Bluffen med ”nyttig” industrimat

fokus0920s13Senaste Fokus innehåller flera artiklar om maten och hälsan. Bland annat diskuteras striden om fett och kolhydrater. Och ”vikten” av motion.

Men intressantast är artikeln om hur livsmedelsindustrin desperat försöker få sin billiga snabbmat att verka nyttig. Med lite genförändringar och fiffiga kemiska processer. 

Nutritionism i kubik

Fokus: Spetsteknik ger nyttig mat

Snarare spetsteknik som försöker ge sken av nyttig mat. Är det någon som tror att genmodifierad lila tomat är nyttigare än den gamla röda? Eller att en chokladmunk med dold broccolinäring är hälsokost? Eller att Coca-cola med fiskolja i är bra för dig?

Industrimaten blir knappast märkbart nyttigare med sådana knep. Vinsten är snarare att man kan försöka sälja den med hälsoargument. Och de som ändå tänkt äta chokladmunken, de får kanske lite mindre dåligt samvete.

Nutritionism rätt in i återvändsgränden.

Om fettstriden

Striden om den rätta läran

Ännu en artikel i ämnet. Tyvärr med en lite hysterisk ton.

En kort kommentar från mig ingår. Jag bad journalisten ändra ordet ”tvingats” till ”lurats att”. Men det gjorde han inte.

Mai-Lis Hellenius och motionskyrkan

Den nya hälsokosten

Artikel om professor Mai-Lis Hellenius. Jag såg faktiskt henne föreläsa om vikten av fysisk aktivitet förra veckan. Sådan är naturligtvis bra. Men är det lösningen på överviktsepidemin som Hellenius verkade argumentera för?

Hon visade mängder med studier. Men de var inte så imponerande med lite eftertanke. Nästan undantagslöst var det observationsstudier som visade att personer som rörde sig mindre i genomsnitt är fetare (och sjukare). Därav dras slutsatsen att om personerna bara rört sig mer hade de varit smala. Men är det verkligen så enkelt? Personer med 30 kilos övervikt har naturligtvis svårare att ge sig ut och springa (utan att skada knän med mera). Man kan alltså inte veta om folk är feta för att de rör sig lite, eller om de rör sig lite för att de är feta. Omöjligt att avgöra från sådana studier.

Det som är intressant är ju om det lönar sig för dem att börja röra sig mer. För att avgöra det krävs interventionsstudier där man testar saken. Hellenius visade bara två små sådana. I vardera studien hade deltagarna gått ner 1 kilo i snitt.

Är det verkligen hela lösningen Hellenius?

Folkhälsoministern kommenterar

”Värre i andra länder”

Mer

Mer om nutritionismen – en skruvad matreligion för vår tid

Tidigare inlägg om professor Mai-Lis Hellenius

Tidigare inlägg om träning

Äldre inlägg