vill ha en dos av 4000IE per dag
D-droppar: 46kr för 25ml à 2640 IE ger ca 2.80 per 4000IE
Holistics D: 135,00 kr för 90 tabletter à 2000 IE ger 3 kr per 4000IE
Verkar vara hugget som stucket, undrar om det är någon kvalitetsskillnad?
Det hade ju varit mycket bättre ifall de hade använt en bra fiskolja till D-dropparna. Båda är ju tillskott som alla här i landet behöver.
Nja, har inte fiskolja en mycket utpräglad smak som kan upplevas som obehaglig? I så fall lär de mickla en massa för att maskera den, såvida man inte ska behöva tvinga i barnen dropparna. Hellre i så fall hederlig kallpressad raps- eller olivolja.
(Fiskolja finns för övrigt i barnvänliga tuggtabletter med apelsinsmak (tror jag det är), vår son äter dem med glädje. Men jag har inte forksat närmare i hur mycket det micklats med dem, å andra sidan är de inte avsedda för spädbarn, utan från tre år och uppåt.)
Mina brorsdöttrar har inget emot fiskolja, de klarar inte att svälja kapslarna så brorsan klipper av toppen på dem och sprutar in oljan i deras munnar, de sväljer utan minsta protest och vill inte ens ha något att skölja munnen med efter. De har fått oljan på det sättet sedan de var ungefär 1/2 år gamla har jag för mig.
Tack för en intressant blogg med många bra inlägg.
När det gäller omega 3-fettsyror har jag börjat propagera för krillolja istället för fiskolja av miljömässiga skäl - krill ligger ju längre ned i näringskedjan. Dock har jag fortfarande några funderingar kring vad en ökad krillkonsumtion bland människor skulle kunna innebära för resten av ekosystemet. Tar gärna emot reflektioner och information där.
Och vart har algerna som källa till EPA och DHA tagit vägen? Borde inte det vara en bra nisch på tillskottsmarknaden att fylla? Jag har letat efter algtillskott som innehåller båda fettsyrorna, men bara hittat Chlorella (som innehåller bara EPA, om jag har förstått saken rätt).
Skall man samla in alger i stor skala måste man göra med enorma finmaskiga trålar. Odlar man dem är det nog osannolikt att resultatet blir detsamma.
Krill kan vara ett problem av samma anledningar, det kanske är bättre att låta fisken samla in dem och äta fisken i stället.
Men framför allt måste vi stoppa giftutsläppen i haven, och på sikt komma på hur vi kan avgifta dem så att fisken inte är giftig. Och lära oss hushålla med fisken så att vi inte gör slut på bestånden.
Vi måste också lägga om vår livsmedelsproduktion så att inte vår vardagliga mat har så stort överskott av omega-6, då kommer vi inte att behöva tillskott av fiskolja.
Krillolja har delvis andra egenskaper jämfört med fiskolja.
"Krill oil, like fish oil, contains both of the omega-3 fats eicosapentanoic acid (EPA) and docosahexanoic acid (DHA), but hooked together in a different form. In fish oil these omega-3 fatty acids are found in the triglyceride form whereas in krill oil they are hooked up in a double chain phospholipid structure. (The fats in our own cell walls are in the phospholipid form.)"
Läs mer på http://www.proteinpower.com/drmike/uncategorized/why-krill-oil/
En kombination fiskolja/krillolja är förmodligen en bra idé! Ser att man kan köpa krilloljan på Amazon till hyggliga priser, undrar om man får betala en förmögenhet i tull om man beställer ett gäng ....
Kenneth, dina brorsbarn är det bara att gratulera, men de allra flesta tycker tyvärr att fiskolja smakar illa (även jag och min son). Därför tycker jag att det vore bättre att använda rapsolja till D-dropparna, det är ju ändå mycket bättre än solrosolja. Eller varför inte smör?
(Fast då blir det ju inte droppar.)
Kennet: Om du med "vi" menar hela befolkningen (i Sverige, till att börja med), har du att göra om du ska ha alla att jämna ut kvoten mellan 6 och 3. Det är lite av samma resonemang som SLV har: om alla äter hälsosam mat behövs inga tillskott. Och på den punkten kan jag hålla med - det bästa vore om alla åt "nyttigt".
Men problemet idag är att människor väljer att äta för lite omega 3 i relation till den mängden omega 6 som äts på befolkningsnivå, och en genväg för att undvika negativa konsekvenser av det på sikt torde vara att ta ett tillskott av omega 3.
Patrik: de egenskaper som tillskrivs krilloljan på den refererade sidan skiljer sig inte åt från dem fiskoljan anses ha (samt många därtill), bortsett från antioxidantmängderna. Jag har för övrigt sökt på Pubmed kring krillolja och ORAC, men inte lyckats få fram det omtalade "48 gånger mer antioxidanter än fiskolja". Är det företagen själva som kommit med denna siffra?
Och om fettsyrorna är bundna i form av TG eller något annat torde inte spela någon roll, eftersom de spjälkas av innan upptag ändå.
Staffan i Uppsala,
om jag inte missförstått det hela finns ett bra sätt att få mer D-vitamin i smöret: låt kossorna gå ute i solen på sommaren!
Då bildar korna gott om D-vitamin, och precis som hos människor blir det också mer i mjölken till "avkomman". Eftersom det är fettlösligt lär det bli hyfsat höga koncentrationer i smöret.
Kossor som alltid står inomhus däremot lär inte bjuda på någon större mängd.
Doc, sant, fast nu handlar ju diskussionen om D-"dropparna", och vad man ska lösa vitaminet i; fiskolja, solrosolja, rapsolja eller kanske smör?
Tyckte bara att det var ett intressant sidospår...
Doc: de flesta kor i Sverige går väl ute om sommaren? Det, i kombination med det faktum att UV-exponerat foder (jfr gräs och hö som ligger ute) bildar vitamin D, gör att sommarmjölken innehåller mer vitamin D än vintermjölken. Det är därför vitamin D tillsätts - för att få samma mängd vitamin D i mjölken året om.
Ett till intressant sidospår - den kravmärkta mjölken innehåller inget tillsatt vitamin A. Det torde vara positivt i skenet av vad vi nu vet om vitamin A och skelettomsättningen. Om bytet mot D-droppar istället AD-droppar samt en minskad konsumtion av A-vitamin i mejeriprodukter ger någon effekt på befolkningsnivå återstår att se om ett antal decennier.
Anki - tyvärr är det inte så lätt att välja att äta O3/O6 balanserat då väl det allra mesta i "standardaffären" saknar denna balans. Det talar för O3-tillskott men samtidigt finns det ju en hel del som talar mot. Utfiskning av haven och nyheter i stil med http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2151497.svd gör väl att man kan tycka att vi egentligen borde fokusera till 100% på http://www.graskott.se/ och liknande istället. (För Stockholm med omnejd kan jag varmt rekommendera en tripp till Gunnar och hans gräskött på http://www.lundbygard.com/hemo.htm - köper familjens kött där sedan i somras).
.... Hursomhelt har jag kikat efter referenser på krilloljan och inte hittat så mycket men t ex http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18072818?ordinalpos=2&itool=E... verkar ju tala för att TD skillnaden kanske ändå har betydelse?
Anki Sundin,
Jag menar att vi måste ställa krav på att våra livsmedel skall produceras på ett sätt som innebär att de inte blir direkt skadliga för oss. Tillverkarna kommer aldrig att göra den ändringen så länge det enda vi bryr oss om är priset.
Tillverkarna har bara ett enda mål, att tjäna så mycket pengar som möjligt, att tor något annat är naivt. Börjar kunderna kräva mat som åtminstone håller en kvalitet som gör att den inte gör oss sjuka kommer de att ge oss sådan mat, så länge vi är beredda att betala såpass att de fortfarande kan tjäna pengar. Låter vi bli att köpa fuskmat kommer de att sluta tillverka fuskmat.
Sedan kan man naturligtvis även kräva att samhäller via lagar skall ställa vissa krav, men i slutänden är det vad vi konsumenter väljer på butikshyllan som bestämmer vad som skall produceras.
Den bästa miljö- och hälsorörelsen är den man gör med armen när man ändrar riktning på den när man plockar livsmedel i hyllan och väljer det bättre alternativet även om det kostar något mer.
De billigaste livsmedlen har för länge sedan passerad gränsen där man kan producera den utan fusk, och det är vi konsumenter som är ansvariga för det.
Patrik: Varje enskilt livsmedel behöver ju inte ha en viss 3/6-kvot – det är inte särskilt svårt att komma upp i 1/5 eller ännu mer om man så önskar. (Oftast brukar man beteckna kvoten åt andra hållet, men det spelar ingen roll, bara vi menar samma sak.)
Den ruttna fiskoljan var ett bakslag för många som använt kapslar i många år, tror jag, men de som tar den flytande varianten har klarat sig. Billigare är bättre, i det här fallet.
Den totala utfiskningsproblematiken som helhet sträcker sig bortom min nutritionisthorisont, ska jag villigt erkänna, men det finns kloka och mindre kloka val som vi som konsumenter kan göra för att dra ett litet strå till stacken.
Gräskött var intressant – tack för den länken. Viltkött har ju som bekant en mer hälsosam fördelningen mellan de olika fettsyrorna än uppstallat kött, men hur mycket omega 3 (EPA och DHA) kan gräsköttet innehålla? Jag ska skriva dit och fråga…
Tack också för länken till artikeln om krilloljan. Jag ska läsa denna med intresse.
Kenneth: Att ställa krav på livsmedelsindustrin om bättre livsmedel håller jag helt med om. Det kräver samtidigt att vi som konsumenter är villiga att acceptera en något annorlunda smak, konsistens, hållbarhet och andra egenskaper. Konsumentmakten ska inte förringas, och den i kombination med sund lagstiftning och positiva styrmedel skulle ge snabba resultat, tror jag.
Läs gärna ett inlägg som jag skrev om detta på min egen blogg. http://ngruppen.blogspot.com/2008/07/transfett-snabbmat-och-folkhlsa-...
Anki Sundin - vad i din lokala affär innehåller 5:1 O6/O3 - eller mindre?
Sill och makrill kanske, men så mycket mer än så?
Och *kanske* omega-3-kapslarna i hälsokosthyllan, om de inte är baserade på linfröolja, i så fall kommer de inte ens i närheten.
Och de ekologiska äggen, grädden och smöret.
Och, ifall man har en riktigt bra butik, ekologiskt gräsbeteskött.
Den odlade laxen uppfyller nog inte kraven.
Här är en undersökning som har mätt omega3 i kött och mjölk från norra Finland och norra Norge:
http://www.bioforsk.no/PublicationAttachment.aspx?publicationid=8915&...
Den danska vitamin-D3 är löst i kokosolja, alltså betydligt bättre än solrosolja. Matas är en butik som i Danmark är mitt-emellan apotek-hälsokost-kosmetika och som för ren D-vitaminolja, den butiken finns numera också i Sverige, så så småningom kan man nog beställa D-vitamin i kokosolja här också.
Ytterligare ett inslag om vikten av D-vitamin:
http://www.expressen.tv/nyhetskanalen/1.1361180/apatiska-barn-lider-s...
Nu verkar det som D-dropparna kommit till barn:
http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/nu-finns-d-droppar-paa-apote...
Men Jesus gråter en smula ...
"Barn över två år behöver normalt inte tillskott med D-droppar. Undantaget är barn som inte äter D-vitaminberikade livsmedel (margariner och magra mjölkprodukter), inte vistas ute så gott som dagligen, särskilt om barnet har mörk hudfärg, och barn som bär heltäckande klädsel även sommartid. Dessa barn kan behöva fortsätta med D-droppar ända upp i femårsåldern."
Jag gillar verkligen inte att "(margariner och magra mjölkprodukter)" framställs som bättre livsmedel än de feta alternativen som väl mycket väl kan innehålla fina nivåer av D-vitamin naturligt!
En del av Livsmedelsverkets light-propaganda. Man börjar bli van, de behöver inte mycket fakta bakom just de råden precis.
Patrik, vad jag kan se på ekologiska bregottasken innehåller även det tillsatt D-vitamin. 7,5 microgram/100g (150% av den löjligt låga rdi-gränsen). detta säkert beroende på att det är en "matfettsblandning" och inte ett smör.
Theresa - ja, det är så! läser på en ask här - då är det ju ännu tramsigare av SLV att pusha för skokrämen ...
Kollade för övrigt på Scheeleapoteket och de skulle få leverans av D-droppar (vatten och oljevariant) någon gång i början av nästa vecka.
Det verkar som att D vitamin är en av få eller kanske den enda vitamin som vi har svårt att få i oss i tillräcklig dos - då på våra norra breddgrader.
Det är väl allmänt känt att tillgodogörandet av vitamintillskott är knepig. Eller? Går det att mäta effekten av intag av D vitamin tillskott? Går det att säga att tillskottet ger verklig effekt?
Vilket leder till nästa fråga, som kanske i sig svarar ja på första frågan. Hur kommer man fram till ett visst dagsbehov av en viss vitamin eller annan nyttighet? Råd och nivåer skiftar över tid men själva sättet att komma fram till en viss rekommendation; hur går den till?
Testare - läste en studie som visade att man tar upp D-vitamin från kosttillskott.
Det intressanta var att feta människor tog upp lika mycket från tillskottet som magra, något som inte är sant när det gäller solljus. Från solljus skapar feta människor betydligt mindre D-vitamin än magra, detta förklaras med att fettdepåerna håller reserver av D-vitamin.
Se där, man kanske är korkad som normaliserar sin vikt här i det kalla och mörka norden ....
Testare,
det är knepigt att med tillskott få precis perfekt nivå på D-vitamin i blodet. Behovet för att nå en viss koncentration varierar ganska mycket från person till person.
För att veta exakt så tar man ett blodprov på D-vitamin (25-OH-D) och så kan man anpassa doserna efter det. Men i praktiken görs inte det (än) i vården.
Så vad man kan göra är att undvika den värsta bristen genom att för vuxna i Sverige (åtminstone vinterhalvåret) ta 2,000 - 4,000 E per dag. Det kanske inte ger den "perfekta nivån" i kroppen. Men troligen är det inte så himla noga, utan allt som ligger i närheten är ganska ok.
Det man vill undvika är svårare brist. Och det har många (flertalet?) svenskar idag under stor del av året.
Med början i september: 50'000/dag i sju dagar följt av 50'000/vecka i fyra veckor gav 25-OH-D på 106ug/L i blodprov.
Säkert en del vitamin D kvar sedan sommaren, också. Jag har hört att halveringstiden är en månad, men vet inte säkert.
Men patrik, D-vitaminet som fastnar i fettväven har man inte så stor nytta av, förrän man går ner i vikt, då kommmer den till cirkulation igen! Dessutom får man sig tillgodo ungefär 20.000 IE D-vitamin per dag om man är i solen rätt, och det vore väl attans om inte det skulle räcka även för en fet person. Problemet är väl kanske, och där känner jag igen mig, att som fet person lallar man oftast inte runt i linne och shorts mitt på dagen (eller ens någonsin) av just estetiska skäl. Fastän man kanske behöver det mer än någon annan.
Och på tal om fettdepåer som håller d-vitamin, jag ska försöka få tag på pata negra-späck eller dylikt från grisar som gått ute. Det där ska innehålla massor av d-vitamin.
Doc
Har du några erfarenheter av D-vitamin och fibromyalgi?
Nej. Men det är tydligen vanligt med diffusa smärtor av D-vitaminbrist.
Extrem d-vitaminbrist hos barn ger rakit - engelska sjukan, där benen blir helt krokiga. D-vitamin behövs för skelettet hos vuxna med. Kraftig brist ger vad som med ett fint ord kallas osteomalaci. Dvs att benet mjukas upp. Det kan ge diffusa smärtor från benet var som helst i kroppen.
Fibromyalgi är en diagnos där det kan dölja sig lite allt möjligt, man vet inte så mycket om det. Jag rekommenderar gärna personer med fibromyalgi att de till att de inte har d-vitaminbrist. Genom att sola lagom, eller på vintern genom d-vitamintillskott.