Jag håller med dig rent principiellt men dock är det fel att påstå att nivån av vitamin D är densamma. Den är lite högre där den är tillsatt faktiskt och dessutom med en standardiserad mängd. Den naturliga halten varierar ju beroende på kons leverne (utfodring och vistelse i solljus) men den mängden man tillsätter är ju alltid densamma.

Och även D-vitamin från fettfri mjölk tillgodogör man sig om det dricks till måltid.

Det beror ju bara på att man har tagit bort fettet och därigenom även D-vitaminer.
Mjölk produkter med normal fetthalt har ju fettet kvar och därför också D-vitaminerna och är därför en lika stor D-vitaminkälla.

Dessutom är dom tillsatta D-vitaminerna syntetiska och i feta mjölkprodukter är dom naturliga.

I debatten kan man lätt luras att tro att normalfeta mjölkprodukter saknar innehåll av D-vitamin.

"Är det verkligen sant att svenska barn av idag rör sig alldeles för lite och mycket mindre än barn gjorde förr?"

"Nej, den väletablerade "sanningen" är i själva verket en myt. Det visar en studie av Michael Sjöströms forskargrupp vid Enheten för preventiv nutrition vid Centrum för nutrition och toxikologi, Novum."

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=30644&a=84953&cid=30820&...

Den senaste tidens åsiktsyttringar om vilken mjölksort som bör serveras i skolan behöver nyanseras för att värdera vad som ligger till grund för Livsmedelsverkets rekommendationer om att servera lättmjölk i skolan. Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor från 2003/2004 visade att 4-, 8- och 11-åringar äter för mycket mättat fett, socker och salt. Mättat fett finns i mejeriprodukter, kött och charkuteriprodukter.

Barnen får en fjärdedel av det dagliga energiintaget från godis, glass läsk och bakverk och de äter för lite frukt och grönsaker. Med andra ord: barn firar lördag varje dag.

I de nordiska näringsrekommendationerna från 2004 rekommenderar man att från 2 års ålder bör 30–35 procent av det totala energiintaget komma från fett samt att maximalt 10 procent av energiintaget bör komma från mättat fett. Idag representerar denna del cirka 14 procent hos både barn och vuxna.

För att bidra till ett sänkt intag av mättat fett rekommenderar Livsmedelsverket att man serverar lättmjölk till skolbarn. Den främsta hälsomässiga aspekten för att begränsa mättat fett i kosten är risken för fettinlagring i blodkärl som kan leda till hjärtkärlsjukdom. Om man samtidigt lider av övervikt eller fetma ökar denna risk ytterligare.

I en avhandling från Göteborgs universitet om barns matvanor ingick 120 8-åringar. En stor del av föräldrarna till dessa barn var högutbildade som vanligtvis har hälsosammare matvanor och lägre förekomst av övervikt och fetma än grupper med lägre utbildning och inkomst. Den ansvariga dietisten har uttalat sig i försiktiga ordalag om sambandet man fann mellan fet mjölk och lägre kroppsvikt då det skulle kunna vara andra faktorer än mjölk som bidrog till en lägre vikt. Det är därför olyckligt att sambandet mellan fet mjölk och kroppsvikt fått sådan uppmärksamhet utan närmare analys.

Skolbarn serveras lättmjölk av hälsomässiga skäl och detta bör fortsätta tills den samlade forskningen ger underlag för ändrade rekommendationer.

Ingrid Larsson Leg dietist med dr
Obesitasmottagningen
Sahlgrenska universitetssjukhus

(min emfas, vad har mjölk med läsk och godis att göra?)

Nu är ju jag 80-talist iofs. Det jag menade var helt enkelt att de kanske lagar mer mat själva istället för att köpa skräpmat och halvfabrikat.