Diabetes – ät dig till normalt blodsocker

Uppdaterad 100504

En explosion av diabetes. De sista decennierna har allt fler drabbats. Nästan var tionde person i västvärlden har nu diabetes (kartan överst). Och det kommer att bli värre, snabbt.

Kommer du att drabbas? Är du redan sjuk?

Vad är orsaken? Innan den moderna västerländska kosten dök upp var det svårt att hitta en enda diabetiker. Det är en ledtråd till lösningen.

Innehåll

  1. Vad är diabetes?
  2. Typ 1
  3. Typ 2
  4. Diabeteskost nu och då – en del var mycket bättre förr.
  5. Effekten av mindre kolhydrater
  6. OBS mindre kolhydrater = mindre medicinbehov
  7. Mer information, länkar, böcker

utskrift Skriv utskicka Skicka


Vad är diabetes?

Diabetes är flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att mängden socker i blodet är för stor, dvs:

Högt blodsocker

En orsak att bry sig

Högt blodsocker ger risk för svåra komplikationer på längre sikt. Det ”fräter” sönder kroppens små blodkärl. Ju högre blodsocker desto högre risk för hjärtinfarkt, blindhet, amputationer och annat elände.

Fråga bara Richard Roseman, en av miljoner offer för vanliga diabeteskomplikationer:

Roseman

Uppenbarligen vill man undvika sådant. Men konventionell fettsnål kost (de vanliga kostråden idag) och medicin botar i princip aldrig diabetes. I bästa fall hålls sjukdomen under kontroll utan att göra större skada. I värsta fall går det som för Richard Roseman. Eller värre.

Det behövs bättre en behandling än så. Den finns, och den är självklart logisk när man förstår.

Hur diagnosticeras diabetes?

Diagnosen diabetes får man om onormalt höga blodsockervärden uppmäts.

Blodsocker och diabetes - gränsvärden för normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes.


Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes – det som tidigare kallades ”ungdomsdiabetes” – beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin som kroppen behöver. Av någon (vanligen autoimmun) anledning har majoriteten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln dött.

Typ 1 diabetes behandlas med injektioner av det insulin kroppen saknar.

Ju mer kolhydrater man äter desto större doser insulin behövs. Detta gör vanligen blodsockret mer svårstyrt. Många upplever därför att minskade mängder kolhydrater i kosten gör det lättare att hålla blodsockret på stabila och normala nivåer.

Blogginlägg om typ 1 diabetes.

Berättelser av typ 1 diabetiker / Studier på typ 1 diabetiker

Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes – tidigare ”åldersdiabetes” – beror istället på att kroppens celler har minskad känslighet för insulin. Allt mer insulin behövs då för att få dess blodsockersänkande effekt. Typ 2 diabetes är den överlägset vanligaste formen av diabetes (närmare 90%). Den är mycket starkt kopplad till övervikt i form av bukfetma.

Typ 2 diabetes behandlas i första hand med lämplig kost, och gärna motion. Viktnedgång är mycket positivt, och kan i bästa fall leda till normaliserat blodsocker. Kostråd här är kontroversiellt, men det viktigaste är troligen mindre av kolhydrater, vilket är det som bryts ner till sockerarter och höjer blodsockret.

Räcker inte kostförändring (och motion) för att få tillräckligt bra blodsocker görs tillägg av medicin. I första hand Metformin-tabletter. Det finns ytterligare några typer av tabletter som är tänkbara i behandlingen. Långt gången typ 2 diabetes kan leda till att kroppens insulinproduktion minskar kraftigt. Det kan då i sista hand behövas insulinsprutor. Troligen sätts dock insulinbehandling ibland in för tidigt – vilket kan öka risken för hjärtinfarkt samt cancer och vanligen ger oönskad viktökning.

Blogginlägg om diabetes (oftast om typ 2). Blogginlägg om typ 2 diabetiker som testat lågkolhydratkost.

Diabetes typ 2 är nära kopplat till ”den västerländska sjukan” dvs Metabolt syndrom.

Vill du läsa om eländet som dåligt kontrollerad typ 2 diabetes kan leda till?: ”Bara typ 2 diabetes”

Studier på typ 2 diabetiker

Ovanligare diabetestyper

Utöver typ 1 och 2 finns ett par till diabetesformer. LADA-diabetes är en inte helt ovanlig form (kanske hela 10%) som beskrivits som ”mitt emellan typ 1 och typ 2″. Liksom vid typ 1 har man antikroppar som angriper insulinproducerande betaceller. LADA debuterar senare i livet än typ 1 och utvecklas långsammare.

MODY-diabetes är en ovanligare form som beror på en genetisk avvikelse.


Diabeteskost

Redan i början av 1900-talet visste man precis hur en diabetiker bör äta för att få ett bra blodsocker. Mindre kolhydrater, som bryts ner till socker i magen – och höjer blodsockret. Mer kött, fisk, ägg och naturligt fett – som inte höjer blodsockret.

Enkelt och logiskt, eller hur?

Insulin och rädslan för naturligt fett

Den kunskapen glömdes delvis när insulinet kom. I övertro på det nya verkar man ha trott att diabetiker utan problem kunde spruta i sig obegränsad mängd insulin, för att normalisera blodsockret. Varför man kunde äta mycket mer blodsockerhöjande kolhydrater. Men insulin i överdoser har negativa långtidseffekter, vilket blivit allt mer uppenbart – i studier likväl som i verkligheten. Insulin i överskott gör att man ökar i fettvikt, och är sannolikt farligt även på en rad andra sätt.

Problemet blev än värre av den nu i princip motbevisade teorin att naturligt fett var farligt. Därmed fick diabetiker rådet att äta fettsnålt och mer kolhydrater. Mer av precis det som bryts ner till socker i magen, och höjer blodsockret! Resultatet har inte varit positivt. En gradvis försämring varje år ses nu som det normala vid typ 2 diabetes. Man har till och med döpt det till ”naturalförloppet”. Men hur kan det vara ”naturligt” att allt fler drabbas av diabetes och blir allt sjukare?

Gamla beprövade råd, eller lobbyism?

”Diabetic Cookery” från år 1917, klicka för förstoring.

Läs gärna i denna kokbok för diabetiker från 1917. Särskilt från sidan 9 där det står om bra mat (ex kött, fisk, fet mat), och sidan 13 som tar upp ”strikt förbjuden” mat (kolhydratrik sådan). Tänk om man kunde dela ut en uppdaterad version av boken ovan till diabetiker, istället för de kolhydratstinna råd som numera finns i de flotta gratisbroschyrerna från insulinsäljande läkemedelsföretag.

Tror du att företagen är snälla som delar ut gratisbroschyrer? Råden de ger om kolhydratrik mat gör att en diabetiker behöver mer insulin. En årsförbrukning av insulin kan lätt kosta 10,000 kr eller mer.

Förändring på gång

Poängen är att vi länge vetat hur diabetiker bör äta för att få bättre blodsocker. De flesta (som borde veta bättre) har bara glömt bort det. Som tur är verkar utvecklingen vara på väg åt rätt håll igen. Socialstyrelsen godkände lågkolhydratkost till diabetiker januari 2008. De arbetar nu på en uppdatering av sina kostrekommendationer till diabetiker. Även ADA godkände i sina riktlinjer för 2008 lågkolhydratkost till diabetiker.

Studier på diabeteskost

T2dm

Jämförande studier visar samma sak gång på gång. Diabetiker som äter tvärtom mot de officiella fettsnåla råden blir friskare.

Sammanställning av studier

T2dm

Mer om ovanstående sex studier

Kan man bota diabetes typ 2?

På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:

Haimoto

Exempel på diabetiker som testat


Effekten av mindre kolhydrater

Typ 1 diabetes

Bild ovan på blodsockermätningar under ett tiotal dagar före och efter start av lågkolhydratkost. Data från denna studien. Klicka på bilden för större version.

Notera särskilt hur mycket stabilare blodsockret blir. Innan är det stora höjningar av kolhydratratrik mat, och stora sänkningar av motsvarande mängder insulin. Att istället äta mindre kolhydrater och ta mindre insulin ger logiskt nog mycket mindre svängningar. Därmed blir det lättare att få ett normalare blodsocker utan att riskera känningar (blodsockerfall).

Berättelse från en som provat. Fler berättelser. Diskussionstrådar: 1 2 3 4 5 6 7 8. Diabetes typ 1 och LCHF – så häftigt

Typ 2 diabetes

Ovan ett stort antal blodsockermätningar hos en typ 2 diabetiker, första halvåret på LCHF-kost. Det blå området motsvarar optimala blodsockervärden. Notera att inte ett enda förhöjt värde uppmätts efter några månader! Och då har hon ändå redan efter tre dagar kunnat sluta med insulinsprutor, 70E dagligen. Hon gick även ner drygt trettio kilo första året.

Klicka på bilden för större version. Historien bakom kan läsas här:
Diabetiker typ 2 blir symtomfri, på LCHF-kost

Studier på LCHF-kost till typ 2 diabetiker.

Vikt

Överviktiga diabetiker (både typ 1 och 2) går regelmässigt ner i fettvikt på lågkolhydratkost.
Exempel / studier

Kolesterol

Men vad händer med blodfetterna om man äter mindre kolhydrater, och högre andel fett? Faktum är att nyare studier (tvärtom mot vad man tidigare trott) visar tydligt förbättrade kolesterolvärden.

Blodtryck

Blodtrycket blir också ofta bättre på lågkolhydratkost. Vilket delvis, men troligen inte helt, förklaras av viktnedgången.

Jag har hört av många som behövt minska på eller sluta med blodtrycksmediciner, efter att blodtrycket blivit väl lågt. Ett vanligt symtom då är yrsel och svaghetskänsla.
Studier. Mer om blodtryck.

OBS

Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall. Detta bör om möjligt ske med stöd av läkare/diabetessköterska, särskilt om du har begränsad vana av insulinjustering själv.

Insulin typ 2

Förslag från dr Vesti Nielsen (specialist i invärtesmedicin): sänk insulindoser med 25-30% från dag ett på lågkolhydratkost. Kontrollera noga blodsockret och anpassa doser. De flesta kan halvera sitt insulin på 3-6 dagar. Den lågkolhydratkost dr Nielsen använde i sin studie var måttligt strikt: 20% kolhydrater (runt 100g/dag).

Dr Mary Vernon föreslår (vid strikt lågkolhydratkost, <20g KH/dag) att insulindoser under 10E per dag kan avslutas direkt, medan högre doser kan halveras direkt. Blodsockret behöver följas noga före/efter måltid första tiden, och doserna justeras, tills blodsockret ligger bra.

Exempel på hur det kan gå till.

Det är inte ovanligt för typ 2 diabetiker att  kunna klara sig utan insulin efter en tid (dagar till månader) på lågkolhydratkost.

Insulin typ 1

Ovanstående förslag för typ 2 kan passa hyfsat som utgångspunkt även vid typ 1. Skillnaden är att vid typ 1 behöver man normalt alltid insulinbehandling livslångt. Doserna kan i längden ofta ungefär halveras jmf om man äter gott om kolhydrater.

Resultatet (efter anpassade doser) brukar bli betydligt stabilare blodsocker, med minskad risk för hypoglykemier. Utöver andra potentiella vinster för vikt och hälsa av lägre insulindoser.

Tablettbehandlade

Även doserna av vissa tablettbehandlingar för diabetes kan behöva justeras ner efter en tid på LCHF-kost. Risken för blodsockerfall är dock mindre än av insulinsprutor. Vid behandling med annan diabetesmedicin bör man ändå för säkerhets skull vara noga med blodsockerkontroller, då man ändrar sin kost. Undantaget är Metformintabletter, som inte ger någon risk för blodsockerfall.

Tar du ingen medicin för din diabetes (eller bara Metformin) behöver du inte oroa dig för blodsockerfall av LCHF-kost.

Vid blodsockerfall

Ät genast något kolhydratrikt såsom en frukt eller en smörgås. Ett glas juice eller druvsockertabletter kan också fungera bra. Det höjer blodsockret. Får du blodsockerfall bör du starkt överväga att minska din medicinering framöver. Behöver du hjälp med det så kontakta din läkare.


Mer om diabetes

Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare

Blogginlägg med berättelser av diabetiker som testat LCHF-kost

Än fler berättelser från diabetiker som förbättrat sitt blodsocker och gått ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Många typ 2 diabetiker har till och med kunnat sluta helt med insulin på så sätt!

Länk till bloggposter med ämnet diabetes.

Föreläsning

Utmärkt föreläsning om diabetes och lågkolhydratkost, med Mary C. Vernon, amerikansk läkare som sedan länge specialiserat sig på området.

Böcker

Diabetes. Inte.

Lars-Erik Litsfeldt fick tidigt typ 2 diabetes. Trots kämpande med fettsnål kost och motion uteblev förbättringen. Istället fick han en hjärtinfarkt.

Saker hände däremot när han började äta tvärtom –  fet lågkolhydratkost. Blodsockret normaliserades utan medicin, han gick ner i vikt och mådde mycket bättre. Låter det för märkligt för att vara sant? Det borde det vara. Men det är fortfarande sant. Och här kan du som är diabetiker lära dig. RecensionBeställ

Fler bra böcker om mat och hälsa (även kokböcker för lågkolhydratkost)

Andra bloggar

Mat för livet – Blogg av Sara N, typ 1 diabetiker och kostrådgivare med inriktning på LCHF-kost.

Relaterade länkar

Den västerländska sjukan – dvs ”Metabolt syndrom”

Allt om viktnedgång

Snabbkurs i blodfetter / kolesterol

Högt blodtryck

Studier

Farliga mediciner?

Intensiv blodsockerkontroll med mediciner verkar öka, inte minska, risken för sjukdom och död!

Gerstein HC, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008 Jun 12;358(24):2545-59.

Diabetiker som medicinerar ner sitt blodsocker lågt eller står på insulin dör i förtid:

Currie CJ, et al. Survival as a function of HbA1c in people with type 2 diabetes: a retrospective cohort study. The Lancet, Early Online Publication, 27 January 2010

Vill du göra något?

Tipsa gärna bekanta som kan vara intresserade om sidan. Lättast via ”Skicka”-länken underst.

Har du en blogg? Länkar till sidan gör att den värderas högre av sökmotorer. Ha då gärna ordet “diabetes” med i texten som länkas. Bäst är det med länkar direkt till http://www.kostdoktorn.se/diabetes

Målet är naturligtvis en topplacering vid sökning på ordet “diabetes”. Det skulle leda till att mängder av nya diabetiker hittar sidan.

Kom gärna med förslag på förbättringar av sidan!

Engagera dig gärna i din lokala diabetesförening och påverka, om du vill.

Skriv ut sidan eller tipsa en vän här:

utskrift Skriv utskicka Skicka

Sponsra Kostdoktorn

186 kommentarer till “Diabetes – ät dig till normalt blodsocker”

prenumereraKommentarssida: 1 2 3 4
  1. 151
    Lund skriver:

    Busan, det kan väl inte vara en diabetessköterska som ordinerar dina läkemedel? Vad säger din läkare, som är den som ordinerra och förskriver.

  2. 152
    W skriver:

    Visst kan det vara sköterskan som bestämmer. Läkaren är bara en serviceinstans som skriver ut recepten.

  3. 153
    Lund skriver:

    Det där skulle vara lite ironi. Jag har ännu inte vare sig träffat eller fått berättat för mig om någon diabetessköterska som inte "ordinerar" ännu mera mjölk, smörgås och druvsocker vid känningar. Inte någon framförhållning, som innebär att man faktiskt kan sänka mängden insulin. Det är sorgligt.

  4. 154
    Busan skriver:

    Jodå, det var dbssk som tog bort 2 metformin men sen ska hon ju diskutera med min läkare om ev blodtrycksmedicin så jag kanske får en läkartid om det skulle bli aktuellt med blodtryckssänkande. Jag har ju gått till henne nu i 2-3 årstid och hon har ju coolat ner sig lite iaf. Hon frågar t ex inte vad jag äter längre så jag går ju bara dit för att få reda på mitt hba1c.

  5. 155
    Lund skriver:

    Kan du inte ta ett snack med din läkare, säg du inte vill ha Mindiaben (klaga över biverkningar), säg att du vill behålla Metforminet. En ev minskning av Metformin kan du själv lära dig reglera, som du sa så kollar du HbA1c regelbundet.

  6. 156
    Busan skriver:

    Jo, du har helt rätt jag ska beställa en tid på en gång. En otrevlig biverkning är ju att jag blir absolut vrålsugen på allt möjligt skräp och det är ju inte kul när jag annars är totalt ointresserad av skräpmaten ( till och med på att röka !!!)med LCHF- maten:)

  7. 157
    Anna J Hjelm skriver:

    De första dokumenterade botade diabetes 1 patienterna finns bland Robert Youngs patienter. Den kan därmed inte klassas som obotlig längre! Läs om pH-miraklet i The pH Miracle.
    Kosten han förespråkar är fri från inflammationsframkallande allergener (vilket jag tror är den största hälsovinsten för många LCHF-are), rik på basmineraler, klorofyll och goda fetter. Den kosten är också hållbar ur ett globalt perspektiv då det svårsmälta och försurande köttet är borta.
    Träffade honom i Budapest för två helger sedan. Han har mycket stor framgång med sina patienter.
    Kan vi förresten inte återgå till att kalla diabetes för sockersjuka, det är så mycket tydligare vad som inte ska finnas i kosten då!:)

  8. 158
    Anna Delin skriver:

    http://www.quackwatch.org/01QuackeryRelatedTopics/DSH/coral2.html

  9. 159
    JOW skriver:

    #157

    Nu är ju diabetes typ 1 en autoimmun sjukdom. Den största orsaken till autoimmuna sjukdomar är att kroppens immunförsvar reagerar på "främmande ämnen" som tränger igenom tunntarmen in i blodbanan. Dessa främmande ämnen är ofta proteiner i spannmål, bönor och mjölk.

    Att kött skulle framkalla diabetes typ 1 verkar osannolikt.

    Och ja, har man diabetes (både typ 1 och 2) så är det bra att inte höja blodsockret.

  10. 160
    dofus3 skriver:

    Achat dofus kamas Achetez dofus Kamas

  11. 161
    Markus skriver:

    Hej!
    Jag kör LCHF sen ett år tillbaks och är hur nöjd som helst! Jag läser idrottsfysiologi på fritiden och håller på med ett fördjupningsarbete om uthållighetsträning där jag halkat in på forskning om hög-fett dieter. Det finns en massa artiklar om "high-fat diet-induced insulin resistance" och vad jag har kunnat läsa så är betydelsen att diabetes typ 2 alltså kan skapas av en hög fett diet.
    Detta är helt tvärtom mot allt jag förstått av sambanden som beskrivs på sidan, som verkar väldigt entydiga.
    Eller har jag förstått de engelska artiklarna fel?
    (dom är väldigt "kemiska" en del och jag förstår inte allt)

  12. 162
    Mikael Jansson skriver:

    Markus,

    Delvis. Läs http://high-fat-nutrition.blogspot.com/2009/09/physiological-insulin-...

  13. 163
    Markus skriver:

    Mikael, tack för länken!
    Fanns en massa nyttigt där, fast också lite svårläst bitvis, skulle läst kemi istället :-)
    Tolkar informationen som att detta är ett önskvärt tillstånd och att det snarare är en definitionsfråga där man inte bara ska se till resultatet av ett "har-du-diabetes-test".
    Stämmer detta?

  14. 164
    Jessica skriver:

    Jag har en kollega som påstår sig ha en "mycket svårt sort av diabetes 1"

    Personen äter i stort sett bara kolhydrater och jag har försökt säga till honom att jag förstår om hans diabetes blir svår om han ena stunden trycker i sig massor med kolhydrater som måste motas undan direkt av mer insulin.

    Men, han är envis och påstår att flera läkare undersökt och gjort studier på honom och att hans diabetes är ett undantag, att han "måste" trycka i sig vitt bröd hela tiden.

    Alla hans luncher består av en fralla med en släng mjukost på. Varje dag.

    Kan det verkligen vara så att det finns en "omöjlig" diabetes?
    Han påstår att hans kropp reagerar speciellt på insulinet, att det inte hjälper honom mer än mkt korta stunder.

    Som tidigare undersköterska och LCHF:are sedan ett år drygt så har jag svårt att inte lägga mig i hans kost.

    Vid ett par tillfällen så har vi fått hjälpa honom vid blodsockerfall och tryckt i honom juice och annat sött.

    Hans nivå verkar allt annat än stabil.

  15. 165
    RolfL skriver:

    Äter du Metmorfin?

    Enligt tidningen Hälsa o Vetenskap nr 1, 2009, så har 25 mycket allvarliga fall av förgiftning skett under -07 och -08.

    Ofta inträffar det vid försämrad njurfunktion. Det kan t.ex. hända vid uttorkning i samband med magsjuka. Äter du Metmorfin så är det tydligen mycket viktigt med vätskeintag.

    Denna tidning ges ut av Läkartidningen och nr 1 har som tema, FETMAN. Den innehåller flera artiklar om fetma och både S. Rössner och C. Marcus uttalar sig. Tyvärr ger de inga vettiga svar och LCHF nämns inte alls.

  16. 166
    Lund skriver:

    Jessica, du har nog sett essensen av problemet. Har själv sett det främst hos unga typ-1-or. Kanske finns det en sekundärvinst i att vara en( inte ha en, utan vara en) svår diabetiker, men ett SVÅR-inställt insulin, med ett SVÅR-inställt blodsocker.

    Men det kan aldrig bli bättre med att trycka i sig vitt bröd eller liknande. Att det ska vara så svårt. För en typ 1a, så blir blodsockret ett vsar utifrån vad man äter. Sedan sjunker blodsockret utirfån insprutade insulinmängder.

  17. 167
    Kristina skriver:

    Hej!
    Har ätit LCHF i 2 år och fått ner min typ 2 diabetes till normal nivå. I februari 2010 mätte jag sockret och då var det 4,9 och 4,6. Hos diabetessköterskan var långtidssockret 5,2. Helt normalt. Då fick jag en ny blodsockermätare av henne och samtidigt fick jag inflammation i min knäled. För det fick jag en kortisonspruta och blev tappad på vätska. Efter röntgen som sade en artros. Från mars har plötsligt mitt blodsocker legat på 7,1-7,7. Jag äter som jag alltid har gjort med LCHF, men får inte ner sockret. Kan inte förstå varför. Kan ni hjälpa mig???
    Kristina

  18. 168
    Doc skriver:

    Kristina,
    Både inflammationer och kortison liksom stress och sömnbrist kan höja blodsockret.

    Fortsätt som tidigare och ge dig själv vila och lugn skulle jag föreslå. Blodsocker mellan 7-8 är trots allt nästan normalt, så det är inget att oroa sig för alls på kortare sikt. Troligen sjunker det igen framöver.

  19. 169
    Kristina skriver:

    Tack för ditt svar
    Kristina

  20. 170
    mila skriver:

    raderad

  21. 171
    Kristina skriver:

    Angående Metformintabletter.... Då min läkare är extremt negativ till mitt LCHF-liv vill jag ställa en kontrollerande fråga till dig Doc innan jag nästa vecka träffar min doktor. Hoppas det är OK! Kan kanske också vara av intresse för andra i min situation.

    Jag har observerat att jag får problem med diaréer när jag äter Metformin. Har prövat med uppehåll då magen skötte sig, men så snart jag tar Metformintabletter så blir jag dålig igen. Förra gången jag träffade läkaren talade han om alternativa tabletter man kan sätta in. Antar att han vill göra det nu...

    Vad kan du rekommendera att jag tänker på utifrån att jag ev. skall byta tabletter. Finns det någon tablett som är att föredra framför andra med avseende på övriga biverkningar?

  22. 172
    MimLan skriver:

    #171 Vanlig biverkning iofs, men den här tråden kan ge dig lite tips att utgå ifrån så att du kan hitta något som fungerar:

    http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/metformin_problem

  23. 173
    Doc skriver:

    Kristina,
    Det är en vanlig biverkan. Ofta fungerar det hyfsat om man börjar med en tillräckligt låg dos, och tillräckligt långsamt ökar den, så magen hinner vänja sig.

    Det finns inga andra tabletter med lika bra effekt och brist på otrevliga biverkningar (ex viktuppgång) som Metformin. Andra tabletter brukar ge viktuppgång och kanske ökad risk för hjärtsjukdom etc.

    Andrahandsalternativet kan framöver vara GLP-1 sprutor, Byetta eller Victoza.

  24. 174
    Kristina skriver:

    Tack bägge för svar... Jag kämpar nog hellre på med mina "skrivstils A" och hoppas på att det ger sig. Det är ju en förhollandevis lindrig biverkan i alla fall....:)

  25. 175
    Kristina skriver:

    Tillägg.. MimLan: Jag följde din länk och se på katten... Det är ju precis det jag gjort nu. Efter senaste besöket hos läkaren fick jag en ny sorts Metformin. Kan det vara DET som är källan till det onda. Samtidigt fick jag visserligen också en högre dos, men har successivt höjt den så det är snarare troligt att det är någon annan substans än själva Metforminet som är problemet.
    Jag trodde att medicinerna var exakt likadana, men att några var billigare och att man därför väljer dessa.
    Nu skall jag försöka luska ut vilken sorts Metformin jag åt tidigare. Har glömt fabrikatet..

    Tack än en gång för tipset!

  26. 176
    chilisalsa skriver:

    Generiska preparat har inte sällan en biverkningslista som skiljer sig mot orginalpreparatet...

  27. 177
    us skriver:

    http://www.engadget.com/2010/08/07/implantable-blood-sugar-sensor-cou...

  28. 178
    us skriver:

    http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/mnfr.201000045/abstract

  29. 179
    Maria skriver:

    Börjar bli smått frustrerad på att min diabetes inte tycks passa in nånstans...
    Som jag har förstått det "trasslade" mitt blodsocker redan när ja var spädbarn men jag passerade glukosbelastningar m m. Hade aldrig något akut insjuknande men vid 8-års ålder tog man ett beslut att jag skulle insulinbehandlas.
    Jag har alltid haft extremt låga doser förutom under mina graviditeter då det märktes rejält och jag vara uppe på kopiösa insulinmängder.
    I övrigt har jag under åren inte alls skött mig exemplariskt, jag äter fel, tar mina sprutor om jag orkar (under gymnasietiden tror jag inte att jag tog en enda spruta på tre år), och ändå ligger mitt hba1c på mellan 5,0-5,3.

    Någon som har hört talas om liknande eller har några tankar om saken??

  30. 180
    Lund skriver:

    Du beskriver inte riktigt vari problemet består av. För lågt, för högt, ett jo-jo-blodsocker? Högsta, lägsta nivåer? HbA1c är ett dåligt mått på ett jämnt genomsnittsblodsocker.

    Det finns sällsynta sjukdomar där man kan ha produktion av insulin eller glukagon utanför bukspootkörteln. Har man uteslutit det?

    Varför mina frågor? jo, ditt påstående; "I övrigt har jag under åren inte alls skött mig exemplariskt, jag äter fel, tar mina sprutor om jag orkar ".

  31. 181
    Maria skriver:

    Egentligen finns det väl inget direkt problem, det är mest störande att jag inte passar in nånstans och att jag knappt känner mig sjuk eftersom mina värden bara är "på gränsen". Jag lever ju med ständigt dåligt samvete eftersom jag missköter mig men kan inte direkt hitta någon motivation till att göra det eftersom allt bara flyter på!

    Jag har absolut inget jo-jo-bs, det ligger för det mesta mellan 5-6 i fasta och mellan ca 7-9 ett par timmar efter måltid. Tror aldrig jag har haft ett värde över typ 14-15...

    Har aldrig hört talas om de sjukdomar du nämner och jag antar att det inte heller har utretts, kanske nånting jag borde forska lite i...

  32. 182
    Therese (Kloka Råd) skriver:

    Den enda reflektion som infinner sig är...har du verkligen diabetes?! (Utanför graviditetsperioderna vill säga).
    Jag har en klient som är precis tvärtom, hon är solklar typ1-diabetiker, utom när hon varit gravid. Ingen har kunnat förklara varför.

  33. 183
    Maria skriver:

    Ja, lita på att den tanken har slagit mig många gånger också!!
    Insulinet sattes ju bara in för säkerhets skull från början och trots att alla läkare var helt övertygade om att det skulle "smälla till" i puberteten hände inte ett skit då heller... Jag har egentligen inte höjt mina doser alls på 22 år.... (dom få jag tar alltså....och graviditeterna undantaget)

    Jag har helt enkelt varit för lat för att ens dra upp frågan men skillnaden på ett liv med eller utan en kronisk sjukdom kan ju kännas rätt stor så det börjar nog bli dags!

  34. 184
    Lund skriver:

    Maria, jag har diskuterat dina uppgifter med en diabeteskollega. Sannolikt har du varit på väg att få diabetes (destruera betacellerna i bukspottkörteln) som barn. Sedan måste denna process avstannat. Om jag vore du skulle jag inte äta SLV-rekommendation i mängd kolhydrater. Jag skulle verkligen hålla mig till en strikt lågkolhydratkost.

  35. 185
    Maria skriver:

    Och på så sätt kunna strunta helt i insulinet?
    Tack för era svar!

  36. 186
    Lund skriver:

    Maria, det går inte att tolka dina uppgifter, än mindre råda dig om insulininjektiopner;

    "Jag har egentligen inte höjt mina doser alls på 22 år.... (dom få jag tar alltså......."

prenumereraKommentarssida: 1 2 3 4

Skriv en kommentar

Regler för kommentarer. Bilder till användare genom Gravatar