Ett samtal vid mejeridisken
Jag fick ett trevligt mail från ytterligare en typ 2 diabetiker som testat lchf-kost. För två veckor sedan började han ”prata smör” med en Lchf-ätande man han träffade vid mejeridisken. Nu har han testat själv.
Ibland kanske ett kort samtal kan förändra livet.
Mailet
Hej!
Jag är en kille på 60 år från Klippan.Jag har varit diabetiker sedan 1992 gick på tabletter i början 2001 fick jag börja med Metformin 3 x 850 mg om dagen och insulin. Dom sista 3 – 4 åren har jag tagit 66 enheter insulin novomix 30. + 3 x 850 mg Metformin.
Jag åkte på några hjärtinfarkter (7 st) Totalt med en stäntning 1999 och bypass operation 2005. 3 veckor efter bypassen hade jag fått staffelicoccer i bröstbenet och blev öppnad i bröstkorgen igen, fick då ligga med öppet bröstben i 10 dagar där dom rensade 3 ggr. Sedan sydde dom ihop mig.
Med resultat av allt av brutna revben och penicilin morfin och en massa annat, så har jag inte mått så bra några år. Bla. fruktansvärd värk i axlarna så jag har fått några cortison sprutor.
Nu till det roliga!
För 2 veckor sedan träffade jag en man som tog smör i affären samtidigt som jag. Vi började prata smör och han berättade att han och hans fru gått på lchf i 2 år, frun hade blivit av med diabetesen och gått ner 30 kg och han hade gått ner 14kg.
Hmmm. Det var något att titta på tyckte jag och började läsa på kolhydrater ifokus. Jag började äta lchf med det samma. efter en vecka var jag nere i 10 enheter insulin om dagen. Nu efter 2 veckor har jag gått ner 8kg från 113 till 105 och har inte tagit insulin på 5 dagar. Metforminet tar jag fortfarande.
Som grädde på moset hmm BLOMKÅLEN menar jag. Har jag inte ont i axlarna längre, kan lyfta båda armarna rakt upp. innan kom jag upp i axelhöjd. + mitt humör har blivit mycket bättre.
M.V.H. Kennet
På förfrågan berättade han att blodsockret nu är ”ca 7 på morgonen och 5-6 på kvällen. Men jag har som sagt bara hållit på i 2 veckor”. Naturligtvis var det också ok att lägga ut mailet.
Har du själv någon rolig historia om hur du (eller någon du känner) började med lchf?
Mer
Diabetes – ät dig till ett normalt blodsocker
Fler diabetiker som testat Lchf-kost
Skriv ut
Skicka
augusti 29, 2009 klockan 10:10
En härlig och hemsk historia på en gång!
Underbart att höra att Kennet mår sååå mycket bättre, trist att läsa att han har behövt gå igenom så mycket smärtsamt och farligt. Önskar han all lycka till i framtiden.
Min kompis mamma har åldersdiabetes men VÄGRAR lyssna, för diabetes-sköterskan har en helt annan uppfattning... men denna historien ska jag printa ut och ge henne.
Monica Hansson
augusti 29, 2009 klockan 10:39
Tack för att vi fick ta del av Kennet's historia. Vilken stark man som klarat att gå igenom detta, och sen göra en stor livsstilsförändring.
Stor heder till en sådan man!
Och ett stort lycka till på den fortsatta LCHFvägen
augusti 29, 2009 klockan 10:57
Det visar att det är värt besväret att som jag och många andra prata LCHF med de andra kunderna i butikerna, kan man hjälpa en enda människa till ett friskare liv så är det värt besväret utan vidare. Just mejeriavdelningen är ett väldigt bra ställe, det är väldigt lätt att inleda en konversation när någon är på väg att ta en paket lättmjölk och jag tar 5-6 paket ekologisk vispgrädde. Sedan har jag ju ett mycket starkt argument med min livrem som nu nästan räcker nästan ett halvt varv extra.
augusti 29, 2009 klockan 10:57
Jag håller med. Är själv hjärtopererad med klaffbyte.Det är nu 5 månader efter operationen och är fortfarande inte helt bra.
Är diabetiker typ 2 utan medecinering.Äter LCHF sedan våren 2007.
Stort Grattis till dina förändringar.
augusti 29, 2009 klockan 11:40
Ja, nog är det märkligt. Folk som gör tvärtemot dietisternas råd får dom effekter som dietisterna förväntar sig att deras råd skall ge.
Jag lever i den fasta övertygelsen att det svenska språket har ett samlingsnamn på folk som gör samma sak, om och om igen, och förväntar sig ett annat resultat varje gång.
Grattis till Kennet för nytt och friskare liv
augusti 29, 2009 klockan 12:21
(Från Annikas blogg)
Och sådana här historier/anekdoter (beprövad erfarenhet) vill inte SBU höra talas om utan dom kommer enbart att se på vetenskapliga studier.
Hur många studier finns det egentligen på att sockersjukedrabbade skall äta enligt en tallriksmodell. Äta fettsnålt och kolhydratrikt.
Läser man eller hör talas om en historia som den enligt ovan så inser man ju det absurda i dagens kostråd för Diabetiker.
Hur har det kunnat bli så här?
Är inte det här ett väldigt tydligt exempel på att vår vård är alldeles för läkemedelsstyrd, när vi nu hamnar i just sådan dåliga symtomlösningar!
augusti 29, 2009 klockan 12:27
Har ätit normalt och druckit för mycket ett tag nu. Vågen visade 80 och borde snarare visa 70.
Nu har jag börjat äta relativt nära LCHF i två veckor och är nere på under 77. Jag tycker det verkar litet väl mycket.
Är det normalt att tappa vätskevikt i början, fastän man äter stora mängder mat? Jag har till och med "slarvat" och ätit en del vanlig mat, bara skurit ned kraftigt på kolhydrater, kapat sockerintaget helt och bytt ut vanlig frukost mot bacon och ägg.
Jaja, vi får se om vågen visar samma sak imorgon igen...
augusti 29, 2009 klockan 12:59
Ja, 2-3 kg (eller mer) är från när kroppens glykogenlager töms. En snabb viktnedgång i början är precis det.
augusti 29, 2009 klockan 13:03
Ok, tycker ändå det verkade vara mycket med tanke på slarvet. Har i princip ätit LCHF fram till middagen varje dag, då jag stoppat i mig litet potatis, ris eller pasta och oftast en brödbit. Det trodde jag räckte för att hålla uppe glykogendepåer.
augusti 29, 2009 klockan 13:07
"Fet mat gav diabetessjuka Marita ett nytt liv"
http://www.blt.se/nyheter/karlskrona/fet-mat-gav-diabetessjuka-marita...
augusti 29, 2009 klockan 13:31
bengt,
Om det är bara lite potatis och en liten brödbit rör det sig nog inte om mer än 50-100g kolhydrater, och de förbrukar du nog fram till nästa måltid.
augusti 29, 2009 klockan 14:08
Grattis till dig Kennet för ett avsevärt friskare liv! Härligt, och också härligt med berättelsen om mejeridisken. Jag hoppas att du berättar för alla dina läkare och sjuksköterskor om denna markanta förbättring.
Det är ju faktiskt så att det vore underlag för att stämma svenska staten om man skulle samla ihop alla dessa hellyckade omställningar av kosten som framförallt diabetiker har gjort. Det är ju helt jäkla obegripligt att ingen etablissemangsperson driver fråga. Går inte att förstå med förnuftet.
Grattis igen!!!
augusti 29, 2009 klockan 14:10
Nio av tio kan ganska enkelt slippa Typ-2-Diabetes
augusti 29, 2009 klockan 14:22
Det var Bo Hesselmark, min make, som stod vid smördisken på OJ i Åstorp.
Han kom hem och berättade och det var ju trevligt att se resultatet.
Siffrorna på på vår viktnedgång var väl inte absolut rätt, men vad gör det. Jag har gått ner 36 kg och Bo 8 kg.
Helena Hesselmark
diabetiker typ 0
Kitabu på KiF.
augusti 29, 2009 klockan 14:35
Kul artikel Zepp!
En livs levande berättelse från Karlshamnsstudien. Oavsett om den någonsin får det genomslag den förtjänar är det ju i alla fall uppenbart att någon mår bättre tack vare deltagandet i studien.
augusti 29, 2009 klockan 14:51
Om diabetikers berättelser håller samma kvalitet som de 72 studier, som anses vara bevis nog för kostrekommendationer till en hel nation, så räcker det ju att två diabetiker berättar om sina hälsovinster av LCHF, för att SBU skall förorda LCHF konceptet.
augusti 29, 2009 klockan 15:10
Mimmi, inget statligt organ har ännu fått regeringens uppdrag att driva frågan. Primärvården diabetespersonal är inte ens skyldiga att informera om vad LCHF kost innebär.
augusti 29, 2009 klockan 15:21
gt
"Primärvården diabetespersonal är inte ens skyldiga att informera om vad LCHF kost innebär."
Var har du detta ifrån?
Lagen gäller även primärvården.
augusti 29, 2009 klockan 15:24
Jag har frågat på SoS (Mossberg tror jag). Tyvärr har jag raderat mailet, men du kan ju själv kolla.
augusti 29, 2009 klockan 15:42
"Ja, 2-3 kg (eller mer) är från när kroppens glykogenlager töms. En snabb viktnedgång i början är precis det."
Jag har undrat hur glykogenlagren påverkas mer långsiktigt. Försvinner leverglykogenet för alltid eller byggs det upp igen när man kommit in på ketondrift och inte så mycket energi behövs från blodsockret.
Blodsocker har ju alla men lchfare lägre eller byggs glykogenlagret upp från något annat?
augusti 29, 2009 klockan 15:49
Muskelglykogen syntetiseras av glukos, och leverglykogen syntetiseras främst av fruktos (även spill från muskelglykogen, vilket dock inte händer på LCHF).
Musklerna är aldrig helt tömda på glykogen, och med ett normalt kolhydratintag kommer lagrena eventuellt att fyllas på. Dessutom har du fett och proteinbidraget till glukos (10% resp. 58%). Annars beror det på aktivitet: någon som följer en ganska strikt lågkolhydratkost och använder kroppen kommer troligtvis aldrig att få några höga nivåer muskelglykogen helt enkelt för att det hinner förbrukas.
augusti 29, 2009 klockan 15:55
Kroppen har ett strikt reglerat blodsocker, beroende på aktivitet.. det är sjuka som det inte fungerar på!
Vi har fem hormon som höjer blodsockret men bara ett som sänker det!
I början får kroppen antagligen en brist på energi då glukogendepåerna sjunker, det sk övergångsfenomenet.. så småningom börjar kroppen att bilda eget glukos i levern främst för hjärnans behov.. hjärnan kan även använda ketonkroppar som är rester utav fettförbräningen!
Allt det där brukar ta en till tre veckor för de flesta.. men musklerna kan ta någon månad att bli omställda!
Altså.. eftetr viss vånda vid omställningen så kommer kroppen själv se till att glykogen finns i normal omfattning.. oså äter vi en del kolhydrater från grönsaker.. tränar man på hög nivå kan man öka intaget mer än vad som är lämpligt för kraftigt överviktiga!
http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukoneogenes
augusti 29, 2009 klockan 22:02
Jag brukar också prata med folk vid kött- eller mejeridisken om jag har gott om tid.
Tyvärr får jag som standardkommentar: "jaja, du är ju så smal och kan/får äta sånt men jag går upp i vikt om jag bara tänker på fett"
augusti 30, 2009 klockan 8:03
Vilken lärorik och härlig historia Kennet! Grattis!
Jag undrar ibland vilket "uppvaknande" sjukvårdspersonal ska få den dagen när LCHF-kosten är allmänt accepterat bland människor. Idag finns det inga som är så hårdnackat tjuriga som läkare och sjuksköterskor - de k a n inte acceptera att deras kostråd till diabetiker och överviktiga är fel. Som sjuksköterska kan jag förstå motståndet, men jag gläds varje dag att "gräsrötterna" kommer att få rätt så småningom.
augusti 30, 2009 klockan 8:06
Fick se att det fanns Kaprifolkött i köttdisken, måste bara pröva.
Det var nog den bästa lövbiff jag någonsin ätit.
Mycket mör, helt avsaknad seghet som de flesta lövbiffar, sist men inte oviktigt.
Den var inte dyr, två stora 31:-.
Givetvis stekta i koncentrerat smör (Arla art nr 542)
mvh ixs
augusti 30, 2009 klockan 11:26
elocinave,
Där har jag ju en stor fördel i att jag har livremmen att visa upp, och att många jag talar med har sett mig under flera år och reagerat på att jag gått ner så mycket i vikt. Men även för dem som inte sett mig tidigare är ju livremmen väldigt påtaglig och svår att argumentera emot.
september 1, 2009 klockan 16:14
Bara att gratulera!