Docent Hammarsten om hälsa och stenålderskost

Uppdaterad 100214

Igår intervjuade jag Jan Hammarsten, docent och överläkare i urologi. Hans forskning antyder att vi bör se bakåt för bättre framtida hälsa.

Intervjun

Hammarsten började för snart 20 år sedan forska om varför hans patienter med prostatabesvär så ofta var feta och diabetiker. Den kopplingen visade sig bara vara början. Han, liksom många andra forskare, såg snart att många av våra vanligaste folksjukdomar förefaller ha samma orsak.

Lösningen kan ligga 10 000 bakåt i tiden. Och nu testar Hammarsten hur den fungerar för patienter idag.

Intervjun är en dryg halvtimme, och uppdelad i fyra delar. Det finns fem powerpointbilder som hör till, men de behövs inte för att hänga med i intervjun.

Del 2/4:

Del 3/4:

Del 4/4:

Mer

Fler intervjuer och annat på min Youtube-kanal

Stenålderskost på fem minuter

Carl von Linné om fettdebatten

Ingen karies på stenålderskost?

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Prostataförstoring och prostatacancer – livsstilssjukdomar?

Metabolt syndrom, den västerländska sjukan. Hur fetma, blodtryck, diabetes och blodfetter hänger ihop. Och det är bara början…

PS - det här är min första lite längre intervju. Kom gärna med förslag på saker att tänka på inför framtida sådana. Antingen i kommentarer eller via mail. All konstruktiv kritik välkomnas, även tuff!

utskrift Skriv ut skicka Skicka

Det här inlägget skrevs söndag, december 13, 2009 klockan 21:30 i kategori(erna) Lågkolhydratkost, Prostatasjukdom, Stenålderskost. Lämna gärna en kommentar, längst ner på sidan.

115 kommentarer till “Docent Hammarsten om hälsa och stenålderskost”

Kommentarssida: 1 2 3

101
Fred skriver:
december 18, 2009 klockan 9:32
Jag tänkte mest på vilken kolhyderatkälla som är bäst om inte äter lchf. Grönsaker och bär innhåller väl mest av nyttigheter som vitaminer och antioxidanter, plus att de innhåller ingen eller lite fruktos, och ingen fytinsyra. Fast det måste man väl äta väldigt mycket av om man ska fylla t ex 55% av energi från kolhyderater. Så då måste huvuddelen av energin komma från spannmål eller frukt. Så vilket är bäst om man ställer de bästa frukterna och de bästa spannmål mot varandra? Fungerar det bäst att bara äta antingen det ena av spannmål eller frukt, att kombinera dem, eller är det ingen som vet säkert?
102
Nicklas @ Träningslära skriver:
december 18, 2009 klockan 9:58
Fred:

Om man får räkna in naturliga processer i ekvationen kan jag tro att t.ex. fermenterade baljväxter och syrade grönsaker är det bästa. Baljväxter är ju ofta rikt på mineraler och vitaminer men samtidigt mycket antinutrienter. Dessa inaktiveras ju dock vid korrekt behandlig.

Grönsaker, en viss mängd frukt, en viss mängd rotfrukter, fermenterade baljväxter och fermenterat glutenfritt spannmål tror jag är det bästa om man trots allt vill äta mycket kolhydrater.

Jag äter mycket ganska mycket kolhydrater och för närvarande utgör morötter, kålrot, palsternacka, vitkål och lök en stor del. Det samt havregryn och yoghurt, bara för att det är så sjukt gott att käka havregrynsgröt med yoghurt.
103
Miller skriver:
december 18, 2009 klockan 10:22
Vad är fermenterade baljväxter ?
104
Martin Ehn skriver:
december 18, 2009 klockan 10:31
Jag tror att du är inne på rätt spår där Nicklas. Syrade grönsaker, rotfrukter och frukt väljer jag själv, dock inte nödvändigtvis i den ordningen. Jag tror dock fortfarande på principen att sprida riskerna genom att äta många olika sorters vegetabiler. Jag undviker dock spannmål helt då jag märker att jag mår bättre när jag inte äter det.

