Allt om blodtryck

Att ha högt blodtryck är en vanlig hälsofara idag. Mer än var fjärde vuxen svensk har högt blodtryck – kanske även du eller någon i din familj? Det känns oftast inte men medför risk för allvarliga sjukdomar som slaganfall och hjärtinfarkt.

Den goda nyheten är att du kan förbättra ditt blodtryck med enkla förändringar i livsstilen.

Den vanliga behandlingen för högt blodtryck idag är mediciner. Det kan ofta vara ett klokt val. Men tänk om du kan få perfekt tryck även utan mediciner eller biverkningar – med förbättrad hälsa och vikt som en välkommen bonus?

Sanningen är att högt blodtryck för något hundratal år sedan var extremt sällsynt. Någonting i dagens miljö ger allt fler högt blodtryck. Men vad?

Innehåll

1. Vad är blodtryck?
2. Hur mäts blodtrycket?
3. Vad är bra blodtryck?
4. Vad är högt blodtryck?
5. Vem behöver blodtrycksmedicin?
6. Orsaker till högt blodtryck
7. Fem sätt att sänka ditt blodtryck
8. Blodtrycksmediciner
9. Blodtrycksmätning hemma
10. Vidareläsning och studier

Vad är blodtryck?

Blodtrycket är precis vad det låter som: trycket inuti dina blodkärl. Med en normal mängd blod, friskt hjärta och friska elastiska blodkärl får du ett normalt blodtryck.

Lågt blodtryck kan ge yrsel, särskilt just när man ställer sig upp. Detta är vanligen ofarligt och kan bero på vätske- eller saltbrist.

Lindrig eller måttlig förhöjning av blodtrycket ger sällan tydliga symtom (lättare huvudvärk förekommer ibland). Riktigt högt blodtryck kan ge svår huvudvärk, trötthet och illamående. Högt blodtryck beror på ökad mängd vätska och salt i blodet eller på att blodkärlens väggar är förtjockade och hårda.

Eftersom högt blodtryck sällan märks kan man gå länge med det utan att veta något. Då högt blodtryck är en hälsorisk är det därför klokt att kolla sitt blodtryck med några års mellanrum även om man är frisk i övrigt. Detta åtminstone om man är medelålders eller äldre – högt blodtryck blir vanligare med åldern.

Alltför högt blodtryck medför i längden ökad risk för hjärtsjukdom och slaganfall. Ju högre blodtryck desto högre risk. Högt blodtryck behandlas ofta med medicin för att minska hälsorisker. Men du kan även sänka blodtrycket med ändrad livsstil (se nedan).

Högt blodtryck kallas på läkarspråk för hypertoni, ett ord som används några gånger på denna sida.

Hur mäts blodtrycket?

Blodtrycket mäts vanligen genom att pumpa upp en manschett runt överarmen. Man mäter sedan vilket tryck i manschetten som hindrar blodet från att passera ut i armen. Det motsvarar trycket inne i blodkärlen.

Blodtrycket anges med två siffror, exempelvis 120/80.

• Första siffran är övertrycket (då hjärtat drar ihop sig, ”systoliskt” tryck). Det är det högsta trycket i blodkärlen.
• Andra siffran är undertrycket (då hjärtat slappnar av mellan slag, ”diastoliskt” tryck). Det är det lägsta trycket i kärlen.

För att få blodtrycket mätt kan du kontakta din vårdcentral. Det kan även kontrolleras på många apotek. Du kan också skaffa en egen blodtrycksmätare och enkelt kolla blodtrycket hemma när du vill.
 

Vad är bra blodtryck?

Om du är frisk och inte tar blodtrycksmediciner är för lågt blodtryck vanligen inget att oroa sig för.

Ett utmärkt friskt blodtryck är max 120/80. Det brukar unga, friska och smala personer ha.

De flesta i västvärlden har dock högre blodtryck. Det är vanligt hos medelålders och äldre personer, särskilt vid viktproblem.

Mellan 120-140 i övertryck och 80-90 i undertryck räknas som ett förstadium till högt blodtryck. Det är inget som behöver behandlas hos i övrigt friska. Men det betyder att det finns utrymme för förbättrad hälsa med livsstilsåtgärder.

Ursprungsbefolkningar som ej äter västerländsk kost har vanligen utmärkt blodtryck även vid högre ålder. Vi kan lära av och inspireras av dem.

Vad är högt blodtryck?

Över 140/90, mätt vid minst tre olika tillfällen, räknas som förhöjt blodtryck. Att tillfälligt ha något högre (vid stress exempelvis) är däremot inte farligt.

Eftersom blodtrycket varierar något från dag till dag rekommenderas flera kontroller innan högt blodtryck konstateras. Det räcker sedan att antingen över- eller undertrycket är högt i genomsnitt (exempelvis 150/85 eller 135/100) för att blodtrycket ska anses förhöjt.

Var fjärde vuxen i Sverige har ett blodtryck över 140/90, det vill säga högt blodtryck.

• Mellan 140/90 och 160/100 räknas som lätt blodtrycksförhöjning
• Över 160/100 ses som måttligt förhöjt blodtryck
• Över 180/110 är ett kraftigt förhöjt tryck

Även skillnaden mellan över- och undertrycket, ”pulstrycket”, är intressant. Om skillnaden är stor (ex 170/85) så tyder det på hårda, stela kärl – ofta på grund av kärlsjukdom. Blodkärlen kan då inte utvidga sig så mycket när pulsvågen från hjärtat kommer varför övertrycket blir högt.

Högt blodtryck av vita rockar

Många får högre blodtryck av (omedveten) stress vid sjukvårdskontakter. Detta brukar kallas ”vitrockshypertoni”, alltså högt blodtryck av att se vita sjukvårdskläder.

Problemet är vanligt: hela 10-15% av dem som får diagnosen högt blodtryck efter mätningar på en sjukvårdsmottagning visar sig vid hemmamätningar och heldygnsmätningar ha normalt blodtryck.

Har man bara ”vitrockshypertoni” har man ungefär samma risk för hjärtsjukdom som andra med normalt blodtryck. Man behöver alltså inte blodtrycksmedicin – men man får det ofta i onödan!

Om man misstänker stressorsakat högt blodtryck kan man låna en blodtrycksmätare av sjukvården som sitter på under ett dygn och mäter flera gånger i timmen. Eller köpa en egen blodtrycksmätare att kontrollera med i hemmet.

Mer om hemmamätning av blodtryck 

När bör högt blodtryck medicineras?

Om blodtrycket är kraftig förhöjt (över 160 i övertryck eller över 100 i undertryck) är medicinering oftast klokt. Om man dessutom har andra riskfaktorer för hjärtsjukdom (som rökning, diabetes eller fetma) kan medicinering övervägas även vid lättare förhöjning (över 140/90).

Det finns inga bevis för att medicinering förbättrar hälsan hos i övrigt friska personer med lätt förhöjt blodtryck (140-159 i övertryck och/eller 90-99 i undertryck). Det är alltså oklart om det är värt att riskera biverkningar av medicinering om man bara har ett lätt förhöjt blodtryck.

För diabetiker har man ofta rekommenderat lägre blodtryck: max 130/80-85. Men det är tveksamt om det hjälper att behandla ner blodtrycket så lågt med mediciner. Sannolikt kan diabetiker använda ungefär samma övre gräns som hjärtsjuka, 140/90 (enligt nya studier och expertkommentarer samt senaste rekommendationerna från amerikanska diabetesförbundet, ADA).

Sammantaget är alltså följande ungefärliga gränser när medicinering för blodtrycket är klokt:

• I övrigt friska: över 160/100
• Hjärtsjuka, diabetiker: över 140/90

Även vid mindre förhöjningar av blodtrycket bör man överväga kloka livsstilsförändringar för att förbättra hälsan och minska risken för sjukdomar.

Orsaker till högt blodtryck

Det finns flera ovanliga orsaker till högt blodtryck (exempelvis sjukdomar i njurar eller binjurar). Dessa utreds i sjukvården – om man finner skäl att misstänka dem.

Det absolut vanligaste är dock högt blodtryck av oklar orsak, så kallad primär hypertoni. Det är då ofta en del i ett ”Metabolt syndrom”, något som kan kallas för den ”västerländska sjukan”:

Ovanstående hälsoproblem kopplas ihop eftersom de så ofta förekommer tillsammans hos samma person. Personer med högt blodtryck har exempelvis ofta extra vikt runt midjan och inte sällan kan de också ligga i riskzonen för högt blodsocker och typ 2 diabetes.

Den goda nyheten är att om man genomskådar orsaken så kan man ofta förbättra alla dessa problem med en enda förändring i livsstilen.

Den vanliga orsaken

Den västerländska sjukan orsakas av att man äter mer kolhydrater än kroppen hinner förbränna. Detta gäller främst snabbsmälta dåliga kolhydrater (som vitt mjöl) och rent socker. Men beroende på hur känslig man är kan det även gälla grövre kolhydrater.

Kolhydraterna bryts redan i magen ned till enkla sockerarter (stärkelsen i bröd och pasta blir exempelvis druvsocker) som höjer blodsockret så fort det tas upp i blodet. Kroppen producerar då mer av hormonet insulin, för att ta hand om blodsockret.

Insulin är kroppens huvudsakliga fettlagrande hormon och för mycket insulin kan därför i längden ge övervikt. Det kan i för höga mängder även störa kolesterolomsättningen i kroppen. Det kan dessutom påverka blodtrycket.

Högt insulin och högt blodtryck

Ett stegrat insulinvärde verkar leda till ansamling av vätska och salt i kroppen. Det ökar blodtrycket. Dessutom kan högt insulin i längden förtjocka vävnaden runt blodkärl (så kallad glatt muskulatur) vilket också kan öka blodtrycket.

Att äta mindre kolhydrater har i studie efter studie visats sänka såväl insulinvärdet som blodtrycket. Kanske beror det på att lågkolhydratkost också tenderar att minska vätskeansamling i kroppen och öka utsöndringen av salt i urinen?

Livsstilsåtgärder för bättre blodtryck

Det finns flera möjliga livsstilsåtgärder för att sänka blodtrycket, nedan går jag igenom fem olika. Den första är i min erfarenhet den viktigaste, nämligen att ta bort den vanligaste orsaken till högt blodtryck:

1. Bota den västerländska sjukan

Högt blodtryck beror ofta på ett så kallat metabolt syndrom, särskilt hos personer med viss övervikt. Då kan man få väldiga hälsovinster genom att minska intaget av (dåliga) kolhydrater.

Studie efter studie på lågkolhydratkost visar förbättrat blodtryck och större förbättringar än med annan kost. Som en bonus ger det vanligen även viktnedgång och förbättrat blodsocker:

• 13 studier: Lågkolhydratkost/LCHF bäst för vikt, blodfetter och blodtryck
• Njutmetoden spöar fettsnålt OCH medicin

Många av läsarna här har testat, inte sällan med positiva resultat att rapportera:

• Lägre blodtryck med LCHF-kost?

2. Att salta eller inte salta

Att äta mindre salt kan sänka blodtrycket en aning. I studier är dock långtidseffekten minimal, endast en (1) mmHg lägre blodtryck i snitt.

Det saknas idag bevis för att mindre salt i maten påverkar risken för sjukdom eller död. Det visar en ny stor genomgång av all forskning på området (se även DN:s och SvD:s kommentarer). Det är alltså tveksamt om du blir friskare av att äta mindre salt. Ingen vet.

Mycket av saltet vi får i oss kommer från snabbmat, färdigmat, bröd och läsk – saker man bör undvika vid lågkolhydratkost. Därmed sänks saltintaget automatiskt. Vidare ger lågkolhydratkost hormonella effekter som leder till att kroppen lättare kissar ut ett eventuellt överskott på salt – detta förklarar delvis dess blodtryckssänkande effekt.

Sammanfattningsvis är hetsen mot salt överdriven. Åtminstone om man äter lågkolhydratkost bör man kunna unna sig måttligt med salt i maten med gott samvete.

3. Undvik annat blodtryckshöjande

Blodtrycket kan sänkas genom att undvika sådant som höjer det. Här är de vanligaste ämnena som tenderar att höja blodtrycket:

• Vanliga värktabletter, så kallade NSAID, kan höja blodtrycket genom att minska utsöndring av salt i njurarna. De inkluderar receptfria tabletter som Ipren, Ibumetin, Ibuprofen, Diklofenak och Naproxen samt receptbelagda Celebra. Värktabletter med paracetamol i (Alvedon, Panodil m.m.) är bättre för blodtrycket.
• Kortisontabletter, exempelvis Prednisolon
• P-piller (hos vissa personer)
• Kaffe (koffein)
• Alkohol i stor mängd
• Nikotin (rökning, snusning) kan ge kortvarig blodtrycksstegring på 5-20 enheter
• Droger som amfetamin och kokain
• Lakrits i stor mängd

Man måste knappast sluta helt med kaffe eller alkohol, men är man storkonsument kan det vara klokt att minska intaget. Att helt sluta röka är förstås klokt. Det är utmärkt för hälsan i allmänhet, inte bara blodtrycket.

4. Träna gärna

Regelbunden motion har visats sänka blodtrycket något. Om inget annat så förbränner man kolhydrater och tål dem därför bättre.

5. Undvik brist på omega 3-fett eller D-vitamin

Studier tyder på att omega 3-fett kan ha en lätt blodtryckssänkande effekt (särskilt på det systoliska blodtrycket). Mer om omega 3 →

En studie visar sänkning av blodtrycket med i genomsnitt 4 enheter systoliskt och 3 enheter diastoliskt genom att ge tillskott D-vitamin till personer med brist (vanligt under vinterhalvåret). Mer om D-vitamin →

Mer tips

Vill du ha uppdateringar med det senaste för din hälsa och vikt? Se då till att få Kostdoktorns nyhetsbrev som andra:

Följ upp ditt blodtryck

Sänkning av blodtrycket följer du enklast upp på din vårdcentral eller med en hemmamätare.
 

Blodtrycksmediciner

Vid minst måttligt förhöjt blodtryck (>160/100) eller vid vissa sjukdomar, exempelvis hjärtsjukdom, kan blodtryckssänkande mediciner behövas. Men det är naturligtvis ändå klokt att tänka på livsstilsåtgärderna ovan, så man inte behöver mer mediciner än nödvändigt.

Blodtryckssänkande mediciner minskar främst risken att få slaganfall, hjärtsvikt eller njurskada av sitt höga blodtryck.

Det finns många bra förstahandsalternativ, exempelvis ACE-hämmare eller AII-blockare som Enalapril eller Losartan. Om man inte får tillräcklig effekt av sådan medicin kan man behöva lägga till ytterligare mediciner, så kallade kalciumantagonister (exempelvis Felodipin) eller ett svagt vätskedrivande medel (finns i kombinationstabletter med Enalapril och Losartan).

Vad man om möjligt bör undvika som blodtrycksbehandling är betablockare (som Atenolol, Metoprolol eller Seloken). De har sämre effekt och ger ofta mer biverkningar (som nedsatt potens, trötthet och viktökning). Dessa medel kan dock vara av värde vid hjärtsjukdom (exempelvis kärlkramp).

Mer om blodtrycksmediciner

Blodtrycksmätning hemma

Det är enkelt att mäta sitt blodtryck med en helautomatisk blodtrycksmätare – om man gör det på rätt sätt. Men det finns vanliga felkällor som kan ge felaktiga resultat.

För säkra mätningar av blodtryck är två saker viktiga, bra utrustning och rätt mätteknik:

Utrustningen

Blodtrycksmätaren bör vara av god kvalitet, testad och godkänd. Den bör mäta trycket i överarmen (handledsmätare ger osäkrare resultat). Här är två bra blodtrycksmätare som jag kan rekommendera:

Omron M6 Comfort samt Omron M2

Det är nödvändigt att manschetten för överarmen är av rätt storlek. Om du har en kraftig överarm och mäter med en manschett avsedd för normalstora armar får du felaktigt höga värden, ibland så mycket som 20 enheter högre än verkligt blodtryck. Du kan alltså mäta upp ett högt blodtryck även om ditt blodtryck egentligen är normalt.

Vid osäkerhet mäter du omkretsen kring din överarm med ett måttband:

• Vid armomfång på ca 22-32 cm passar normalvida manschetter (och Omron M2).
• Större överarmar kan kräva en manschett på 22-42 cm (som den till Omron M6 Comfort).

Beställ blodtrycksmätare

Mätteknik

Blodtrycket bör helst mätas i sittande, eftersom det är så det vanligen mätts i de studier om hälsosamma blodtryck som man jämför med. Dessutom minskar det risken för överbehandling med blodtrycksmediciner.

För säkraste resultat bör man mäta blodtryck så här:

1. En halvtimme innan mätningen bör man ej träna, röka, snusa eller äta.
2. Vila 5-10 minuter i behaglig rumstemperatur innan mätningen.
3. Ta av kläder från armen.
4. Blodtrycksmanschetten bör sättas på så att nedre kanten är ca 2 cm ovan armvecket. Den bör sitta på lagom tätt – så att två fingrar precis kan få plats under.
5. Sitt med bekvämt stöd för rygg och fötter (benen ej i kors).
6. Armen vilar bekvämt, exempelvis mot ett bord, med överarmen i hjärthöjd (som på bilden nedan).
7. Slappna av och mät blodtrycket.
8. Mätningen bör upprepas minst en gång, med en minut emellan. Genomsnittet av två eller fler mätningar skrivs ned.

Säkra resultat

Förutsatt att man utför mätningarna korrekt och använder en testad och godkänd hemmamätare så får man lika säkra resultat som på en läkarmottagning. Det visar en ny svensk expertutredning. Eftersom blodtryck ofta felaktigt mäts liggande i svensk sjukvård är det möjligt att du till och med får korrektare resultat.

Skillnaden mellan sittande och liggande blodtryck

I Sverige mäts blodtrycket ofta felaktigt i liggande på läkarmottagningar. Skillnaderna är dock oftast små: I sittande blir det systoliska blodtrycket aningen lägre och det diastoliska aningen högre. Som exempel fick jag ett genomsnittligt blodtryck på 116/73 efter ett antal mätningar i sittande. Liggande blev genomsnittet 119/72.

Blodtrycksmätning i liggande kan dock ge större fel och risk för överbehandling hos vissa personer, särskilt äldre (vid så kallad ”ortostatism” dvs. blodtrycksfall i sittande/stående).

Variation över dygn och år

Blodtrycket är ofta lägst på morgonen och blir något högre mot eftermiddag och kväll. Det är ofta aningen lägre på sommarhalvåret och något högre på vintern.

Beställ blodtrycksmätare

 

Vidareläsning

Översikter på svenska:

• Läkemedelsboken 2011-2012: Hypertoni
• SBU: Måttligt förhöjt blodtryck – en systematisk litteraturöversikt (2007)

Om rätt teknik för att mäta blodtryck:

• Läkartidningen: Rätt mätt blodtryck, tack! (2009)
• Läkartidningen: Varför mäts blodtryck i svensk sjukvård ofta rutinmässigt i liggande? (2009)

Studier

Behandling av högt blodtryck

Att behandla lätt förhöjt blodtryck (140-159 systoliskt, 90-99 diastoliskt) hos hjärtfriska patienter ger ingen säker hälsovinst:

Diao D, et al. Pharmacotherapy for mild hypertension. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Aug 15;8:CD006742.

Lämplig teknik för blodtrycksmätningar

Översikter:

Williams JS, et a. Videos in clinical medicine. Blood-pressure measurement. N Engl J Med. 2009 Jan 29;360(5):e6.

Pickering TG, et al. Recommendations for blood pressure measurement in humans and experimental animals: Part 1: blood pressure measurement in humans: a statement for professionals from the Subcommittee of Professional and Public Education of the American Heart Association Council on High Blood Pressure Research. Hypertension. 2005 Jan;45(1):142-61.

Mer

Populära artiklar: