Nyheter

Att gå ner i vikt – det ”magiska” sättet vs insulinsättet

mingervsfung-1600x500

Hur är det möjligt att man kan gå ner i vikt både på lågkolhydratkost och extremt fettsnål, växtbaserad kost?

Beror det på olika sorters ”magi”, som det provokativa inlägget från Denise Minger hävdar? Det är den vänstra illustrationen ovan. Eller går det att förklara med effekten på hormoner, i första hand insulin, på bilden till höger?

Dr Jason Fung skriver mer om det i ett nytt blogginlägg:

Thoughts on the Pritikin Diet [extreme low fat]

Detta inspirerade mig att uppdatera dr Fungs illustration. Här är en uppdatering över hur jag ser på den fundamentala rollen av insulin och fetma nu för tiden:

HormonalObesityTheory-HOT-1600x805

Kan min illustration förbättras? Berätta gärna i kommentarsfältet.

Tidigare

Till den fettsnåla kostens försvar – Denise Minger vs dr Fung

Asiater som äter mer rött kött är friskare!

 

29 Kommentarer

Toppkommentarer

  1. Tomttefar
    Jag tolkar det som jag alltid tolkat såväl kostdoktorn som Annika D, att grunden är att äta naturliga råvaror av god kvalitet. Det gäller för samtliga makronutrienter. När det kommer till kolhydrater, är olika människor olika känsliga för dessa pga olika omständigheter, och dessa är ofta boven bakom hälsoproblem. Men alla prånglas inte på att försätta sig i ketos, utan det finns ett spektrum kring hur mkt kolhydrater olika individer klarar utan större hälsopåverkan (vilket dels bör beaktas i nuet, men också betänkas hur det påverkar på längre sikt - precis som hur mkt alkohol tål man utan att få alkoholproblem idag, och om tio, tjugo, trettio osv år).

    Inom LCHF finns det, och har alltid funnits, utrymme för såväl strikt LC som lite mer liberal LC, beroende på individens tålighet.

    Samtidigt har man dock informerat om vilka kolhydrater som är bättre och sämre för de som inte vill/behöver äta strikt. Grundbulten är här oftast oprocessad naturlig ekologisk samt undvika gluten. Potatisen i sig kan ha råkat fått ett lite för oförtjänt rykte i detta sammanhang, då det oftast nämns i samband med striktare LCHF - och där är potatis ett stort no-no. Men i sig, om insulinet och BS sköter sig bra, så är potatis okej idag, och har varit så förr med, bara att det inte uttryckts då LCHF främst riktats mot kroniskt sjuka och överviktiga (i dessa sammanhang har man fått fäktas mot folk som anser att potatis inte försvårar viktnedgång).

    Man kan se att tänket funnits med hela tiden. Varför kallar LCHF-förespråkare det för en seger när skolor byter lättmjölk mot standardmjölk, då båda innehåller kolhydrater (ca hälften jämfört med läsk)? Mjölk i allmänhet kan också ha en del andra nackdelar. Jo, det är för att man inte är ute efter att alla i världen måste sättas i ketos, men mer fett i mjölken ger bättre näring och mättnad så behov av mellanmål för att orka hela dagen minskar.

    Jag tycker inte detta skall jämföras med GI. GI är en fettskrämd lära, där man väljer ut (förvisso ofta bättre och naturligare) kolhydrater, men har dessa som huvudenergikälla. Det går mer ut på att ha en lite jämnare, men ofta konstant ngt förhöjt blodsocker, medan mer fett både gör BS jämnare och lägre (utan att bli för lågt).

    Svar: #30
    Läs vidare →
  2. Walter Levy
    Hej!

    Jag tycker illustrationen är otydlig. Spelar makronutrientfördelning någon roll eller inte i denna förklaringsmodell?

    D.v.s. spelar det någon roll om jag äter strikt LCHF eller om jag äter en kost som till hälften består av kolhydrater, förutsatt att jag följer det som nämns i illustrationen? (Alltså tillräcklig sömn, låg stress, ingen västerländsk skräpmat, och lågt sockerintag.)