En bonus med syrade grönsaker är att man får i sig mycket nyttiga mjölksyrebakterier på köpet.

Havregrynsgröt med yoghurt! Det låter inget vidare, hur kom du på den kombinationen?
105
Martin Ehn skriver:
december 18, 2009 klockan 10:34
Ett exempel på fermenterade baljväxter är soyasås. Man låter naturliga nyttiga bakterier angripa maten innan man äter den, jämför med tex surkål.
106
GoEd skriver:
december 18, 2009 klockan 13:04
Niklas/Martin,

Tror också det är OK med baljväxter om de har blivit fermenterade och/eller blötlagda som naturfolken brukade göra.

Vad är syrade grönsaker? Kan ni ge några exempel?

Kanske är till och med vissa sädes slag OK om de har blivit tillredda på rätt sätt, tänker till exempel på surdegs råg bröd.

Detta förutsatt att metabolismen inte redan är förstörd a la typ 2 diabetes eller liknande.
107
Martin Ehn skriver:
december 18, 2009 klockan 13:37
Det mest kända exemplet är surkål, dvs mjölksyrad vitkål med tillhörande kryddning. Denna syrning går dock att göra med de flesta grönsaker, men även med t.ex. mjölk (man får då yoghurt).

Gör en sökning på surkål på Google så får du tips på hur man gör och hur det fungerar.

Hur man gör egen yoghurt och hur det fungerar rent kemiskt går att läsa om på följande länk: http://www.nytimes.com/2009/04/15/dining/15curi.html?_r=1&ref=dining
108
Fred skriver:
december 18, 2009 klockan 14:27
Finns det glutenfritt spannmål med lågt GI? Eller är det viktigare att det inte innehåller gluten än att det har lågt GI?
109
GoEd skriver:
december 18, 2009 klockan 14:55
Tack Martin
110
GoEd skriver:
december 18, 2009 klockan 15:02
Googlade precis Surkal och sag att det ar en bra kalla av vitamin K2.
K2 ska tydligen vara bra tillsammans med Vit-D att forebygga benskorhet och aderforkalkning.
111
Mikael Jansson skriver:
december 18, 2009 klockan 15:03
Låter bra. Jag äter ett halvkilo surkål om da'n.
112
Nicklas @ Träningslära skriver:
december 18, 2009 klockan 15:42
GoEd:

Du syrar grönsaker genom att strimla dom, trycka ner i ett rent kärl mycket hårt packat, tillsätter massa salt och en atarterkultur av något slag. Om du vasslar av lite yoghurt eller fil så är vasslan en utmärkt starterkultur.

Pressa ihop grönsakerna så att vasslan och vattnet når över ytan, lägg hårt tryck på alltihop och låt det stå rumstempererat i typ en vecka. Surkålen är ju klassikern men på samma vis kan du göra massor med saker. Dessutom finns det att köpa på burk i de flesta affärerna.

Fred: Havre är glutenfritt i sig men vill du ha 100% fritt från glutenproteiner måste du köpa s.k. ren havre. Den är inte kontaminerad av annat spannmål som odlats på samma jordmån.

Ris är glutenfritt och bovete som inte ens är ett spannmål men som används på samma vis (en s.k. "semicerealie") är glutenfritt det också.
113
Fred skriver:
december 18, 2009 klockan 16:45
Tack för svaren.
114
JAUS skriver:
december 18, 2009 klockan 16:49
Man kan även syra paprika.
115
Nicklas @ Träningslära skriver:
december 18, 2009 klockan 17:54
JAUS:

Ja alla möjliga grönsaker som sagt. Att riva ner rödbetor och/eller rödkål är en riktig färgklick i surkålen.

En annan sak som gör det väldigt fint är att packa olika grönsaker lager på lager. Typ ett lager vitkål, ett lager röd paprika, ett lager broccoli och ett lager rivna morötter. Problemet är ju att man inte vill förstöra den estetiskt tilltalande skapelsen genom att äta upp det sen.