Diabetes – ät dig till normalt blodsocker

Uppdaterad 100127

En explosion av diabetes. De sista decennierna har allt fler drabbats. Nästan var tionde person i västvärlden har nu diabetes (kartan överst). Och det kommer att bli värre, snabbt.

Kommer du att drabbas? Är du redan sjuk?

Vad är orsaken? Innan den moderna västerländska kosten dök upp var det svårt att hitta en enda diabetiker. Det är en ledtråd till lösningen.

Innehåll

Vad är diabetes?
Typ 1
Typ 2
Diabeteskost nu och då – en del var mycket bättre förr.
Effekten av mindre kolhydrater
OBS mindre kolhydrater = mindre medicinbehov
Mer information, länkar, böcker

utskrift Skriv ut skicka Skicka

Vad är diabetes?

Diabetes är flera olika sjukdomar. Det gemensamma är att mängden socker i blodet är för stor, dvs:

Högt blodsocker

En orsak att bry sig

Högt blodsocker ger risk för svåra komplikationer på längre sikt. Det ”fräter” sönder kroppens små blodkärl. Ju högre blodsocker desto högre risk för hjärtinfarkt, blindhet, amputationer och annat elände.

Fråga bara Richard Roseman, en av miljoner offer för vanliga diabeteskomplikationer:

Roseman

Uppenbarligen vill man undvika sådant. Men konventionell fettsnål kost (de vanliga kostråden idag) och medicin botar i princip aldrig diabetes. I bästa fall hålls sjukdomen under kontroll utan att göra större skada. I värsta fall går det som för Richard Roseman. Eller värre.

Det behövs bättre en behandling än så. Den finns, och den är självklart logisk när man förstår.

Hur diagnosticeras diabetes?

Diagnosen diabetes får man om onormalt höga blodsockervärden uppmäts.

Blodsocker och diabetes - gränsvärden för normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes.

Typ 1 diabetes

Typ 1 diabetes – det som tidigare kallades ”ungdomsdiabetes” – beror på att kroppen inte längre kan producera tillräckligt av det blodsockersänkande hormonet insulin som kroppen behöver. Av någon (vanligen autoimmun) anledning har majoriteten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln dött.

Typ 1 diabetes behandlas med injektioner av det insulin kroppen saknar.

Ju mer kolhydrater man äter desto större doser insulin behövs. Detta gör vanligen blodsockret mer svårstyrt. Många upplever därför att minskade mängder kolhydrater i kosten gör det lättare att hålla blodsockret på stabila och normala nivåer.

Blogginlägg om typ 1 diabetes.

Berättelser av typ 1 diabetiker / Studier på typ 1 diabetiker

Typ 2 diabetes

Typ 2 diabetes – tidigare ”åldersdiabetes” – beror istället på att kroppens celler har minskad känslighet för insulin. Allt mer insulin behövs då för att få dess blodsockersänkande effekt. Typ 2 diabetes är den överlägset vanligaste formen av diabetes (närmare 90%). Den är mycket starkt kopplad till övervikt i form av bukfetma.

Typ 2 diabetes behandlas i första hand med lämplig kost, och gärna motion. Viktnedgång är mycket positivt, och kan i bästa fall leda till normaliserat blodsocker. Kostråd här är kontroversiellt, men det viktigaste är troligen mindre av kolhydrater, vilket är det som bryts ner till sockerarter och höjer blodsockret.

Räcker inte kostförändring (och motion) för att få tillräckligt bra blodsocker görs tillägg av medicin. I första hand Metformin-tabletter. Det finns ytterligare några typer av tabletter som är tänkbara i behandlingen. Långt gången typ 2 diabetes kan leda till att kroppens insulinproduktion minskar kraftigt. Det kan då i sista hand behövas insulinsprutor. Troligen sätts dock insulinbehandling ibland in för tidigt – vilket kan öka risken för hjärtinfarkt samt cancer och vanligen ger oönskad viktökning.

Blogginlägg om diabetes (oftast om typ 2). Blogginlägg om typ 2 diabetiker som testat lågkolhydratkost.

Diabetes typ 2 är nära kopplat till ”den västerländska sjukan” dvs Metabolt syndrom.

Vill du läsa om eländet som dåligt kontrollerad typ 2 diabetes kan leda till?: ”Bara typ 2 diabetes”

Studier på typ 2 diabetiker

Ovanligare diabetestyper

Utöver typ 1 och 2 finns ett par till diabetesformer. LADA-diabetes är en inte helt ovanlig form (kanske hela 10%) som beskrivits som ”mitt emellan typ 1 och typ 2″. Liksom vid typ 1 har man antikroppar som angriper insulinproducerande betaceller. LADA debuterar senare i livet än typ 1 och utvecklas långsammare.

MODY-diabetes är en ovanligare form som beror på en genetisk avvikelse.

Diabeteskost

Redan i början av 1900-talet visste man precis hur en diabetiker bör äta för att få ett bra blodsocker. Mindre kolhydrater, som bryts ner till socker i magen – och höjer blodsockret. Mer kött, fisk, ägg och naturligt fett – som inte höjer blodsockret.

Enkelt och logiskt, eller hur?

Insulin och rädslan för naturligt fett

Den kunskapen glömdes delvis när insulinet kom. I övertro på det nya verkar man ha trott att diabetiker utan problem kunde spruta i sig obegränsad mängd insulin, för att normalisera blodsockret. Varför man kunde äta mycket mer blodsockerhöjande kolhydrater. Men insulin i överdoser har negativa långtidseffekter, vilket blivit allt mer uppenbart – i studier likväl som i verkligheten. Insulin i överskott gör att man ökar i fettvikt, och är sannolikt farligt även på en rad andra sätt.

Problemet blev än värre av den nu i princip motbevisade teorin att naturligt fett var farligt. Därmed fick diabetiker rådet att äta fettsnålt och mer kolhydrater. Mer av precis det som bryts ner till socker i magen, och höjer blodsockret! Resultatet har inte varit positivt. En gradvis försämring varje år ses nu som det normala vid typ 2 diabetes. Man har till och med döpt det till ”naturalförloppet”. Men hur kan det vara ”naturligt” att allt fler drabbas av diabetes och blir allt sjukare?

Gamla beprövade råd, eller lobbyism?

”Diabetic Cookery” från år 1917, klicka för förstoring.

Läs gärna i denna kokbok för diabetiker från 1917. Särskilt från sidan 9 där det står om bra mat (ex kött, fisk, fet mat), och sidan 13 som tar upp ”strikt förbjuden” mat (kolhydratrik sådan). Tänk om man kunde dela ut en uppdaterad version av boken ovan till diabetiker, istället för de kolhydratstinna råd som numera finns i de flotta gratisbroschyrerna från insulinsäljande läkemedelsföretag.

Tror du att företagen är snälla som delar ut gratisbroschyrer? Råden de ger om kolhydratrik mat gör att en diabetiker behöver mer insulin. En årsförbrukning av insulin kan lätt kosta 10,000 kr eller mer.

Förändring på gång

Poängen är att vi länge vetat hur diabetiker bör äta för att få bättre blodsocker. De flesta (som borde veta bättre) har bara glömt bort det. Som tur är verkar utvecklingen vara på väg åt rätt håll igen. Socialstyrelsen godkände lågkolhydratkost till diabetiker januari 2008. De arbetar nu på en uppdatering av sina kostrekommendationer till diabetiker. Även ADA godkände i sina riktlinjer för 2008 lågkolhydratkost till diabetiker.

Studier på diabeteskost

T2dm

Jämförande studier visar samma sak gång på gång. Diabetiker som äter tvärtom mot de officiella fettsnåla råden blir friskare.

Sammanställning av studier

T2dm

Mer om ovanstående sex studier

Kan man bota diabetes typ 2?

På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? Den här studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:

Exempel på diabetiker som testat

Karin Eldh - nu normalt blodsocker utan mediciner
Ulla Holmgren - fri från diabetes och 32 kilo med LCHF
Ett samtal vid mejeridisken
Norsk partiledare äter lågkolhydratkost
”Evangeliet” sprider sig
Ännu en diabetiker otroligt förbättrad på LCHF-kost
Ännu en medicinfri diabetiker

Effekten av mindre kolhydrater

Typ 1 diabetes

Bild ovan på blodsockermätningar under ett tiotal dagar före och efter start av lågkolhydratkost. Data från denna studien. Klicka på bilden för större version.

Notera särskilt hur mycket stabilare blodsockret blir. Innan är det stora höjningar av kolhydratratrik mat, och stora sänkningar av motsvarande mängder insulin. Att istället äta mindre kolhydrater och ta mindre insulin ger logiskt nog mycket mindre svängningar. Därmed blir det lättare att få ett normalare blodsocker utan att riskera känningar (blodsockerfall).

Berättelse från en som provat. Fler berättelser. Diskussionstrådar: 1 2 3 4 5 6 7 8. Diabetes typ 1 och LCHF – så häftigt

Typ 2 diabetes

Ovan ett stort antal blodsockermätningar hos en typ 2 diabetiker, första halvåret på LCHF-kost. Det blå området motsvarar optimala blodsockervärden. Notera att inte ett enda förhöjt värde uppmätts efter några månader! Och då har hon ändå redan efter tre dagar kunnat sluta med insulinsprutor, 70E dagligen. Hon gick även ner drygt trettio kilo första året.

Klicka på bilden för större version. Historien bakom kan läsas här:
Diabetiker typ 2 blir symtomfri, på LCHF-kost

Studier på LCHF-kost till typ 2 diabetiker.

Vikt

Överviktiga diabetiker (både typ 1 och 2) går regelmässigt ner i fettvikt på lågkolhydratkost.
Exempel / studier

Kolesterol

Men vad händer med blodfetterna om man äter mindre kolhydrater, och högre andel fett? Faktum är att nyare studier (tvärtom mot vad man tidigare trott) visar tydligt förbättrade kolesterolvärden.

Blodtryck

Blodtrycket blir också ofta bättre på lågkolhydratkost. Vilket delvis, men troligen inte helt, förklaras av viktnedgången.

Jag har hört av många som behövt minska på eller sluta med blodtrycksmediciner, efter att blodtrycket blivit väl lågt. Ett vanligt symtom då är yrsel och svaghetskänsla.
Studier. Mer om blodtryck.

OBS

Det är viktigt vid insulinbehandlad diabetes att kontrollera blodsockret noga i början vid LCHF-kost! Kost med lite kolhydrater ger vanligen ett kraftigt sänkt behov av insulin. Det är då viktigt att anpassa (sänka) doserna tillräckligt för att undvika blodsockerfall.

Insulin

Förslag från dr Vesti Nielsen (specialist i invärtesmedicin): sänk insulindoser med 25-30% från dag ett på lågkolhydratkost. Kontrollera noga blodsockret och anpassa doser. De flesta kan halvera sitt insulin på 3-6 dagar.

Exempel på hur det kan gå till.

Tablettbehandlade

Även doserna av vissa tablettbehandlingar för diabetes kan behöva justeras ner efter en tid på LCHF-kost. Risken för blodsockerfall är dock mindre än av insulinsprutor. Vid behandling med annan diabetesmedicin bör man ändå för säkerhets skull vara noga med blodsockerkontroller, då man ändrar sin kost. Undantaget är Metformintabletter, som inte ger någon risk för blodsockerfall.

Tar du ingen medicin för din diabetes (eller bara Metformin) behöver du inte oroa dig för blodsockerfall av LCHF-kost.

Vid blodsockerfall

Ät genast något kolhydratrikt såsom en frukt eller en smörgås. Ett glas juice eller druvsockertabletter kan också fungera bra. Det höjer blodsockret. Får du blodsockerfall bör du starkt överväga att minska din medicinering framöver. Behöver du hjälp med det så kontakta din läkare.

Mer om diabetes

Lågkolhydratkost / LCHF för nybörjare

Blogginlägg med berättelser av diabetiker som testat LCHF-kost

Än fler berättelser från diabetiker som förbättrat sitt blodsocker och gått ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Många typ 2 diabetiker har till och med kunnat sluta helt med insulin på så sätt!

Länk till bloggposter med ämnet diabetes.

Föreläsning

Utmärkt föreläsning om diabetes och lågkolhydratkost, med Mary C. Vernon, amerikansk läkare som sedan länge specialiserat sig på området.

Böcker

Lars-Erik Litsfeldt fick tidigt typ 2 diabetes. Trots kämpande med fettsnål kost och motion uteblev förbättringen. Istället fick han en hjärtinfarkt.

Saker hände däremot när han började äta tvärtom – fet lågkolhydratkost. Blodsockret normaliserades utan medicin, han gick ner i vikt och mådde mycket bättre. Låter det för märkligt för att vara sant? Det borde det vara. Men det är fortfarande sant. Och här kan du som är diabetiker lära dig. Recension / Beställ

Fler bra böcker om mat och hälsa (även kokböcker för lågkolhydratkost)

Andra bloggar

Mat för livet – Blogg av Sara N, typ 1 diabetiker och kostrådgivare med inriktning på LCHF-kost.

Relaterade länkar

Den västerländska sjukan – dvs ”Metabolt syndrom”

Allt om viktnedgång

Snabbkurs i blodfetter / kolesterol

Högt blodtryck

Studier

Farliga mediciner?

Intensiv blodsockerkontroll med mediciner verkar öka, inte minska, risken för sjukdom och död!

Gerstein HC, et al. Effects of intensive glucose lowering in type 2 diabetes. N Engl J Med. 2008 Jun 12;358(24):2545-59.

Diabetiker som medicinerar ner sitt blodsocker lågt eller står på insulin dör i förtid:

Currie CJ, et al. Survival as a function of HbA1c in people with type 2 diabetes: a retrospective cohort study. The Lancet, Early Online Publication, 27 January 2010

Vill du göra något?

Tipsa gärna bekanta som kan vara intresserade om sidan. Lättast via ”Skicka”-länken underst.

Har du en blogg? Länkar till sidan gör att den värderas högre av sökmotorer. Ha då gärna ordet “diabetes” med i texten som länkas. Bäst är det med länkar direkt till http://www.kostdoktorn.se/diabetes

Målet är naturligtvis en topplacering vid sökning på ordet “diabetes”. Det skulle leda till att mängder av nya diabetiker hittar sidan.

Kom gärna med förslag på förbättringar av sidan!

Engagera dig gärna i din lokala diabetesförening och påverka, om du vill.

Skriv ut sidan eller tipsa en vän här:

utskrift Skriv ut skicka Skicka

145 kommentarer till “Diabetes – ät dig till normalt blodsocker”

Kommentarssida: 1 2 3

101
Katarina skriver:
mars 21, 2009 klockan 9:58
Då ska jag säga till diabetessköterskan att hon tar bort mig från diabetesregistret. Det verkar vara den effektivaste protesten för närvarande. Men samtidigt måste vi också trycka på för en generell förändring. Bra Helena, att du skrev till Aftonbladet Debatt. Jag tycker också att personal på olika nivåer inom vården borde höras mer.
102
Lennart Stregård af Ildsbjerg skriver:
april 7, 2009 klockan 12:43
Jag har köpt en matbok, "LCHF-KOKBOK", och jag lägger märke till att de flesta maträtter innehåller ägg. För ett år sedan fick jag ett gallstensanfall och min fråga är om jag riskerar ett nytt på grund av alla ägg och fet mat.... jag har diabetes 2 sedan 10 år tillbaka och äter tabletter(metaformin)+ blodtrycks och kolesterol mediciner! Finns det andra alternativ än den maten för mig?
103
Doc skriver:
april 7, 2009 klockan 13:09
Lennart,
fet mat kan i värsta fall ge gallstensanfall i början om man har gallsten, men på sikt brukar gallstenar spolas ut och sådana besvär gå över. Fettsnål mat riskerar snarare att ge mer besvär i längden när gallan blir stående i systemet.

Med typ 2 diabetes finns inget bättre alternativ än fet mat.
104
Kenneth Ekdahl skriver:
april 7, 2009 klockan 21:54
Lennart,
Får du gallproblem är det bara att minska på fettmängden lite och sedan öka den igen långsamt och känna efter hur mycket du klarar utan att få allvarliga besvär, då är det mycket sannolikt att stenarna löses upp tills de är små nog att spolas ut. Det har funkat för många andra med sådana problem.
105
Åsa skriver:
maj 7, 2009 klockan 11:35
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2851679.svd

Kanske de borde satsa på bättre kostråd också, så skulle många slippa mediciner öht och andra kunna dra ned på dem...
106
Ia skriver:
maj 10, 2009 klockan 13:37
Hej, jag undrar huruvida lightsaft-o läsk påverkar negativt vid typ 2 diabetes? Min diabetessjuksköterska sa att det var okej men efter att ha läst Fettskrämd så vet jag inte säkert?
Kan även påtala att både min dotter och jag har PCOS.
107
Doc skriver:
maj 10, 2009 klockan 13:45
Ia,
en fråga som debatteras flitigt. Jag skulle säga att det är bättre än läsk med riktigt socker, men inte bra. Det underhåller sötsug och verkar i praktiken kunna leda till viktökning, kanske genom insulinfrisättning.
108
Ia skriver:
maj 10, 2009 klockan 14:31
Hej o tack för ditt svar. Då är det detta som gör att jag inte går ner i vikt fastän jag kör med lchf-kost. Jag har ett sockerberoende och det är så svårt, så svårt att inte låta bli. Jag har försökt utan i 14 dagar utan men sedan är det kört igen.
109
Kenneth Ekdahl skriver:
maj 10, 2009 klockan 17:25
Ia,
Har man ett sockerberoende man vill bli av med är det ju inte så bra att fortsätta med sådant som smakar sött, då är det mycket svårare att bli av med beroendet.
110
Ia skriver:
maj 11, 2009 klockan 19:21
Varje dag är en kamp och jag borstar tänderna vid "anfall" eller så går jag ut på en promenad men hur kan jag annars göra? Hjälp mig med råd!!! Snälla?
111
Doc skriver:
maj 11, 2009 klockan 19:33
Ia,
på kolhydrater.ifokus.se kan du säkert få gott om råd och peppning! Lycka till.
112
Stefan S skriver:
maj 14, 2009 klockan 9:04
Blood Glucose Control More Important For Patients With Diabetes Than Previously Believed

http://www.sciencedaily.com/releases/2009/05/090511181243.htm

Our results show that the risk of complications 10-15 years after the start of treatment probably decreases significantly following even small improvements in blood glucose control. If the treatment of all Swedish diabetes patients could be even slightly improved, we believe that tens of thousands of cases of injuries to the eyes, kidneys, heart, nerves and brain could be prevented”, says physician Marcus Lind, author of the thesis.
113
Kristina skriver:
juni 24, 2009 klockan 17:36
Hej!
Har ätit LCHF för min typ-2 diabetes ung i 1 år. Har fått ner långtidssockret till 4,8, men nu har jag fått stickningar i fötterna och ibland i händerna. Har jag fått någon brist ? Beror det på kosten jag äter eller vad är det som gör att det stickar i fötterna. Har aldrig haft så förr. Är 67 år
Kristina
114
Kakan skriver:
juli 12, 2009 klockan 16:15
Blev nyfiken på kartan du har med här, över diabetesprevalensen i världen. Vad beror det på att diabetes är vanligare på Arabiska halvön?? Är det genetiskt? Och Malaysia?
115
Kenneth Ekdahl skriver:
juli 12, 2009 klockan 17:39
Kakan,
Jag har läst lite om det Arabiska köket, de är tydligen väldigt förtjusta i enormt söta deserter och bakverk, och har ofta mycket stora mängder socker i kaffet. Dadlar och fikon innehåller enorma mängder socker. Så man kan inte säga att jag blir direkt förvånad.
116
Helena Hesselmark skriver:
juli 13, 2009 klockan 21:30
Det kan antagas att consanguinity dvs kusingifte kan vara en stor bidragande orsak till den höga förekomsten av diabetes i den arabiska och resten av den muslimska världen.
Det finns studier på detta, även gällande fosterskador och andra genetiskt betingade sjukdomar.
Slå "consanguinity" på Google.
117
Leif Carlsson skriver:
juli 23, 2009 klockan 16:29
Jag var deltagare i ett forskningsprojekt om diabetes. Där lärde jag mig att en diabetiker mår bäst av att balansera kost och fysisk aktivitet. Jag kände då att det borde vara bästa sättet att leva även för en icke-diabetiker.
Men i denna spalt ser jag att bara ena sidan av balansen behandlas, den om kosten. Är det där vetenskapen står idag när det gäller diabetes (och välbefinnande)?

Har inte den fysiska aktiviteten någon betydelse?

Högst upp i denna spalt står att den västerländska kosten kom samtidigt som diabetes. Man kan också säga att samtidigt kom det västerländska sättet att inte använda den egna kroppens krafter utan de har ersatts av bilen och andra maskiner. Samt resurserna och tiden att ha ätande som en njutning.
118
Chilisalsa skriver:
juli 23, 2009 klockan 16:46
Visst har fysisk aktivitet en positiv effekt för ALLA. Så även för diabetiker. Tänker då främst på andra hälsovinster än de med direkt koppling till diabetesen. Men fysisk aktivitet ökar också insulinkänsligheten hos diabetiker...
119
Doc skriver:
juli 23, 2009 klockan 17:50
Leif,
visst kan en diabetiker äta en tallrik full av pasta, och sedan försöka kompensera blodsockerstegringen med några timmars promenad.

Eller så kan man hoppa över pastan, och inte ha samma behov av kompensation.

Motion är bra. Men när det gäller blodsocker (och vikt) så är kosten nummer ett.
120
Mats Lindberg skriver:
juli 23, 2009 klockan 18:42
Leif Carlsson,
som diabetiker (typ-1) måste jag hålla med Doc. Motion är självklart bra, där finns ingen diskussion såvitt jag vet. Men en diabetes kan, enligt min erfarenhet, inte balanseras med motion. Själv måste jag snarare balansera motion och insulininjektioner, vilket innebär en extra osäkerhetsfaktor.
Många av oss kan, av olika skäl, heller inte motionera eller träna så mycket som vi skulle vilja. Det låter så enkelt att "bara röra sig lite mer", men många av oss som testat det har inte uppnått den balans som diabetesvården förespeglat.
Efter att ha övergått till LCHF ser jag nu att den balansen är nåbar.
Så visst är kosten nummer ett!
121
Pre-diabetiker skriver:
juli 23, 2009 klockan 21:12
Dåliga råd på Sjukvårdsrådgivningen, tycker jag.

Citat:
"...Testa till exempel blodsockret före och efter en middag där du har potatismos som kolhydrat. Gör en annan dag samma middag men byt ut moset mot pasta eller ris. Blev det någon skillnad?"...

http://www.sjukvardsradgivningen.se/fraga_sjukvardsradgivningen/Artic...
122
Doc skriver:
juli 23, 2009 klockan 21:14
Komiska råd

Nästa dag kan man bytra ut coca-colan mot sprite och se vad det blir för skillnad.
123
Pre-diabetiker skriver:
juli 23, 2009 klockan 21:29
Glukosbelastning:
Jag tänkte göra en glukosbelastning? Kan du vägleda mig, doc?
124
Doc skriver:
juli 23, 2009 klockan 22:13
Prediabetiker,
javisst.

Eftersom jag ändå skrev ner det nu så gjorde jag det till en sida här:
Instruktioner för glukosbelastning
125
smurfen skriver:
juli 23, 2009 klockan 22:41
Hej Doc inte för vara petig men
Diagnostiska P-glu-Nivåer
126
Doc skriver:
juli 24, 2009 klockan 0:03
smurfen,
om du menar ändringen från -12,2 till -12,1 så var det bland det petigaste jag hört.

Om du menar att vissa nu säger att fasteblodsockret bara bör vara 5,6 för att vara "helt normalt" nu så kanske. Undrar om inte den hederliga 6,0-gränsen funkar minst lika bra jag.
127
Kristina skriver:
augusti 19, 2009 klockan 19:46
Jag fick min diabetes 2 för ett år sedan. Gick över LCHF kost nästan omedelbart och sänkte sockret så bra att jag kunde gå ned till endast en Metformin om dagen...

Vid jul "sket det sig" och jag åkte dit på goda sillinläggningar och julgodis. Har haft svårt att hitta tillbaka, även om jag haft LCHF-tänket i botten. Har dock fuskat och ätit för mycket kolhydrater. Mitt fastesocker har legat på ca. 7.0 hela tiden. Jag har under den här tiden gått upp 8 av de 30 kilon jag tappat före det.

För två veckor sedan tog jag tag i det på allvar igen. Har på dessa två veckor tappat 5 kilon, och mår kanon när nu strikt kost gäller igen men då plötsligt har mitt fastesocker stigit? Två dagar i rad har det legat på 11,2...? Vad beror det på? Min livsstil är oförändrad! Jag har börjat jobba, men jag upplever ingen stress eftersom jag börjat på halvtid...
Jag hittar ingen förklaring. Kan du?
128
Doc skriver:
augusti 19, 2009 klockan 20:37
Kristina,
det låter väldigt märkligt. Mest sannolikt kanske något fel i mätningen - du har inte haft rester av något sött på fingret när du stack dig eller så?

Någon annan van person kanske känner till fler tänkbara felkällor.

En infektion i kroppen kan också höja blodsockret lite.
129
Chilisalsa skriver:
augusti 19, 2009 klockan 22:26
Förutom Doc:s råd att tvätta händerna vilket du säkert gör ändå ? så kan det vara intressant att ta flera värden... Har du samma mätare ?
+-20% är normalt för hemmamätare men det blir ändå väldigt högt...
Hur snabbt tar du värdet efter att du vaknat ??? Kan det vara gryningseffekt ?
130
Kristina skriver:
augusti 20, 2009 klockan 19:34
Tack för svaren! I morse låg jag på 7,6 så nu ser det bättre ut igen.
Jag tvättar händerna innan jag tar provet, och kan inte komma på någon skillnad mellan provtagningarna.
Vad är gryningseffekt?
Jag stiger upp, besöker toaletten där jag gör allt det som skall göras där inne...:), sätter på kaffet och sticker mig under tiden i fingret. Ungefär så ser varje morgon ut (även om jag inte sticker mig varenda morgon...). Jag har uppfattat det så att provet skall tas före måltid, och därför kanske jag har för bråttom... Är det det som menas med gryningseffekt?
131
sthlm addict skriver:
september 10, 2009 klockan 8:54
Jag blir rädd när jag läser om hur det som gör än sjuk (socker) ska vara det man ska äta mer av.

Jag är inte diabetiker utan sockerberoende och fick höra samma sak; ät mer kolhydrater! Men varför finns det så mycket skepsis till fettrik kost, det finns ju en massa forskning som stödjer det. Däremot finns det ingen forskning som stödjer livsmedelsverkets rekommendationer om tallriksmodellen.

//sthlm addict
132
GoEd skriver:
september 29, 2009 klockan 7:36
Här är en ny Japans studie (free full text) som visar betydlig förbättring i långtids sockret (för Typ II diabetiker) av att äta låg kolhydrats kost. Dessutom fick de (statstiskt signifikant) lägre LDL och högre HDL på köpet "trots" att de åt lika mycket mättat fett som en genomsnittlig American.

http://www.nutritionandmetabolism.com/content/6/1/21

Kanske ytterligare en studie att lägga till SLVs lista? Man får ju verkligen hoppas att Socialstyrelsen tar denna och andra studier i beaktande när de utformar de nya kostråden för diabetiker.

Stephan på Wholehelthsource har skrivit mer om den.

http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/09/diabetics-on-low-carboh...
133
Anna Delin skriver:
september 29, 2009 klockan 9:55
Gryningseffekt: Blodsockret stiger under de tidiga morgontimmarna pga ökade hormonhalter av fr a tillväxthormon.

Källa: http://www.diabit.se/ordlista
134
Sylvia Svensson skriver:
oktober 27, 2009 klockan 19:46
Hej!
jag har hittat denna sida nu. Undrar hur man kommer in.
Sylvia
135
Sylvia Svensson skriver:
oktober 27, 2009 klockan 20:34
Hej, nu gick det visst. jag provade först och då hände ingenting. Ja, då vill jag fråga varför inte LCHF-kost fungerar på mig. Är det någon som kan ge mig råd så blir jag jätteglad. Jag är nämligen väldigt trött på min situation. Jag har haft diabetes typ 2 i ungefär två år. Har försökt att klara den med kost och motion, men nu vill det inte sig alls. Speciellt på morgonen är blodsockret alldeles för högt. Långtidssockret är 6.2. Jag är 1.63 och väger ca. 57 kg. Min läkare vill att jag börjar medicinera, Byetta föreslår han.
Vad kan det vara som är fel+
Sylvia
136
Trance skriver:
oktober 27, 2009 klockan 20:50
Hur mycket fett, protein och kolhydrater äter du?
137
Doc skriver:
oktober 27, 2009 klockan 21:04
Sylvia,
har du Metformin redan? Räcker det inte med LCHF (#1), motion (#2) eller metformin (#3) så kanske Byetta är ett vettigt alternativ.

Men skriv gärna vad du äter en dag på kolhydrater.ifokus.se så kan du få lite tips.
138
Sylvia Svensson skriver:
oktober 27, 2009 klockan 21:05
Till frukost har jag valt ett recept i Dahlkvists bok: 1 dl. fil och en nötblandning och ett stekt ägg med smör och ost. Jag dricker en kopp te och ett glas Molkesan till.
Två timmar efter frukost, när jag har promenerat en timme är blodsockret över 10.
Längre fram på dagen brukar det bli lägre.
Sylvia
139
Sylvia Svensson skriver:
oktober 27, 2009 klockan 21:06
Jag har testat Metformin, men det hjälpte inte.
( Vad glad jag blir att jag får lite svar så här snabbt. Jag har famlat i mörkret så länge).
Sylvia
140
Pinnen skriver:
oktober 28, 2009 klockan 12:18
hej Doc! Har en undran jag har haft diabetes typ 2 i ca 15 år nu. Startade den 17 Juli med en vikt på 120.2 kg ett midjemått på 118 cm, mittblodsocker låg på 8,8 hba1c. Nu 3 månader senare har jag minskat vikten till 98,6 kg, midjemåttet till 107 cm och mitt hba1c till 5,6. Jag tog till måltid 16 enheter novorapid och 56 enheter Lantus till kvällen. Nu tar jag bar 5-7 enheter Novorapid vid behov och ingen Lantus. min läkare har gett mig Metformin och vill att jag bara ska ta 1 tablett om dagen. Nu har mitt blodsocker börjat stiga kan det bero på stress i jobbet eller har allt gått för fort? Känner mig orolig för att min läkare bara gissar. tacksam för ett snabbt svar.
Pinnen
141
Doc skriver:
oktober 28, 2009 klockan 12:26
Pinnen,
grattis till en fantastisk förbättring.

Stress kan ge högre blodsocker. Jag rekommenderar Metformin i första hand, vid behov av medicin. Man kan långsamt (på någon månad) höja dosen till max 3 gram om dagen, om man behöver, och inte har något särkilt hälsoskäl (som riktigt dåliga njurar) att hålla ner dosen.

Insulin är det bäst om man kan klara sig utan vid typ 2. Långsiktigt kan det ge viktuppgång mm.
142
Raw skriver:
december 3, 2009 klockan 15:25
Kan varmt rekomendera alla diabetiker att se filmen Simply Raw http://www.rawfor30days.com/
Den visar att man på bara 30 dagar kan bota sig själv från typ 2 diabetes och avsevärt minska insulin intaget för typ 1.

Att kosten som presenteras dessutom är fantastiskt bra för viktminskning och för styrketräning gör den inte mindre intressant.
Kolla in rawreform för att se Angelas viktnedgång
http://www.rawreform.com/index.php
och http://www.runningraw.com/
för att se Tim VanOrdens träningstips mm

Lev väl

Raw
143
Mikael Jansson skriver:
december 3, 2009 klockan 15:39
Raw,

Utöver motion finns det två sätt att förbättra insulinkänsligheten: äta (<10%) fettsnålt, eller kolhydratsnålt, för att förbättra insulinkänsligheten. Välj ditt gift... För övrigt "botar" (= slipper ta medicin) som typ 2:a på lågkolhydratkost snabbare än så.

Och RunningRaw om enzymer och aminosyror och protein? Mnja... Sedan har du miljöbelastningen. Hur mycket exotisk närproducerad frukt får du tag i här i Sverige?
144
Helena Hesselmark skriver:
december 3, 2009 klockan 17:29
#142
Om du kallar detta för att bli "botad" från diabetes typ 2, så blev jag "botad# på 2 dagar med lågkolhydratkost/LCHF.
Jag gick också ner i vikt. 36 kg på litet mer än 1 år. Sedan dess viktstabil i mer än 20 månader.
Jag har kanske skrivit tidigare i den här tråden....
Javisst #100, 116
145
Susanna skriver:
december 7, 2009 klockan 13:11
Jag har diabetes typ 1 och sedan jag började med LCHF så har jag ett HbA1c på 5,6 - innan runt 6,5. Jag har förstått att många typ1-diabetiker får problem med lågt blodsocker pga sitt långtidsverkande insulin och jag tycker fler borde prova på insulinpump. Man behöver mindre insulin med en sådan (ca 70%) och blodsockret är jämnare. Dessutom så kan man koppla ur pumpen en halvtimme om man märker att blodsockret blir för lågt, så går det upp igen utan att man äter. Rekommenderas förstås inte innan man ska sova...Mitt intryck är att endast barn blir erbjudna pump, vill man som vuxen ha en så måste man själv begära att få den.