Har du diabetes? Vill du få bättre blodsocker och bli friskare och smalare som en bonus? Då är denna sidan för dig
Innehåll:
- Introduktion
- Vad är diabetes?
- Diabeteskostens förfall
- Vetenskapen ger svart på vitt
- OBS mindre kolhydrater = minskat medicinbehov
- Länkar, böcker
Skriv ut
SkickaIntroduktion
Är de sista decenniernas fettsnåla kostråd vid diabetes felaktiga och farliga? Allt fler, inklusive läkare, kommer fram till det idag (även på DN Debatt). Därmed öppnas en ny möjlighet. Allt fler diabetiker har redan ätit sig till normalt blodsocker och blivit smalare och friskare, genom att göra tvärtom mot vad de blivit tillsagda.
Från och med hösten 2011 rekommenderar dessutom Socialstyrelsen lågkolhydratkost vid diabetes. Förändringens vindar blåser kraftigt idag och du behöver inte vänta.
Några spektakulära berättelser om ny hälsa:
- Eva-Britt Thiessen
- Ulla Holmgren
- Mats Wiman
- Marita Trönnberg-Thuvesson
- Karin Eldh
- Nancy Alke och Helena Hesselmark
- Lars Pekkala
Är det din tur nu?
Hälsovådliga råd
Ännu får många diabetiker råd att följa den kolhydratrika ”tallriksmodellen”:
Det normala för typ 2-diabetiker som får sådana kostråd är att bli lite sjukare varje år. Ofta går de även upp i vikt. Den successiva försämringen ses som sjukdomens ”naturalförlopp”. Det är ett misstag, utvecklingen kan vändas.
Som tur är finns det ett bättre sätt att äta som är naturligt och logiskt vid diabetes. Undvik att äta maten som blir till socker redan i din mage. Stärkelse blir exempelvis till rent druvsocker, som sedan tas upp i blodet som blodsocker.
Diabetes innebär att blodsockret lätt blir för högt. Varför får då diabetiker råd att äta blodsockerhöjande mat? Detta är en historia om ett märkligt medicinskt misstag och den resulterande katastrofen.
En onödig katastrof
Först en kort bakgrund. Diabetes var sällsynt förr, innan vår moderna västerländska kost. Nu är diabetes vanligt och orsaken blir allt klarare.
På bara några decennier har en förskräckande epidemi av typ 2-diabetes spridit sig över världen. Epidemin tog fart på 80-talet, samtidigt som vi fick råd att äta mindre fett och mer blodsockerhöjande kolhydrater.
Varje år får nu miljontals människor diabetes. Här är antalet diabetiker i världen:
Vetenskapens värld SVT om skandalen
Se Vetenskapens värld från hösten 2011 för en snabbkurs i hur dramatiskt diabetiker kan förbättras av mindre kolhydrater, och hur lite vetenskap som talar för dagens fettskrämda kostråd:
Del 1
Del 2
Del 3
Vad är diabetes?
Diabetes är flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att mängden socker i blodet är för stor:
En orsak att bry sig
Högt blodsocker ger risk för svåra komplikationer på längre sikt. Det ”fräter” sönder kroppens små blodkärl. Ju högre blodsocker desto högre risk för hjärtinfarkt, blindhet, amputationer och annat elände.
Fråga bara Richard Roseman, en av miljoner offer för vanliga diabeteskomplikationer:
Uppenbarligen vill man undvika sådant. Men konventionell fettsnål kost (de vanliga kostråden idag) och medicin botar i princip aldrig diabetes. I bästa fall hålls sjukdomen under kontroll utan att göra större skada. I värsta fall går det som för Richard Roseman. Eller värre.
Det behövs bättre en behandling än så. Den finns, och den är självklart logisk när man förstår.
Hur diagnosticeras diabetes?
Diagnosen diabetes får man om onormalt höga blodsockervärden uppmäts.
Blodsocker och diabetes - gränsvärden för normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes.
Typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes – det som tidigare kallades ”ungdomsdiabetes” – beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin som kroppen behöver. Av någon (vanligen autoimmun) anledning har majoriteten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln dött.
Typ 1 diabetes behandlas med injektioner av det insulin kroppen saknar.
Ju mer kolhydrater man äter desto större doser insulin behövs. Detta gör vanligen blodsockret mer svårstyrt. Många upplever därför att minskade mängder kolhydrater i kosten gör det lättare att hålla blodsockret på stabila och normala nivåer.
Blogginlägg om typ 1 diabetes.
Berättelser av typ 1 diabetiker / Studier på typ 1 diabetiker
Typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes – tidigare ”åldersdiabetes” – beror istället på att kroppens celler har minskad känslighet för insulin. Allt mer insulin behövs då för att få dess blodsockersänkande effekt. Typ 2 diabetes är den överlägset vanligaste formen av diabetes (närmare 90%). Den är mycket starkt kopplad till övervikt i form av bukfetma.
Typ 2 diabetes behandlas i första hand med lämplig kost, och gärna motion. Viktnedgång är mycket positivt, och kan i bästa fall leda till normaliserat blodsocker. Kostråd här är kontroversiellt, men det viktigaste är troligen mindre av kolhydrater, vilket är det som bryts ner till sockerarter och höjer blodsockret.
Räcker inte kostförändring (och motion) för att få tillräckligt bra blodsocker görs tillägg av medicin. I första hand Metformin-tabletter. Det finns ytterligare några typer av tabletter som är tänkbara i behandlingen. Långt gången typ 2 diabetes kan leda till att kroppens insulinproduktion minskar kraftigt. Det kan då i sista hand behövas insulinsprutor. Troligen sätts dock insulinbehandling ibland in för tidigt – vilket kan öka risken för hjärtinfarkt samt cancer och vanligen ger oönskad viktökning.
Blogginlägg om diabetes (oftast om typ 2). Blogginlägg om typ 2 diabetiker som testat lågkolhydratkost.
Diabetes typ 2 är nära kopplat till ”den västerländska sjukan” dvs Metabolt syndrom.
Vill du läsa om eländet som dåligt kontrollerad typ 2 diabetes kan leda till?: ”Bara typ 2 diabetes”
Ovanligare diabetestyper
Utöver typ 1 och 2 finns ett par till diabetesformer. LADA-diabetes är en inte helt ovanlig form (kanske hela 10%) som beskrivits som ”mitt emellan typ 1 och typ 2″. Liksom vid typ 1 har man antikroppar som angriper insulinproducerande betaceller. LADA debuterar senare i livet än typ 1 och utvecklas långsammare.
MODY-diabetes är en ovanligare form som beror på en genetisk avvikelse.
Diabeteskost
Redan i början av 1900-talet visste man precis hur en diabetiker bör äta för att få ett bra blodsocker. Mindre kolhydrater, som bryts ner till socker i magen – och höjer blodsockret. Mer kött, fisk, ägg och naturligt fett – som inte höjer blodsockret.
Enkelt och logiskt, eller hur?
Insulin och rädslan för naturligt fett
Den kunskapen glömdes delvis när insulinet kom. I övertro på det nya verkar man ha trott att diabetiker utan problem kunde spruta i sig obegränsad mängd insulin, för att normalisera blodsockret. Varför man kunde äta mycket mer blodsockerhöjande kolhydrater. Men insulin i överdoser har negativa långtidseffekter, vilket blivit allt mer uppenbart – i studier likväl som i verkligheten. Insulin i överskott gör att man ökar i fettvikt, och är sannolikt farligt även på en rad andra sätt.
Problemet blev än värre av den nu i princip motbevisade teorin att naturligt fett var farligt. Därmed fick diabetiker rådet att äta fettsnålt och mer kolhydrater. Mer av precis det som bryts ner till socker i magen, och höjer blodsockret! Resultatet har inte varit positivt. En gradvis försämring varje år ses nu som det normala vid typ 2 diabetes. Man har till och med döpt det till ”naturalförloppet”. Men hur kan det vara ”naturligt” att allt fler drabbas av diabetes och blir allt sjukare?
Gamla beprövade råd, eller lobbyism?
”Diabetic Cookery” från år 1917, klicka för förstoring.
Läs gärna i denna kokbok för diabetiker från 1917. Särskilt från sidan 9 där det står om bra mat (ex kött, fisk, fet mat), och sidan 13 som tar upp ”strikt förbjuden” mat (kolhydratrik sådan). Se även denna svenska kokbok från 1925.
Tänk om man kunde dela ut en uppdaterad version av boken ovan till diabetiker, istället för de kolhydratstinna råd som numera finns i de flotta gratisbroschyrerna från insulinsäljande läkemedelsföretag.
Tror du att företagen är snälla som delar ut gratisbroschyrer? Råden de ger om kolhydratrik mat gör att en diabetiker behöver mer insulin. En årsförbrukning av insulin kan lätt kosta 10,000 kr eller mer.
Förändring på gång
Poängen är att vi länge vetat hur diabetiker bör äta för att få bättre blodsocker. De flesta (som borde veta bättre) har bara glömt bort det. Som tur är verkar utvecklingen vara på väg åt rätt håll igen. Socialstyrelsen godkände lågkolhydratkost till diabetiker januari 2008. De arbetar nu på en uppdatering av sina kostrekommendationer till diabetiker. Även ADA godkände i sina riktlinjer för 2008 lågkolhydratkost till diabetiker.
Studier på diabeteskost
Jämförande studier visar samma sak gång på gång. Diabetiker som äter tvärtom mot de officiella fettsnåla råden blir friskare.
Sammanställning av studier
Mer om ovanstående sex studier
Kan man bota diabetes typ 2?
På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:
Exempel på diabetiker som testat
- Karin Eldh - nu normalt blodsocker utan mediciner
- Ulla Holmgren - fri från diabetes och 32 kilo med LCHF
- Ett samtal vid mejeridisken
- Norsk partiledare äter lågkolhydratkost
- ”Evangeliet” sprider sig
- Ännu en diabetiker otroligt förbättrad på LCHF-kost
- Ännu en medicinfri diabetiker
Effekten av mindre kolhydrater
Typ 1 diabetes
Bild ovan på blodsockermätningar under ett tiotal dagar före och efter start av lågkolhydratkost. Data från denna studien. Klicka på bilden för större version.
Notera särskilt hur mycket stabilare blodsockret blir. Innan är det stora höjningar av kolhydratratrik mat, och stora sänkningar av motsvarande mängder insulin. Att istället äta mindre kolhydrater och ta mindre insulin ger logiskt nog mycket mindre svängningar. Därmed blir det lättare att få ett normalare blodsocker utan att riskera känningar (blodsockerfall).
Berättelse från en som provat. Fler berättelser. Diskussionstrådar: 1 2 3 4 5 6 7 8. Diabetes typ 1 och LCHF – så häftigt
Typ 2 diabetes
Ovan ett stort antal blodsockermätningar hos en typ 2 diabetiker, första halvåret på LCHF-kost. Det blå området motsvarar optimala blodsockervärden. Notera att inte ett enda förhöjt värde uppmätts efter några månader! Och då har hon ändå redan efter tre dagar kunnat sluta med insulinsprutor, 70E dagligen. Hon gick även ner drygt trettio kilo första året.
Klicka på bilden för större version. Historien bakom kan läsas här:
Diabetiker typ 2 blir symtomfri, på LCHF-kost
Studier på LCHF-kost till typ 2 diabetiker.
Vikt
Överviktiga diabetiker (både typ 1 och 2) går regelmässigt ner i fettvikt på lågkolhydratkost.
Exempel / studier
Kolesterol
Men vad händer med blodfetterna om man äter mindre kolhydrater, och högre andel fett? Faktum är att nyare studier (tvärtom mot vad man tidigare trott) visar tydligt förbättrade kolesterolvärden.
Blodtryck
Blodtrycket blir också ofta bättre på lågkolhydratkost. Vilket delvis, men troligen inte helt, förklaras av viktnedgången.
Jag har hört av många som behövt minska på eller sluta med blodtrycksmediciner, efter att blodtrycket blivit väl lågt. Ett vanligt symtom då är yrsel och svaghetskänsla.
Studier. Mer om blodtryck.
OBS
Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall. Detta bör om möjligt ske med stöd av läkare/diabetessköterska, särskilt om du har begränsad vana av insulinjustering själv.
Insulin typ 2
Förslag från dr Vesti Nielsen (specialist i invärtesmedicin): sänk insulindoser med 25-30% från dag ett på lågkolhydratkost. Kontrollera noga blodsockret och anpassa doser. De flesta kan halvera sitt insulin på 3-6 dagar. Den lågkolhydratkost dr Nielsen använde i sin studie var måttligt strikt: 20% kolhydrater (runt 100g/dag).
Dr Mary Vernon föreslår (vid strikt lågkolhydratkost, <20g KH/dag) att insulindoser under 10E per dag kan avslutas direkt, medan högre doser kan halveras direkt. Blodsockret behöver följas noga före/efter måltid första tiden, och doserna justeras, tills blodsockret ligger bra.
Exempel på hur det kan gå till.
Det är inte ovanligt för typ 2 diabetiker att kunna klara sig utan insulin efter en tid (dagar till månader) på lågkolhydratkost.
Insulin typ 1
Ovanstående förslag för typ 2 kan passa hyfsat som utgångspunkt även vid typ 1. Skillnaden är att vid typ 1 behöver man normalt alltid insulinbehandling livslångt. Doserna kan i längden ofta ungefär halveras jmf om man äter gott om kolhydrater.
Resultatet (efter anpassade doser) brukar bli betydligt stabilare blodsocker, med minskad risk för hypoglykemier. Utöver andra potentiella vinster för vikt och hälsa av lägre insulindoser.
Tablettbehandlade
Även doserna av vissa tablettbehandlingar för diabetes kan behöva justeras ner efter en tid på LCHF-kost. Risken för blodsockerfall är dock mindre än av insulinsprutor. Vid behandling med annan diabetesmedicin bör man ändå för säkerhets skull vara noga med blodsockerkontroller, då man ändrar sin kost. Undantaget är Metformintabletter, som inte ger någon risk för blodsockerfall.
Tar du ingen medicin för din diabetes (eller bara Metformin) behöver du inte oroa dig för blodsockerfall av LCHF-kost.
Vid blodsockerfall
Ät genast något kolhydratrikt såsom en frukt eller en smörgås. Ett glas juice eller druvsockertabletter kan också fungera bra. Det höjer blodsockret. Får du blodsockerfall bör du starkt överväga att minska din medicinering framöver. Behöver du hjälp med det så kontakta din läkare.
Mer om diabetes
Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare
Berättelser av diabetiker som testat LCHF-kost
Fler berättelser från diabetiker som förbättrat sitt blodsocker och gått ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Många typ 2 diabetiker har till och med kunnat sluta helt med insulin så.
Föreläsning
Föreläsning om diabetes och lågkolhydratkost av Mary C. Vernon, amerikansk läkare som sedan länge specialiserat sig på området.
Böcker
Lars-Erik Litsfeldt fick tidigt typ 2 diabetes. Trots kämpande med fettsnål kost och motion uteblev förbättringen. Istället fick han en hjärtinfarkt.
Saker hände däremot när han började äta tvärtom – fet lågkolhydratkost. Blodsockret normaliserades utan medicin, han gick ner i vikt och mådde mycket bättre. Låter det för märkligt för att vara sant? Det borde det vara. Men det är fortfarande sant. Och här kan du som är diabetiker lära dig. Recension / Beställ
Böcker om mat och hälsa (även kokböcker för lågkolhydratkost)
Andra bloggar
Mat för livet – Blogg av Sara N, typ 1 diabetiker och kostrådgivare med inriktning på LCHF-kost.
Relaterade länkar
- Den västerländska sjukan – dvs ”Metabolt syndrom”
- Allt om viktnedgång
- Snabbkurs i kolesterol
- Högt blodtryck
Studier
Farliga mediciner?
- Intensiv blodsockerkontroll med mediciner verkar öka, inte minska, risken för sjukdom och död!
Gerstein HC, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008 Jun 12;358(24):2545-59.
- Diabetiker som medicinerar ner sitt blodsocker lågt eller står på insulin dör i förtid:
Currie CJ, et al. Survival as a function of HbA1c in people with type 2 diabetes: a retrospective cohort study. The Lancet, Early Online Publication, 27 January 2010
Självtestning
Att själv kontrollera sitt blodsocker verkar ha en liten positiv effekt även hos icke-insulinbehandlade diabetiker:
- Farmer AJ, et al. Meta-analysis of individual patient data in randomised trials of self monitoring of blood glucose in people with non-insulin treated type 2 diabetes. BMJ 2012;344:e486.
Naturligtvis är storleken på effekten helt beroende av om testningen leder till förbättrad livsstil. Att bara testa och utan reflektion skriva siffran i en bok gör dig förstås inte det minsta friskare. Testning för icke-insulinbehandlade bör ske av pedagogiska skäl eller i syfte att förbättra sin kost- och motionsbehandling.
Vill du göra något?
Tipsa gärna bekanta som kan vara intresserade om sidan. Lättast via ”Skicka”-länken underst.
Har du en blogg? Länkar till sidan gör att den värderas högre av sökmotorer. Ha då gärna ordet “diabetes” med i texten som länkas. Bäst är det med länkar direkt till http://www.kostdoktorn.se/diabetes
Målet är naturligtvis en topplacering vid sökning på ordet “diabetes”. Det skulle leda till att mängder av nya diabetiker hittar sidan.
Kom gärna med förslag på förbättringar av sidan!
Engagera dig gärna i din lokala diabetesförening och påverka, om du vill.
203
409 kommentarer
Jag är pensionär och har diabetes typ 1. Jag är normalviktig. Tidigare i livet har jag spelat mycket fotboll och sprungit mycket. Nu spelar jag bara bowling och boule. Jag känner mig lite osäker på hur jag ska äta? och om mina fritidsaktiviteter räcker för att hålla kroppen i trim?
Varför blir vi feta eller har svårt att gå ner i vikt.
Variant 1. Matmissbruk, gör att det går att banta bort vikt.
Variant 2. Den andra är en kronisk sjukdom, något annat är inte evidensbaserat.
Variant 3, är stressinducerat. Ger förändringar i det metabola syndromet som gör att bukfettman ökar. Detta ger toxisk eller inflammtorisk substans som slår ut insulin receptorerna IRS-1 - 6. Dessa receptorer är ensamma eller i mix med varandra ansvarige för att IGF-1 finns samt Leptin. Mycket viktiga substanser.
Att det handlar om en livsstilssjukdom innebär att man inte skall stressa. Fetma genom stress skapar en mycket stor grupp divergerande sjukdomar inclusive diabetes och cancer.
LCHF är enligt min syn, förknippat med förfettad lever, levercirros och levercancer.
För att kunna bygga upp kroppen behöver man en väl sammansatt kost, bland annat mineraler och vitaminer. T.ex. grapefrukt och broccoli, ger krom som är av stor betydelse för insulinfrisättningen.
Till alla Er som är diabetiker vill jag säga:-"Googla". Skaffa den kunskap som behövs och debattera med Er läkare. Underförstått gå inte på allt som sägs eller står i tidningarna.
Att ge motion på recept till en stressad diabetiker är enligt min syn rent löjeväckande.
Herr Hallgren:
"LCHF'are" äter grönsaker (du nämner broccoli tex). Du kanske skulle Googla lite mer på LCHF.
Hej, jag fick veta att jag hade diabetes 2 i början av november 2010 och jag har följt det min diabetsläkare och dietist har rekommenderat. Jag äter fullkornspasta och ris samt grönsker som mörötter och broccoli och för mig har det funkat riktigt bra. Nu har det gått 6månader och jag har gått ner 35kilo och har fått minskat på insulin från två sprutor till en om dagen. Jag tror att man måste finna den metod som passar sig själv kanske är det LCHF eller något annat. Det viktiga är nog att hålla på dieten, att ta mindre portioner, stressa mindre samt att hålla bra matrutiner tror jag.
mvh
Hej,
Jag har diabets typ 1. Är det farligt att träna med högt blodsocker runt 20 om det beror på att man har ätit alldeles för mycket i förhållande till den insulinmängd man tagit, dvs man har fått i sig insulin men för lite i förhållande till maten. Kan man utveckla syraförgiftning även om man får i sig insulin men äter jättemycket eller kan man bara få syraförgiftning om man inte får i sig insulin?
Per-Arne Hallgren# 302 - vad bygger du denna tes på? "LCHF är enligt min syn, förknippat med förfettad lever, levercirros och levercancer."
Dessutom är det inte så att vi skippar alla grönsaker som du verkar tro - men vi väljer vilka vi äter och då är ovanjordgrönsaker det bästa valet enligt mig och många andra här.
Näe, det verkar vara du som behöver googla och läsa på och lära dig att inte fortsätta att "gå på" information. Inte vi. Vi har ju redan ifrågasatt teorierna så här långt och kommit en bra bit på väg som jag ser det.
Limiting Carbs, Not Calories, Reduces Liver Fat Faster
http://www.diabetesincontrol.com/index.php?option=com_content&vi...
Göran,
hämtat ur Riktlinjer För en Adekvat Vård av Diabetes, av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raastte:
Lägre än 5,6 mmol/l (100 mg/dl): oavsett
diabetestyp, ät en snack med kolhydratinnehåll,
en fruktkaka eller kex.
5,6 –13,9 mmol/l (100-250 mg/dl): för de
flesta är detta ett säkert intervall före fysiska
övningar.
13,9 (250 mg/dl) eller högre: testa ditt urin
för ketoner. Om de verkar vara på en moderat
eller hög nivå ska du inte börja med några
övningar. Vänta tills de gått ned. Det höga
värdet är indikation på att du har för lite
insulin för att kontrollera blodsockret och det
kan leda till ketoacidos. Den kan förefalla
om blodsockret överstiger 15 mmol/l (270
mg/dl).
16,6 mmol/l (300 mg/dl) eller högre: oavsett
diabetestyp, så ska du inte utöva fysisk
aktivitet. Du måste få ned värdena eftersom
blodsockervärdet kan stiga och leda till
ketoacidos.
Min mamma, som är 89 år, har fått diabetes och ska äta enligt tallriksmodellen. Hon blir allt tjockare om magen utan att gå upp i vikt. Hon tror att ägg och smör är farligt, även om hon gillar ägg. Hon äter gärna gröt till lunch, men ägg och sill till frukost. Jag säger att hon ska kolla blodsockret ofta, fler gånger om dagen, för att kunna förstå hur hennes kropp reagerar på olika sorters mat, men hennes läkare säger att det räcker att kolla nån gång per vecka och är snål med att skriva ut provstickor. Hur ska jag råda min gamla mamma? Hon är dålig på att kolla nätet och har ingen egen dator.
#309 Du kanske kan köpa stickor åt henne så att hon lär sig sambandet?
Jag trodde att man som diabetiker hade rätt till gratis provstickor? Det var kanske enfaldigt av mig. Dessutom vill hon ju testa sitt blodsocker ofta, just för att lära sig förstå vad som är bra att äta och vad hon bör undvika, dvs lära sig hantera sin sjukdom. Men läkaren säger alltså tallriksmodellen och blodsockerkoll nån gång per vecka.
Totto.. Teststickorna för diabetiker är gratis..
Det var som jag trodde,då. Men mamma får dem på recept, och hennes läkare vill inte skriva ut så många som hon vill ha. Läkaren tycker att det räcker att kolla blodsockret nån gång per vecka. Är det ett rimlig intervall?
Jag har nu haft min diagnos i ett och ett halvt år och har idag "ganska" bra värden. Redan från början tog jag bort allt "vitt" (rotfrukter, spannmål, mycket mjölk) och en hel del annat och fick snart pli de värsta topparna. Jag märkte också att Metformin var fullkomligt verkningslöst. Mitt problem idag är att jag noterat att stress är idag min främsta källa till högt socker. Jag har läst att stresshormonet kortisol har samma cykel som blodsockret, dvs högt på morgonen och lägre på kvällen. Det skrivs väldigt lite om den kopplingen. Det finns även statistik på att skillsmässobarn löper större risk att få dbII och att barn med dbI oftare än genomsnittet har ett trauma bakom sig.
Finns det ett starkt påvisat samband på samma sätt som det framkommit med LHCF som inte är accepterat av den stora läkarvärlden. Utan drivs mitt emellan den och alternativvården.
Det här forumet är kanske lite fel men jag får ingen respons ifrån andra.
Traumatiska upplevelser har en tendens att trigga just stresshormoner, vilket antagligen kan vara ytterligare orsak till sjukdomar utvecklas.
Däremot får man inse sjukvårdens tillkortakommanden när det gäller sociala omständigheter.
Det där var ju jätteintressant. Bra att du skrev det.
Min mormor hade diabetes från 42 års ålder. Hon fick det efter en kraftig influensa. Hennes bror dog i akut bukspottkörtelinflammation (för mycke alkohol). Kanske hände något när dom var barn (jag tror det) eller var dom bara känsliga. Kanske både och.
Min mormor var oxå verkligen orolig för allt.
Detta är ju en av anledningarn till att jag är här oxå. Är ju sockerberoende men suget är nästan helt borta nu när jag äter så bra mat.
Trevlig läsning tack
hälsningar Widde från Finland
Dethär är en direkt fråga till Andreas Enfeldt;
Jag är en 40-årig kvinna som haft typ-1-diabetes 1 37 år,dvs sedan jag var 3 år. Då det nu enligt bl a dig tycks vara rena mirakelmedicinen för en diabetiker att äta enligt LCHF-metoden undrar jag VARFÖR jag borde göra det? Mina blodfettvärden är alldeles utmärkta (kollas 1 gång per år i samband med årskontrollerna jag går på hos min diabetesläkare)trots att jag INTE äter enligt LCHF. Jag är inte heller överviktig p g a att jag bl a springer varje dag. Jag äter enligt de enligt er LCHF-are så förhatliga nuvarande näringsrekommendationerna -och mår såhär bra!!!
Som sagt VARFÖR borde jag då börja äta enligt LCHF-metoden?
Jag vill ha ETT RAKT SVAR inom en vecka ,dvs senast dnden 19 juni, annars tolkar jag det som att du anser attmin(och många andras) kritiska inställning till LCHF skall tystas ner
Vilken otrevlig ton, Helena! Trots det får du säkert ett svar av Andreas. Jag tycker mig inte se att kritiker tystas, däremot får de kanske mothugg.
Jag har inte själv diabetes, men en god vän till mig som har typ 1 har fått ett enormt mycket stabilare blodsocker genom att skära ned kraftigt på kolhydraterna och minska på insulindoserna. (Som typ 1:a lär man förstås aldrig slippa injicera insulin!)
Poängen med att minska på kolhydrater/insulin är att högt blodsocker och insulin är inflammatoriskt och påverkar bl.a. hormonsystemen negativt. Som typ 1:a blir det troligen mycket enklare att undvika de höga topparna och djupa dalarna i blodsockerkurvan.
Är man pre-diabetiker eller typ 2-diabetiker räcker det ofta med att undvika kolhydraterna för att slippa utveckla/förvärra sin diabetes. Många som börjat medicinera kan trappa ned eller sluta med piller och sprutor.
Helena
Andreas får svara för sig själv, men eftersom detta är ett öppet forum vill jag ge en kort kommentar och en fråga.
Den största vinsten med lågkolhydratkost är för patienter med typ 2 diabetes, som i bästa fall kan sluta med all medicin. Har man typ1 kan blodsockersvängingarna bli bättre om man har problem med det, men några dramatiska effekter är knappast att vänta.
Helena, jag undrar om du praktiserar kolhydraträkning när du doserar måltidsinsulinet?
Helena, Är du verkligen 40 år? Låter som du är i trotsåldern.
Ät som du vill, och toppen att du mår bra. Men lite barnsligt att avkräva Andreas ett direkt svar och rent skrattretande att du dessutom ställer ett ultimatum.
Det finns många som äter enligt tallriksmodellen och dessutom mår bra av det. Sen finns det andra som inte klarar av det och väljer att äta på annat sätt. Ofta är den gemensamma nämnaren hos dessa grupper som upplever att de mår bra att de väljer naturliga råvaror. Svårare än så är det inte, om du mår bra som du äter nu ska du fortsätta göra det. Måste inte vara Einstein (Enfeldt?) för att komma till den slutsatsen.
Helena,
Det blir lättare att hålla ett normalt och stabilt blodsocker med LCHF om man är typ 1-diabetiker, med minskade insulindoser. Färre hypoglykemier är därmed vanligt.
Du nämner inget om ditt långtidsblodsocker, men ett vanligt resultat är att det förbättras.
Hur man äter sig till diabetes på 6 timmar. Mycket intressant!
http://www.youtube.com/watch?v=_42LfH8veEU&feature=player_embedded
Jag skall medge att jag är öppet kritisk till att LCHF-dieten av väldigt mång anses vara närmast allena saliggörande för diabetes- och blodsockerbalansen. Att endel personer uppfattard et som otrevligt och provokativt är deras eget problem
Men för att svara på Anders diabetsdoc´fråga: ja,jag räknar kolhydrater innman jag doserar mitt måltidsinsulin. Så till Doc´s fråga; mitt långtidsblodsocker har 31.3-05-19.4-11 varierat mellan 5.6 och 7,2 %
Det är skillnad mellan t1 och t2, T1 behöver inte ha så stora problem att omsätta glukos i cellerna, medans hos T2 är det just detta som är det centrala problemet.
Fördelen däremot för ettor med lägre andel kolhydrater i kosten är att de inte behöver lika mycket insulin för det blir inte likadant att ta det i spruta eller pump som när kroppen producerar det själv.
Den främsta fördelen med mer fett som energi är just att fett inte kräver insulin för att omsättas i kroppen och att glukosen därmed sparas i större utsträckning och därmed blir blodsockret stabilare.
Men en t1:a borde väl också kunna utveckla insulinresistens efter tillräckligt mycket stillasittande och kolhydrater? Liksom en t2:a till slut också kan bli en t1:a, när betacellerna har gett upp.
M.a.o. Med en extremt modern livsstil kan det mycket väl jämna ut sig i längden.
Helena 324
Det är väl med LCHF som med mycket annat, var och en blir salig i sin tro.
Det är trots allt väldigt många som upplever en avsevärd livsförbättring på LCHF (Däribland jag själv) trots att mitt huvudproblem inte är diabetes.
Att du mår bra på ditt sätt att hantera din diabetes är bara bra, och ingen tvingar dig att gå över till/ eller pröva LCHF, det kan bara din egen övertygelse göra, ingen annans.
Helena,
Om du äter mindre av maten som blir till sockerarter redan i magen (kolhydrater) så får du mindre blodsockerstegring. Mycket logiskt och det är precis vad som händer såväl i studier som för mina patienter som provar.
Med A1c mellan 5,6-7,2 (hyfsat bra för en t1 på dagens västerländska kost) finns det gott om utrymmer för förbättring. Det är inte orimligt att sikta mot friska normalvärden (runt 5 eller lägre). Det kan inte göras med svängande blodsocker pga risk hypoglykemi, men med stabilt blodsocker pga LCHF kan det göras.
Blir rent förvirrad av alla synpunkter om rätt diabeteskost. Fick själv diagnosen diabetes typ 2 för knappt 2 veckor sen vid en rutinkontroll av min värkande höft. Har under det senaste året gått upp rejält i vikt från att bara haft en lättare övervikt. Ska träffa diabetessköterska för första gången denna vecka och har förstått att hon förespråkar den "traditionella modellen" med lågkolhydratkost.
Dock testat LCHF en vecka och gått ner hela 3 kg i vikt så nu väger man åter under 100 kg. Har nu en del tankar att fortsätta med LCHF men känner mig osäker och får höra vad diabetessköterskan säger. Antar att det viktiga är regelbundna måltider, röra på sig och gå ned i vikt. Kanske återkommer till forumet längre fram. Just nu är det svårt att ta in det totalt oväntade beskedet att man fått diabetes 2 vid 64 års ålder och medicinerar nu med 1 tablett Metformin 500 mg om dagen. Vet heller inte riktigt hur pass "normalt" det är att nedgången från första fastevärdet dagen efter beskedet utan medicin låg på 9,5 och en vecka senare på 8,0.
Hans
Här kan du läsa på om diabetes och lchf.
http://www.kostdoktorn.se/diabetes
http://www.kostdoktorn.se/vetenskap/anekdoter/kitabu
Micke B,
Tankeväckande. Onekligen en klar förbättring hos de personer som berättar om resultat av övergången till LCHF. Men är fortfarande vilsen. De senaste knappa 2 veckorna har ju inneburit en total kostomläggning. Börjar ju inte dagen längre med en halv liter juice en kopp kaffe, vitt bröd och fil med massor av russin för att fortsätta med annan onyttig mat och söta efterrätter. Känner dock inget riktigt sötsug längre.
Men som sagt. LCHF dieten verkar klart lovande när det gäller att komma tillrätta med blodsockernivåerna. Kan ju finnas förhoppningar att i alla fall slippa öka medicineringen eller rentutav kunna sluta med den, men än så länge vet jag ingenting mer än att det är A och O att lära sig leva med sin diabetes och ta hand om den på rätt sätt.
hans,
Med dagens konventionella kolhydratrika diabeteskost ses det som normalt att bli lite sjukare och behöva mer mediciner varje år.
Med LCHF (om man kan trivas med att äta så i längden) är det snarare vanligt att bli allt friskare och smalare med tiden.
Det är bara att testa själv och välja.
Doc,
Naturligtvis vill man förbättra sina blodsockervärden och om detta kan ske genom kostomläggning (LCHF) istället för ökad medicinering är svaret givet. Verkar förstås spontant vara en jobbig omställning att bara leva på LCHF kost, men det är väl en fråga om rutiner och disciplin. Men om man nu märker att denna kost ger ett positivt resultat så är den ju absolut att föredra istället för konventionell diabeteskost om man nu skulle rikta in sig på den och märka att det är svårt att hålla en hälsosam blodsockernivå.
Men allt är så nytt nu och det ska visst finnas möjlighet att kolla blodsockret själv. Det är ju bra. Bara man inte blir helt fixerad vid ideliga blodsockertester. Har aldrig haft en tanke kring mina blodsockernivåer förrän jag nu fick beskedet om diabetes typ 2.
#324 Lågkolhydratkost ÄR saliggörande för diabetes- och blodsockerbalansen i och med att du får i dig mycket mindre socker (kolhydrater). Du får MYCKET bättre blodsocker och MYCKET mindre svängningar. Och ja, jag har också diabetes typ 1 så jag vet vad jag pratar om. Men är du nöjd med din metod ska du givetvis inte ändra på det.
Det är svårt att argumentera mot LCHF för diabetiker.
Effekten på blodsockret blir så tydlig.
Säger en typ 2:a
#335
Beror på vad man menar med LCHF. Restriktivitet med kolhydrater är självfallet bra men är < 20g/dag nödvändigtvis så mycket bättre än 80 - 100g/dag.
Kan vara värt besväret för en 2.a som blir medicinfri men annars varför bry sig.
#336
Om man "eliminerar" kolhydraterna så blir det ju en parameter mindre att ta hänsyn till då man behandlar sin diabetes. Det kan ju i alla fall inte vara helt fel.
Vill man leva "on the edge" så ska man förstås glatt fortsätta käka sina kolhydrater.
Hans Du kunde åtminstone sluta med juicen och russinen till frukost. Herregud.
#338
"De senaste knappa 2 veckorna har ju inneburit en total kostomläggning. Börjar ju inte dagen längre med en halv liter juice en kopp kaffe, vitt bröd och fil med massor av russin"
Verkar som om Hans redan gjort det, enligt hans inlägg.
# Notarien
Juice och russin och övrig onyttig kost var ju en del av den kost jag åt INNAN jag fick diagnosen Diabetes typ 2. Har ju totalt lagt om kosten sen dess. Nu nästan bara LCHF diet sen 4 dagar tillbaka, men den tar på krafterna. Var ute och cyklade en mil på eftermiddagen. Var helt kraftlös då jag kom hem. Har inte riktigt kommit underfund om vilka effekter denna kost har på orken. Åt efter ett tag ett halvt äpple och livsandarna kom åter. Antar att kroppen är tömd på kolhydrater. Famlar lite i blindo när det gäller att hittta en balans så att man mår bra utan att blodsockret åker jojo.
Jo en del kan uppleva orkeslöshet den första tiden på lågkolhydratkost, det kommer sannolikt att förbättras... säger jag som bara är en vanlig person
Sen om du har fått i dig mycket socker tidigare så genomgår kroppen och hjärnan sannolikt någon form av avgiftning också. Lite abstinens kanske du känner av.
#340
Räkna med tre veckors omställning innan det värsta är över!
Sen tar det längre tid för musklerna att börja använda fett som främsta bränsle.
#Miss In Action
Möjligt att det kan vara som du skriver - abstinens. Men som ovanlig (!) person så är det ju ganska så viktigt att man hittar en balans och kostvanor som passar en själv. Kanske lite oövertänkt att som nydiagnostiserad redan nu börja laborera med kosthållningen, men tanken är att mota Ollle i grind så att man får ett bättre utgångsläge när det gäller framtida kostvanor och behandling. Verkar ju också vara en bra metod för de som inte har diabetes att må bättre och framförallt gå ned i vikt.
Har innan diagnosen fått en del puffar från omgivningen att pröva GI kost eftersom jag gått upp i vikt och har en begynnande mycket liten höftartros. Så här i efterhand skulle jag naturligtvis följt råden och troligen sluppit diagnosen diabetes, men det är lätt att vara efterklok. Nu är det som det är och det gäller att kunna leva med sin diabetes och motionera regelbundet vilket är bra för diabetesen och smörjer lederna.
Det är väl tvärtom bra, så du slipper stoppa i dig en massa medicin. Men ta det lugnt, tycker jag. Behåll lite kolhydrater och trappa ner under ett par veckor så slipper du antagligen må dåligt (så smart var inte jag och jag mådde sk*t betydligt längre än 3 veckor och jag var inte ens diabetiker, bara pre-).
#hans
Hehe, ja vi kanske är lika vanliga eller ovanliga båda två.. men jag menade att jag har ingen läkarutbildning eller liknande utan jag pratar utifrån det jag har läst och lyssnat mig till
Har du förresten hittat till Kolhydrater i fokus? http://kolhydrater.ifokus.se/
#332, Andreas
"om man kan trivas med att äta så i längden"
Vad menar du med detta uttryck?
Trivselfaktorn torde vara större ju friskare man blir. Överlevnad utan biverkningar av diabetes borde vara motivering nog.
Brukar inte sentensen vara: Vem kan tröttna på smör och vispgrädde?
Vad är det du saknar i din mathållning när du äter lågkolhydratkost?
#hemul
Tack för dina synpunkter. Är kanske inte bra att chockstarta med LCHF innan kroppen hunnit vänja sig efter all överkonsumtion av alla onyttiga sockerprodukter. Får väl successivt övergå till LCHF kost.
#MissInAction
Kollade kolhydrater i fokus som hastigast. Får väl fördjupa mig senare.
Klickade sen på på din signatur. Du tycks ha en ovanlig energi i alla fall. Hela tre bloggar igång samtidigt och mycket läsvärt dessutom och lycka till i din strävan att komma ner till din målvikt
# hans
Tackar! Jag kämpar på, ligger nämligen själv i riskzonen för diabetes och dit vill jag inte komma! Därav min nyfikenhet i denna tråd.
Så bloggarna är ett verktyg.. anledningen till att de är fler är väl att det är mycket som intresserar mig
Återkommer till forumet eftersom jag fått lite funderingar. Träffat diabetessköterskan för första gången. Var verkligen en annan kosthållning än LCHF-kost. Bröd, potatis, pasta, frukter (äpple, banan, apelsin m.m) och det gick bra att ta sig lite lite sötsaker ibland.
Har nu hyfsat strikt levt på LCHF-kost en vecka och tar Metaformin 500mg 1 gg/dagl.
Blodsocker fastande första dagen efter diabetesbesked för drygt 2 veckor sen 9,5 en vecka senare 8.0 fastande och idag några timmar efter lunch 6,4. Såvitt jag förstår så är utvecklingen rätt bra och inga onormala övriga värden.
Är väl lätt hänt att man blir fixerad vid alla värden, men bör väl ändå visa ge ett visst hum om hur det står till med hälsan.
Nu är frågan: Skulle blodsockervärdet sett annorlunda ut om jag följt den traditionella diabeteskosten. Har förstås inget svar själv, men är nyfiken på synpunkter och vet inte om jag ska börja följa diabetssköterskans råd. Är själv tveksam. Tilläggas kan att jag har en rätt så kraftig övervikt och fick rådet att inte gå ner mer än 1 kg i månaden.
Hans
Troligtvis ja.
Jag själv medicinerade med Metformin 2x500 2ggr dagligen dessutom injicerade jag
3x30E snabbverkande och 34E långsamverkande insulin som mest.
I dag tar jag ingen insulin och inget Metformin. Dom numera glesare blodsockerkontrollerna
ligger mellan 5,1 och 6,8.