Har du diabetes? Vill du få bättre blodsocker och bli friskare och smalare som en bonus? Då är denna sidan för dig
Innehåll:
- Introduktion
- Vad är diabetes?
- Diabeteskostens förfall
- Vetenskapen ger svart på vitt
- OBS mindre kolhydrater = minskat medicinbehov
- Länkar, böcker
Skriv ut
SkickaIntroduktion
Är de sista decenniernas fettsnåla kostråd vid diabetes felaktiga och farliga? Allt fler, inklusive läkare, kommer fram till det idag (även på DN Debatt). Därmed öppnas en ny möjlighet. Allt fler diabetiker har redan ätit sig till normalt blodsocker och blivit smalare och friskare, genom att göra tvärtom mot vad de blivit tillsagda.
Från och med hösten 2011 rekommenderar dessutom Socialstyrelsen lågkolhydratkost vid diabetes. Förändringens vindar blåser kraftigt idag och du behöver inte vänta.
Några spektakulära berättelser om ny hälsa:
- Eva-Britt Thiessen
- Ulla Holmgren
- Mats Wiman
- Marita Trönnberg-Thuvesson
- Karin Eldh
- Nancy Alke och Helena Hesselmark
- Lars Pekkala
Är det din tur nu?
Hälsovådliga råd
Ännu får många diabetiker råd att följa den kolhydratrika ”tallriksmodellen”:
Det normala för typ 2-diabetiker som får sådana kostråd är att bli lite sjukare varje år. Ofta går de även upp i vikt. Den successiva försämringen ses som sjukdomens ”naturalförlopp”. Det är ett misstag, utvecklingen kan vändas.
Som tur är finns det ett bättre sätt att äta som är naturligt och logiskt vid diabetes. Undvik att äta maten som blir till socker redan i din mage. Stärkelse blir exempelvis till rent druvsocker, som sedan tas upp i blodet som blodsocker.
Diabetes innebär att blodsockret lätt blir för högt. Varför får då diabetiker råd att äta blodsockerhöjande mat? Detta är en historia om ett märkligt medicinskt misstag och den resulterande katastrofen.
En onödig katastrof
Först en kort bakgrund. Diabetes var sällsynt förr, innan vår moderna västerländska kost. Nu är diabetes vanligt och orsaken blir allt klarare.
På bara några decennier har en förskräckande epidemi av typ 2-diabetes spridit sig över världen. Epidemin tog fart på 80-talet, samtidigt som vi fick råd att äta mindre fett och mer blodsockerhöjande kolhydrater.
Varje år får nu miljontals människor diabetes. Här är antalet diabetiker i världen:
Vetenskapens värld SVT om skandalen
Se Vetenskapens värld från hösten 2011 för en snabbkurs i hur dramatiskt diabetiker kan förbättras av mindre kolhydrater, och hur lite vetenskap som talar för dagens fettskrämda kostråd:
Del 1
Del 2
Del 3
Vad är diabetes?
Diabetes är flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att mängden socker i blodet är för stor:
En orsak att bry sig
Högt blodsocker ger risk för svåra komplikationer på längre sikt. Det ”fräter” sönder kroppens små blodkärl. Ju högre blodsocker desto högre risk för hjärtinfarkt, blindhet, amputationer och annat elände.
Fråga bara Richard Roseman, en av miljoner offer för vanliga diabeteskomplikationer:
Uppenbarligen vill man undvika sådant. Men konventionell fettsnål kost (de vanliga kostråden idag) och medicin botar i princip aldrig diabetes. I bästa fall hålls sjukdomen under kontroll utan att göra större skada. I värsta fall går det som för Richard Roseman. Eller värre.
Det behövs bättre en behandling än så. Den finns, och den är självklart logisk när man förstår.
Hur diagnosticeras diabetes?
Diagnosen diabetes får man om onormalt höga blodsockervärden uppmäts.
Blodsocker och diabetes - gränsvärden för normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes.
Typ 1 diabetes
Typ 1 diabetes – det som tidigare kallades ”ungdomsdiabetes” – beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin som kroppen behöver. Av någon (vanligen autoimmun) anledning har majoriteten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln dött.
Typ 1 diabetes behandlas med injektioner av det insulin kroppen saknar.
Ju mer kolhydrater man äter desto större doser insulin behövs. Detta gör vanligen blodsockret mer svårstyrt. Många upplever därför att minskade mängder kolhydrater i kosten gör det lättare att hålla blodsockret på stabila och normala nivåer.
Blogginlägg om typ 1 diabetes.
Berättelser av typ 1 diabetiker / Studier på typ 1 diabetiker
Typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes – tidigare ”åldersdiabetes” – beror istället på att kroppens celler har minskad känslighet för insulin. Allt mer insulin behövs då för att få dess blodsockersänkande effekt. Typ 2 diabetes är den överlägset vanligaste formen av diabetes (närmare 90%). Den är mycket starkt kopplad till övervikt i form av bukfetma.
Typ 2 diabetes behandlas i första hand med lämplig kost, och gärna motion. Viktnedgång är mycket positivt, och kan i bästa fall leda till normaliserat blodsocker. Kostråd här är kontroversiellt, men det viktigaste är troligen mindre av kolhydrater, vilket är det som bryts ner till sockerarter och höjer blodsockret.
Räcker inte kostförändring (och motion) för att få tillräckligt bra blodsocker görs tillägg av medicin. I första hand Metformin-tabletter. Det finns ytterligare några typer av tabletter som är tänkbara i behandlingen. Långt gången typ 2 diabetes kan leda till att kroppens insulinproduktion minskar kraftigt. Det kan då i sista hand behövas insulinsprutor. Troligen sätts dock insulinbehandling ibland in för tidigt – vilket kan öka risken för hjärtinfarkt samt cancer och vanligen ger oönskad viktökning.
Blogginlägg om diabetes (oftast om typ 2). Blogginlägg om typ 2 diabetiker som testat lågkolhydratkost.
Diabetes typ 2 är nära kopplat till ”den västerländska sjukan” dvs Metabolt syndrom.
Vill du läsa om eländet som dåligt kontrollerad typ 2 diabetes kan leda till?: ”Bara typ 2 diabetes”
Ovanligare diabetestyper
Utöver typ 1 och 2 finns ett par till diabetesformer. LADA-diabetes är en inte helt ovanlig form (kanske hela 10%) som beskrivits som ”mitt emellan typ 1 och typ 2″. Liksom vid typ 1 har man antikroppar som angriper insulinproducerande betaceller. LADA debuterar senare i livet än typ 1 och utvecklas långsammare.
MODY-diabetes är en ovanligare form som beror på en genetisk avvikelse.
Diabeteskost
Redan i början av 1900-talet visste man precis hur en diabetiker bör äta för att få ett bra blodsocker. Mindre kolhydrater, som bryts ner till socker i magen – och höjer blodsockret. Mer kött, fisk, ägg och naturligt fett – som inte höjer blodsockret.
Enkelt och logiskt, eller hur?
Insulin och rädslan för naturligt fett
Den kunskapen glömdes delvis när insulinet kom. I övertro på det nya verkar man ha trott att diabetiker utan problem kunde spruta i sig obegränsad mängd insulin, för att normalisera blodsockret. Varför man kunde äta mycket mer blodsockerhöjande kolhydrater. Men insulin i överdoser har negativa långtidseffekter, vilket blivit allt mer uppenbart – i studier likväl som i verkligheten. Insulin i överskott gör att man ökar i fettvikt, och är sannolikt farligt även på en rad andra sätt.
Problemet blev än värre av den nu i princip motbevisade teorin att naturligt fett var farligt. Därmed fick diabetiker rådet att äta fettsnålt och mer kolhydrater. Mer av precis det som bryts ner till socker i magen, och höjer blodsockret! Resultatet har inte varit positivt. En gradvis försämring varje år ses nu som det normala vid typ 2 diabetes. Man har till och med döpt det till ”naturalförloppet”. Men hur kan det vara ”naturligt” att allt fler drabbas av diabetes och blir allt sjukare?
Gamla beprövade råd, eller lobbyism?
”Diabetic Cookery” från år 1917, klicka för förstoring.
Läs gärna i denna kokbok för diabetiker från 1917. Särskilt från sidan 9 där det står om bra mat (ex kött, fisk, fet mat), och sidan 13 som tar upp ”strikt förbjuden” mat (kolhydratrik sådan). Se även denna svenska kokbok från 1925.
Tänk om man kunde dela ut en uppdaterad version av boken ovan till diabetiker, istället för de kolhydratstinna råd som numera finns i de flotta gratisbroschyrerna från insulinsäljande läkemedelsföretag.
Tror du att företagen är snälla som delar ut gratisbroschyrer? Råden de ger om kolhydratrik mat gör att en diabetiker behöver mer insulin. En årsförbrukning av insulin kan lätt kosta 10,000 kr eller mer.
Förändring på gång
Poängen är att vi länge vetat hur diabetiker bör äta för att få bättre blodsocker. De flesta (som borde veta bättre) har bara glömt bort det. Som tur är verkar utvecklingen vara på väg åt rätt håll igen. Socialstyrelsen godkände lågkolhydratkost till diabetiker januari 2008. De arbetar nu på en uppdatering av sina kostrekommendationer till diabetiker. Även ADA godkände i sina riktlinjer för 2008 lågkolhydratkost till diabetiker.
Studier på diabeteskost
Jämförande studier visar samma sak gång på gång. Diabetiker som äter tvärtom mot de officiella fettsnåla råden blir friskare.
Sammanställning av studier
Mer om ovanstående sex studier
Kan man bota diabetes typ 2?
På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:
Exempel på diabetiker som testat
- Karin Eldh - nu normalt blodsocker utan mediciner
- Ulla Holmgren - fri från diabetes och 32 kilo med LCHF
- Ett samtal vid mejeridisken
- Norsk partiledare äter lågkolhydratkost
- ”Evangeliet” sprider sig
- Ännu en diabetiker otroligt förbättrad på LCHF-kost
- Ännu en medicinfri diabetiker
Effekten av mindre kolhydrater
Typ 1 diabetes
Bild ovan på blodsockermätningar under ett tiotal dagar före och efter start av lågkolhydratkost. Data från denna studien. Klicka på bilden för större version.
Notera särskilt hur mycket stabilare blodsockret blir. Innan är det stora höjningar av kolhydratratrik mat, och stora sänkningar av motsvarande mängder insulin. Att istället äta mindre kolhydrater och ta mindre insulin ger logiskt nog mycket mindre svängningar. Därmed blir det lättare att få ett normalare blodsocker utan att riskera känningar (blodsockerfall).
Berättelse från en som provat. Fler berättelser. Diskussionstrådar: 1 2 3 4 5 6 7 8. Diabetes typ 1 och LCHF – så häftigt
Typ 2 diabetes
Ovan ett stort antal blodsockermätningar hos en typ 2 diabetiker, första halvåret på LCHF-kost. Det blå området motsvarar optimala blodsockervärden. Notera att inte ett enda förhöjt värde uppmätts efter några månader! Och då har hon ändå redan efter tre dagar kunnat sluta med insulinsprutor, 70E dagligen. Hon gick även ner drygt trettio kilo första året.
Klicka på bilden för större version. Historien bakom kan läsas här:
Diabetiker typ 2 blir symtomfri, på LCHF-kost
Studier på LCHF-kost till typ 2 diabetiker.
Vikt
Överviktiga diabetiker (både typ 1 och 2) går regelmässigt ner i fettvikt på lågkolhydratkost.
Exempel / studier
Kolesterol
Men vad händer med blodfetterna om man äter mindre kolhydrater, och högre andel fett? Faktum är att nyare studier (tvärtom mot vad man tidigare trott) visar tydligt förbättrade kolesterolvärden.
Blodtryck
Blodtrycket blir också ofta bättre på lågkolhydratkost. Vilket delvis, men troligen inte helt, förklaras av viktnedgången.
Jag har hört av många som behövt minska på eller sluta med blodtrycksmediciner, efter att blodtrycket blivit väl lågt. Ett vanligt symtom då är yrsel och svaghetskänsla.
Studier. Mer om blodtryck.
OBS
Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall. Detta bör om möjligt ske med stöd av läkare/diabetessköterska, särskilt om du har begränsad vana av insulinjustering själv.
Insulin typ 2
Förslag från dr Vesti Nielsen (specialist i invärtesmedicin): sänk insulindoser med 25-30% från dag ett på lågkolhydratkost. Kontrollera noga blodsockret och anpassa doser. De flesta kan halvera sitt insulin på 3-6 dagar. Den lågkolhydratkost dr Nielsen använde i sin studie var måttligt strikt: 20% kolhydrater (runt 100g/dag).
Dr Mary Vernon föreslår (vid strikt lågkolhydratkost, <20g KH/dag) att insulindoser under 10E per dag kan avslutas direkt, medan högre doser kan halveras direkt. Blodsockret behöver följas noga före/efter måltid första tiden, och doserna justeras, tills blodsockret ligger bra.
Exempel på hur det kan gå till.
Det är inte ovanligt för typ 2 diabetiker att kunna klara sig utan insulin efter en tid (dagar till månader) på lågkolhydratkost.
Insulin typ 1
Ovanstående förslag för typ 2 kan passa hyfsat som utgångspunkt även vid typ 1. Skillnaden är att vid typ 1 behöver man normalt alltid insulinbehandling livslångt. Doserna kan i längden ofta ungefär halveras jmf om man äter gott om kolhydrater.
Resultatet (efter anpassade doser) brukar bli betydligt stabilare blodsocker, med minskad risk för hypoglykemier. Utöver andra potentiella vinster för vikt och hälsa av lägre insulindoser.
Tablettbehandlade
Även doserna av vissa tablettbehandlingar för diabetes kan behöva justeras ner efter en tid på LCHF-kost. Risken för blodsockerfall är dock mindre än av insulinsprutor. Vid behandling med annan diabetesmedicin bör man ändå för säkerhets skull vara noga med blodsockerkontroller, då man ändrar sin kost. Undantaget är Metformintabletter, som inte ger någon risk för blodsockerfall.
Tar du ingen medicin för din diabetes (eller bara Metformin) behöver du inte oroa dig för blodsockerfall av LCHF-kost.
Vid blodsockerfall
Ät genast något kolhydratrikt såsom en frukt eller en smörgås. Ett glas juice eller druvsockertabletter kan också fungera bra. Det höjer blodsockret. Får du blodsockerfall bör du starkt överväga att minska din medicinering framöver. Behöver du hjälp med det så kontakta din läkare.
Mer om diabetes
Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare
Berättelser av diabetiker som testat LCHF-kost
Fler berättelser från diabetiker som förbättrat sitt blodsocker och gått ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Många typ 2 diabetiker har till och med kunnat sluta helt med insulin så.
Föreläsning
Föreläsning om diabetes och lågkolhydratkost av Mary C. Vernon, amerikansk läkare som sedan länge specialiserat sig på området.
Böcker
Lars-Erik Litsfeldt fick tidigt typ 2 diabetes. Trots kämpande med fettsnål kost och motion uteblev förbättringen. Istället fick han en hjärtinfarkt.
Saker hände däremot när han började äta tvärtom – fet lågkolhydratkost. Blodsockret normaliserades utan medicin, han gick ner i vikt och mådde mycket bättre. Låter det för märkligt för att vara sant? Det borde det vara. Men det är fortfarande sant. Och här kan du som är diabetiker lära dig. Recension / Beställ
Böcker om mat och hälsa (även kokböcker för lågkolhydratkost)
Andra bloggar
Mat för livet – Blogg av Sara N, typ 1 diabetiker och kostrådgivare med inriktning på LCHF-kost.
Relaterade länkar
- Den västerländska sjukan – dvs ”Metabolt syndrom”
- Allt om viktnedgång
- Snabbkurs i kolesterol
- Högt blodtryck
Studier
Farliga mediciner?
- Intensiv blodsockerkontroll med mediciner verkar öka, inte minska, risken för sjukdom och död!
Gerstein HC, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008 Jun 12;358(24):2545-59.
- Diabetiker som medicinerar ner sitt blodsocker lågt eller står på insulin dör i förtid:
Currie CJ, et al. Survival as a function of HbA1c in people with type 2 diabetes: a retrospective cohort study. The Lancet, Early Online Publication, 27 January 2010
Vill du göra något?
Tipsa gärna bekanta som kan vara intresserade om sidan. Lättast via ”Skicka”-länken underst.
Har du en blogg? Länkar till sidan gör att den värderas högre av sökmotorer. Ha då gärna ordet “diabetes” med i texten som länkas. Bäst är det med länkar direkt till http://www.kostdoktorn.se/diabetes
Målet är naturligtvis en topplacering vid sökning på ordet “diabetes”. Det skulle leda till att mängder av nya diabetiker hittar sidan.
Kom gärna med förslag på förbättringar av sidan!
Engagera dig gärna i din lokala diabetesförening och påverka, om du vill.
277
396 kommentarer till “Diabetes – ät dig till normalt blodsocker”
Reflektion: "ät dig till normalt blodsocker"
Vad är egentligen normalt blodsocker? Vad/vem är referensen?
Vad är normal vilopuls?
Vad är normalt blodtryck?
Vad är normala blodvärden?
Vad är normalt blodsocker?
Vad är normal kolesterolhalt?
Vem är referensen till allt som kallas normalt? En 34 årig man som ätit lighfalu o sallad hela sitt liv?
Kanske dags att kalibrera värdena och utgå från någon som ätit LCHF i några år? Då kanske normalt blir lika med bra och hälsosamt!
Ett normalt blodsocker varierar mellan 3-7, med de högre värdena strax efter en normal kolhydratrik måltid om man är frisk!
Är man inte frisk kan det stiga ännumera.
Man får skilja på väl så allvarliga höga glukostoppar och långtidsocker, där det senare säger mer om hur ditt genomsnittliga värde ligger, medans tillfälligt höga men frekvent återkommande toppar har en tendens att orsaka skador.
Vad som är normalt.. whatsoever är mest en beprövad erfarenhet.. dvs ett genomsnitt.. dvs man kan ligga i den övre eller nedre skalan men ändå vara frisk.. däremot bör man reagera på hastigt påkomna förändringar.. dvs kraftiga drastiska förändringar med varaktighet kan tyda på att något inte är bra.
Zepp, är du säker på vad som ska anses vara normalt?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ett-piller-for-mycket
1999 gav Världshälsoorganisationen en grupp forskare i uppdrag att uppdatera de världsomfattande riktlinjerna för behandling av högt blodtryck. De kom fram till att gränsvärdet för medicinska insatser skulle sättas så lågt som till 120/80. Med ett sådant värde skulle majoriteten av svenskarna sjukförklaras. Och samhällets kostnader för läkemedel stiga.
Nu menade jag vad som faktist faller inom normalts gränser och jag är fullt medveten om att läkemedelsbolagen vill sätta gränsen så lågt som möjligt.
Tex så lär 70% av befolkningen har för högt kolesterol.. vad är då normalt?
och min reflektion innebar att man kanske måste kalibrera om värdena för "vad som faktiskt faller inom normalts gränser".
Vilket blodtryck bör man egentligen ha för att anses vid god hälsa? Vilken vilopuls etc. Kanske är alla värden rätt? Kanske är dom satta efter en människa på den moderna kosten. Tror att kolhydratrikt, fettfattigt och salt(mineral)brist påverkar samtliga värden. Så tror jag
Inom det "normala" är ett brett spektrum.
Jag undrar varför man tagit bort att åldern spelar ngn roll vid blodtryck?
Kanske låter så här snart hos doktorn: "du har rätt att vara orolig för dina värden är helt normala"
Näedå, tror matrevolutionen hinner före.
Prexis som med allt annat är blodtrycket beróende utav flera andra faktorer.
Vad som är normal vilopuls för en vältränad elitidrottsman är inte det samma som för en inaktiv person.. vilket inte heller innebär att den inaktive skall medecineras ner mot elitidrottsmanens värden.. troligen skall denne snarare rör på sig mer och få bättre fysiska och konditionsmässiga förutsättningar för sin hälsa.
Sen så, har jag för mig det ena trycket är viktigare än det andra?
"Sen så har jag för mig det ena trycket är viktigare än det andra?"
Jag fattar inte riktigt?
Systoliskt blodtryck, det övre trycket, är blodtrycket vid hjärtats sammandragning (systole), vanligen mellan 120 och 140 mmHg (16,0 – 18,7 kPa) hos en vuxen person.
Diastoliskt blodtryck, det undre trycket, är blodtrycket vid hjärtats utvidgning (diastole) och bör inte överstiga 90 mmHg (12,0 kPa).
http://sv.wikipedia.org/wiki/Blodtryck
ok
Här kan man ställa frågor. Byt till rätt landsting.
http://www.1177.se/Blekinge/Fraga-1177se/
När jag som sjuttioåring frågade om mitt blodtryck fick jag svaret att undertrycket inte spelar någon roll vid min ålder.
Svensk vårdexport...arabvärlden: I Förenade Arabemiraten är hela 30 procent av befolkningen överviktig, och 25 procent lider av diabetes. Det är till och med värre än i USA där 8 procent har diabetes, och Sverige där siffran är 3,5 procent.
http://svt.se/2.22620/1.2455040/svensk_vardexport_ska_stoppa_diabetes...
En av min vänner var för en tid sen i Japan. Där såg man inga överviktiga människor! Jag kontrade då med att de turistande japanerna i Sverige minsann är överviktiga rätt ofta.
Kanske äter turistande japaner västerländsk kost?
#363 Angående länken, vad exakt är det som är så bra med svensk diabetesvård egentligen?
#363 och #364
Problemet som få vågar uttala högt är att i vissa delar av världen praktiserar man kusingifte. Det är ett säkert och garanterat sätt att öka andelen diabetiker enormt
Så är det, alla vet det...men det kan ju inte FN och WHO säga, det vore säkert nån slags form av rasism...att påpeka detta i förväg välkända faktum.
Nyttan av lågkolhydratskost är tydligen starkt ifrågasatt av vissa diabetesläkare. Senast denna bredsida från läkare i Göteborg. Lär inte avstanna med detta:
http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/-pa-blekingesjukhuset-i...
Jag skulle ju tro att patienterna är rätt glada över att de "går miste om modern diabetesbehandling"...
Just fått besked om långtidsblodsocker efter att ha fått diagnosen diabetes typ 2 första juni i år. Tog ett värde igår lite halvfastande på vårdcentralen och det låg på 5,4 och hade sjunkit från c:a 9 första fastande värdet dagen efter beskedet. Idag besked långtidssocker per telefon. Värdet låg på 50. Doktorn sa att det var glädjande. Har för mig att det togs ett prov för drygt 3 veckor sen och att det då låg på 58, men är osäker.
Hur mäts egentligen långtidsblodsocker. Famlar lite i blindo när det gäller över hur lång tid man mäter och vad värdet innebär. Har hållit mig till LCHF med vissa modifikationer sen drygt en vecka efter beskedet 1 juni och tar en 1 tablett Metformin/dagl 500 mg. Har bara haft kontakt med diabetessköterskan en gång i mitten av juni och fått ny tid i slutet av augusti.
Man kollar hur stor del av de röda blodkropparna som är glykosylerade, d.v.s. är nedkletade med socker, enkelt uttryckt. Eftersom de lever kvar en tid så ger det ett slags mått på hur blodsockret legat över tid. Det blir nog lite flytande hur lång den tiden är.
http://en.wikipedia.org/wiki/Glycated_hemoglobin
Grattis till att ha motat Olle i grind!
Ja klarnar en del. Vad jag har förstått så är det enstaka värdet på 5.4 ett rätt normalt värde för en frisk person, men tydligen är långtidsvärdet ett genomsnitt och i det här fallet lite oklart över hur lång tidsperiod som gäller. Men det tycks i alla fall rätt klart gå åt rätt håll. Tror faktiskt nu att LCHF kosten spelat en stor roll. Även gått ner 8 kilo sen jag fick beskedet. Återstår runt 15 kilo till min målvikt.
Klart kosten spelar roll. 50, det är väl 5.8 enligt gamla sättet att mäta och 58 är 6.6. Det är ju inte farligt högt nu och en påtaglig förbättring, men det kommer nog att sjunka ännu lägre, ska du se.
Ja, det gäller ju att fortsätta på den inslagna vägen och antar att en fortsatt viktnedgång också har betydelse när det gäller att få ner sina värden. Alltså inte direkt läge att fira förbättringen med en chokladtårta;)
Jorå, bara det är rätt sorts chokladtårta.
Snälla alla! Jag fick inte fram nånting på Dr Annika Dahlqvist. Har det hänt något?
Ser inte bättre ut. De har väl strulat till nåt.
Jag menar, hon har väl inte slutat eller så...?
http://annikadahlqvist.com/
Hej! Fick diagnosen Diabetes typ 2 2006 i samband med en hälsoundersökning.
Upplevde inte så mycket symptom då och BMI runt 25.
Mitt långtidssocker har legat mellan 5,2-5,8 sedan dess, äter 2 tabletter Metformin och liten dos Simvastatin till natten. Inspirerad av "Matrevolutionen" och denna blogg har jag nu prövat LCHF så gott som möjligt i 2 månader. Skall bli intressant att se hur mitt långtidssocker blir i september när jag skall träffa min diabetesläkare. Har länge kännt en olust och förvirring inför kostråd som jag fått och varningar om fettkosten från min diabetessköterska! Jag har gått ner ca 3 kilo sedan jag började med LCHF, men vikten är inte det stora problemet utan mer oron för vilka komplikationer jag kan få i framtiden.
#Värmläningen
Lite sen replik. Men fick själv diagnosen diabetes typ 2 i början av juni i år vid rutinkoll. Totalt överraskande. Har ännu inte riktigt landat och riktigt kunna acceptera det hela, men det kommer väl. Började i alla fall med LCHF kost bara några dagar efter beskedet. Gått ner runt 10 kg i vikt och mitt blodsocker har förbättrats avsevärt. Återstår drygt 10 kg till målvikt.
I början tal om att jag nog skulle ta 2 tabletter Metformin om dagen istället för 1 tablett, men det blev aldrig så. Nu vid senaste kollen för c:a 3 veckor sen tal om att jag bör kunna vara helt medicinfri rätt så snart.
Hälsorisker. Visst kan man ha funderingar kring detta. Särskilt som den rådande inställningen är att fet kost kan ge allehanda sjukdomar, men med tanke på hur många som äter LCHF kost och har fått bra värden, så kanske risken är överdriven.
Ska själv ta prover om 2 veckor och får då se var de ligger.
Tror knappast att jag skulle få ner blodsockernivån så snabbt till i stort sett normal nivå om jag hållit mig till gängse tallriksmodell. Har alltså på eget bevåg inte anammat de råd som diabetessköterskan gav - tallriksmodell och en och annan sötsak mellan varven.
Jag rekommenderar alla och envar att läsa dagens (29.8) version av Hufuvdstadsbladet-den största svenskspråkiga dagstidningen i Finland. Man kanockså läsa den som e-version på adressen http://www.hbl.fi.
Det intressanta är en intervju med fetmaforskaren Aila Rissanen på sidorna 16-17. I intervjun nämns förvisso inget om någon speciell diabeteskost med nog om lågkolhydratkost. Som sagt;läs och begrunda-gott folk!
Hej!
Jag har en fråga till Doc:
min sambo har fått diagnosen spridd bröstcanser och efter detta har hon börjat äta LCHF och jag har hängt på mest på skoj men även för att jag under många år har ätit väldigt dåligt (mycjet kolhydrater och mängder med socker, även en del färdigmat) jag har ätit LCHF i två dagar bara. Jag får ont i armveck, nacke och rygg. Dessutom känner jag mig lite sliten i musklerna i benen. Kan detta bero på den ändrade kosten och isåfall hur? I övrigt mår jag mycket bättre, piggare och gladare. Tack på förhand
Tröttheten i musklerna beror på glukosbristen, tills de ställt om till fettdrift, det blir bättre längre fram.
Värken vettesjutton vad den beror på men har säkert samband med samma sak.
Jag tror ungefär som Zepp. Efter några dagar eller en vecka bör liknande övergångsbesvär ha gått över.
Mina värden efter 4 månaders
lågkolhydratkost: (maj inom parantes)
Långtidssocker 5,0 alt 42 nya (5,7)
Vikt : 87.5 (94)
Midjemått: 93,5 (98)
BMI: 23,4 (25,8)
S-Kolesterol 5,6 (har inte majs siffror)
LDL –kolesterol 3,8
HDL- kolesterol 1,3
S-TG 1,1
Min doktor tyckte att mina kolesterolvärden
ökat och ordinerade ökning av Simvastatin till 20 mgr.
Äter fö som tidigare 2 tabletter Metformin per dag.
För övrigt tycker jag att jag mår bättre, är piggare.
Rör på mig mycket, simning,cykling, gym. Är 57 år.
Skulle vilja ha en kommentar om mina blodfetter,
är dessa anmärkningsvärt höga??
Vore intressant om fler med typ 2 diabetes
upplevt ökning av kolesterol efter att satsa på LCHF och
hur man ser på detta.
startade med lchf för tre dagar sedan.I går gick blödsockret till 26.3 vid andra testet 27.4,ringde sjukvårdsupplysningen där man först tyckte att jag borde åka in till akuten i Karlstad,men efter resonomang med läkare vid det lokala sjukhuset kom vi fram att jag skulle avakta tills dagen därpå.Min läkare ringde på fm. och sade att kraftiga svängningar kan inträffa innan kroppen tagit åt sig nya kosten.nytt prov visade samma fm. 7.0 .Min läkare nämde även att alla inte kan tillgodogöra sig lchfmetoden ,undran efter detta törs man fortsätta med lchf.Är typ 2 äter 6 Metformin/ dag
Min fyra år yngre syster, hon är fyllda 68 har B2-diabetes och har dessutom på äldre dar fått svåra ledbesvär. Hon är kraftigt överviktig, jag tippar på 130 kg. Motion har aldrig varit hennes grej. Skulle hon förflytta sig ett par hundra meter har hon alltid tagit bilen.
Hon försöker med den ena bantningskuren efter den andra. När hon började lovprisa Atkinsmetoden som förespråkar just köttdiet blev jag orolig. En alltför ensidig köttdiet kan ju sluta med att de får gå med påse på magen.
Vi behöver grovt osötat bröd för att få i oss B-vitamin och fibrer samt frukt och bär för att få i oss C-vitamin.
Själv har jag haft förmaksflimmer och kärlkramp, märkligt nog kombinerat med lågt blodtryck och går på hjärtstärkande Digoxin samt blodförtunningsmedlet Waran. Växter ovan jord rekommenderas. Spenat och kolväxter. Men dessa gröna växter är ju rika på K-vitamin som i alltför stor mängd riskerar att kraftigt höja PK-värdet.
Jag har kolonilotter, en större som ligger en halvmil hemifrån och dit jag cyklar nästan varje förmiddag, rensar, gräver och skördar. I år har jag haft ett gudomligt bär- och äppleår, jordgubbar och hallon och jag bor granne med blåbärsskogen. Och jag har verkligen kolkat juicer, både hemlagade och köpta och frossat i bär och äpplen och nu har det visat sig att jag också har början till B2.
Hur göra? Livselixir idag är döden i grytan i morgon.
Och varför kan festprissen och suputen bli hundra medan renlevnadskillen faller död ner för 29 på jogginbanan?
"Icke en aln kan du lägga till din livslängd, ty se dina dagars antal äro räknade sedan tidernas begynnelse," enligt Bibeln. Kusligt!
kolväxter ska naturligtvis vara kålväxter. Det var tryckfelsnisse som var framme.
Vill dessutom lägga till att varken jag eller min syster röker.
Hej!
Var på en föreläsning igår som hette "Diabetes och fysisk Aktivitet" med Peter Adolfsson Överläkare på SU och Stig Mattsson Dietist Falu Lasarett.
Jag blev häpen. Här rekommenderades det stora mängder kolhydrater i form av enkla snabba kolhydrater. 80% av åhörarna var knappast elitmotionärer!!! I mitten av föreläsningen kom det in lite smygreklam för en ny bar som ska hjälpa oss diabetiker att hålla sockret högt och jämt under motion. Bara att pumpa in mer insulin. Fy f....n säger jag bara!!!! Sen försökte man prata om detta problem som ví har idag, när det gäller de snabba kolhydraterna, då tar Peter Adolfsson fram ett exempel på att en sockerbit är en bra hjälp istället för stjälp vid kraftig motion. Inte bättre att dra ner på insulinet, käk något långsammare kolhydrater såsom nötter? Nej, då kände jag mig mer som en häxa på 1700 talet som kokat ihop något skumt.
Var fanns pastan, cornflaksen och frallorna på Stenålderstiden? Fanns det barer med majs sirap också? Visst fanns det honung och annat sött men väldigt begränsat.
Under pausen serverades det frallor lika vita som papper...
Jag kan bara säga att efter 3 år med mindre kolhydrater, äter vid hög prestation och fyller på när kroppen säger till, så har mina kolesterolvärden blivit normala, jag har en normal hälsosam vikt och sprang halvmaran på 1.35 vilket gör mig stolt då jag är typ 1 diabetiker, kvinna och snart 40 . Mina hormonvärden är normala och mitt HBA 1 c är helt inom ramen, vilket det inte har varit innan. Vad mer krävs? Dessa två herrar talar om att man kommer tappa en hel del muskelmassa på kuppen om man drar ner på kolhydraterna, jag gjorde en fettmätning och den visade snarare på att min muskelmassa ökat, fettvikten minskat! Förklara detta? Vad ligger bakom detta. Att vägra inse? Lyssnar ni på folk? Jag blir mörkrädd då jag är säker på att här ligger många lik begravda...
Jag blev väldigt ledsen när jag hörde denna föreläsning, främst för att majoritet kommer gå hem och käka vit pasta och ställa till sin diabetes, starta den onda cirkeln. På kuppen får vi fler följdsjukdomar. Vad krävs? Inte dags för förändring snart. Dessa kostdirektiv fungerar inte!!!!
Jag är i mitt livs form och har aldrig mått bättre!
Kattis...
Du skulle buat o lämnat salen i protest
Men tyvärr kommer vi nog få se den stilen än länge även i framtiden. De tror väl på det vad de säger ..
Jaha, kollade nyss Fråga doktorn, där temat var diabetes. Experten , diabetesläkaren förspråkade Medelhavskost för diabetiker. Alltså kost med inslag av bönor, ris och pasta. Varnade även för höga kolesterolvärden med LCHF.
Litegrann fick man känslan av missriktad snällhet i programmet. Det ska gå att äta någorlunda normalt. Bara man inte äter för mycket onyttigheter, som ett större antal potatisar till måltiden.
Kan ju kanske funka. Men en potatis blir gärna fler. Nä, jag håller allt min diabetes i schack med fortsatt lågkolhydratkost, vilket har lett till helt normala blodsockervärden.
Hans...
Vi vet ju hur det ligger till för oss med lchf
Friska och symptomfria.
Klart det går att äta medelhavskost och GI med om man så vill... och hur mycket potatisar som helst, bara att kompensera det sen med insulinsprutor .. men, hmm vem vill det
Innehållet i programmet Fråga doktorn var riktigt fegt och dåligt. Dom borde ha tagit rejält avstånd från godis, glass och läsk.
Va´sa´hon? dr Gunilla Hasselgren? "För mycket mat/för lite motion"?
Det är många frågetecken. Sjutton vet om dom trodde på sina egna rekommendationer!
Mycket svammel om motion och rätt kost...?
"man ska se din diabetes som en vän, inte en fiende" men hallå...
Klarade inte av att se hela programmet...
#392
Ja, de borde ha talat i klartext. Öppnade ju för diabetiker att fortsätta äta ohälsosam sockerrik kost. Inte bara "sötsaker" utan också mjölmat där stärkelsen omvandlas till glukos vid matsmältningen. Socker som socker.
Vi som har diabetes tål ju inte socker, oavsett i vilken form vi hur vi får i oss sockret. Det är ju inte bara sockerbetor som innehåller socker. Skulle ju gå lika bra att framställa raffinerat socker ur potatis.
SEr nu reprisen av Fråga doktorn . Men hade de två läkarna inte koll på att kolhydrater omvandlas till socker!
Jag är övertygad tillräckligt för att KRAFTIGT dra ner på kolhydraterna nu.