Nyheter

Fetare mjölk, smalare barn?

Mjölk och barn

Fyra kilo mindre. En ny avhandling från Sahlgrenska visar att barn som dricker fet mjölk är så mycket smalare än barn som dricker lättmjölk.

Dessutom fann man något intressant om D-vitamin.

Fet nyhet

Dagens Medicin: Fetare mjölk gav inte feta barn

Aftonbladet: Fet mjölk håller barnen smala

Sahlgrenska: Barn som ofta dricker fet mjölk väger mindre

Avhandlingen baseras på redan publicerade studier. Så det där om vikten är repris på en tidigare nyhet. Men den är värt att upprepas.

Brist på D-vitamin extremt vanligt

I studierna fann man även att bland barn i Göteborg hade 62% brist på D-vitamin. Det beror främst på brist på stark sol (och utomhuslek) i Sverige. Ganska skrämmande eftersom D-vitamin påverkar uttrycket av hundratals gener i kroppens alla celler. Då vill man naturligtvis att inte minst växande barn skall ha tillräckligt.

Andra studier visar att brist på D-vitamin kan tänkas öka risken för (bland mycket annat) autismutveckling, depressioner och ungdomsdiabetes.

Tillskott under vinterhalvåret till barn kostar ca 0,50:- per dag (1000 E). Någon känd risk med det finns i princip inte.

Snacka om billig hälsoförsäkring.

Mer

Nya skollagen ger lightprodukter åt barnen

Ger margarin astma hos barn?

Allt om D-vitamin

Om D-vitamintillskott

 

52 Kommentarer

  1. Frida Lundberg
    Kolla kommentaren till artikeln i Dagens Medicin...
  2. Beorn
    Frida: Kunglig kommentar i DM!
  3. Rickard
    Rimligaste tolkningen är väl ändå att barnen som inte har viktproblem fortsätter dricka standardmjölk, medan barnen med viktproblem byter över till lättare alternativ (utan att det hjälper - kanske rent av tvärtom). Jag tycker det är märkligt att Eriksson inte verkar ta upp detta.
  4. Tina
    Rickard, så du menar att övervikt är genetiskt då?
  5. Zizzy
    Så trevligt 🙂

    Både jag och dottern dricker gammaldags mjölk plus att vi under vinterhalvåret käkar D3-vitamin. (4000IE för mig och 2000IE för henne).

  6. Mats Lindberg
    En annan rimlig tolkning är att fetmjölksbarnens föräldrar är mer kostmedvetna och mindre fettskrämda. Det extra energibidraget från själva mjölken blir i storleksordningen 20kcal per glas.
  7. Pellefant
    Det är inte kalorimässigt så stor skillnad mellan mini-lätt-mellan-standard mjölk (140-160-200-260 kJ/100g). Antag att barn skulle dricka 30% mindre mjölk än om de druckit lätt mjölk istället för standard mjölk. Då är halva skillnaden utraderad!
  8. Miller
    #6
    Låter som en rimlig teori tycker jag också. Lustigt med referensen till att barnens kostvanor grundläggs tidigt, ungefär som att dem väljer själva.

    Undrar hur mycket mjölk barn drar i sig nuförtiden förresten. Folk verkar tro att ko-mjölk är nästan livsnödvändigt.

  9. Tomtefar
    Sluta upp med att publicera de här vetenskapliga undersökningarna! Du måste förstå Doc, att dessa barn är ju tänkta att bli morgondagens kunder hos medicinbolagen. Tänk på att det försvinner arbetstillfällen inom läkemdelsindustrin ifall dessa barn växer upp till friska välmående individer som klarar sig helt utan Statiner, Betablockare, SSRI, Metylfenidater, Antiinflammatoriska/Antireumatiska, hormonpreparat, insulinmediciner, antihistaminer, blodförtunnande osv. Du är cynisk mot dessa, och gamla mossiga professorer som faktiskt kan bli sårade om det uppdagas att de felbehandlat människor i 50 år. SKÄMS på dig!!! 😉

    Jag tror dock precis som de i undersökningen spekulerade i, att det kan vara andra delar i kosten utöver standardmjölk som avgör. Antagligen kombinerar de fet mjölk med Becels lättmargarin (dessutom späder de nog ut margarinet med lika stor del vatten pga extremare skräck för mättat fett än de som dricker lättmjölk). 😉

  10. Lena Buhr
    PS, angående D-vtaminbrist: så man skulle kanske säga såhär istället: brist på D-vitamin kan förstärka en autistisk biverkning vid en vaccination? Eller?
    Eller så måste man göra en studie NÄR våra barn började vara inne mer och inte fick tillräckligt med solsken och NÄR man började vaccinera barn och NÄR såg man ökningen? Och när ska barnen i vårt moderna samhälle, ha börjat lida brist på solljus i denna omfattning? Kan det i så fall relateras till när autismen öakde märkbart?
    Hänger utvecklingen ihop? Eller kan det vara så att läkemedelsföretagen helt enkelt lade till lite kvicksilver och annat skräp i sprutan....

    🙂

  11. Sedan 2004 har min hemsida haft denna notis:

    Allt fler dietister ifrågasätter nu smalmatens fördelar och rekommenderar smör och mjölk, vilket innan var som att svära i kyrkan. I Skånska dagbladet 10 feb. 2004 fanns 2 positive artiklar om mjölk.

    1 Mjölkdrickande barn hälsosammare. Ett amerikanskt team har studerat 52 barn i 8 år. Från 2 månader till 8 års ålder. De som drack mjölk och åt mjölkprodukter hade minst kroppsfett. Mjölkprodukterna bidrog till högt kalciumintag och detta innebar de åt mer varierad kost och intog mindre godis och läsk.

    2 Ät fett när du blir gammal. Tommy Cederholm, överläkare vid geriatriska kliniken vid Huddinge Akademisjukhus säger: Ändra på matvanorna! Hälften av patienterna inom åldringsvården är undernärde. Öka på fettintaget med feta fiskar och oljor, men även med mättat fett, exempelvis mejerifetter. Undersökningar och omfattande studier här och internationellt visar att det inte finns några risker med större fettintag vid hög ålder utan tvärtom att det är bra.

  12. Tomtefar
    Det här rått-experimentet med smör och sämre insulintolerans som var på tapeten för ett tag sedan. Kanske detta redan refererats till, men jag kom in på en intressant sida, och nu förstår jag hur somliga forskare har gjort en massa undersökningar som visar att mättat fett ger sämre insulintolerans. De har RÄTT, men det är också så det SKA vara!

    Hela texten: http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/09/palmitic-acid-and-insul...

    Om man inte orkar läsa hela texten så klipper jag ut den viktiga delen:

    The largest slab of back fat which I have seen taken from a Caribou (ganska lika de svenska renarna fast lite mer massiva, för den som undrar) on the Arctic coast was from a bull killed near Langton Bay early in September, the fat weighing 39 pounds. A large bull killed by Mr. Stefansson on Dease River in October had back fat 72 mm. in thickness (2 7/8 inches). Comparing the thickness of this with the Langton Bay specimen, the back fat of the Dease River bull must have weighed at least 50 pounds.

    As the food is digested, Nanook's insulin rises to allow amino acids from the protein to be absorbed into his tissues from his bloodstream. But wait, insulin also tells tissues to absorb glucose, and the meal contained virtually no carbohydrate. Nanook is in danger of hypoglycemia. Fortunately, his brain detects the palmitic acid from the meal and signals his tissues to become resistant to the glucose-transporting effect of insulin. This may also cause his liver to produce some glucose to make up for the modest amount that gets removed from his bloodstream during the insulin spike. His blood glucose remains stable.

    The next week, the herd of caribou has moved on and there's no prey in Nanook's territory. He has to live on his own body fat for two days while he hunts. Fortunately, human body fat is about 20% palmitic acid. As fat is released into his bloodstream, the brain detects the palmitic acid and reduces peripheral insulin sensitivity. This helps Nanook's body conserve glucose and use his own body fat as fuel instead.

    Over a wide range of fat, carbohydrate and calorie intakes, this system works to maintain stable blood glucose. These three scenarios all illustrate why palmitic acid would be helpful by causing temporary insulin resistance in situations where blood glucose needs to be conserved.

    Själv äter jag en hel del rafinerat socker till måltiderna faktiskt, men har mkt stabilt blodsocker mååånga timmar. Kanske beror det på samtidigt extremt intag av smör, att det utjämnar kurvan för mig!?

  13. jon
    "Susanne Eriksson kallar i ett pressmeddelande iakttagelsen för intressant."

    Dom verkar vara något nytt på spåret... eller borde hon kanske tänka att det pekar i samma banor som tidigare observationer.

  14. Anna Delin
    Några trevliga citat från ICAs tidning Buffé, senaste numret:

    Om ribbenstek med knaprig svål, s 4:
    "Och man ska inte vara rädd för fettet, det bär smak. Så låt svålen sitta kvar och skär bort den på tallriken om du trots allt inte vill äta den, tipsar Tareq."

    Om högrevsgryta, s 13:
    "Välj gärna en bit högrev med gott om insprängt fett, så blir resultatet om möjligt
    ännu mörare."

    Inga direkta nyheter för folk som läser kostdoktorn eller är det minsta intresserade av matlagning, men helt klart en ändring av tonen i tidningen tycker jag. Jag tycker mig ha märkt denna utveckling sen en tid tillbaka. Och inte en enda lättcremefraiche så långt ögat nådde.

    Ingen är helt perfekt dock. Det steks fortfarande i rapsolja i vissa recept, används matlagningsgrädde i soppor och jag hittade till och med frasen "smör eller margarin" på ett ställe.

  15. Lena K
    Väldigt roligt att höra detta och inte så förvånande. Det handlar inte enbart om kalorier utan om att kroppen vet vad den behöver och att hungerkänslor är till för att reglera vad kroppen behöver. Är vi hungriga så äter vi mer och är vi mätta så äter vi mindre. Helmjölk till maten gör barnen mer mätta än lättmjölk och gör då att dom äter mindre av smörgåsen. Min son brukar få varm choklad med mycket grädde (lite honung i) på morgonen och behöver då ingen macka till detta. Smörgåsen har en ganska bra förmåga att lägga sig runt magen.
  16. Åååååååååååååh, VARFÖR kunde inte den här nyheten ha kommit innan jag satt på upphandlingsmöte under praktiken!?!?

    Jag kunde inte hålla käften när lättmjölk, lättmargarin, lätt, lätt och mera lätt maldes på bland kostcheferna. I alla fall de kvinnliga, inte männen faktiskt. Där var god och vällagad mat utan massa tillsatser mer prioriterat än damernas lättmat.

    Jag köpte inte resonemanget att "Om vi inte upphandlar lättost, lättmjölk och Lätt&Lagom till billigt pris blir barnen feta!" och det hade varit bra att debattera med en sådan här studie i ryggen.

    Även om det handlar om kausala samband i både denna studie och den om bönderna som också publicerades nyligen så känns det som att trenden att "våga" konsumera mättat fett även bland hälsomedvetna nu mer och mer leder till att man inte ser några faror i studierna. Tidigare har ju hälsomedvetna i större grad undvikit mättat fett och således har de ohälsosamma människorna i studierna haft ett högre vilket gett ett samband. Ett som inte känns särskilt trovärdigt dock. Börjar man nu se det motsatta, dvs samma "intetsägande" samband tar det ju udden av teorin att det skulle vara FARLIGT i alla fall.

  17. Fiorentina
    Hur kan 38% av barnen då INTE ha D-vitaminbrist? Då vi får så himla lite solljus och så få äter fisk ens flera gånger i veckan?
  18. Thomas H
    Niklas (nr 16)

    Prof Birgitta Strandvik Sahlgrenskan har tidigare redovisat liknande studier som givetsvis noterats och sedan lagts åt sidan. Bra med fler studier med istort samma innehåll och extra bra nu när SLV inte kan visa på studier som säger att Myten om det farliga mättade fettet stämmer! Vågskålen med studier med fördel för mättat fett väger nog över mer och mer.... eller 😉

    Fiorentina (nr 17)

    Det där måste väl då bero på att vi är individuellt olika. Upptaget oss emellan skiljer sig och nog även förbrukningen.

  19. Tomas H:

    Jo jag vet. Jag nämnde hennes forskning under mötet. 🙂

    Jag har även postat en del av hennes studier här på denna blogg i någon tråd (minns inte vilken). Men där har det oftast handlat om omega-3 och totalt fettintag. Inte lika mycket om mjölkfett.

  20. Karin
    Intressant artikel idag i tidningen Smålandsposten. Fet mat bra för hjärtat. Så lyder rubriken.
    Det är läkaren Sara Holmberg på landstinget Kronoberg, som under 12 år studerat 1752 män. Hon har kartlagt männens matvanor o sedan kontrollerat hur många som drabbas av hjärtinfarkt. Hennes resultat har publicerats i vetenskapstidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
    "det finns en etablerad hypotes om att ett högt fettintag, särskilt då mättade fetter ökar hjärtinfakt. Och Livsmedelsverkets kostrekommendationer följer den.Våra resultat motsäger hypotesen, säger Sara Holmberg"
  21. Thomas H
    Bra Karin nr 20

    Kan ju inte då låta bli att tillägga---------
    Mättade fetter sägs höja kolesterolvärdet men dom som nu drabbas av hjärtinfarkter har inte höga kolsterolvärden enligt studier (enligt artikel av tre experter inom området!). Snarare är det väl obalans i insulinresistensen...... eller....

  22. Trance
    Thomas:

    "obalans i insulinresistensen"?

  23. Ove
    "obalans i insulinresistensen"? haha, riktigt kul. Behövdes nu när Bajen är borta.....tack!
  24. Om jag förstått det rätt så är det en dietist som skrivit avhandlingen som en del i sin doktorsexamen. Intressant, efter som detta då borde komma till nytta i utbildningen av dietister enligt högskoleverkets krav.
  25. Thomas H
    Tack för komplimangen Ove.
    Vill kontrollera om Trance var/är på bettet.
    😉
  26. Anna Delin
    Tack Tomtefar, jag har letat länge efter en rimlig förklaring till varför mättat fett tycks ge en tillfällig insulinresistens.
  27. Tomtefar och Anna, ja det där en riktigt intressant hypotes!
  28. Charlotte
    Ja som min gammelfarmor sa på sin härliga lilla småländska dialekt efter att ha hört om alla möjliga olika alternativ av fetter - margariner, oljor etc;
    "Va' di' hålle' på! Att di' icke förstå att kroppen di', di' må ha fett!"
  29. Åsa FAst
    Andreas! Du står citerad i VLT idag! Mycket bra artikel om Apotekets chokladgodis.
    vlt.se
  30. Åsa,
    ja jag hörde den artikeln uppläst av journalisten, lät riktigt bra tycker jag. Om den dyker upp på nätet är jag tacksam för tips om länken.

    Journalisten gjorde en välförtjänt granskning av det här:
    http://www.kostdoktorn.se/apoteket-lurar-feta-att-ata-godis

  31. Zizzy
    Charlotte;

    Underbar gammelfarmor! 🙂

  32. buttan
    idag görs propaganda för magoperationer utifrån en annan undersökning från Sahlgrenska där det heter att män får bättre hjärta utöver minskade risker för rader av andra sjukdomar för båda könen. Inte ett ord förstås om LCHF som metod före operation och inget om skadorna på kroppen efter operationen.
    För övrigt såg jag en isande dokumentär om övervikt i USA där Los Angeles South besöktes, 30 procent av invånarna överviktiga, har inga jobb, äter på McDonalds och såg groteska ut.
    McDonalds har som framtidsvision att ingen i USA ska ha mer än 4 minuter till närmaste McDonald - nu behöver inte hamburgare i sig vara anledningen till övervikten men de söta dryckerna och pommes friten MY GOD övervikten i USA är en sån pandemi att medellivslängden börjat sjunka. Tala om en sjuk nation. Det som är svårast att se är barnen som är groteska minimonster av övervikt, 13-åringarna ska vi inte tala om och det framgick tydligt att inga vet mer om hur deformerade de är än barnen och tonåringarna själva, arga och hjälplösa flyr in i tvspel och vill inte visa sig ute, slutar skolan etc etc
  33. Agneta
    Är det någon som har tips på hur man får i barn D-vitamin om de inte vill svälja vanliga piller och absolut inte stora kapslar.
    Kan man tömma ut pulverinnehållet från kapslarna i dryck?

    Vilken dos rekommenderas till per 10 kg eller så?
    Ska barn med mycket mörkt pigment ha högre dos under vintern än ljushyade barn?

    Min son är 10 år, väger 35 kg, så doseringen i t.e.x AD-droppar lär väl inte räcka.

  34. Molly
    Mer fett i barnens kost är viktigt! Barn som tillåts att dricka gammeldags mjölk, äta tjockt med smör på mackan och kanske istället för chockoflingor och lättmjölk får ägg till frukost, håller sig betydligt längre mätta på mindre volymer mat. Det är väl inte konstigt att barn som bara får lightprodukter i skolmaten börjar bli hungriga vid två tre tiden igen och köper bullar, godis och cola från skolornas elevcafeér. Är barn hungriga äter de ju det som finns! Är de inte hungriga kanske man lägger sina fickpengar på nå't roligare!
    Fet skolmat=smala skolbarn och lärare. Mager skolmat = feta barn och lärare!
    (har observerat att dagisfröknarna på våra barns dagis är ganska knubbiga, men så måste de ju äta med barnen också! Arbetsskada kanske?)

    /Molly

  35. Agneta,
    jag föreslår Holistics pulverkapslar, de kan öppnas och pulvret blandas i vilken fet mat som helst.

    Eller så kan man köpa D-droppar på apoteket, blir ungefär samma pris. 5 droppar ger 400 E så runt 12-13 droppar kan vara lagom dagligen. Men se upp för gamla AD-droppar (säljs ej längre) får då kan A-vit dosen bli för hög.

    1000 E om dagen är lagom till barn, det räcker till mörkhyade också.

  36. e
    Agnetha,

    Jag är vuxen och tar D-droppar, tycker det är smidigt då jag inte gillar att svälja piller.

  37. eva
    Molly,
    Intressant. Har mina barn på föräldrarkooperativ där vi bestämmer vad barnen ska äta= smör, bregott och fet mjölk (ekologisk). Våra fröknar (och barn) är normalviktiga =)
  38. Min spekulation är att barn som får fet mjölk hemma kanske äter mer hemlagad mat gjord på riktiga råvaror? Detta skulle då möjligtvis innebära att de får i sig mindre socker och andra högraffinerade kolhydrater. Att de har ett mer traditionellt matmönster.
  39. Ove
    Robert, vad är ett "traditionellt matmönster"? Menar du att barn som dricker fet mjölk inte gillar pommes, läsk och godis?
  40. Ove,

    Du blandar ihop "gillar" med "äter mindre ofta".

  41. Robert:

    Jag tror samma som du. Alltså inte att studien i sig visar att mättat fett är BÄTTRE (observera att jag inte utesluter det men anser inte att studien bevisar just det) men att denna typ av resultat som sagt återigen visar att hälsosam livsstil ger hälsa.

    Och om då hälsosamma människot idag även inkluderar mättat fett i kosten samt att det visas i epidemiologisk forskning kanske man till slut är beredd att släppa på den ingrodda "sanningen".

  42. Ove
    Robert, anledningen till att ansvariga föräldrar i dagens samhälle inte lagar en "fullgod" kost till sig själva och sina barn beror inte på avsaknad av fet mjölk.
    De som serverar denna mjölk hemma, är de inte påverkade av reklam på samma sätt? Har de ett stressfritt liv? Inget tidspress mellan skola, aktiviteter osv? Faller inte för tjat och tryck från barn?
    Gällande "traditionellt matmönster" bör du nog beakta att de flesta som har barn i yngre skolåldern idag är 70 eller 80talister vilka inte har samma måttstock som du när det gäller "traditionellt matmönster".

    Mikael, visst är det så. Men i så fall tack vare minskat sötsug, inget annat.

  43. Miller
    Personligt exempel:
    Min mycket friska femåring dricker inte mjölk, men gillar smör i mat och på bröd.
    Hon vägrar äta pommes frites men älskar pasta (med sås/smör) och tycker att kött ska helst intagas i form av köttbullar eller möjligen som blodig/blå oxfilé (lite dyrt tyvärr)
  44. Ove, jag har aldrig påstått att det är mjölken i sig som avgör vilken mat föräldrar lagar. Jag bara spekulerade i att de som dricker mer fet mjölk också är de som lagar mer mat själva osv. Om det är sant har jag ingen aning om, och antagligen ingen annan heller.

    Nu är ju jag 80-talist iofs. Det jag menade var helt enkelt att de kanske lagar mer mat själva istället för att köpa skräpmat och halvfabrikat.

  45. Beorn
    Jag vill också tacka Tomtefar för länken (inlägg #12). Där faktiskt står nåt riktigt viktigt. Gå och läs det ni som undrar lite om de "negativa" effekterna av palmitinsyra och att smör leder till insulinresistans, kommentarer som LCHF:are blir påkastade lite ibland.
    Bra ny info!
  46. Anna Delin
    Hejsan, är det någon här som har koll på vitamin K2 MK-4 (kemiskt namn menaquinone-4)?
    Det finns flera långa utläggningar på wholehealthsource-bloggen och liknande bloggar,
    men det skulle vara intressant att veta hur mycket av K2 MK-4 man hittar i svenska livsmedel som gemene man har möjlighet att köpa året runt, som t ex KRAV-märkta ägg. Livsmedelsdatabaserna ger inget svar, de klumpar ihop alla K-vitaminer i ett värde, såväl de som bakterierna i tarmen fixar åt oss som de andra vi behöver få i oss via maten.
    En intressant teori som förs fram på wholehealthsource är att brist på K2 MK-4 ger "crowded teeth" och andra deformationer i skallen och käken som t ex trånga bihålor, dvs problem som är mycket vanliga i västvärlden - tänk bara på alla som har tandställning någon gång under sin barndom eller som måste dra ut sina visdomständer för att de inte får plats. Mängden "öronbarn" har ju ökat under de senaste decennierna, kanske har det något att göra med brist på detta vitamin under fosterstadiet och spädbarnsår?
  47. Ur dagens GP, debattsidorna.

    Den senaste tidens åsiktsyttringar om vilken mjölksort som bör serveras i skolan behöver nyanseras för att värdera vad som ligger till grund för Livsmedelsverkets rekommendationer om att servera lättmjölk i skolan. Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor från 2003/2004 visade att 4-, 8- och 11-åringar äter för mycket mättat fett, socker och salt. Mättat fett finns i mejeriprodukter, kött och charkuteriprodukter.

    Barnen får en fjärdedel av det dagliga energiintaget från godis, glass läsk och bakverk och de äter för lite frukt och grönsaker. Med andra ord: barn firar lördag varje dag.

    I de nordiska näringsrekommendationerna från 2004 rekommenderar man att från 2 års ålder bör 30–35 procent av det totala energiintaget komma från fett samt att maximalt 10 procent av energiintaget bör komma från mättat fett. Idag representerar denna del cirka 14 procent hos både barn och vuxna.

    För att bidra till ett sänkt intag av mättat fett rekommenderar Livsmedelsverket att man serverar lättmjölk till skolbarn. Den främsta hälsomässiga aspekten för att begränsa mättat fett i kosten är risken för fettinlagring i blodkärl som kan leda till hjärtkärlsjukdom. Om man samtidigt lider av övervikt eller fetma ökar denna risk ytterligare.

    I en avhandling från Göteborgs universitet om barns matvanor ingick 120 8-åringar. En stor del av föräldrarna till dessa barn var högutbildade som vanligtvis har hälsosammare matvanor och lägre förekomst av övervikt och fetma än grupper med lägre utbildning och inkomst. Den ansvariga dietisten har uttalat sig i försiktiga ordalag om sambandet man fann mellan fet mjölk och lägre kroppsvikt då det skulle kunna vara andra faktorer än mjölk som bidrog till en lägre vikt. Det är därför olyckligt att sambandet mellan fet mjölk och kroppsvikt fått sådan uppmärksamhet utan närmare analys.

    Skolbarn serveras lättmjölk av hälsomässiga skäl och detta bör fortsätta tills den samlade forskningen ger underlag för ändrade rekommendationer.

    Ingrid Larsson Leg dietist med dr
    Obesitasmottagningen
    Sahlgrenska universitetssjukhus

    (min emfas, vad har mjölk med läsk och godis att göra?)

  48. Gunilla
    Centrum för nutrition på Ki borde dela med sig av sin forskning till Centrum för överviktiga barn på Ki..

    "Är det verkligen sant att svenska barn av idag rör sig alldeles för lite och mycket mindre än barn gjorde förr?"

    "Nej, den väletablerade "sanningen" är i själva verket en myt. Det visar en studie av Michael Sjöströms forskargrupp vid Enheten för preventiv nutrition vid Centrum för nutrition och toxikologi, Novum."

    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=30644&a=84953&cid=30820&...

  49. Mia
    D-vitamin är viktigt för hälsan, men varför är man så ivrig att påpeka att lättprodukter av mjölk har tillsatt D-vitamin?

    Det beror ju bara på att man har tagit bort fettet och därigenom även D-vitaminer.
    Mjölk produkter med normal fetthalt har ju fettet kvar och därför också D-vitaminerna och är därför en lika stor D-vitaminkälla.

    Dessutom är dom tillsatta D-vitaminerna syntetiska och i feta mjölkprodukter är dom naturliga.

    I debatten kan man lätt luras att tro att normalfeta mjölkprodukter saknar innehåll av D-vitamin.

  50. Mia:

    Jag håller med dig rent principiellt men dock är det fel att påstå att nivån av vitamin D är densamma. Den är lite högre där den är tillsatt faktiskt och dessutom med en standardiserad mängd. Den naturliga halten varierar ju beroende på kons leverne (utfodring och vistelse i solljus) men den mängden man tillsätter är ju alltid densamma.

    Och även D-vitamin från fettfri mjölk tillgodogör man sig om det dricks till måltid.

  51. A F
    Apropå tillsatt D-vitamin så tycker ju jag att det är lite komiskt att SLV använder det som ett av sina argument för att man ska ge barnen lättmjölk och margarin. De har nämligen själva bestämt att dessa ska berikas med D-vitamin till skillnad från smör, oljor och standardmjölk. Och D-vitamin är ju viktigt, så om man vill äta nyttigt är det nog bra att äta sina egna tillskott, för då får man ingen hjälp från myndigheterna, ha ha.
  52. alxndr
    De familjer som dricker fet mjölk kanske äter mer fett generellt, så det är förmodligen inte själva fetmjölken som gör barnen smalare.

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg