LCHF

En dag i en LCHF-läkares liv

20170607-Stadtherr_Christopher-5D4_4273B-small

Dr Christopher Stadtherr är sjukhusläkare och har nyligen börjat samarbeta med oss på Diet Doctor/Kostdoktorn. Det här är hans första inlägg, översatt från engelska:

Som sjukhusläkare har jag förmånen att ansvara för vården av patienter som är inlagda på sjukhus. Jag är ganska ensam bland sjukhusläkare (och bland andra läkare, för övrigt) för den tid och energi jag lägger ner på att utbilda mina patienter i att hantera sina hälsoproblem med kost, i synnerhet när det gäller diabetes. Jag tror mycket på att de förtjänar att bli informerade om de enkla och läkemedelsfria alternativ som finns.

Efter min egen upptäckt av fördelarna med LCHF kan jag nu inte undgå att hela tiden identifiera områden där LCHF kan vara till stor fördel för mina patienter, eftersom de flesta moderna sjukdomar verkar vara sammankopplade med en och samma sjukdomsprocess – insulinresistens. Framdriven av den här milstolpen, översiktsartikeln Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management, arbetar jag för att dra nytta av det enkla konceptet kolhydratrestriktion för att hantera diabetes inom ramen för sjukhusvården.

Här är några glimtar från en arbetsdag som visar på variationen av sjukhuspatienter som har mycket att vinna på LCHF.

Att bota patienter med kolhydratrestriktion

Just den här dagen påbörjade jag genom att justera kosten till 6 av mina 14 patienter, huvudsakligen genom att beordra begränsning av kolhydrater till 45 gram per måltid, istället för American Diabetes Associations (ADA) standard på 60 gram per måltid. [Trots att ADA inte längre förespråkar någon speciell kosthållning eller mängd kolhydrater i sjukhuskost, är det standard för sjukhus över hela USA att diabetiker traditionellt tillåts äta upp till 60 gram kolhydrater per måltid.]

Den här begränsningen är ju egentligen inte alls “low-carb” (<130 gram kolhydrater per dag), men det verkar ändå påtagligt förbättra mina patienters blodsockerkontroll, utan att göra dem alltför missnöjda. Av säkerhetsskäl är det bättre att konsumera en mindre mängd kolhydrater. Det innebär mindre mängd insulin för att behandla det påföljande höga blodsockret, vilket betyder mindre risk för lågt blodsocker som svar på insulinet. Jag är glad över att sjukhuset har gett mig i uppdrag att förbättra vården av diabetespatienter, inklusive utvecklingen av valet “45 gram kolhydrater per måltid” i det elektroniska läkemedelssystemet. Det kanske låter som en liten sak, men jag ser det som ett tecken på att kolhydratrestriktion börjar erkännas som ett val för att hantera diabetes. Förbättrad diabeteskontroll på sjukhus är inte bara associerad med friskare patienter, dessutom förkortar god blodsockerkontroll vårdtiderna och minskar därmed kostnaderna.

Tidigt på dagen träffade jag en ung kvinna som återhämtade sig från en infektion i njurarna. Hon var sjukligt fet och hade avvikelser i sina provsvar som tydde på alkoholrelaterad leversjukdom, vilket hennes förfettade lever signalerade. Det stod snart klart att hon faktiskt hade Non-Alcoholic Fatty Liver Disease (NAFLD). Jag förklarade sambandet med kost och kolhydrater och gav henne exempel på kolhydratrik mat som bör undvikas. Hon svarade “Allt det goda!” Hon var ändå lättad och förväntansfull över utsikterna att reversera sitt tillstånd med LCHF.

Senare den morgonen träffade jag en äldre man med typ 2-diabetes och en mängd andra diagnoser som hänger samman med insulinresistens – fetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar – samt diabeteskomplikationer. Han tog faktiskt upp dikussionen om kost innan jag hann dit, han frågade mig om en kommersiell viktnedgångsprodukt som han hade sett reklam för. Vi spenderade de följande 35 minuterna med att diskutera hur en enkel kostomläggming (LCHF) kunde ha en genomgripande positiv effekt på hans hälsa, inklusive reversering av diabetes och alla andra tecken på metabolt syndrom. Han fick större respons än han hade varit ute efter, men han var extremt tacksam över att någon till slut förklarade hur en enkel kostomläggning skulle kunna befria honom från de här kroniska sjukdomarna och de läkemedel han använde för att behandla dem. “Var har du varit i hela mitt liv?!” utbrast han.

Jag träffade flera andra patienter med diabetes som, av olika anledningar, inte var mottagliga för prat om näringslära. Jag tog emot en tonåring med ketoacidosis (DKA), ett livshotande tillstånd, typiskt för typ 1-diabetes. Han hade haft problem med sin insulinpump och hade svårt att återhämta sig efter de många timmar han varit utan insulin. Eftersom hans aptit hade återvänt när jag träffade honom bestämde jag mig för att ställa några frågor om vad han brukade äta. “Allt,” svarade han. När jag frågade om han var bekant med konceptet LCHF för att minska behovet av insulin, förklarade han att han föredrog att äta vad han ville och sedan kompensera med insulin. Hans mamma skakade på huvudet av frustration och jag accepterade motvilligt motgången (för tillfället) när det gällde den här unge mannen vars HbA1c låg på över 100 och som nästan säkert snart är tillbaka med ketoacidos eller någon komplikation relaterad till sin okontrollerade diabetes.

Av mina 15 patienter den dagen hade sju diabetes (en hade typ 1-diabetes) och två hade pre-diabetes. Eftersom jag inte kan ägna 45 minuter åt varje patient (som jag gjorde med den äldre mannen), handlar det mycket om att mina ansträngningar ska ge mest valuta för satsad tid. Jag kan medge att det skulle vara mycket enklare och mer tidsbesparande för mig att helt enkelt konsultera en dietist eller diabetessköterska för de här pateinterna, men det är att göra dem en otjänst att inte dela med mig av en metod som inte bara stöttas av en växande mängd vetenskaplig evidens, men också är säker, gratis och potetiellt livsavgörande. Jag klandrar inte dietisterna, men de diskuterar inte LCHF med diabetespatienter, deras agenda styrs nämligen av ADA:s omoderna riktlinjer.

Alla patienter är inte mottagliga för budskapet, men jag har också lärt mig att inte göra några för tidiga antaganden. Jag har många gånger blivit förvånad över de engagerade diskussioner som uppstår ur en enkel fråga om kosthållningen.

Från min fördelaktiga position på sjukhuset, där jag ser diabetiker med komplikationer från årtionden av att följa ineffektiva kostråd, bibehåller jag hoppet om att framtidens diabetesvård kan och kommer att omvandlas genom arbete på gräsrotsnivå och en överväldigande skara av patienter som återvinner hälsan med LCHF som livsstil.


Dr. Christopher Stadtherr

Mer

LCHF för nybörjare

Video om diabetes

    Framgångshistorier

      Tidigare

      Så kan LCHF spara en massa pengar genom att minska behovet av läkemedel

      Om dr Stadtherr

      Dr Christopher Stadtherr är sjukhusläkare på Pacific Northwest och är specialist i allmänmedicin. Efter att ha avslutat sin specialistutbildning arbetade han som allmänläkare i Minnesota innan han på heltid övergick till sjukhusvård.

      Han upptäckte fördelarna med LCHF efter att ha utmanat den ineffektiva diabetesvården och nu tillämpar han lågkolhydratprinciper för att hantera diabetes och andra relaterade metabola tillstånd.

       

      4 Kommentarer

      1. Kristina
        Hej Kostdoktorn, tack för pålitlig och bra information här på er sida!

        Hur ser ni på följande film som finns på Netflix "What that health"? Jag blir konfunderad då det finns så många olika teorier och råd och det känns ibland svårt att särskilja vad som är rätt och ej.

        Med vänlig hälsning,
        Kristina

        Svar: #2
      2. jala
      3. Henrik
        Fantastiskt att en sjukhusläkare i USA fått möjlighet att prata med patienter om nyttan av att begränsa kolhydrat intaget. Vi får hoppas att svenska sjukhusläkare följer efter och följer vetenskapen i stället för livsmedelsindustrins kostråd(som ligger bakom fetma och diabetes typ 2
        epidemin).

      Skriv en kommentar

      Svar på kommentar #0 av

      Äldre inlägg