Nyheter

Elisabeth Rothenberg bjuder på stor underhållning i TV4-soffan

tv4-soffan

Tidigt imorse, just före klockan sju, debatterades gårdagens koststudie och dess eventuella effekt på framtida kostråd i TV4-soffan.

Elisabeth Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund och tidigare en hård kritiker av lågkolhydratkost grillades. Ralf Sundberg, läkare och docent, har länge förespråkat lågkolhydratkost och stod för motsatta åsikten.

Det hela utvecklades stundtals till stor komik när Rothenberg försökte få det till att studien inte visade några nyheter för henne. När hon påstod sig aldrig ha använt sig av tallriksmodellen höll jag nästan på att ramla ur stolen! 🙂

Lite intressant är att Rothenberg stundtals låter som att hon öppnar upp för lite nytänkande. Särskilt inbillar jag mig att hon ser många potentiella arbetstillfällen för dietister som kan lära folk att äta på ett nytt sätt. Detta eftersom att deltagarna i studien fick omfatta

nde sådant stöd. Och inte mig emot.

Ralf Sundberg tycker jag gjorde ett alldeles utmärkt jobb! Mer av honom i TV-sofforna, om jag får bestämma.

Eftersom jag inte hade så mycket annat för mig idag slog min Asperger-sida till, och jag skrev av hela debatten för de som vill fingranska vad som sades. Jag har lagt in fetstil där Elisabeth Rothenberg till synes avsäger sig samröre med tallriksmodellen!

Här kan debatten ses.

Rätta mig nu om jag har fel – men verkar inte Rothenberg ha fått syn på något hon gillar på bilden överst? 😉

KK – Kristin Kaspersen

M – Manlig programledare

ER – Elisabeth Rothenberg

RS – Ralf Sundberg

M -Vi skall prata om mindre kolhydrater och mer protein, för det är den bästa metoden att gå ner i vikt.

KK -Mmm, det visar den mest omfattande studien i sitt slag som har jämfört metoderna lågfettskost, medelhavskost och lågkolhydratskosten. Resultatet har höjt röster för att livsmedelsverket omedelbart måste ändra sina rekommendationer, som man menar går tvärt emot resultatet i studien.

M -Men svensk expertis är oenig. Vi har Elisabeth Rothenberg, ordförande i Dietisternas Riksförbund här, och Ralf Sundberg som är läkare och docent, godmorgon och välkomna hit!

RS –Tack

KK –Ralf, om vi börjar med dig, vad säger du om resultatet med dom här studierna?

RS –Det är en väldigt intressant studie, för det är den mest välgjorda någonsin, och det unika med den är alltså att man har lagat maten, åtminstone lunchmaten åt de här patienterna på en restaurang. De jobbar alla på kibbutz i Israel. Och därmed så har man liksom en helt annan kontroll, ett helt annat grepp över vad man vanligen har i koststudier. Det är ganska svårt, det tror jag Elisabeth håller med om, att liksom i efterhand fylla i på ett papper ”Vad var det du åt?”, eller man visar dietisten ”så stor potatis var det” och så vidare va. Så studien är unik va, och jag är inte säker på att resultatet var det den här gruppen väntade sig. Men det är ju en utav många studier, och nu den mest välgjorda, som då samstämmigt talar för det här. Och jag tror alltså att vi måste börja tänka, när det gäller mat och näring, i helt nya termer.

KK –Vad drar du för slutsatser av vad de kommit fram till?

RS –Ja alltså Atkinskosten var ju bäst i alla avseenden. Den sänkte genomsnittsblodsockret signifikant hos en subgrupp diabetiker… det är helt fantastiskt. Förbättrade blodfetterna signifikant, och det gjorde heller ingen annan kost. Och minskade vikten mest. Man kunde gå ner i vikt på medelhavskost också, man går ner lite i vikt på lågfettskosten, men till priset då av mycket sämre hjärtkärlparametrar då, alltså riskfaktorer för…

M –Elisabeth, vad drar du för slutsatser?

ER –Ja först och främst vill jag instämma med Ralf, det är en fantastiskt välgjord studie. Och det jag tycker är så roligt är att den visar att när man jobbar väldigt strukturerat … Alltså de här personerna, de arbetar på ett kärnkraftverk i en öken faktiskt.. de fick 18 besök hos en dietist under två år, och dessutom sex telefonuppföljningar. Så de fick alltså en väldigt strukturerad uppföljning, och omfattande stöd. Också rent konkret i den här cafeterian, vad de skulle välja för någonting. Och det såg man gav resultat.

M -Och hur ser du på resultatet då?