    Svar: #4, #7
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Tomttefar
    Det är en bra sammanfattning, men jag skulle dra en ytterligare "rundgångspil" genom att från Fattening carbs dra en pil upp till Cortisol, och på pilen skriva in Gluten (även om det varierar i vilken grad det påverkar olika individer - men det gäller ju flera parametrar, så det är inget märkligt). För om gluten påverkar inflammationsgraden i kroppen, så kommer kortisolet att stiga, och även insulinresistensen kan påverkas.

    Här får man också en (som man inte behöver komplicera bilden med) "tillbakakopplingspil" till bättre sömn och högre tolerans mot stressbelastning. Bara nämner det sista för att illustrera hur många såväl onda som goda spiraler i det endokrina man kan påverka genom att ändra en parameter.

  2. Walter Levy
    Hej!

    Jag tycker illustrationen är otydlig. Spelar makronutrientfördelning någon roll eller inte i denna förklaringsmodell?

    D.v.s. spelar det någon roll om jag äter strikt LCHF eller om jag äter en kost som till hälften består av kolhydrater, förutsatt att jag följer det som nämns i illustrationen? (Alltså tillräcklig sömn, låg stress, ingen västerländsk skräpmat, och lågt sockerintag.)

    Svar: #4, #7
  3. 1 kommentar borttagen
  4. MJ
    Ser du inte den stora centralt belägna fetare texten "fatening carbohydrates"?
    Svar: #28
  5. Peter
    Betyder detta att potatis är ok nu?
    Svar: #6
  6. Betyder detta att potatis är ok nu?

    Nej, inte om du vill äta LCHF och snabbt gå ner i vikt utan hunger, eller om du vill dramatiskt förbättra diabetes, etc.

    Däremot är nog inte potatisätande någon huvudorsak till fetmaepidemin.

  7. Jag tycker illustrationen är otydlig. Spelar makronutrientfördelning någon roll eller inte i denna förklaringsmodell?

    D.v.s. spelar det någon roll om jag äter strikt LCHF eller om jag äter en kost som till hälften består av kolhydrater, förutsatt att jag följer det som nämns i illustrationen? (Alltså tillräcklig sömn, låg stress, ingen västerländsk skräpmat, och lågt sockerintag.

    Ja det spelar roll. Dåliga kolhydrater höjer insulin allra mest, men alla kolhydrater höjer insulinet. Så det handlar om hur stor effekt du behöver. Höjer broccoli insulin? Ja, men knappast ens märkbart. Så bara nästan ingen har märkbar nytta av att undvika broccoli.

  8. Max mustermann
    @Andreas
    "Dåliga kolhydrater höjer insulin allra mest, men alla kolhydrater höjer insulinet. Så det handlar om hur stor effekt du behöver"

    Då låter det som att du gått mer mot GI.
    Att det som avgör hur dåligt ett livsmedel är är påverkan på insulin. Är det rätt uppfattat?
    I en del fall stämmer det men i många fall blir det, enligt mitt sätt att se det, galet. Tex att palsternacka skulle vara sämre än läsk bara för att det höjer insulinet mer.

    Svar: #9, #12
  9. Lasse1
    enligt mitt sätt att se det, galet. Tex att palsternacka skulle vara sämre än läsk bara för att det höjer insulinet mer.

    Palsternacka eller potatis är ju minimal skillnad? tycker Det låter mycket logiskt. att läsk har lite mindre kolhydrater gör den ju inte nyttig för det, tycker ditt resonemang blir felaktigt när du jämför 2 matskedar mjöl med 1 matsked mjöl och pratar nyttighet, prata istället skadlighet 😉

    Svar: #11
  10. Max mustermann
    @lasse
    Jag nämner inte ens ordet nyttigt i mitt inlägg
  11. jala
    Menar du att 2 msk potatismjöl är skadligare än 1 msk potatismjöl ?
    Jag tänker närmast på resistent stärkelse.
    Svar: #14
  12. MJ
    Att 1kg palsternacka höjer insulin mer än 0,5 liter läsk (som är det man jämför i GI) betyder väl knappast att palsternacka skulle vara onyttigare.
  13. Max mustermann
    Varför skulle man använda ett kg palsternacka?

    Anledningen till att jag frågar är för att 1: Andreas ville ha feedback på bilden och 2: jag förstår den inte.
    Nu har Andreas varit inne en del på belönande mat och det är det som jag anser vara en av anledningarna till att t.ex läsk är dåligt, inte hur mycket det höjer insulinet.
    Men sen när man läser i kommentarsfältet så låter det som att det är tillbaks på hur mycket livsmedlet höjer insulinet - så jag förstår helt enkelt inte om och varför en grönsak med högre GI än läsk eller chicken Nuggets är nyttigare/onyttigare?

    Svar: #23
  14. Lasse1
    Menar du att 2 msk potatismjöl är skadligare än 1 msk potatismjöl ? Jag tänker närmast på resistent stärkelse.

    Vi pratar om sånt som höjer insulinet, missade du det?

    Svar: #15
  15. jala
    Tydligen. Höjer potatismjöl insulinet och i så fall hur mycket?
    Svar: #16
  16. Lasse1
    Tydligen. Höjer potatismjöl insulinet och i så fall hur mycket?

    den enda som pratar om potatis mjöl är du själv, även påståendet om att det höjer insulinet, så utveckla gärna din konversation med dig själv.
    Det är alltid intressant att läsa hur du tänker?

    Svar: #17
  17. jala
    Citat.Lasse1
    Idag 8:26
    enligt mitt sätt att se det, galet. Tex att palsternacka skulle vara sämre än läsk bara för att det höjer insulinet mer.
    Palsternacka eller potatis är ju minimal skillnad? tycker Det låter mycket logiskt. att läsk har lite mindre kolhydrater gör den ju inte nyttig för det, tycker ditt resonemang blir felaktigt när du jämför 2 matskedar mjöl med 1 matsked mjöl och pratar nyttighet, prata istället skadlighet.

    Berätta vad det är för mjöl du menar.
    Var påstår jag att det höjer insulinet?
    Tagga ner lite.

    Svar: #18
  18. Lasse1
    vaknat på fel sida idag?
    Jag pratar om vetemjöl i det fallet.
    Men först och främst de saker som höjer blodsockret, vi kan köra på varmt potatismos om det känns lättare för dig.

    angående insulinen:
    så är det ju du som droppar frågan
    "Tydligen. Höjer potatismjöl insulinet och i så fall hur mycket?"
    Där antog jag då att du funderar på det, felaktigt kanske men så tolkade jag det.

  19. jala
    Tydligen. Var svar på din fråga "Vi pratar om sånt som höjer insulinet, missade du det?"
    Citat " Jag pratar om vetemjöl i det fallet."

    Kan inte läsa någonstans att du nämner vetemjöl. Däremot pratar du om "potatis" och i samband med det så
    nämner du mjöl.
    "Palsternacka eller potatis är ju minimal skillnad? tycker Det låter mycket logiskt. att läsk har lite mindre kolhydrater gör den ju inte nyttig för det, tycker ditt resonemang blir felaktigt när du jämför 2 matskedar mjöl med 1 matsked mjöl och pratar nyttighet, prata istället skadlighet "
    Svar på din senaste fråga " vaknat på fel sida idag?"
    Nej!

    Svar: #21
  20. jala
    Lasse 1
    Kvar i Thailand eller har du kommit hem?
    Svar: #22
  21. Lasse1
    Du försöker ju bara vara besserwisser idag 🙂
    Du vet mycket väl vad som diskuterades.
  22. Lasse1
    Nope, men på väg snart igen (Januari)
  23. MJ
    Det är för att GI beräknas på hur mycket insulinpåslag man får av 50 gram kolhydrater från ett visst livsmedel.
    Palsternacka innehåller 5 g kolhydrater per 100 g, alltså behövs ett kg för att komma upp i 50 g.
    Läsk innehåller 10-12 g kolhydrater per 100 g alltså behövs ett halvt kilo för att komma upp i 50 g.
  24. Max musterman
    MJ
    Jag vet hur GI beräknas men palsternacka innehåller mer kolhydrater än du skriver
  25. Evinnerligt
    undrar om du såg experimentet från England dör man testade färsk, kall och uppvärmd pasta. Resultatet visade att färsk pasta var en bov för blodsocker, kall lite bättre men uppvärmd pasta ökade inte blodsockret nämnvärt. Eftersom, vad jag förstått, det är okej med uppvärmd potatis inom LCHF undrar jag om det är av samma orsak som den uppvärmda pastans resultat visade? Ich om det är så, gäller det kanske då alla kolhydrater såsom ris också? Dvs., varorna genomgår samma kemiska process.
  26. JennyHeter
    Det är intressant att läsa era funderingar kring vad som höjer respektive inte höjer blodsocker och hur mycket insulin som krävs. Jag är själv typ 1-diabetiker och ser ganska tydligt hur blodsockret påverkas av olika livsmedel. Det är ganska intressant och man blir ofta överraskad.
    http://yeni-biz.blogspot.se
  27. 1 kommentar borttagen
  28. Walter Levy
    Jo, men jag tolkar det som att bara vissa kolhydratformer, i vissa livsmedel, anses bidra till övervikt. Explicit nämnda är bröd, pasta och skräpmat.

    Jag tolkar kostdoktorn som att han utvecklats och numera friskriver nyttiga kolhydratkällor som t. ex potatis, quinoa, morötter, och frukt.

    Svar: #29
  29. Tomttefar
    Jag tolkar det som jag alltid tolkat såväl kostdoktorn som Annika D, att grunden är att äta naturliga råvaror av god kvalitet. Det gäller för samtliga makronutrienter. När det kommer till kolhydrater, är olika människor olika känsliga för dessa pga olika omständigheter, och dessa är ofta boven bakom hälsoproblem. Men alla prånglas inte på att försätta sig i ketos, utan det finns ett spektrum kring hur mkt kolhydrater olika individer klarar utan större hälsopåverkan (vilket dels bör beaktas i nuet, men också betänkas hur det påverkar på längre sikt - precis som hur mkt alkohol tål man utan att få alkoholproblem idag, och om tio, tjugo, trettio osv år).

    Inom LCHF finns det, och har alltid funnits, utrymme för såväl strikt LC som lite mer liberal LC, beroende på individens tålighet.

    Samtidigt har man dock informerat om vilka kolhydrater som är bättre och sämre för de som inte vill/behöver äta strikt. Grundbulten är här oftast oprocessad naturlig ekologisk samt undvika gluten. Potatisen i sig kan ha råkat fått ett lite för oförtjänt rykte i detta sammanhang, då det oftast nämns i samband med striktare LCHF - och där är potatis ett stort no-no. Men i sig, om insulinet och BS sköter sig bra, så är potatis okej idag, och har varit så förr med, bara att det inte uttryckts då LCHF främst riktats mot kroniskt sjuka och överviktiga (i dessa sammanhang har man fått fäktas mot folk som anser att potatis inte försvårar viktnedgång).

    Man kan se att tänket funnits med hela tiden. Varför kallar LCHF-förespråkare det för en seger när skolor byter lättmjölk mot standardmjölk, då båda innehåller kolhydrater (ca hälften jämfört med läsk)? Mjölk i allmänhet kan också ha en del andra nackdelar. Jo, det är för att man inte är ute efter att alla i världen måste sättas i ketos, men mer fett i mjölken ger bättre näring och mättnad så behov av mellanmål för att orka hela dagen minskar.

    Jag tycker inte detta skall jämföras med GI. GI är en fettskrämd lära, där man väljer ut (förvisso ofta bättre och naturligare) kolhydrater, men har dessa som huvudenergikälla. Det går mer ut på att ha en lite jämnare, men ofta konstant ngt förhöjt blodsocker, medan mer fett både gör BS jämnare och lägre (utan att bli för lågt).

    Svar: #30
  30. Walter Levy
    Ok Tomtefar, du skriver mycket klokt som jag håller med om. Då kan jag fortsätta äta ganska stora inslag av nyttiga kolhydratkällor och fortfarande tillhöra LCHF-sfären. Lyckligtvis lider jag inte av övervikt eller någon sjukdom. Så jag ser ingen anledning att vara vare sig fettskrämd eller kolhydratskrämd. Enligt Kostdoktorns gamla förklaringsmodell lät det som att så få kolhydrater som möjligt alltid var att föredra. Enligt den nya förklaringsmodellen ser jag egentligen ingen övre gräns för kolhydratintaget, åtminstone inte i min situation.

    Jämförelsen mellan alkohol och kolhydrater tycker jag haltar något, eftersom man bara kan leva gott på en av dessa makronutrienter, förutsatt att man väljer bort skräpmaten.

  31. Henrik
    Jag tycker att fruktos i kostdoktorns modell bör få sällskap av alkohol och transfetter.

Skriv en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg