Gi eller LCHF? Kommer inte ihåg. Jag är trög och glömsk

Finns det några vetenskapliga belägg för att personer med autoimmun hypotyreos (jag hör också dit, fick diagnosen 2004) får problem med ämnesomsättningen/förbränningen även när de (enl läkarna) är optimalt inställda med medicineringen? Jag märker t.ex. att det är en himmelsvid skillnad jämfört med hur det var innan jag fick problem med sköldkörteln - då kunde jag äta i stort sett vad jag ville (även kolhydrater) och gick inte upp i vikt så länge jag motionerade mycket; idag är det i stort sett omöjligt att gå ner i vikt trots att jag motionerar lika intensivt (jag tycker att Levaxin har hjälpt i alla avseenden utom vikten/ämnesomsättningen/förbränningen) - jag har inga symptom kvar på låg ämneomsättning (håravfall, sköra naglar, torr hud, förstoppning...) förutom då viktproblem.

Mitt TSH var vid den senaste mätningen 0.1, lite under normalvärdet som har 0.2 som lägsta nedre gräns men enl läkaren OK då det kan bromsa den inflammatoriska aktiviteten i kroppen, och både fritt T4 och fritt T3 i övre delen av normalkurvan (anti-TPO under 60, jmf när jag fick diagnosen och innan jag började medicinera då det låg på 3600). Kan tillägga att jag testat Liothyronin och blev kraftigt hyperthyroid, även på 5 mkgr/dag uppdelat på två doseringstillfällen...idag äter jag 200 mkgr Levaxin och är enl läk optimalt inställd och därmed "återställd". Men eftersom jag mår bra i alla andra avseenden kan jag inte låta bli att undra hur mycket sköldkörteln spelar in när det gäller ämnesomsättningen som är betydligt långsammare idag är för 10-15 år sedan. Eller är allt åldersrelaterat och därmed normalt; jag fick min diagnos i samband med 30-årsdagen när kroppen enl många experter normalt sett börjar minska sin hormonproduktion, så jag vet inte om jag bara hade oturen att min ämnesomsättningssjukdom sammanföll med normal hormonell nedgång och därmed sämre ämnesomsättning? Hur mycket går eg ämnesomsättningen ner med åren även för friska individer, dvs personer utan fel på sköldkörteln?

Du är extremt färgad. Det är ingen nyhet att människor blivit av med sina besvär när de minimerat fettintag också. Det är inte heller någon nyhet att folk får skov trots att de äter enligt LCHF.

Bara det att i det här fallet är nog du undantaget och jag regeln. Det är ingen nyhet att folk med crohns, ulcerös kolit och IBS, blivit av med sina besvär genom LCHF. Om du slutade med kolhydrater kanske din mage skulle tåla fett också. Det vet du inte förrän du provat. Jag trodde ju att min laktosintolerans skulle vara för evigt.

Några tankar jag gärna vill ha kommentarer till: Intensiv träning orsakar att fettvävnadens blodflöde sjunker vilket leder till fettsyraackumelering inom fettvävnaden vilket i sin tur hindrar att fettsyrorna går in i blodet. Eftersom vi ändå har glukos i blodet vid lchf så kan vi alltsa få laktatbildning och detta skulle då medföra att fettsyror reesterificeras tillbaka till triglycerider vilket alltså begränsar att fettsysor går in i blodet.

Tack på förhand.

Jag kan inte ta en sida som skriver: "Rätt tillämpad är homeopati den enda metoden som kan bota vid kronisk sjukdom. " på allvar.

För övrigt kan man inte utesluta virus, bakterier eller för den delen avsaknad av bakterier under uppväxt så immunförsvaret inte överreagerar på fel saker. Men visst verkar det troligt i kost spelar någon roll (hur stor är oklart) men att från några anekdoter gå till att "Detta är orsaken, detta måste ni göra för att bli friska" är helt enkelt inte något jag skriver under.

Jag pratade under tiden man har ett aktivt skov som är allvarligt. Ofta har folk väldigt svårt att få i sig tillräckligt med näring på grund av illamånde och smärta och man rasar i vikt samt får ofta feber på grund av blodförlusten. Då skall man vara väldigt försiktig med att rekommendera en uteslutningsdiet då risken finns att det försämrar ett redan dåligt näringsintag och är direkt farligt för personen.

Det är då bättre att behandla med kortison eller tnf alfa-inhibitatorer för att häva det akuta skovet och istället försöka förändra kosten när man mår bättre.

"...eftersom kroppen är ett sådant extremt komplext system."
"Men visst vore det jättetrevligt om man kom på att det orsakades av något så "enkelt" som födoämnesallergi."

Ursula Jonsson skriver följande på http://www.motkroniskabesvar.se:
"Påståendet att det inte skulle finnas enkla lösningar saknar vetenskaplig dokumentation."

Jag tycker att hon fångar essensen i den vetenskapligt färagde västvärlden. Eftersom människan är så komplex kan det inte finnas enkla lösningar på de sjukdomar som människan drabbas av.

Jag försöker tänka så här i stället. Kroppen är ett system. Hur väl den fungerar beror på vad som stoppas in och vad som kommer ut. Är det något som skiter sig beror det antingen på det som kommer in eller det som inte kommer ut i den prioriteringsordningen. Det som kommer in behöver nödvändigtvis inte vara mat och komma in via munnen utan kan lika gärna vara virus, bakterier, parasiter eller annat och ta sig in någon annan väg.

Om systemet börjar fungera dåligt är det mest logiska att börja fundera på om man fått i sig något olämpligt. Kan man utesluta virus, bakterier återstår som jag ser det endast det vi stoppar i oss via maten.

Genom att förändra vår diet kan vi åstadkomma förändringar på ett enkelt sätt som av många anses vara omöjligt: gå ner i vikt, bli frisk från ulcerös kolit m.m. m.m. I vissa fall har vi misshandlat våra kroppar till den milda grad att skadorna kanske är irreversibla och då, men först då, skall vi ta till de komplexa lösningarna.