ER –Jag tycker att det är väldigt positiva resultat.. eh… riktigt så som Ralf tolkar resultaten gör inte jag och de.de..det tror jag inte vi skall klyva hår om här. Eh.. man kan säga att kvinnorna gick ner bäst på medelhavskosten, och diabetikerna svarade delvis också bäst på medelhavskosten. Men den slutsatsen som författarna själva drar är ju att vi måste individualisera mer. Och det är ingen nyhet för mig som dietist. För när vi jobbar med nutritionsbehandling, näringsbehandling, så handlar det alltid om att utgå från den enskilda individen.

KK -Finns det någon fara i då att man går ut och säger att den här metoden är det som är bäst generellt, till alla, är det det du ser?

ER –Alltså, det måste finnas någon slags rekommendation i bakgrunden, ungefär som vi har en grundlag. Men sedan så måste man, utifrån individuella förutsättningar anpassa så att det funkar i det dagliga livet för var och en. Alltså, man har någonting att utgå ifrån, och sedan gör man individuella anpassningar.

KK –Men den där tallriksmodellen då, som man har pratat om i alla alla år, med jättemycket potatis och pasta och så det talar ju den här studien mot?

ER –Tallriksmodellen har väl använts som ett pedagogiskt hjälpmedel för att beskriva att det skall vara en balans mellan de olika bitarna i kosten… och där är det ju lite individuellt hur det fungerar. Själv har jag aldrig tillämpat tallriksmodellen i någon nutritionsbehandling (skratt) men jag kan se det som ett verktyg.

M –Hur ser du på de rekommendationerna, behöver man riva upp dom här?

RS –Ja jag tycker man skall gå tillbaka till den gamla kostcirkeln helt enkelt va, vi behöver alltså en allsidig näring, och jag är faktiskt glad för den här studiens skull och jag är glad för att nu har alltså dietisterna väldigt skarpa verktyg. Och jag håller med om att man kan inte tvinga på folk att äta en viss kost va. Man måste få lov att göra individuella val. Men det är ju viktigt då att man talar om vad som är sanningen för våra patienter, vad som är bäst för kolesterol och blodfetterna, vad som är bäst för sockret om man har diabetes.

M –Och det tycker jag knappt man vet idag, för man blir rätt förvirrad, för expertisen är oenig, man..

RS –Sen är det väl som så att en stor del av koststudier som görs är faktiskt bekostade av livsmedelsindustrin. Och ibland alltså så feltolkar experterna lite grann, kanske beroende på graden av sponsring. Det är den bistra sanningen.

KK –Men tallriksmodellen då, som jag återkommer till, skall man ändra på den någonting, eller tycker du att den skall se ut som vanligt?

RS –Den skall slopas, den är inte aktuell längre.

M -Håller du med om det Elisabeth?

ER –Det är ett pedagogiskt verktyg…

KK -Är det så pedagogiskt när det blir liksom en modell för alla?

ER –Jag tillmäter inte tallriksmodellen det enorma värde som…

M -Nej du gör inte det men det kanske andra gör det?

ER –Det är möjligt men alltså det viktigaste är först och främst att man upprätthåller normalvikt alltså att intaget av kalorier motsvarar energiutgifterna…

RS –Men det intressanta i den här studien Elisabeth var ju att de som åt den här lågkolhydratkosten de fick äta så mycket fett och protein de ville, och de åt lika många kalorier som de i lågfettsgruppen, men de gick ner mer i vikt, hur förklarar du det?

ER –Eh, det var så att de gick ner väldigt mycket i början, men de gick relativt sett upp mest också, när de normaliserade sitt kolhydratintag…

RS –Det är det som är problemet.

ER -…och när man äter väldigt lite kolhydrater då utsätts man för något som heter ketos, och det är alltså ett symptom på att det är obalans i kroppen. Man blir illamående, man blir aptitlös och det är ju inte konstigt att man går ner i vikt under sådana omständigheter…

RS –Eh, Nobelpristagaren Hans Krebs brukade säga att ketos är ett normaltillstånd, det var ett normaltillstånd för jägare-samlarfolken och så vidare. Att man ibland har man lite överskott på socker, och ibland så har man då det här som heter ketoner som bränsle, som fungerar alldeles utmärkt. Hjärtat går mycket gärna på ketoner… hjärnan gör det…

KK –Men när man pratar om den här kosten så prater man hela tiden om vikten, men hur påverkar det resten av kroppen, skelettet, och hjärnan behöver ju sitt…

ER –Nu tar du upp något jätteviktigt, alltså vi äter ju inte bara för att vi skall få i oss energi, utan vi måste få i oss en massa andra näringsämnen. Och det är därför som man pratar lite allmänt om att kroppen skall vara balanserad, och den skall vara allsidig. Därför att äter man lite utav allting, så får man också bäst och enklast i sig utan att engagera sig teoretiskt i det här med mat och näring. Få i sig alla vitaminer och mineralämnen, och dessutom finns det någonting som heter bioaktiva ämnen som man kan säga är någon sorts… inte riktiga näringsämnen men ämnen som vi tror har en viktig betydelse för kroppen. Så äta lite av varje…

M –Sista ordet, kort.

RS –Nu är det ju som så alltså att det här med kost.. för att återgå till det här med kalorier alltså vi skall inte bara se mat som energi, jag håller fullständigt med va. Vissa, till exempel fettsyror behöver vi alltså precis som proteinerna för att bygga upp våra kroppar. Och därför menar jag alltså att mättat fett och kolesterol är faktiskt hälsosamt (håller upp ”Fett och kolesterol är hälsosamt” av Uffe Ravnskov). De åt mest utav det, de som fick bäst värden.

M,KK – Tackar de medverkande

 

25 Kommentarer

  1. Håkan Eliason
    Koststudien från Israel verkar ju få effekt på den mest stridbara personen, ER,
    som verkar ha glömt en stor del av vad hon tidigare har sagt. Förtroendet för en person som Elisabeth Rothenberg återställs inte så lätt. Om hon hade ärliga avsikter hade hon ärligt talat om att vi har kanske haft stora brister i våra kostråd under 30 år som vi har hjälpt många tusen patienter och att vi givetvis allvarligt måste ompröva och utveckla vårt arbetssätt efter resultaten från ny forskning. Men icke, hon försöker försiktigt svänga in i dom nya tankebanorna utan att helt tappa ansiktet. Det har hon och många andra gjort för länge sedan.
    Håkan Eliasson
  2. Kvinnlig 40-talist
    Att vända kappan efter vinden är i det här sammanhanget inte godkänt. Tallriksmodellens förespråkare bör avgå från sina poster och lämna plats för andra som är bättre skickade i kostfrågan. Exit!
  3. Kvinnlig 40-talist
    Jovisst Kostdoktorn - hon har fått syn på nå´t! Kanske kan det bli nya feta kostråd av det?
  4. Emlan
    Jag vill starta en matkurs i min by, jag har alltid gillat att laga mat (började när jag var 10 för alla i familjen var för lata). Jag vill inte skryta men det finns folk som föredrar att äta hemma hos mig istället för pá restaurang, numera máste det vara fettet som gör att alla älskar maten. Iaf, jag har lust att starta en matkurs i min by. Jag tänker inte ta betalt, ifall tillräcklig mánga börjar äta sáhär tjänar jag ocksá pá den ökade allmänhälsan och det förbättrade allmäna humöret i min by. Ifall tillräckligt mánga blir intresserade, skulle du (Andreas) kunna tänka dig att ära oss med ett besök? Jag hoppas att flera blir lika hänförda av ditt nästan alltid positiva tänkande! Tack för att du finns, du har ändrat livet för mánga människor, och mánga fler kommer det bli!
  5. Jonas
    Det tycks råda ett stort missförstånd om att Atkins-dieten gav bättre viktnedgång än medelhavskosten. Båda gav faktiskt samma resultat, -1,5 i BMI. Att det är skillnader i antalet kilo tyder på att snittlängden i de båda grupperna inte var den samma. Man måste därför se till BMI istället. Annars är det detsamma som att säga att en 190 cm lång man på 90 kg är lika överviktig som en 170 cm lång man på 90 kg.

    Där man tycks se skillnad dock är att kvinnor gick ner bättre i vikt på medelhavskost än med Atkins.

  6. Emlan
    Jag skulle vilja veta hur den medelhavsdieten är sammansatt, kan man fá reda pá det? Här (Spanien) äter folk otroligt dáligt, och det finns mánga som säger att den traditionella medelhavsdieten var mkt fetare när den pekades ut som hälsosam, med mkt ost, parmaskinka, smör, oliver, mkt kött (varför har de tjurfäktning tro 😉 fisk, fágel, ägg (omeletten är nästan mer nationalrätt än paellan), ister m.m. Nu undviker folk det de är rädda fór (fett och kött), ökar pá kolhydraterna rejält och fortsätter att kalla det "Medelhavsdiet" - de befinner sig ju trots allt vid Medelhavet. Det finns mánga överviktiga och sjuka människor här med, sjukdomar som tidigare inte var vanliga här ökar nu markant, som t.ex. MS. Jag är överytgad om att vi nordbor behöver mkt mer fett än en person bosatt vid Medelhavet, mkt pga färre mánader med sol men ocksá pga mer kyla, djuren máste vara fetare för att klara vintern. När jag kom hem frán Mexiko fick jag en chock över hur feta svenska kor är, tänk sumobrottare VS. fotomodeller. Min faster som bor i Mexiko sa exakt samma sak när hon kom och hälsade pá - ni har världens fetaste kor!!!!
  7. Jonas
    Emlan:
    Det man kallar "medelhavskost" ska inte förväxlas med den generella diet människor har kring medelhavet idag utan mer som en optimal kost utifrån de mest positiva kostinslagen i medelhavsländernas matkultur. Jag tror den har sin grund på Kreta.
    Kosten i studien bestod av mycket grönsaker och lite rött kött, där fisk och fågel ersatte nötkött och lamm (fläskkött nämndes inte ens eftersom studien utfördes i Israel). Kaloriintaget var begränsat till 1800 kcal för män och 1500 kcal för kvinnor med max 35 E% fett. De huvudsakliga fettkällorna var olivolja och nötter. Något mer omnämns inte.
  8. Klarafina
    Jonas,
    vem bestämde vad som var de "mest positiva kostinslagen i medelhavskosten"? Vet du var man kan läsa mer om studien och om vem som gjorde den. Alltid intressant att veta vad bakgrunden till undersökningar är och vilka som beställt den...
  9. Klarafina,
    här finns mer om studien, länk till själva studien och till diskussioner av den osv:

    Emlan,
    jag hade gärna kommit förbi om det var nära, men Spanien låter lite väl långt! 😉

  10. Tombola
    Emlan,
    Att vi skulle ha världens fetaste kor verkar logiskt - djur med lätt att lägga på hullet borde rimligen ha prioriteras av evolutionen.

    Men jag skulle oxå tro att ett skickligt avelsarbete ligger bakom samt inte minst ett gott bete (om än åstadkommit med konstgjord näring). De kor som vi ser idag har nog inte mycket gemensamt med de som fanns för enbart 50 år sedan.

    Detsamma borde gälla människorna i norr - de smalaste idag borde rimligen ha sorterats bort p g a svält om tillgången på mat varit knapp. Att ha lätt att lägga på sig borde ha varit en positiv egenskap förr när tillgången till mat var ojämn.

    För övrigt så kommer nog djurhållningen att öka markant i Sverige - jag tror knappast att ett land kan betala ut enorma pengar för att betala ägarna att enbart slå av gräset medan det råder matbrist på andra ställen.

    Förmodligen så har just Sverige kanske bland världens bästa förutsättningar för köttproduktion - det gäller bara at se till att det skapas ekonomiska förutsättningar för att göra det möjligt att bedriva småskalig verksamhet med god lönsamhet,,,

  11. Klarafina
    Jag tänkte mer på den studien som Jonas hänvisar till. Vore intressant att veta vem som bestämt vilken medelhavskost som är den optimala och vilka intressen som då låg bakom. Har svårt att tänka mig att alla runt Medelhavet alltid har ätit samma mat. Kanske kretensisk kost vore mer passande namn?
  12. Det kan vara intressant i sammanhanget att titta lite på en våra äldre koraser, de vi ser i dag är importerade relativt nyligen.

    Fjällkon är dels markant mindre till växten än de moderna, dels kan den uppfattas som mager, något som bl.a. fått till följd att en djurskyddsinspektör beordrat nödslakt på grund av undernäring av en besättning snarast mycket välnärda fjällkor.

    En fjällko ger ifall man korrigerar för storlek mer mjölk på magert skogsbete än en modern högproducerande mjölkko gör på dyrt kraftfoder ifall man mäter torrsubstans. Man får dubbelt så mycket ost per kg mjölk från en fjällko på skogsbete som från en modern ko på kraftfoder.

    Nordiska kor behöver alltså inte med nödvändighet vara så stora och feta som dagens. Däremot har en fjällko det fett den har på rätt ställe vilket ger ett underbart välsmakande och väl marmorerat kött.

  13. Hmm, nu hade jag inte ens med någon länk, varför försvann det inlägget?
  14. Effie
    Det finns fler lantraser än fjällkon. Jag vet inte hur deras egenskaper är jämfört med den, men de är ju anpassade till att klara sig bra på det bete som finns och vara friska.
  15. Ja, det finns fler lantraser, men det är fjällkon jag kan lite om bl.a. för att jag lärt mig en del av en kompis som är bonde och som gjort mycket för bevarandet av rasen som ju är såpass hotad att den finns med i Nordens Ark.
    Han har varit med och tagit fram bra avelstjurar.
  16. Emlan
    Jag ska flytta hem till sverige om tvá mánader, glömde nämna det. Jag kommer frán örkelljunga! (skáne)
  17. Effie
    Fjällkon finns på Nordens ark. Det gör också rödkulla och ödhumla. Jag tycker det var intressant att få läsa det du skrev om fjällkon; det jag vet om lantraser i allmänhet är just att de är effektiva (klarar sig bra på dåligt foder) och lätthanterliga (friska, lätta kalvningar, och förmodligen bra temperament). Och att det är trevligare med kor utan horn...:-)
  18. pelle
    Nu kräver vi ett svar!!
    Å ena sidan säger ni att variationer i 1:a decimalen på blodfetter är signifikanta.
    Å andra sidan att det inte finns några som helst bevis för att blodfetter har någon som helst betydelse.
    Hur skall det vara!!
  19. Kvinnlig 40-talist
    Fler dietister behövs läser jag i ett pressmeddelande från dietisterna:
    http://www.drf.nu/pressrelease/17.7.08.html

    Det vet´i´sjutton väl? Även om dom är något fetare nu.

  20. Jag har funderat över dietisternas roll i den Israeliska koststudien och skrivit ett inlägg på MatFrisk Blogg.
  21. Öppna ögon
    Det kan mycket väl vara så att Rothenberg aldrig använt tallriksmodellen i sina enskilda behandlingar. Det verkar vara så att de flesta saknar kunskap om vad en dietist faktiskt gör. Om jag inte misstar mig så har Rothenberg främst arbetat inom geriatrik och där fyller den vanliga tallriksmodellen sällan eller aldrig någon funktion. Överraskande för många så arbetar faktiskt dietister med många andra diagnoser än övervikt och diabetes.
  22. MimLan
    Om hon jobbade inom geriatriken borde hon utan tvekan vara medveten om hur viktigt det är med fett. :-/

    Hon har ändå hänvisat till tallriksmodellen i skrift, så det blir ju inte bättre att hon sitter och säger att hon själv inte använder den när hon säger att andra skall göra det, eller hur?

  23. Öppna ögon
    MimLan
    Om du läser det hon medverkat i som riktar sig till nutritionsbehandling för de äldre så ser du att hon vet hur viktigt det är med fett till denna grupp. Det är det som är grejen med nutritionsbehandling. Olika diagnoser/patientgrupper kräver olika typer av koster. Om ni tror att dietister rekommenderar de allmänna rekommendationer som finns i NNR till alla så är ni helt ute och cyklar. Jag vill nog samtidigt påstå att dietister gör mer nytta inom äldreomsorg än vid behandling av övervikt/fetma.
  24. Öppna ögon,
    angående din sista mening - det tvivlar jag inte en sekund på. Problemet är väl alla äldre utan dietistkontakt som får mat enligt generella fettsnåla råd.
  25. MimLan
    Öppna ögon: Jag kan garantera dig att de dietister jag råkade ut för sabbade mig riktigt ordentligt med sina usla råd. Jag behöver tyvärr inte inbilla mig vad de pådyvlade mig för råd. Fettsnålt, fiberrikt, kolhydratrikt, kemikalierikt. Sedan fick jag inte bara lättare övervikt utan rejäl med bukfetma, koncentrationsproblem, och rejält försämrad hälsa.

    Du missar att hon snubblar rejält oavsett. Låt gå för att hon insett att fett är viktigt för äldre (jag tar dig på orden, även om jag helt klart förväntar mig att hon babblar om att mättat fett är dåligt och vegetabiliska bra även för äldre), men hur kommer det sig att hon bara har den kunskapen för äldre? Hur kommer det sig att hon pekar på tallriksmodellen och att fett är dåligt, speciellt mättade i övrigt? Hur kommer det sig att hon uttalar sig om LCHF om hon inte har något annat fokus än kostråd inom geriatrin? Naturligtvis anser hon, och säkert hennes utbildning, att hon har kunskaper som täcker även andra grupper. Dessutom, även om hon enbart jobbade inom geriatrin, så är hon ordförande för dietistförbundet och uttalar sig utifrån den synvinkeln. Hon kan möjligen ha en svag poäng i att hon inte använder tallriksmodellen själv eftersom de hon jobbar med är enbart inom äldreomsorgen. Men hon har uttalat sig om tallriksmodellen och annat som representant för dietistförbundet.

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg