D-vitamin: solenergi åt dig?

Uppdaterad 100213

Har de flesta svenskar brist på ”sol-vitaminet” D-vitamin? Ökar brist risken för cancer, hjärtsjukdom, depressioner, diabetes, autism och förtida död?

Kan tillräckligt med D-vitamin i kroppen göra dig friskare?

Allt mer pekar mot att det kan vara så. År 2010 är D-vitamin ett glödhett forskningsämne.

Sol på blomma

Innehåll

  1. Vad är D-vitamin?
  2. Hälsoriskerna med brist
  3. Källor: Sol, fisk, tillskott
  4. Tillskott - om lagom dos och bra märken.
  5. Kan man överdosera?
  6. Vidareläsning
  7. Föreläsningar (video)
  8. Studier

Vad är D-vitamin?

D-vitamin bildas i huden när solen lyser på oss. Problemet i Sverige är att solen bara är stark nog mitt på dagen under sommarmånaderna.

Med maten får vi ytterst lite D-vitamin jämförelsevis. Resultat: många svenskar (kanske de flesta) har brist på D-vitamin. Särskilt under vintern och våren. Mörkhyade och de som undviker solen drabbas värst.

D-vitamin är unikt bland vitaminerna. Det är ett steroidhormon, som våra könshormoner testosteron och östrogen. D-vitaminet påverkar uttrycket av hundratals gener i de flesta av kroppens celler. Potentiellt kan det därför ha nästan vilken effekt som helst i kroppen.

En brist, vanligt hos svenskar i allmänhet, kan alltså teoretiskt ge nästan vilka sjukdomar som helst.

Allt mer forskning talar för att D-vitaminbrist kan ha en roll i mängder av sjukdomar. Infektionssjukdomar, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, generell värk/fibromyalgi, vinter- och vårdepressioner… listan på sjukdomar där ett samband misstänks är lång.

Mycket återstår att säkert bevisa, men en del är så gott som säkert redan nu. D-vitamin är billigt, säkert och biverkningsfritt i högre doser än man tidigare trott.

Att få upp kroppens nivåer till den normala för personer som regelbundet får stark sol på sig är därför smart. Det kan förebygga diverse sjukdomar, och några kända faror finns inte för friska.

Mer: Alla blogginlägg om D-vitamin

Hälsorisker med brist på D-vitamin

När solen står lågt i Sverige på vintern riskerar hela befolkningen att långsamt få mer eller mindre D-vitaminbrist. Kanske är det en av anledningarna till vinter- och vårdepressioner?

Lågt stående sol

Mer om hälsorisker: D-vitamin och…

Hur du får i dig D-vitamin

I praktiken finns två bra val:

  • Regelbunden stark sol
  • Tillskott

Mer detaljerad lista, vanligt förekommande råd:

  1. Sola, 15-30 min i stark sol – Med gott om bar hud (utan solskydd), men utan att bränna dig såklart. Mycket effektivt: ger femdubbla dagsbehovet / minst 10 000 E. Fungerar i Sverige bara ordentligt timmarna mitt på dagen maj – augusti. Så det räcker inte hela året om du inte regelbundet åker på semester söderut. Enkel tumregel: solen måste upp minst 45 grader över horisonten (så att din skugga är kortare än du) för effektiv D-vitaminbildning. Annars filtreras nästan all UVB-strålning bort i atmosfären.
  2. Ät fet fisk - Bra tillskott, men du behöver runt 350 gram fisk om dagen för 2 000 E, i bästa fall. Konserverad i burk ger mindre.
  3. Ät ägg - Du behöver 35 ägg om dagen för 2 000 E.
  4. Drick lättmjölk / ät margarin med tillsatt D-vitamin - Du behöver 13 liter lättmjölk eller ett knappt kilo margarin per dag för 2 000 E.
  5. Kosttillskott – Effektiv sätt att få i sig D-vitamin. Men äldre tillskott har oftast väldigt små doser, som 400 E. Det finns bra märken med 2000 E, se nedan.

D-vitamintillskott. Vad och hur mycket?

Förslag på lagom dos (vid solbrist):

  • Vuxna: 2 000 – 4 000 E dagligen (vissa rekommenderar än mer)
  • Barn under 10 år: 1 000 E dagligen

Ibland skrivs mängden i mikrogram (µg). 1 µg D-vitamin = 40 E.
2000 E motsvarar alltså 50 µg.

Exakt vilken dos är bäst för dig som vuxen? Förslagsvis: om du är en stor man, ta 4000 E per dag. Om du är en liten kvinna så räcker 2000 E antagligen långt, men 4000 E skadar inte.

Beställ D-vitamin

D-vitamin Holistics 2,000 E Här kan du beställa bra D-vitamintillskott

Överkurs om tillskott

Det är svårt att förutsäga en perfekt individuell dos, eftersom det varierar från person till person. 2 000 – 4 000 E/dag bör räcka bra för att undvika uppenbar brist (barn under 10 år: 1000 E). Men för att komma upp till optimala nivåer kan det ibland behövas mer.

Testar man högre doser än ovan bör man kontrollera sina blodnivåer efter några månader. Provet heter 25-OH-D och ordnas lättast via vårdcentral.

Var beredd på att läkare kanske inte vet vad du talar om än. Vikten av D-vitamintillskott har bara varit mer allmänt känd under sista åren.

Provet bör helst ligga mellan 50–80 ng/mL (125–200 nmol/L). Annars kan man anpassa dosen D-vitamin och göra om provet efter några månader.

Här är en tabell där man (mycket grovt) uppskattat vad olika nivåer av D-vitamin innebär:

D-vitamintabell

Vill du ta prov, men får inget av din läkare?

En del läkare säger kanske nej instinktivt, mest för att de inte ännu känner till provet. Du bör dock kunna övertyga de flesta läkare på din vårdcentral att ta ett prov, genom att (respektfullt) berätta att du tar tillskott och är rädd att dosen blir för hög. Låt läkaren rädda dig från din oro. Och poängtera att det bara är ett enkelt blodprov (25-OH-D) och att du bara behöver veta svaret så kan du tolka det själv. Upprepa ovanstående med olika ord tillräckligt länge och 99% lär säga ja.

Om du har svårt att få en analys via exempelvis din vårdcentral kan du göra det privat via Scandlab. Det är dock lite dyrt: 1285 kr (jag har inget ekonomiskt samarbete med Scandlab). Det bör också gå att beställa ett provtagningskit från Vitamin D Council. Berätta gärna hur det fungerar om du testat.

Kan tillskott av D-vitamin vara skadligt?

Nästan aldrig.

Undantaget: vid några ovanliga sjukdomar kan normalisering av D-vitamin ge risk för ökat kalkvärde i blodet. Har man någon av dessa sjukdomar bör man vid ökat intag/solning kontrollera kalkvärdet hos läkare:

  • Överproduktion av bisköldkörtelhormon på grund av tumör i bisköldkörteln (primär hyperparatyroidism). Observera att den kanske vanligaste orsaken till lätt stegrat bisköldkörtelhormon är D-vitaminbrist (sekundär hyperparathyroidism), och då är D-vitamin såklart bara bra.
  • Granulomatösa sjukdomar: sarkoidos och tuberkolos
  • Vissa cancerformer som lungcancer och non-Hodgkin lymfom

Friska, utan ovanstående sjukdomar, behöver inte oroa sig för hälsorisker med rimliga extra doser D-vitamin. För att parafrasera dr John Cannel:

Att oroa sig för eventuell fara med D-vitamin i Sverige idag är som att törsta ihjäl i öknen medan man oroar sig för att drunkna.

Överdosering

Det är normalt svårt att få i sig farliga mängder D-vitamin. Alla kända rapporterade fall av D-vitaminförgiftning har tagit minst 30 000 E/dag (ofta betydligt mer) under en tid. Runt tio gånger mer än vad som rekommenderas här alltså. Enligt en artikel i AJCN är 10 000 E/dag sannolikt säkert, med marginal. Men undantag kan alltid finnas, varför man vid doser över 4 000 E/dag (under längre tid) för säkerhets skull bör kontrollera sitt 25-OH-D värde.

Äldre rekommendationer

Notera att officiella rekommendationer från Livsmedelsverket är föråldrade och otillräckliga. De baseras på vanliga kostintag, och vad som krävs för att undvika just rakit (en skelettsjukdom hos barn som beror på mycket svår D-vitaminbrist). Men vi får istället det mesta D-vitaminet från solen, och det har nu visats ha många ytterligare viktiga funktioner i kroppen.

Modern forskning visar att den gamla rekommendationen om 400 E dagligen knappast räcker för att undvika brist på D-vitamin (utan sol).

Vidareläsning

Dagens Medicin augusti 2009: Testa profylax med vitamin D och kost mot influensan
Professor Stig Bengmarks debattartikel föreslår förebyggande av influensan med D-vitamin. Och diskuterar om kanske hela EU:s befolkning borde få 4 000 E om dagen.

”Undvikandet av soljus har blivit en hälsorisk”
Två överläkare på DN Debatt juli 2008. Om riskerna med D-vitaminbrist, bland annat för autismutveckling hos barn.

Forskare vill ge alla danskar tillskott av D-vitamin
Dansk läkare och forskare rekommenderar D-vitamintillskott till större delen av befolkningen (september 2008).

Läkartidningen 2007: D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott
För specialintresserade.

New England Journal of Medicine 2007: Vitamin D Deficiency
För än mer specialintresserade, på engelska.

AJCN 2008: Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences
Nyare översiksartikel.

Vitamin D council
Antagligen den största informationssidan om D-vitamin på nätet (på engelska). Drivs av läkaren John Cannel.

Kul kalkylator för hur mycket D-vitamin som beräknas bildas i solen, beroende på hudtyp, tid på året och plats på jorden.

Heart Scan Blog: ”High dose Vitamin D”

Fatlies: Special om Vitamin D (flera bra föreläsningar på nätet)

Diskussionstråd om D-vitamin och vinterdepressioner

Tidigare på Kostdoktorn om D-vitamin

Alla blogginlägg om D-vitamin

D-vitamin mot svininfluensan?
Vetenskapsmagasinet SVT om D-vitaminbrist
D-vitamin och depression
D-vitaminbrist och död
D-vitamin och autism
D-vitamin och hjärtinfarkt

Bra föreläsningar

Vad är D-vitaminbrist?

Läkaren Robert Heaney föreläser på UCSD. Bra översikt om forskningen kring D-vitaminbrist och vilka intag som krävs för normala nivåer.

Spännande studier på D-vitamin

D-vitamin verkar kunna förlänga livet

En genomgång av 18 RCT (den säkraste sortens studier) visar sammantaget en signifikant minskad risk att dö under studietiden för personer som fått D-vitamin (i snitt 530 E/dag) istället för placebo. Risken var runt 7% mindre. Frågan är om högre dos gett än bättre siffror?

Autier P, Gandini S. Vitamin D supplementation and total mortality: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med. 2007 Sep 10;167(16):1730-7.

D-vitamin minskar cancerrisk

Tillskott av 1100 E D-vitamin dagligen minskade kraftigt risken för cancer hos äldre kvinnor, jämfört med placebo.

Lappe JM, et al. Vitamin D and calcium supplementation reduces cancer risk: results of a randomized trial. Am J Clin Nutr. 2007 Jun;85(6):1586-91.

D-vitamin verkar hjälpa mot depressioner

Personer med högre halt av D-vitamin i blodet har mindre depressiva symtom. Att ge tillskott av D-vitamin eller placebo minskar depressiva symptom ytterligare hos de som fått D-vitamin, men inte hos de som fick placebo.

Jorde R, et al. Effects of vitamin D supplementation on symptoms of depression in overweight and obese subjects: randomized double blind trial. J Intern Med. 2008 Dec;264(6):599-609.

D-vitamin kan minska risken för benskörhet / frakturer

Genomgång av 20 dubbelblinda RCT. Risken för benbrott hos äldre personer som tog tillskott av D-vitamin var mindre än hos personer som fick sockerpiller. Högst effekt sågs i studier som använt mer än 400E D-vitamin/dag (runt 20% minskad risk). Frågan är åter om inte än högre doser skulle ge bättre effekt.

Bischoff-Ferrari HA et al. Prevention of nonvertebral fractures with oral vitamin D and dose dependency: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med. 2009 Mar 23;169(6):551-61.

Delar av effekten mot benbrott kan bero på minskad risk för fall hos äldre som tar tillskott av D-vitamin:

Bischoff-Ferrari HA et al. Effect of Vitamin D on falls: a meta-analysis. JAMA. 2004 Apr 28;291(16):1999-2006.

Dosering

50 000 E en gång i månaden? Kanske kan det vara en enkel och bra behandling. I första hand för äldre som i denna studien:

Bacon CJ et al. High-dose oral vitamin D3 supplementation in the elderly. Osteoporos Int. 2009 Aug;20(8):1407-15.

D-vitamin verkar kunna lindra typ 2 diabetes

Tillskott av 4000E D-vitamin dagligen (jmf med placebo) förbättrade insulinkänsligheten och minskade fasteinsulinet hos kvinnor med nedsatt insulinkänslighet och D-vitaminbrist.

von Hurst PR, et al. Vitamin D supplementation reduces insulin resistance in South Asian women living in New Zealand who are insulin resistant and vitamin D deficient – a randomised, placebo-controlled trial. Br J Nutr. 2009 Sep 28:1-7.

Ytterligare en randomiserad kontrollerad studie ger visst stöd för förbättrad insulinkänslighet av D-vitamintillskott.

Kan D-vitamin förebygga typ 1 diabetes?

Observationsstudie: barn som tog sitt rekommenderade D-vitamintillskott (2000E dagligen) hade en kraftigt minskad risk att få typ 1-diabetes, jämfört med barn som inte fick det. Djurstudier pekar tydligen åt samma håll.

Hyppönen E, et al. Intake of Vitamin D and type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet. 2001 Nov 3;358(9292):1500-3

D-vitamin förbättrar diverse riskfaktorer

Tillskott av D-vitamin (jmf med placebo) gav bättre triglycerider och lägre nivåer av TNF-alfa, ett inflammatoriskt ämne. Just TNF-alfa försöker man sänka med extremt dyra nya mediciner vid inflammatoriska sjukdomar som reumatism och Crohns sjukdom. Tänk om man kan få en del av den effekten nästan gratis med D-vitamin?

Zitterman A et al. Vitamin D supplementation enhances the beneficial effects of weight loss on cardiovascular disease risk markers. Am J Clin Nutr. 2009

D-vitamin och akne

Jag känner inte till några moderna studier på detta. Men det finns anekdotisk evidens på effekt: Vitamin D newsletter. Att dra ner på socker och andra kolhydrater och ta 4 000 E D-vitamin per dag kan vara väl värt ett försök vid besvärande akne.

D-vitamin och infektioner

Det diskuteras om tillskott av D-vitamin kan ge bättre skydd mot infektioner. Men i den här studien på 2000E D-vitamin eller placebo sågs ingen skillnad på antal eller svårighet av snuvor under vintern:

Beställ D-vitamin

Här kan du beställa bra D-vitamintillskott

utskrift Skriv utskicka Skicka

Sponsra Kostdoktorn

264 kommentarer till “D-vitamin: solenergi åt dig?”

prenumereraKommentarssida: 1 2 3 4 5 6
  1. 251
    Rozbet skriver:

    Pär,
    Du kan läsa mer om d-vitamin på http://www.grassrootshealth.net
    Där ser du rekommenderade nivåer av d-vitamin som flera professorer står bakom.

  2. 252
    Magnus skriver:

    Jag har tidvis i mitt liv ätit kosttillskott av olika former och med olika resultat.
    Vi har ätit LCHF två månader nu och har fina erfarenheter av det och det är ett sunt tänkesätt med naturlig mat utan tillsatser.

    En fråga uppkommer då när det gäller kosttillskott.

    Är våra kroppar gjorda för att ta upp vitaminer/mineraler o.s.v. i dessa höga koncentrationer ?

  3. 253
    Personligt skriver:

    Magnus!
    D-vitamin är ju lite speciellt. Man tar upp mycket mer/konverterar D-vitmanin bara av att vara ute i solen under sommaren, än av att äta dessa tillskott. Forskning visar att nordbor har brist på D-vitamin under vintern. Läs mer på Docs alla länkar.

    Det finns det däremot av faror med överkonsumtion av andra vitaminer som B-gruppen, A och E. Det ska man akta sig för.

  4. 254
    Tony skriver:

    När jag ringde hälsocentralen och skulle boka tid för ett 25-OH-D-test sa dom att det skulle kosta 1200kr. Fick ni andra som testat betala så mycket?

  5. 255
    celia skriver:

    Min mamma behövde inte betala något extra för sitt prov.Men det var i Västerås.Jag skulle glatt lista mig på den vårdcentral i Stockholm där man får ta provet utan extra kostnad

  6. 256
    celia skriver:

    Såg i DN idag att livsmedelsverket inte vill rekommendera D-vitamin till mörkhyade.Man väntar på ytterligare studier att D-vitaminbrist hos gravida mörkhyade kan leda till autism.
    Varför inte låta försiktighetsprincipen råda och uppmana mödravårdscentraler att ta blodprov och kolla om kvinnan har brist eller helt enkelt uppmana till att äta D-vitamin

  7. 257
    Doc skriver:

    #256,
    Det börjar snart gränsa till oansvarighet tycker jag. De potentiella vinsterna är ju fullständigt enorma, risker och kostnad är rimligen obefintliga i jämförelse.

    Autism är ett livslångt svårt handikapp, dessutom oerhört dyrt för samhället.

    Finns länk till artikeln?

  8. 258
    Lund skriver:

    Ska inte SLV avhålla sig från råd till icke-friska? D-vitaminbrist är ett sjukligt behandlingsbart/botbart tillstånd.

    Märklig intervju SoS-intervju om D-vitamin idag.
    http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=2201108&B...

  9. 259
    celia skriver:

    Artiklarna om detta fanns i gårdagens och dagens DN men jag hittar det inte på nätet Bara detta på SR:s hemsida:08:44 | onsdag 10 februari 2010
    Vitaminbrist hos gravida orsakar autism
    Kvinnor i Stockholm med somaliskt ursprung föder ovanligt många barn som drabbas av autism. Orsaken kan vara för lite solljus, vilket leder till allvarlig D-vitaminbrist hos gravida.

    Överläkare Maria Sääf på Karolinska Universitetssjukhuset säger till Dagens Nyheter att personer med mörk hy har svårare att bilda D-vitamin. Och eftersom att soltimmarna är betydligt färre i Sverige är risken stor att mörkhyade kvinnor i slöja får för låga nivåer.

    En tidigare studie från Rinkeby-Tensta i nordvästra Stockholm har visat att barn med Somaliska föräldrar löper upptill fyra gånger högre risk att utveckla autism än andra barn.

    Maria Sääf anser därför att Livsmedelsverket borde rekommendera alla kvinnor att äta tillskott, minst 20 microgram D-vitamin per dag.

  10. 260
    celia skriver:

    När jag letade efter dagens DN-artikel hittade jag istället denna publicerad 2003! Måste kännas hopplöst för läkaren på KS att detta inte tas på allvar.Här är artikeln:

    Sjal hälsofara i solfattigt land
    Publicerat 2003-01-10 00:01

    Beslöjade kvinnor riskerar att drabbas av engelska sjukan i solfattiga Norden. Unga småbarnsmammor från Nordafrika och arabvärlden är särskilt utsatta. Orsaken är en kombination av solbrist och en kost fattig på D-vitamin.

    I Storbritannien och Danmark är det välkänt att beslöjade kvinnor kan få osteomalaci, eller engelska sjukan. I Sverige har tidigare enstaka fall i Malmö konstaterats. Men nu har läkare vid Karolinska sjukhuset upptäckt sjukdomen bland beslöjade kvinnor från Mellanöstern och Nordafrika som är bosatta i Stockholm.

    Muskelvärk och smärtsamma sprickor i bäcken och lårbenshals är typiska symtom på engelska sjukan. I tidigare sjukdomsstadier, med diffusa obehag, svaghet i muskler och fysisk trötthet, kan symptomen misstolkas som fibromyalgi eller depression.

    - Min senaste patient var så svag att hon ramlade omkull när hon skulle klä på sig, berättar Maria Sääf, endokrinolog på Karolinska sjukhuset. Hon kunde varken gå i trappor eller lyfta sina småbarn.

    Sjukdomen beror på att kroppen inte tar upp kalcium från maten om den har brist på D-vitamin - som i sin tur beror på för lite solljus och otillräcklig kost.

    Kvinnor som har större delen av kroppen täckt får helt enkelt för lite UV-strålning. Det gäller särskilt i nordliga länder där soltimmarna per år inte ens är hälften så många som i stora delar av Nordafrika.

    - Det är ofta unga kvinnor som fött ett eller flera barn de senaste åren och därför utsatts för extra påfrestningar. Graviditet och amning kan dra kalcium ur skelettet och förvärra tillståndet, säger Maria Sääf.

    Sjukdomen går att förebygga med billiga och biverkningsfria kosttillskott. De som är sjuka behandlas med stora doser D-vitamin och kalcium. Efter något år brukar kroppen vara återställd.

    Om behandlingen är relativt enkel, är det desto svårare att ställa diagnosen. Den största utmaningen för sjukvårdspersonalen är att få en fullödig bild av patientens problem eftersom samtalen nästan alltid går via tolk.

    Många beslöjade kvinnor skyggar dessutom för läkarundersökningen som innebär att de måste klä av sig.

    - Det är lätt hänt att man missar dessa fall inom primärvården. Vi misstänker att mörkertalet är stort. Sprickorna i lårbenshals och bäcken kan till och med vara svåra att upptäcka med vanlig röntgen. Och orkeslösa småbarnsmammor är kanske inte en patientgrupp som man omedelbart remitterar till magnetröntgen, säger Maria Sääf.

    När sjukdomen uppträder hos barn kallas den rakit. I svåra fall blir skelettet deformerat och dessa skador är svåra att reparera.

    Jan Alm, överläkare på Ast-rid Lindgrens barnsjukhus, har behandlat barn från familjer där flera varit sjuka.

    - Det handlar om en kombination av mestadels vegetarisk kost som är fattig på D-vitaminer och för lite utomhusvistelse. Att hålla sig inomhus är rationellt i Saudiarabien men inte på våra breddgrader. Vi kanske måste tänka i nya banor kring det här och skapa enkönade miljöer där dessa kvinnor kan vistas utomhus med sina småbarn, säger Jan Alm.

    Gunilla Eldh

  11. 261
    celia skriver:

    Doc 257,
    artikeln finns ej på nätet.Såhär skrev Lotta Brincks matblogg:DN.s snålthet med aktuella, spännnade artiklar på nätet är en medveten policy för att spara pengar och få läsare till papperstidningen. Så kanske ska ni vänta på en annan studie med i stort sett samma resultat. Den har gjorts av Elisabeth Fernell och Martina Barnevik Olsson och kommer att publiceras i ”Acta Paeditrica”.

    http://lottabrinck.wordpress.com/2010/02/10/d-vitaminbrist-bakom-autism/

  12. 262
    Linnea skriver:

    Hur länge kan D-vitamin buffras i kroppen? Dvs, hur lång tid efter en solperiod kan D-vitaminbrist infinna sig?

  13. 263
    Henrik fra Danmark skriver:

    D-vitaminer helt afgørende for immunforsvaret.
    http://fpn.dk/liv/krop_valvare/article2003412.ece

  14. 264
    Henrik fra Danmark skriver:

    Vitamin D 'triggers and arms' the immune system
    Vitamin D is crucial to the fending off of infections, claims new research.

    http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/7379094/Vitamin-D-trigge...

    Dansk forsker bag immun-gennembrud

    http://nyhederne.tv2.dk/sundhed/article/29018517/

prenumereraKommentarssida: 1 2 3 4 5 6

Skriv en kommentar

Regler för kommentarer. Bilder till användare genom Gravatar